Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Hjärnan och motivationenDela
  1. Välkommen till programmet för dig
    som är lärare eller lärarstudent-

  2. -och är intresserad av skolfrågor.

  3. I dag handlar det om
    hjärnan och motivationen.

  4. Hur påverkar motivationen
    elevernas lärande-

  5. -och hur kan man som lärare
    arbeta med motivation?

  6. Våra gäster kommer från
    Spångholmsskolan i Bara.

  7. Välkomna, Fredrik Berggren,
    Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

  8. Vi har hälsat på Mattias i skolan.

  9. Innan vi börjar prata
    ska vi ta en titt på det.

  10. Jag heter Mattias Dahlberg
    och jobbar på Spångholmsskolan.

  11. Jag är utbildad 1-7-lärare.

  12. Just nu jobbar jag i en särskild
    undervisningsgrupp med nio elever.

  13. God morgon!

  14. Undervisning handlar om att få
    eleverna att vilja göra det de måste.

  15. För att motivera elever
    måste man bygga relationer.

  16. Utan en god relation
    är det svårt att motivera dem.

  17. Det är jätteviktigt
    att jobba hårt med relationerna.

  18. Vi ska skriva dikter i dag.
    Haiku är en sorts dikt.

  19. Men vi ska göra nåt helt annat först.

  20. Vi ska slå i spik och göra spikbalans
    innan vi kommer till dikterna.

  21. Motivation är en drivkraft
    som får oss att agera mot ett mål.

  22. Motivationen kan komma
    utifrån eller inifrån.

  23. Motivation utifrån kan vara
    att man vet att man får en belöning-

  24. -eller en bestraffning
    om man inte gör det.

  25. Yttre motivation kan komma
    från beröm.

  26. I skolan måste betyg
    räknas som en yttre motivation.

  27. Inre motivation är när man själv
    känner att man vill göra nåt.

  28. Nyfikenhet är ett bra exempel.

  29. Då behöver man ingen belöning,
    utan nyfikenheten räcker.

  30. Om nån har dålig inre motivation
    måste man börja med den yttre.

  31. Eleven måste känna
    att de inte bara blir undervisade-

  32. -utan att vi gör det tillsammans.

  33. Lärare måste visa glädje
    och vara en förebild.

  34. Man ska vara större än sitt ämne
    och kunna ta in vinklar-

  35. -som är oväntade och roliga,
    för att skapa entusiasm.

  36. Genom en yttre motivation
    kan man öppna dörren.

  37. När den står på glänt får man hjälpa
    eleven att skapa inre motivation.

  38. -Jonathan lyckades.
    -Ingen får röra det.

  39. Och sen två över.
    Bra. Nu ska den stå där för alltid.

  40. För att kombinera inre motivation
    med skolans läromål-

  41. -gäller det att vara tydlig
    som lärare med vad vi förväntar oss.

  42. Nu finns det ju kunskapskrav.
    De måste få veta vad de ska kunna.

  43. Sen måste jag visa
    vilka redskap de har att tillgå-

  44. -och ge dem redskap,
    och hela tiden följa upp.

  45. Hur många stavelser är det
    i namnet Leo? Jo, två stavelser.

  46. Om jag bara säger att nån är duktig
    utan att peka på vad de gör...

  47. En svag elev kan fastna i det.

  48. "Nu håller jag mig här, för det här
    sa de att jag var duktig på."

  49. Det kan få en negativ verkan.
    Jag bedömer processen i stället.

  50. Jag säger: "Titta här!"

  51. "Du har ju använt det vi har pratat
    om för att göra texten bättre."

  52. Då hänger det inte på personen,
    utan på det den gör.

  53. "Måsen tar ett bett av resterna
    i påsen. Nu flyger den bort."

  54. Man får en bild framför sig
    av måsen i påsen.

  55. Vinsten i att få en elev
    att känna inre motivation är-

  56. -att de blir självgående,
    litar på sin egen förmåga-

  57. -och tar tag i eget skolarbete
    och ser sina egna behov.

  58. Då får jag mer utrymme att tänka på
    mitt eller hjälpa andra elever.

  59. Utmaningen är att lära känna
    varje elev och den elevens behov.

  60. Det tar tid.
    Det är ett bekymmer i stora klasser-

  61. -att hinna med varje elev,
    men man måste om man vill nå fram.

  62. Du säger att relationen är
    grunden till arbetet med motivation.

  63. -Vad tänker ni andra om det?
    -För mig är det A och O.

  64. Den bygger man hela tiden,
    på alla platser i skolan.

  65. Det handlar om
    att skapa förtroendefulla relationer.

  66. -Håller du med, Fredrik?
    -Ja.

  67. Som musiklärare möter jag
    300 elever på en vecka.

  68. Det är många ansikten
    och många människoöden.

  69. Jag måste investera tid på
    att möta eleverna i andra sammanhang-

  70. -i matsalen och på rasterna, för
    att hinna se så många som möjligt.

  71. Man måste få dem
    att tro på sig själva.

  72. De måste se att de kan utvecklas-

  73. -och få tilltro och tillit till
    sin egen förmåga.

  74. Man får jobba olika mycket med
    olika individer, och på olika sätt.

  75. De ska känna
    att det går att komma nånstans.

  76. Att äga och förstå
    sitt eget lärande...

  77. Hur får man med eleverna där?

  78. För mig är det viktigt
    att eleverna ser sina framsteg.

  79. I mitt ämne håller vi på med
    en klingande produkt-

  80. -som inte finns om två minuter.
    Hur kan de ta del av det på sikt?

  81. Därför jobbar jag med
    att dokumentera det på olika sätt.

  82. Vi som har datorer till eleverna
    har en jättebra möjlighet-

  83. -att kunna göra det,
    och titta på deras framsteg.

  84. Vi kan kolla på projekt
    från ett, två år tillbaka.

  85. Det har jag använt mig av
    för att motivera dem.

  86. -Håller ni med?
    -Absolut.

  87. Ibland kan eleverna bli chockade
    när de ser sina egna alster.

  88. -Blir de chockade?
    -Ja, över hur de skrev då.

  89. De kanske inte tycker
    att de gör framsteg-

  90. -men i det perspektivet
    får de den uppfattningen.

  91. Är det lättare nu, när det finns
    sätt att spara arbetet på?

  92. Ja, definitivt. Det finns
    många verktyg att arbeta med.

  93. Man kan spela in saker-

  94. -och spara det
    i en digital portfolio.

  95. Man behöver låta dem gå tillbaka
    och se att de har utvecklats.

  96. Det är lätt hänt
    att man bara vill gå framåt-

  97. -men det är bra
    att stanna upp och titta tillbaka.

  98. Speciellt med de elever som inte
    tror att de gör några framsteg.

  99. Jag möter ofta elever som känner
    att de inte är musikaliska.

  100. Men när vi tittar på gamla saker
    ser vi att de har gjort framsteg-

  101. -utifrån var de befann sig.

  102. Du pratar om
    elevernas självbild och mindset.

  103. Hur stor roll spelar det
    för en elevs motivation?

  104. Enligt forskningen spelar det stor
    roll. Många har ett statiskt mindset.

  105. De tror sig
    vara födda med en talang, eller inte.

  106. Man anser sig inte
    ha nån mattehjärna-

  107. -så därför är det inte så farligt
    om det går dåligt på provet.

  108. Sen har man en förälder som säger:
    "Ingen i vår familj har det."

  109. Det är farligt.

  110. Tricket är att hitta nycklar till
    att låsa upp eleverna-

  111. -så att de förstår
    att alla kan utvecklas och nå vidare.

  112. Men vissa får träna extra mycket.

  113. Man kan visa på andra exempel,
    som man själv har upplevt-

  114. -och visa att det lönar sig
    att arbeta och lägga ner jobb.

  115. -Sen kan man titta på utvecklingen.
    -Så att man ser progressionen.

  116. I matematik kan man hitta motivation
    i att man måste lära sig det.

  117. Det är nåt man måste kunna, men
    i musiksalen känner vissa elever...

  118. "Varför? Jag är inte musikalisk.
    Varför ska jag göra det här?"

  119. Jag jobbar mycket med
    att försöka få eleverna att inse-

  120. -att man kan bli bättre
    på det man håller på med.

  121. Då tittar vi bakåt och jämför.

  122. Hur jobbar ni med elever
    för att få dem att inte ge sig?

  123. Vi sätter upp korta mål,
    som de känner att de kan nå.

  124. Man tar små steg
    och jobbar tillsammans med modeller.

  125. "Nu har vi klarat det första steget.
    Nu tar vi nästa."

  126. Då måste man komma in på...

  127. På vägen, för att hålla kvar en
    uppgift, kommer man att misslyckas.

  128. Vad gör man för att skapa en känsla
    av att det är okej att misslyckas?

  129. Nån sa... "Man ska misslyckas
    på ett bättre och bättre sätt."

  130. -Det var Fredrik som sa det.
    -Ja, jag anade det.

  131. Ofta är det av misstagen man lär sig.
    Man får erfarenhet.

  132. Man vet hur man inte ska göra och
    man kan göra en plan för nästa gång.

  133. Det är viktigt.
    Alla har inte samma uthållighet-

  134. -men det är även viktigt
    att ha en uthållig lärare-

  135. -som fortsätter pusha på, hjälpa
    och lyfta.

  136. Vad skapar motivation och hur kan
    lärare stötta elevers lärprocesser?

  137. Sara Bengtsson forskar
    om lärande, hjärnan och motivation.

  138. Motivation får oss att vilja
    fortsätta med en uppgift längre-

  139. -än om vi är omotiverade.

  140. Men vi minns även saker bättre
    om vi har motivation för ämnet.

  141. Studier har visat
    att reklam som är relevant för mig-

  142. -minns jag bättre
    än irrelevant reklam.

  143. Man kan träna på-

  144. -att rikta sin uppmärksamhet mot
    uppgiften man håller på med.

  145. Motivationen ökar
    om man tänker mindre på sig själv-

  146. -om man släpper analyserande tankar
    på jaget, och går in i uppgiften.

  147. Då hamnar man i ett flow.

  148. Våra nervceller i hjärnan
    aktiverar förväntningar.

  149. Sen jämförs den aktiviteten
    med signaler från omgivningen.

  150. Vid en diskrepans mellan förväntan
    och det vi gör och ser-

  151. -kommer en överraskningssignal
    att äga rum.

  152. Den kan vara negativ:
    "Oj, jag gjorde ett fel."

  153. Eller... "Oj, det gick bättre än
    jag trodde. Nu vill jag fortsätta."

  154. Om allt är som man förväntar sig
    äger inte förvåningssignalerna rum-

  155. -och då blir vi uttråkade.
    Vi vill ha förvåning under lärandet.

  156. "Cost and benefit" används inom
    hjärn- och motivationsforskningen.

  157. "Cost" refererar till
    den kostnad vi behöver betala-

  158. -för att utföra en uppgift, i form av
    till exempel nervcellsenergi.

  159. För människor och djur är det viktigt
    att inte hamna på minus.

  160. Vi vill tjäna på det vi gör och inte
    slänga bort för mycket energi.

  161. Nervcellerna uppskattar skillnaden
    mellan kostnaden och det vi får.

  162. Det är viktigt att det vi får
    överväger den kostnad vi lägger in.

  163. Formativ återkoppling är värdefull.
    Återkoppling som gäller processen-

  164. -snarare än slutmålet.
    Man har också sett i studier-

  165. -att återkoppling ser ut
    som ett upp och ner-vänt "U"-

  166. -där ingen återkoppling alls
    är dåligt för elevens prestation.

  167. Alldeles för mycket återkoppling
    är också dåligt.

  168. Lagom mycket återkoppling-

  169. -ger utrymme för inre reflektion
    av personen själv.

  170. Kopplingen mellan misslyckande
    och motivation är väldigt tät.

  171. Om man lär sig
    att misslyckas på rätt sätt-

  172. -blir man mer motiverad.

  173. Man håller på med en uppgift längre
    och minns den bättre.

  174. Hur lär man sig då
    att göra misstag på rätt sätt?

  175. Jo,
    man ser misstagen som en utmaning-

  176. -och som nåt som är värdefullt.

  177. Man försöker undvika att skuldbelägga
    sig själv för misstagen.

  178. Man ska undvika
    att tänka på sig själv.

  179. Vi var inne på det här med
    att misslyckas före inslaget.

  180. Det är ju
    en viktig del i lärandeprocessen.

  181. Hur gör man det okej att misslyckas?

  182. Det är viktigt med
    en tillåtande atmosfär.

  183. Att det finns en tillit
    och att man pratar...

  184. Jag pratar om
    att vi är där för att utvecklas.

  185. Om man är fullärd
    behöver man inte vara där.

  186. Det är en process.
    Alla kommer inte lika snabbt fram.

  187. Ibland behöver man kämpa sig uppåt,
    men det är okej.

  188. Ibland tar man ett steg bakåt, sen
    får man hjälpas åt att komma framåt.

  189. Jag håller med.
    Och när man kommer in i min sal...

  190. Man kanske aldrig tidigare
    har gjort den aktivitet vi ska göra.

  191. Då måste man börja med att säga
    att alla kommer att misslyckas.

  192. "Vi är på väg nånstans tillsammans."

  193. Att till exempel skapa en låt handlar
    om att misslyckas och testa igen.

  194. Till slut kommer man fram till
    nåt som känns okej.

  195. Man måste återkomma till saker ofta
    och inte bara snabbt gå vidare.

  196. -Då kan det lätt bli tokigt.
    -Vad säger du, Mattias?

  197. Det är en bra tanke att få komma
    tillbaka till det som är bekant-

  198. -och få chansen att göra om det igen.

  199. Man måste ge dem tid att träna.
    Med muntliga redovisningar i språk-

  200. -är det ofta så
    att man ber dem att träna hemma.

  201. Men jag anser
    att träningen i skolan är viktigare.

  202. Först får de hålla presentationen
    i mindre grupper, och sen kör vi.

  203. Om det finns brister gör vi det en
    gång till, så att de utvecklas.

  204. Det här med att verkligen
    fokusera på uppgiften-

  205. -att koppla bort sig själv,
    och det här med flow...

  206. Det är fantastiskt,
    men det brukar komma i korta skov.

  207. Hur får man eleverna
    att hamna i det här flowet?

  208. För det skapar ju motivation.

  209. Det handlar om intresse för
    uppgiften. Om det känns spännande-

  210. -är man så pass inne i uppgiften
    att man glömmer bort allt annat.

  211. Att skapa en uppgift
    som eleverna känner så inför...

  212. Det är viktigt att ta med eleverna
    när man formar uppgifter.

  213. I mitt ämne... Eleverna har oftast
    en positiv inställning till musik.

  214. Det intresset ligger till grund för
    att tillsammans skapa uppgifter.

  215. Johnmarshall Reeve är professor
    i utbildningspsykologi i Seoul.

  216. Han jobbar med att öka lärares
    förståelse för hur hjärnan fungerar.

  217. Hej! Jag är professor i pedagogik,
    och jag studerar motivation.

  218. Inre motivation kommer
    inifrån eleven själv.

  219. Inre motivation är
    elevens egna motivation.

  220. Alla vet hur yttre motivation fungerar.

  221. Det handlar om
    belöningar, förstärkning och beröm.

  222. Sånt som är vanligt i klassrummet.

  223. Vi studerar inre motivation.

  224. Vi har letat efter det i hjärnan,
    och vi har hittat det.

  225. Det är ett område
    som kallas den främre insulära loben.

  226. När man engagerar sig i en uppgift
    skapas en känsla av tillfredsställelse.

  227. Man gillar uppgiften
    för att man känner sig kompetent-

  228. -självständig
    eller nära andra människor.

  229. Först måste lärarna tro på
    att eleverna kan motivera sig själva.

  230. Sen måste man skapa
    en miljö och en relation-

  231. -som hjälper elevernas motivation.
    Om man gör det...

  232. Kopplingen mellan motivation
    och engagemang är stark.

  233. Eleverna älskar att jobba med
    saker som de är intresserade av.

  234. Mitt arbete med lärare innebär...
    Metoden är rigorös.

  235. Vi håller en workshop för lärarna
    en vecka innan terminen börjar.

  236. Vår workshop är intensiv.
    Vår forskning visar-

  237. -att klassrummen förändras
    när lärarna använder metoden.

  238. Motivation, engagemang
    och inlärning förbättras.

  239. Intressant nog uppskattar lärarna
    sitt jobb mer.

  240. Vi får en massa fina resultat
    och en påtaglig effekt.

  241. Det finns sex strategier
    som vi lär ut i vår workshop.

  242. Ett: Se saker ur elevens perspektiv.

  243. Två: Vårda deras inre motivation,
    och gör lektionerna intressanta.

  244. Tre: Ge förklaringar till
    varför ni ber dem om det ni gör-

  245. -vad gäller beteende, mål och lektioner.

  246. Fyra: Använd ett inbjudande språk-

  247. -i stället för ord som pressar eleven.

  248. Fem: Acceptera negativa känslor.
    Det är okej och förståeligt.

  249. Döm inte eleverna och bemöt inte
    klagomålen med: "Du har fel."

  250. Sex: Ha tålamod.

  251. Motivationsresurser - som nyfikenhet,
    självständighet och kompetens-

  252. -finns i nervsystemet. Det gäller alla.

  253. Alla kön, åldrar,
    etniciteter, nationer...

  254. Det är inte ett kulturellt fenomen.

  255. Det kvittar om man
    är funktionshindrad eller obildad.

  256. Alla har kapaciteten att vara motiverade
    för de har ett nervsystem.

  257. Johnmarshall jobbar med
    en lista med sex punkter.

  258. Det är viktigt med en tydlig målbild
    och att förklara sina förväntningar.

  259. Hur gör ni där?

  260. Jag bryter ner kunskapskraven
    och förtydligar vad de ska lära sig.

  261. Det ska inte vara nån hemlighet.

  262. Sen måste man förpacka det snyggt
    så att de får lust att göra det.

  263. -Vad innebär det?
    -Jag brukar...

  264. En av de första sakerna
    jag funderar över är-

  265. -om jag vill
    utsättas för uppgiften själv.

  266. Alla har inte samma syn på saken,
    men det är en bra start.

  267. Jag jobbar med goda exempel. Mina
    elever har aldrig skrivit en låt.

  268. Om jag kan visa exempel på tidigare
    elever med samma förutsättningar-

  269. -med samma utrustning,
    och vad de har kommit fram till...

  270. Då kan jag visa mina förväntningar,
    och vad de skulle kunna uppnå.

  271. Han pratar om att ta tillvara
    elevernas egna intressen.

  272. Har ni några exempel på det?
    Hur gör man?

  273. Om man har en bra relation
    kan de komma med förslag.

  274. Om det passar så kör man det.

  275. Då får de en tillit till
    att de kan komma och berätta-

  276. -och ge förslag,
    och känna att de kan påverka.

  277. Eleverna kan göra oss uppmärksamma på
    vad som är på gång just nu.

  278. Vi som lärare kan växa
    i vår roll och i vår kunskap.

  279. Då kommer vi in på
    att känna sig motiverad som lärare.

  280. Johnmarshall sa att arbetet gjorde
    att lärarna blev mer motiverade.

  281. -Hur tänker ni kring det?
    -Jag blir mer engagerad...

  282. ...om jag ser
    den glimten i elevernas ögon.

  283. Jag blir mer på banan
    och de tycker att det är roligare.

  284. Jag är nyfiken på...

  285. Vet eleverna om att ni tänker på
    hjärnan kopplat till motivation?

  286. Pratar ni om det med eleverna?

  287. Vi har pratat om
    att vi borde utöka det.

  288. Om man pratar om att man kan
    se saker ur olika perspektiv-

  289. -och gör dem medvetna om mindset är
    det ett till sätt att arbeta framåt-

  290. -och få dem att förstå
    att man kommer nånstans lättare-

  291. -om man inte tänker att man är fast,
    utan att man kan utvecklas.

  292. Det tar vi med oss -
    att prata mer om hjärnan-

  293. -och hur viktig den är
    för deras utveckling.

  294. Tusen tack för att ni kom hit,
    Mattias, Linda och Fredrik.

  295. Dela gärna med er av era tankar
    på sociala medier.

  296. Fler program finns på urskola.se.
    Hej då!

  297. Översättning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Studiemotivation, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Vilka elever behöver särskilt stöd i matte?

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering socialt och didaktiskt är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vdi Linnéuniversitetets speciallärarprogram, och Anette Bagger, lärarutbildare vid Umeå universitet, berättar om sina erfarenheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen som skollagstiftarna glömde

Lavinia är 14 år och har pendlat mellan Uppsala och Rumänien i sju år. I Uppsala driver hon runt på stan medan hennes föräldrar försöker samla in pengar till deras försörjning. Helst av allt vill hon gå i skolan här. Men det får hon inte. Lavinias situation är verklighet för allt fler barn i Sverige.

Fråga oss