Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Hjärnans konditionDela
  1. Välkommen! "Lärlabbet" är programmet-

  2. -för dig som är lärare, lärarstudent
    eller intresserad av skolutveckling.

  3. I dag handlar "Lärlabbet" om hjärnan
    och hur vi med träning kan må bättre-

  4. -och nå högre resultat i skolan.

  5. Våra gäster är
    från Kattegattgymnasiet i Halmstad.

  6. Välkomna, Jonas Ingesson,
    Lars Emanuelsson och Sara Karlsson.

  7. Vi har varit på skolan och gymmet,
    och vi börjar med det inslaget nu.

  8. Sara Karlsson. Jag undervisar
    i engelska och historia-

  9. -på Kattegattgymnasiet i Halmstad.

  10. Välkomna. Nu blir det engelska.

  11. Man måste kunna träna hjärnan.
    Hur lär hjärnan sig bäst?

  12. Hur bevarar man hjärnhälsa
    på allra bästa vis?

  13. En viktig del är att ge eleverna
    strategier för att klara sin vardag.

  14. Stress är sånt som många känner,
    men det går inte att undvika i dag-

  15. -så den måste man hantera. Man måste
    veta vilken typ av stress man känner.

  16. Stressen om jag ska hålla
    en presentation eller göra nåt stort-

  17. -kanske kan öka min prestation-

  18. -eftersom man blir mer fokuserad.

  19. Man ska inte blir rädd för den typen
    av stress. "Jag behärskar det här."

  20. När jag har utfört uppgiften går
    känslan över i belöningssystemet.

  21. Låt axlarna slappna av
    och komma långt från öronen.

  22. Motivationen för eleverna att lyssna
    på de här hjärnsmarta argumenten...

  23. Jag upplever att det blev
    väldigt självklart för eleverna.

  24. Alla har en hjärna. Alla förstår
    att det är den som styr kroppen.

  25. Men när en elev känner sig stressad
    eller inte har lämnat in en uppgift-

  26. -så skuldbelägger man inte eleven.

  27. "Din hjärna reagerar så här, för du
    befinner dig i en situation som..."

  28. Det är viktigt att hitta strategier.

  29. "Din hjärna reagerar så här.
    Det gör att du känner så här."

  30. Hjärnan är väldigt lat och lättlurad.

  31. Den förstår att leendena gör att vi
    kopplar på den positiva smarthjärnan-

  32. -i stället för att jobba under hot.

  33. Skapa positiv stämning i klassrummet.

  34. Bemötandet, kommunikationen,
    relationer, att få eleven här och nu.

  35. Det var jobbigt,
    men vad gjorde ni hela tiden?

  36. Ni log, och vad vet vi om leenden?

  37. Är det bra eller dåligt för hjärnan? Bra.

  38. Förra sommaren spreds det
    väldigt mycket forskning-

  39. -om framför allt konditionsträningens
    positiva effekter-

  40. -för stresshantering
    och bildandet av nya hjärnceller.

  41. Man trodde att man hade ett visst
    antal hjärnceller som man tog död på.

  42. Man var glad att man hade några kvar.

  43. Nu vet man att hjärnan är plastisk.
    Den förändras ständigt.

  44. När vi sitter här har våra hjärnor
    förändrats på grund av nya intryck.

  45. Med de tio goda vanorna
    kan jag bilda nya hjärnceller.

  46. Det händer hela tiden,
    och jag kan påverka det.

  47. Fysisk träning snabbar på processen.

  48. Det bildas nya hjärnceller
    när syret frisätts i kroppen.

  49. Vi måste ha mer fysisk träning-

  50. -så två gånger i veckan
    har vi träning.

  51. Spinning, tabata, cirkelpass
    och box med fokus på pulsträning.

  52. Det är frivilligt.
    Det ligger direkt efter skolan.

  53. Vi avslutar alltid med: "Nu är vi
    mycket svettigare, lite stoltare"-

  54. -"lite lyckligare och lite smartare."

  55. Utmaningarna med Hjärnsmart-arbetet
    är dels att sprida det.

  56. Vi tror på det här.
    Det handlar också om att mäta.

  57. Vi skulle vilja mäta
    vad som händer med hjärnan-

  58. -men då krävs forskarperspektivet.
    Det är nästa steg.

  59. Forskningen ligger ju till grund.

  60. Det är ju beprövat, men att göra det
    på eleverna i skolsammanhang-

  61. -och att sprida det. Hjärnsmarta
    lektioner ska vara en självklarhet.

  62. Ge er själva en stor applåd.

  63. Fantastiskt bra jobbat! Kanonbra!

  64. Tio goda vanor låter som ett enkelt
    recept. Hur kom ni fram till det här?

  65. Det startade för många år sen
    när vår rektor tränade på gymmet-

  66. -och kom på att det är helt naturligt
    för de flesta att träna musklerna-

  67. -men vi pratar rätt lite
    om hur vi ska träna vår hjärna-

  68. -och hålla i gång vår hjärna
    genom hela livet.

  69. Han tog det till skolan. Vi bestämde
    att vi vet för lite om det här-

  70. -så vi skrev brev
    till hjärnforskare i hela Sverige.

  71. Göteborgs universitet nappade
    och började ett samarbete med oss.

  72. Var ni med allihop från början?

  73. Första gången min rektor nämnde det
    sa jag: "Vad är det här för flum?"

  74. Jag var skeptiker från början, men
    när vi kom in på de tio goda vanorna-

  75. -så är det en helt annan sak.

  76. Det är logiskt att det leder till
    att man presterar bättre i skolan-

  77. -så jag släppte den skeptiska tanken.

  78. Hur har eleverna varit aktiva?
    Har de tyckt till?

  79. Elever var med i referensgruppen.

  80. Det är ganska unikt att eleverna
    har varit med från start-

  81. -och träffat hjärnforskarna
    och tillsammans tagit fram det här.

  82. De får känna: "Om jag jobbar
    kortare pass och tar avbrott"-

  83. -"och jobbar med omväxling
    så känner jag skillnad."

  84. Så har vi fortsatt i arbetet.
    Eleverna uttrycker sig.

  85. Deras erfarenhet är otroligt viktig.

  86. De är aktiva i vår referensgrupp.

  87. Årskurs ett, två och tre på gymnasiet
    är med, så våra treor är väl inne...

  88. De har varit med hela vägen.
    Ni har hållit på i fem år.

  89. Vad ser ni för effekter hos eleverna?

  90. Eleverna påminner ibland oss lärare
    om detta-

  91. -både under lektioner
    och under en längre period.

  92. "Hur får ni in de tio goda vanorna?"

  93. Om vi tänker oss ett längre projekt-

  94. -så påminner de om oss om det
    om vi glömmer bort det.

  95. –Vad säger de? "Ställ dig upp"?
    -"Nu har vi suttit här i 50 minuter."

  96. "Är det inte dags att ta frisk luft
    eller göra nåt annat?"

  97. "Hur får vi in tänkandet
    i projektet?"

  98. Jag tar upp det
    under utvecklingssamtal.

  99. De är medvetna om att det ger effekt-

  100. -men ni bedömer dem på olika sätt.

  101. Ser ni effekter i skolresultat
    och hur de mår i stort?

  102. Ser ni de här effekterna?

  103. Hjärnsmart-projektet på Kattegatt
    handlar om att man ska ge eleverna-

  104. -strategier och verktyg för att
    kunna bli pilot över sitt eget liv.

  105. Om jag vet att hjärnan är en muskel
    som förändras och går att träna-

  106. -så är inte skolan en checklista
    med kunskaper från högstadiet-

  107. -utan det går att träna
    hur eleverna ser på sitt egna...

  108. Kanske ett misslyckat provresultat.
    "Jag kan ta det vidare i nästa steg."

  109. Jag tycker att de ganska ofta
    reflekterar över sitt eget lärande-

  110. -gentemot de tio goda vanorna. De gör
    reflektioner på utvecklingssamtal.

  111. "Jag hinner kanske inte träna mer.
    Är det bra?"

  112. "Jag kan inte träffa mina vänner
    riktigt lika ofta."

  113. "Är det en bra idé?"

  114. Vi vet att det också är bra
    att träffa goda vänner och att prata.

  115. De kan planera sin tid utifrån de här
    goda vanorna, och det vill vi ge dem.

  116. Det är en livskunskap. De behöver
    fundera på det många gånger i livet-

  117. -inte bara de här tre åren hos oss.

  118. Det är ju intressant med hur man gör
    direkta kopplingar till ämnena.

  119. Förutom att de reflekterar själva,
    hur ser man effekterna i ämnena?

  120. Jag har samhällskunskap och historia.

  121. Jag tycker mig märka att eleverna
    blir bättre på att fokusera.

  122. Genomgångarna blir mer reflektiva,
    och eleverna är mer vakna-

  123. -och det ger resultat i slutändan.

  124. De är mer fokuserade
    när de väl arbetar själva-

  125. -så det ger vinst i bägge bitarna.

  126. Resultaten blir tydliga i slutändan.

  127. Fler elever når högre mål.

  128. Fysisk träning kan minska stress
    och höja koncentrationsförmågan.

  129. Anders Hansen tycker att man måste
    bredda synen på fysisk aktivitet-

  130. -och införa mer träning i skolan.

  131. Klappa.

  132. Unga människors hjärnor
    förstärks av fysisk aktivitet.

  133. Barn blir mer koncentrerade, tål
    stress bättre och blir mer kreativa.

  134. I princip alla tankemässiga förmågor-

  135. -förbättras hos barn
    efter och under fysisk aktivitet.

  136. Vad gör att hjärnan fungerar bättre?
    En anledning är att blodflödet ökar.

  137. Barn som rör på sig
    skickar mer blod till sin hjärna.

  138. Den fungerar bättre
    med mer syre och näring.

  139. Man vet också att delar av hjärnan
    växer vid fysisk aktivitet.

  140. Minnescentrat hippocampus växer
    om man är regelbundet fysisk aktiv.

  141. Barn som har bra kondition
    har faktiskt en större hippocampus.

  142. När man pratar om fysisk aktivitet
    ur ett hjärnperspektiv-

  143. -så är konditionsträning viktigast.
    Man ska få upp pulsen och svettas.

  144. 4-5 minuter fysisk aktivitet
    förbättrar koncentrationsförmågan-

  145. -men för att få fullständig effekt
    ska man hålla på i 20-30 minuter.

  146. Men allt är bättre än inget.

  147. Fysisk aktivitet lär kroppen
    att inte reagera så starkt på stress.

  148. I Finland fick över 200 barn
    göra olika stresstester.

  149. De fick räkna under tidspress
    och hålla presentationer.

  150. Då såg man att barn reagerade olika.

  151. Vissa hade ett kraftigt påslag
    av stresshormonet kortisol.

  152. Man lät barnen ha stegräknare, och
    de barn som tog många steg per dag-

  153. -reagerade inte lika kraftfullt.
    De hade lägre nivåer av kortisol.

  154. En grupp barn reagerade knappt alls.

  155. De var nästan immuna mot stress rent
    fysiologiskt, och de tog flest steg.

  156. Koncentrationen förstärks
    om man är fysiskt aktiv.

  157. 5-10 minuter kan räcka
    för att öka koncentrationsförmågan.

  158. I ett test med barn som har ADHD-

  159. -lät man dem spela ett dataspel som
    var väldigt koncentrationskrävande.

  160. Man jämförde dem med barn utan
    ADHD.

  161. Barnen med ADHD hade sämre resultat.

  162. Det var ju koncentrationskrävande.

  163. Men sen lät man barnen leka intensivt
    i 5 minuter innan de spelade spelet-

  164. -och då hade barn med ADHD
    plötsligt lika bra resultat-

  165. -som barn utan ADHD, så fysisk
    aktivitet förbättrar koncentrationen-

  166. -hos alla, men särskilt hos dem
    som har mycket symptom av ADHD.

  167. Det finns en skola i Bunkeflo-

  168. -där en klass fick ha skolgymnastik
    fem dagar i veckan i stället för två.

  169. I övrigt hade de samma undervisning.

  170. De blev bättre på idrott, men de blev
    också bättre på matte och svenska-

  171. -utan ytterligare undervisning.

  172. Fler av dem gick ut nian
    med godkända slutbetyg.

  173. Hur ska lärare
    få in mer fysisk aktivitet i skolan?

  174. Man måste bredda synen
    på fysisk aktivitet-

  175. -och komma bort från associationen
    till idrott och att man ska prestera.

  176. Hjärnan och kroppen
    ska funka så bra som möjligt.

  177. Det kan vara att gå eller cykla till
    skolan eller att leka på lunchen.

  178. Kanske inkludera fysisk aktivitet mer
    i teoretiska ämnen.

  179. Exakt hur vågar inte jag svara på.

  180. Jag kan för lite om skolsystemet
    och pedagogik. Det kan andra bättre.

  181. Anders pratar om att fysisk
    aktivitet, framför allt pulshöjande-

  182. -ger effekter på stresstålighet.
    Hur ser det ut bland era elever?

  183. Många av våra elever är väldigt
    studiemotiverade och vill nånstans-

  184. -och tänker att man tar bort fysisk
    aktivitet för att fokusera mer.

  185. Vi vet att det inte är lösningen,
    utan det blir bara sämre.

  186. Det har blivit ett bra argument.
    "Jaha, hjärnan mår bra så här."

  187. Vi fick ju på vår skola
    språkinstruktionsprogrammet-

  188. -med en annan elevgrupp
    med många nyanlända-

  189. -som kanske inte har föreningsliv-

  190. -vanan att gå på gym, att vara ombytt
    och att vara på idrott.

  191. I en kontakt
    som jag har med en gymkedja-

  192. -så väcktes idén
    om att vi måste ha ett samarbete-

  193. -och erbjuda träning
    två gånger i veckan.

  194. Det är Anders argument
    med pulsträning.

  195. Några elever kan tänkas känna:

  196. "Pulshöjande träning är inte min
    grej." Om de inte säger "flummigt".

  197. Hur gör man med dem? De upplever
    kanske mer stress när det här sker.

  198. Man får visa på goda exempel.

  199. Man får gå in med att man har sett
    att det har gett resultat hos elever-

  200. -och försöka att pusha på
    och betona vikten av det.

  201. Ofta får man hjälp av föräldrar
    som också vill få i gång dem fysiskt.

  202. Rent intellektuellt inser man
    att det här är ett behov-

  203. -så man får på olika sätt ligga på.

  204. Det är viktigt att säga:
    "Hur fungerar det för mig?"

  205. "Jag vet att det fungerar för alla,
    men vilken träningsform?"

  206. Meditation är också bra för hjärnan-

  207. -och har en läkande effekt. Hjärnan
    behöver vila från alla intryck.

  208. Elever är väldigt drivande i det.

  209. Då har man gjort reflektionen själv.

  210. Vi ser dem ju bara tre år
    av deras kanske hundraåriga liv.

  211. Sen är de "all alone".

  212. Vi ber dem plocka ut
    nån av de goda vanorna-

  213. -som de tycker att de är sämre på.

  214. De ska förändra det,
    och sen ska vi utvärdera det.

  215. "Jag har inte testat motion."

  216. "Testa det innan du dissar det helt,
    och så utvärderar vi det sen."

  217. Vi kan utsätta dem för att testa det-

  218. -och förhoppningsvis ser de effekten.

  219. Våga prova en ny god vana.

  220. Träning har god effekt på inlärning-

  221. -men hur går det utan hög intensitet?
    Kan motorik i sig stärka inlärningen?

  222. Det har Jacob Wienecke
    försökt ta reda på.

  223. Jacob Wienecke, lektor i hjärnan
    och motorik på Köpenhamns universitet.

  224. Vi har integrerat
    motorik med matematik-

  225. -för barn i åttaårsåldern.

  226. Vi har haft tre grupper.

  227. En grupp med sex veckor
    vanlig matematikundervisning.

  228. En grupp med finmotorisk matematik.

  229. Den gruppen använde legobrickor
    i matematikfrågorna.

  230. En fråga var till exempel:
    "Vad är fyra plus fyra?"

  231. Jag har två brickor med fyra på.
    Jag sätter samman dem och får åtta.

  232. Grupp tre hade helkroppsmatematik.

  233. Barnen skulle använda hela kroppen
    för att lösa uppgiften.

  234. Om du frågar mig
    "Hur ser en triangel ut?"-

  235. -så visar jag kanske en trekant så här-

  236. -eller så kan jag och två andra
    ta varandra i händerna-

  237. -och göra en trekant horisontellt.

  238. På det sättet har vi
    en egocentrisk lösning på uppgiften.

  239. Jag arbetar med lösningen på uppgiften.

  240. Den finmotoriska gruppen har
    en mer allocentrisk lösning på uppgiften.

  241. Lösningen finns utanför mig,
    i rummet framför mig.

  242. Det viktigaste i studien som vi har gjort-

  243. -är sammanhanget mellan rörelsen
    - eller motoriken - och matematiken.

  244. Det är väldigt viktigt att tänka på...

  245. Hur konceptualiserar vi
    matematikfrågan med rörelser?

  246. Vi har sett att barn med helkropps-
    matematik har gjort stora framsteg-

  247. -inom matematikämnena
    på den här nivån.

  248. Det är geometri, addition, subtraktion
    och ordning.

  249. Olika storlekar, längder, former och så.

  250. Det är nog inte unikt för matematik.

  251. Om man kan konstruera sin
    undervisning så att den ger mening...

  252. Om läroämnet och rörelserna
    samordnas så att det ger mening-

  253. -så tror jag att man kan använda rörelser
    på andra barn.

  254. 45 minuter är lång tid
    för barn att ha undervisning.

  255. Lärarna vet det, så de använder
    olika metoder för att tackla problemet-

  256. -men om man använder fem minuter
    till att ta bort stolar och bord-

  257. -till att börja med och i slutet-

  258. -så får man cirka fem minuter med en
    intressant och spännande undervisning-

  259. -med helkroppsmatematik. De ska inte
    vara rädda för andra metoder.

  260. Poängen är att barnens uppmärksamhet
    för ämnet hålls kvar-

  261. -under de fem minuter
    som man använder metoden.

  262. Jag måste fråga Jonas, matteläraren.

  263. Ämnet har ju varit kopplat
    till en lärobok.

  264. Hur ser du
    på rörelse och matematikinlärning?

  265. "Walk and talk" är en form av sånt.

  266. Få ett problem, gå ut och röra på sig
    och diskutera det med nån annan.

  267. Matematiken i början av skolgången är
    lättare att konkret titta på figurer.

  268. Sen när den blir mer abstrakt
    är det svårare att konkretisera.

  269. Vi konkretiserar grafmässigt då.

  270. Vi jobbar också mycket bildmässigt.

  271. Han pratar ju om att bara förändra
    klassrumssituationen.

  272. Att flytta bort stolen
    och ställa sig mot varandra eller så.

  273. Forskaren säger ju att bara rörelsen,
    förändringen i klassrummet...

  274. Då är vi ju inne på skolmiljön.

  275. Det har också oerhört stor betydelse-

  276. -och vi har långt kvar i skolorna
    till en optimal miljö för inlärning.

  277. Inom era ämnen måste kanske
    andra kopplingar göras.

  278. Jag försöker att jobba mycket
    med olika rollspel och liknande.

  279. Då blir eleverna aktiva
    på ett helt annat sätt.

  280. Det blir nåt annat
    än en traditionell klassrumsmiljö-

  281. -som de tvingas jobba med,
    och då lär de sig på ett annat sätt.

  282. Jag känner att samhällsvetenskapen
    har kommit lite längre på den banan-

  283. -än vad kanske matematiken har gjort.

  284. -Vi kanske har gått om.
    -Nu blev det en tävling.

  285. Det är skönt att ni är på banan.

  286. Avslutningsvis...

  287. Om man blir intresserad av
    och nyfiken på att jobba så här-

  288. -har ni då helt kort
    nåt råd till den personen?

  289. Engagera eleverna. Det är väl det
    som har gjort att det har blivit bra.

  290. Vi tog med dem från början.

  291. Det är ju inget
    som vi lärare testar på eleverna-

  292. -utan att de vet vad de utsätts för.

  293. De har varit med från början
    och utarbetat konceptet.

  294. Vi kunde nästan ha tre elever här.

  295. Det är ju fantastiskt. Engagera
    eleverna inför, under och hela vägen.

  296. -Vad säger du?
    -Gör det till en del av vardagen.

  297. Det får inte bli
    en happening på en temadag-

  298. -utan det ska prägla
    hela undervisningen.

  299. -Och?
    -Använd vetenskapliga argument.

  300. Det funkar väldigt bra i skolan
    som ibland är ganska traditionell.

  301. Hjärnforskarna har otroligt mycket
    att lära oss, och argumenten funkar.

  302. Jag förstärker det igen: eleverna.

  303. Hjärnan är en muskel. Den vill träna,
    och det är det vi gör.

  304. Jättebra som avslutning.
    Tusen tack för att ni kom hit!

  305. Dela med er av era tankar
    om hjärnforskning och pedagogik-

  306. -på sociala medier: #lärlabbet.
    Fler program finns på urskola.se.

  307. Hej då!

  308. Svensktextning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Barn, Fysisk träning, Hjärna, Inlärning, Koncentration, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Ensamkommande och lärare som inte står ut

Många dagar känner jag mig som en clown, för här står jag och pratar om verb och de sitter och tänker på en eventuell död. Det säger Lina-Maria Abrahamsson som är lärare på Angeredsgymnasiet. Hon är en av de drygt 300 lärare som i höstas skrev under ett upprop med kravet att Sverige slutar utvisa ensamkommande ungdomar till Afghanistan. Oron och osäkerheten i klassrummen gör det omöjligt för lärarna att utföra sitt uppdrag. Vi besöker Angeredsgymnasiet för att ta reda på hur skolan kan påverkas av flyktingpolitiken.

Fråga oss