Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Källkritisk förmågaDela
  1. I det digitaliserade samhället måste
    vi förstå och värdera information.

  2. Källkritisk förmåga är en nyckel-
    kompetens för lärare och elever.

  3. Nu gäller det att få in det som
    en naturlig del i all undervisning.

  4. Ni ska i dag få analysera och tolka
    information ifrån bilder.

  5. Om jag i klassrummet pratar om
    informationssökning och källkritik-

  6. -utan nån koppling
    till undervisningen-

  7. -är det bara viktigt så länge
    som jag står där och pratar om det.

  8. -Jutta, vad är en algoritm?
    -Det är som ett recept...

  9. ...som hjälper till att lösa
    ett problem. Algoritmer kan vara-

  10. -fördomsfulla och omsätta sexistiska
    eller rasistiska värderingar.

  11. Om inte elever kan förstå
    vad som är sant och falskt-

  12. -kan vårt självstyre och vår demokrati
    vara allvarligt hotade.

  13. Ni ska i dag få analysera och tolka
    information ifrån bilder-

  14. -och se om ni kan tyda ledtrådarna
    i bilderna.

  15. Jag vill att de ska lära sig
    att ifrågasätta och vara kritiska.

  16. När jag säger nånting till dem,
    ska de fundera: "Stämmer det här?"

  17. "Om jag tror att det inte stämmer,
    hur kontrollerar jag om det är sant?"

  18. Ni ska göra
    en så bra gissning som möjligt-

  19. -kring var nånstans
    de här familjerna lever.

  20. Som skolbibliotekarie jobbar jag med
    lärare och elever i klassrummet...

  21. ...för att fördjupa deras lärande.
    - Vad kan man titta på?

  22. -Klimat.
    -Hur tänker du då?

  23. Att man kan...
    Det är den resurs som finns.

  24. Om jag går in i klassrummet
    och pratar om källkritik-

  25. -utan koppling till undervisningen-

  26. -är det bara viktigt
    så länge jag pratar om det.

  27. Så fort jag går utanför klassrummet
    jobbar man som man gjort tidigare.

  28. Man tänker: "Vi behöver nåt kring
    källkritik. Kan du prata om det?"

  29. Och så känner man
    att man har bockat av det.

  30. Men källkritik måste hela tiden vara
    en integrerad del av undervisningen.

  31. Ni sa: "Vad mycket Coca-Cola."
    Vad har det med Mexiko att göra?

  32. Alla andra saker har ni argumenterat
    för. För Colan sa ni "vad mycket".

  33. Kan man dricka kranvattnet i Mexiko?

  34. Kan bilden tala om
    om man kan det?

  35. Nej.

  36. Det är viktigt att jobba med läraren
    utifrån att läraren har ett ämne.

  37. Jag har inget ämne. Det står i
    centralt innehåll och kunskapskrav-

  38. -att man ska kunna söka och granska
    information.

  39. Men det står i många olika ämnen.

  40. Det bedöms inte bara utifrån
    min aspekt som bibliotekarie.

  41. Man kan se det som venndiagram.
    Två cirklar som går in i varandra.

  42. Där finns det en gemensam yta.
    Mycket i min kompetens-

  43. -Johans kompetens och Sofias
    kompetens är i skärningspunkten.

  44. Sen har vi specifika kompetenser.

  45. För min roll är tvärvetenskaplig.
    Men det här ämnesinnehållet-

  46. -utifrån t.ex. hem- och konsument-
    kunskap, har inte jag koll på.

  47. Så det är ämneskunskaperna
    kontra det ifrågasättande filtret-

  48. -om man ska dela upp det
    i två stycken delar som är separata.

  49. "Prawns". "Crisps" och "prawns".

  50. -Och en till sak.
    -Ja.

  51. Och att drottningen från...

  52. ...Storbritannien är på en mugg.

  53. Se där!

  54. Hur når vi alla elever? Hur ser vi
    till att alla får de här sakerna-

  55. -och får fundera kring hur det går
    till när information blir kunskap?

  56. Det är också ett argument för
    att jag ska vara i klassrummet.

  57. Det kan jag handleda elever i
    på skolbiblioteket om de kommer dit.

  58. Men i klassrummet har vi möjligheten
    i den formella lärandesituationen-

  59. -att få till den demokratiska
    grundnivå som behövs-

  60. -för att alla elever ska få koll på
    den här processen.

  61. Är inte spanska och portugisiska
    ungefär samma sak?

  62. En chilenare sa
    att de i Brasilien inte vill erkänna-

  63. -att de pratar spanska.
    Så de kallar det nåt annorlunda.

  64. En person från ett spansktalande land
    påstår en sak.

  65. Och en person från ett portugisisk-
    talande land påstår en annan sak.

  66. Hur skulle vi kunna kontrollera
    om det här stämmer?

  67. Börjar de ifrågasätta mig, det de
    läser i tidningarna, ser på tv-

  68. -och det de läser i böcker,
    då får vi kritiska mediekonsumenter.

  69. Det jag ser påverkas av den kultur
    som jag befinner mig i.

  70. Jag befinner mig i
    en bibliotekariekultur.

  71. Ni befinner er i en kultur
    utifrån er profession och era ämnen.

  72. Och egna erfarenheter
    och annat också.

  73. För vi är inte bara lärare.
    Vi har varit med om saker vi med.

  74. -Är ni komplexa varelser?
    -Ja, tänk!

  75. -Det håller jag med om.
    -Att man tar till vara på varandra.

  76. Det är viktigt. Och att vi blir
    så mycket klokare tillsammans.

  77. Och inte bara vi. Barnen är också...

  78. Jag inkluderar barnen i vi.
    Människorna.

  79. Det blev tydligt med Hungry Planet
    när man plockar upp saker med bilden.

  80. Vad det är för typ av foto
    och filter.

  81. En annan plockar in
    vilken klimatzon familjen lever i.

  82. Sen tog hon in hemkunskapen.
    De är inte medvetna om det.

  83. Den här gången blev det tydligt.
    Men de plockar jämt från andra ämnen-

  84. -och bygger det till nåt bättre
    än när ämnet står för sig självt.

  85. Eftersom vi samarbetar visar vi
    elever på vinsterna med samarbete.

  86. Vi kräver det av dem
    och gör det själva också.

  87. Vi vill få eleverna att plocka kun-
    skaper som de lär sig i olika ämnen.

  88. Det är bra när man jobbar tematiskt-

  89. -om man kan använda det man har
    jobbat med i bilden och SO:n.

  90. SO:n är fyra ämnen
    som flyter in i varandra.

  91. Vi kopplar på hemkunskapen
    när du och jag jobbar.

  92. Det känns som om vi jobbar tematiskt
    mer än bara på tematid.

  93. Det är ämnesövergripande, ofta.

  94. Ibland om man tittar på undervisning-

  95. -är källkritik och att vara kritisk
    nåt man börjar prata om ganska sent.

  96. Att man tänker
    att det är små barn inte redo för.

  97. Vi börjar med det egentligen i för-
    skoleklassen utifrån skönlitteratur.

  98. Vi läser tillsammans, vi frågar oss
    vad vi får veta i berättelsen.

  99. Vad de tror att författaren
    vill säga. Det är ditåt vi jobbar.

  100. Men nedplockat på en konkret nivå-

  101. -där det kan handla om:
    "Vad tycker du om i texten?"

  102. "Vad skulle du vilja ändra på i den?"

  103. "Innehållet, tror ni att vi kan lita
    på allt i boken? Är det sant?"

  104. Då kan man komma fram till
    att inget är sant.

  105. Men det kan ändå finnas saker
    som stämmer.

  106. Helt enkelt ställa frågor.
    Om vi ställer frågor lär vi eleverna-

  107. -att ställa frågor.
    Det är det som kunskap är.

  108. Utan kunskap och kunskapsinhämtning
    behövs inte källkritik.

  109. Och tvärtom. De är beroende av
    varandra. Oavsett om vi har internet-

  110. -eller om vi läser det i böcker
    är källkritiken lika viktig.

  111. Frågorna är desamma.

  112. Det handlar om att bejaka nyfikenhet
    och ställa frågor.

  113. Man pratar mycket om att man ska
    använda sig av bra källor.

  114. Bra kontra dåliga källor. Där finns
    en intressant del att problematisera.

  115. Jag jobbar med att få elever
    att tänka om källan är användbar.

  116. För användbarhet är hela tiden
    kopplat till en relativ aspekt till-

  117. -vad du ska undersöka för nånting.

  118. Man jobbar hela tiden med
    att granska och värdera information.

  119. Att man som elev återkommande ser:
    "Det har jag nytta av i alla ämnen."

  120. "Det verkar vara samma process
    i alla ämnen."

  121. "Det är samma frågor vi ställer oss
    när vi söker information i SO, NO"-

  122. -"hem- och konsumentkunskap
    eller idrott."

  123. Den processen blir befäst
    på ett helt annat sätt-

  124. -än om jag kommer in och pratar om
    det bara i SO:n eller svenskan.

  125. I styrdokumenten står att lärare ska
    stärka elevers källkritiska förmåga.

  126. Eleverna ska få redskap
    och förståelse för-

  127. -sökresultat och information
    på internet.

  128. Vi har pratat med Jutta Haider om
    hur algoritmer påverkar vår vardag.

  129. Jutta, vad är en algoritm?

  130. Man kan beskriva en algoritm
    som ett recept-

  131. -som hjälper till att lösa ett prob-
    lem. Den innehåller instruktioner.

  132. Om man har en viss input, vad ska man
    göra för att uppnå en viss output?

  133. Man använder algoritmer
    för att t.ex. sortera information-

  134. -efter att man har sökt efter nåt
    på webben-

  135. -vilka sorters statusuppdateringar
    som ska komma i vilken ordning-

  136. -vilken musik och spellista
    som rekommenderas för dig-

  137. -vilka filmer som kan vara
    intressanta o.s.v.

  138. Algoritmer ligger till grund för
    hur dessa problem ska lösas.

  139. De hjälper till att fatta beslut.

  140. I en rapport skriver ni bl.a.
    att algoritmer är kulturellt kodade.

  141. -Vad menar ni då?
    -Vi menar då att...

  142. Algoritmer är skrivna av människor.

  143. Människor finns bara
    inom ett samhälle, inom en kultur.

  144. De har vissa värderingar, tror på
    vissa saker och har viss kunskap.

  145. Eftersom människor skriver algoritmer
    för att lösa kulturella problem-

  146. -är de kulturellt grundade.

  147. Algoritmer kan vara allt som folk är:
    Fördomsfulla, omsätta sexistiska-

  148. -eller rasistiska värderingar,
    främja andra värderingar o.s.v.

  149. Sökkritik är viktigt.
    Hur skulle du definiera det?

  150. Sökkritik kan man förstå som
    nån slags utökad källkritik.

  151. Man tittar inte bara på informationen
    som man har hittat eller får-

  152. -och är kritisk där,
    utan redan på vägen dit.

  153. Varför får jag den? Hur fungerar
    en sökmotor och sociala nätverk?

  154. Så att man utvidgar kritiken-

  155. -till att innefatta
    vägen till källan.

  156. Det är viktigt att förstå sambandet
    mellan en fråga och resultatet.

  157. Vilken roll man själv
    och tekniken spelar.

  158. Man kan få olika sökresultat
    om man ställer olika frågor-

  159. -men också på olika datorer,
    om man är inloggad på olika profiler-

  160. -eller gör det på olika platser.

  161. Att förstå det är viktigt för vad man
    kan göra med resultatet man får.

  162. Hur kan man som lärare synliggöra
    hur en sökmotor fungerar?

  163. Jag skulle rekommendera t.ex.-

  164. -att använda olika sökmotorer.
    Inte bara Google.

  165. Man kan använda verktyg som Google
    tillhandahåller, som Google Trends.

  166. Det är ett "tool" där man kan se
    vad andra har sökt på under året.

  167. Man kan också ändra länder. Man kan
    se vad som söktes i Sverige och USA.

  168. Sen rekommenderar jag att ändra
    i de avancerade inställningarna.

  169. Man kan ändra... Om man bara söker,
    får man en lista utifrån relevans.

  170. Det mest relevanta är överst. Man kan
    ändra till kronologisk ordning-

  171. -där det ordnas efter
    när det publicerades.

  172. Där blir det en stor skillnad.

  173. Det ger möjlighet att diskutera
    relevansbegreppet-

  174. -och vad relevans betyder
    för sökmotorer och över huvud taget.

  175. För vem. Räcker det att vara
    källkritisk och sökkritisk?

  176. Nej, det är också viktigt
    att ha en grund att stå på.

  177. Att ha kunskap om samhället och en
    viss utgångspunkt att söka ifrån.

  178. Det är också viktigt att ha värden
    som man förhåller sig till-

  179. -och att ha ett värderingssystem
    att relatera till.

  180. T.ex. jämställdhet, mänskliga
    rättigheter och allas lika värde.

  181. Det går att vara informations-
    kompetent och källkritisk-

  182. -och vara medlem i Ku Klux Klan.

  183. Man måste gå bort från en idé om att
    källkritik är ett mekaniskt verktyg.

  184. Jag har en mediekurs
    där vi går igenom-

  185. -hur man på...

  186. Om man tar dina sökningar
    på Google...

  187. Hur dina sökningar påverkar
    vad du får för flöde.

  188. Hur det påverkar
    vad du får för reklam-

  189. -vad du får för förslag på sökningar
    nästa gång-

  190. -och hur dina sökningar kan göra
    att din del av internet blir snävare.

  191. I slutändan kanske du bara får
    den information som...

  192. -Som nån annan tror att du vill ha.
    -I din egen bubbla.

  193. Du är kanske inte medveten om det.
    Om man inte går på mediekursen.

  194. Att så här kan det vara,
    och så får man nysta i det här.

  195. Vilka strategier kan jag använda
    för att minska-

  196. -den påverkan som andra har på mig
    och vad jag nås av för information?

  197. För du nås fortfarande av
    information, men vad nås du inte av?

  198. Där är väl första steget
    att titta på vad jag själv...

  199. Att titta på sitt eget flöde.
    Det är många som inte reflekterar.

  200. Jag har inte stenkoll på
    vad det är för flöde jag har.

  201. Jag måste faktiskt fundera-

  202. -hur jag rör mig på internet,
    vad jag får och vad jag söker på.

  203. -Som man frågar får man svar.
    -Ja.

  204. Jag tänkte på att vi också lär oss av
    när vi gör felsökningar.

  205. När vi hamnar fel.

  206. Som t.ex. i vår kurs med grytan.
    I vaggan av grytan-

  207. -så upptäckte vi att vi hade
    ställt frågan på det sätt-

  208. -som gjorde att eleverna googlade på
    problem med livsmedlet-

  209. -eller problem med... Vilket resul-
    terade i att de bara får problem.

  210. Vi ville
    att de skulle tänka ut lösningar.

  211. Men eftersom vi hade ställt frågan
    med fokus på problemen-

  212. -fick de heller inte lösningar
    på de här problemen.

  213. De kom inte vidare i
    lösningsprocessen.

  214. Då handlar det om att medvetandegöra
    sökprocessen och samtala om den.

  215. Inte se det som en tyst kunskap som
    elever ska tillägna sig på egen hand.

  216. Den måste vi gemensamt prata om
    och ta upp exempel på-

  217. -hur man kan gå till väga. Vad händer
    om jag söker med olika synonymer?

  218. Det gjorde vi i den kursen.
    Och så ändrade vi på våra frågor-

  219. -för att de skulle bli
    mer sökvänliga.

  220. Att det inte finns nåt svar på frågan
    direkt.

  221. Men ska sökandet komma vidare, måste
    frågorna ställas på ett sånt sätt.

  222. Där är din kompetens jättebra. Du
    dyker in och kan sitta med en grupp-

  223. -och börja prata kring:
    "Hur har ni sökt? Vad har ni valt?"

  224. "Vilket av de här engelska orden ska
    man använda för att komma in rätt?"

  225. Och att processen är viktig och att
    man lär sig massor under tiden.

  226. Och bygger grundkunskapen i det.

  227. Jag skulle kunna plocka fram texter
    som är färdiga.

  228. -Då lär man sig inte källkritik.
    -Nej. Man måste tillbaka till...

  229. ...vad vi vill träna för nånting
    och vad som då krävs av uppgifterna.

  230. -Så är det.
    -Det blir på riktigt.

  231. Jag heter Peter Adams och är vd
    för The News Literacy Project.

  232. The News Literacy Project
    är en obunden, ideell organisation-

  233. -som förser pedagoger med resurser-

  234. -så att elever kan navigera
    i dagens informationslandskap.

  235. Hur man avgör om information är
    trovärdig, varför det är viktigt i deras liv-

  236. -i deras lands liv
    och deras samhälleliga liv.

  237. I början fick lärare utbildning
    och en kursplan-

  238. -och hjälp med att sätta ihop en medie-
    och informationskunnighetsgrupp.

  239. Vi tog även in journalistvolontärer
    som undervisade.

  240. Resultaten därifrån var mycket starka.

  241. Men efterfrågan på vårt program
    var större än vi kunde leverera.

  242. Vi började utforska internetmodeller.

  243. I maj förra året lanserade vi
    vår nätbaserade e-lärandehubb-

  244. -Checkology Virtual Classroom.
    Som det ser ut nu är det en samling-

  245. -på tolv lektioner i medie-
    och informationskunnighet i fyra delar.

  246. Vi riktar dem mot-

  247. -årskurs 8-10 i USA,
    alltså åldrarna 14-16 år.

  248. I del ett får man
    sortera och kategorisera information.

  249. Nummer två handlar om
    medborgerlig frihet-

  250. -och den övervakande roll
    som den fria pressen kan spela.

  251. I nummer tre ingår lektioner om-

  252. -rykten på nätet, branded content
    och algoritmer och personalisering.

  253. Den fjärde och sista delen
    knyter ihop allt.

  254. Enligt återkoppling från lärare
    är eleverna mer engagerade-

  255. -när de jobbar med vårt innehåll.

  256. Att de uppskattar att exempel
    från verkligheten används.

  257. De flesta av lektionerna
    hålls av en ämnesexpert.

  258. De blir gästlärare eller guider
    i de digitala upplevelserna.

  259. Vi använder allt från inlägg på sociala
    medier och bloggar till nyhetsinslag-

  260. -för att på så sätt efterlikna
    sånt som eleverna stöter på.

  261. Vi finns på checkology.org.

  262. Vem som helst kan anmäla sig.
    Lektionerna är på engelska.

  263. Tanken bakom det här
    är att elever i dag ställs inför-

  264. -historiens största och mest komplexa
    informationsekosystem.

  265. Om inte eleverna kan förstå
    vad som är sant och falskt-

  266. -vad som är trovärdigt
    och identifiera vilseledande saker-

  267. -kan vårt självstyre och vår demokrati
    vara allvarligt hotade.

  268. Vi skiljer tydligt mellan att närma sig
    all information-

  269. -däribland journalistik -
    med skepsis till skillnad mot cynism.

  270. Vi fokuserar på
    journalistikens värderingar.

  271. Många i USA tycker om att diskutera
    vilken nyhetskälla som är trovärdigast.

  272. New York Times, Washington Post,
    CNN, Fox News eller MSNBC.

  273. Vi försöker ta tillbaka diskussionen till
    journalistiska värderingar.

  274. Det är en nödvändig färdighet
    på 2000-talet.

  275. Det är alla pedagogers ansvar,
    oavsett ämne.

  276. Det är nåt som vi inte har råd
    att inte ge våra unga.

  277. Hur man skapar motivation...
    Då är det återigen-

  278. -att inte bara prata om källkritik
    och att vara kritisk i ett vakuum-

  279. -utan att göra det till frågor
    där det är relevant för mig som elev-

  280. -att ta reda på om det stämmer.

  281. Jo, att kunskap blir föränderlig.
    Just nu är det här sant.

  282. Eller om det ens är sant nu.
    Det kan redan ha hunnit bli osant.

  283. Att det går så fort och växlar.
    Man kan inte ta saker för givet.

  284. Man måste ha ett öppet sinne.

  285. -Alltid bästa möjliga gissning.
    -Ja. Precis. Bästa möjliga gissning.

  286. -Vi kommer inte att hitta sanningen.
    -Nej. Den är subjektiv...

  287. Det är det som är sanningen också,
    på nåt sätt. Det blir ens slutsats.

  288. -Blir man vilsen då?
    -Hur tänker du?

  289. Om det är så
    att ingenting är sant...

  290. Jag tycker att det är skönt.
    För mig är det skönt.

  291. Jag tror att en del elever
    kan tycka att det är jobbigt.

  292. Det är inte ovanligt att våra elever
    tänker "det är så här"-

  293. -"utifrån dessa fakta".
    Sen kommer vi och säger:

  294. "Det är inte svart. Det är grått."

  295. Då kan världen bli lite förvirrande.
    Men det är lite ändå...

  296. Vi vill ändå ha dem där. För det är
    där det händer nåt i den processen-

  297. -när det svarta blir det grå.
    Men det blir heller inte vitt.

  298. Och det kan pendla fram och tillbaka.

  299. Men ibland reducerar man källkritik
    till sant eller falskt.

  300. Man måste
    gå till botten med processen kring-

  301. -hur man utvärderar eller
    kontrollerar ett fenomen.

  302. Vilka frågor måste jag ställa mig,
    vilka kontroller måste jag göra?

  303. Vår verksamhet... De som inte är
    tillräckligt nära skolan...

  304. -...hojtar gärna om "förbjud".
    -En enkel lösning.

  305. Men vi som är i det ser ju
    att det inte är en lösning.

  306. Det blir bara att pausa problemet.
    Och skjuta det på framtiden.

  307. Vad händer när vi släpper ut eleverna
    utan skyddsnäten?

  308. Utan de filtren.
    Utan skyddsnät på nätet.

  309. Vad händer med dem då?

  310. Har du tankar och idéer,
    dela med dig på hashtagg lärlabbet.

  311. Vill du se mer
    så går du in på urskola.se. Hej då!

  312. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik
Ämnesord:
Bibliotek, Bibliotekspedagogik, Biblioteksväsen, Informationskompetens, Källkritik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTio lektioner i språkdidaktik

Upphovsrätt och källkritik

Lektion 10. Sfi-läraren Sara Lövestam visar eleverna hur man kan redigera artiklar på nätuppslagsverket Wikipedia och på så sätt bli mer delaktig i samhället.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Ljuga sig till sanning

Blir man bättre på källkritik om man själv är bra på att ljuga? Josef Sahlin, lärare på Årstaskolan i Stockholm, låter sina elever på skapa fejkade sidor på nätet. Uppgiften är att få både text och layout att framstå som trovärdiga, trots att innehållet är falskt. Målet är att få eleverna medvetna om hur lätt det är att skapa desinformation och att öva dem i källkritiskt tänkande. Ett arbete som innehåller flera etiska fallgropar för såväl lärare som elever - sidorna publiceras ju faktiskt på riktigt!

Fråga oss