Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : ProgrammeringDela
  1. Programmering införs nu
    i flera olika ämnen i grundskolan.

  2. Vad innebär programmering i skolan?
    Och hur mycket behöver lärare kunna?

  3. På dagens lektion programmerar vi
    microbiten med breadboarden.

  4. Använd reset... - På högstadiet för
    vi diskussioner med mellanstadiet om-

  5. -vad ni gör så att vi inte gör samma
    sak och hur vi kan jobba vidare.

  6. Vi står inför nya kompetenser
    och kunskaper-

  7. -som vi behöver se i
    en bredare befolkning.

  8. Programmering är ett sånt exempel.

  9. Det handlar om problemlösning och att
    klara av att hitta mönster i saker.

  10. Nu har jag gjort nåt här,
    då kan jag göra det här.

  11. Dagens lektion ser ut som följande:
    programmering.

  12. Vi börjar med att programmera
    microbiten med breadboarden.

  13. Vi kommer sen tillsammans
    att programmera ett spel.

  14. På Helenelundsskolan
    jobbar vi olika med programmering.

  15. På lågstadiet jobbar de analogt.
    De programmerar varandra.

  16. T.ex. i en dans, så att de kan tala
    om för varandra hur de ska röra sig.

  17. Sen jobbar de med enkla appar,
    med små gubbar som ska flytta sig.

  18. Bee-Bots och Blue-Bots
    och såna verktyg som finns.

  19. På mellanstadiet har de också
    Bee-Bots och Blue-Bots-

  20. -men de jobbar med microbits.

  21. Sen jobbar de med koda.nu,
    som är en hemsida-

  22. -där man kan koda i javascript.

  23. På högstadiet jobbar vi med micro-
    bits och elektronik kopplat till det.

  24. Det gör jag på tekniklektionerna. Det
    är ett fåtal lärare som testar på-

  25. -vilka verktyg som finns.

  26. -Vi försöker sätta in den.
    -Det måste vara den här.

  27. -Ja, just det.
    -Den skulle ha nåt mer.

  28. Precis, för den andra kan man ju
    bygga på. Men inte på det sättet.

  29. De flesta lektionerna
    blir problemlösning.

  30. Att de vet vad de ska komma fram
    till. Men lite: "Hur ska jag testa?"

  31. Det blir pröva och ompröva.

  32. Jag pratar mycket med dem
    om tålamod och uthållighet.

  33. Vi måste felsöka.
    Blir det fel, hur tänker vi då?

  34. Var ska jag titta?
    Är det elektroniken som sitter fel?

  35. Eller är det programmeringen i koden
    som är fel?

  36. -Har ni skickat över den?
    -Vänta, har vi skickat över den?

  37. -Har ni bara tryckt "compile"?
    -Vi kan göra det igen.

  38. Gud, vad coolt!

  39. Jag går runt och ställer frågor.

  40. "Har du tittat där?
    Vad betyder koden som du har gjort?"

  41. "Kan du se
    om det blivit fel nånstans?"

  42. Kanske peka lite för att de ska se
    var de ska börja titta.

  43. Men i det stora hela vill jag att de
    själva ska hitta vad de ska göra.

  44. Nu har vi fått bilden.

  45. Men för att spela spelet behöver vi
    trycka på A- och B-knappen.

  46. Försök hitta på ett sätt att markera-

  47. -att om A eller B trycker
    ser man det på skärmen.

  48. Eleverna har väldigt olika kunskaper
    sen tidigare.

  49. De elever som inte har kunskaper
    tycker oftast att det är svårt.

  50. Därför gör jag i början lätta saker-

  51. -som ändå är lite kul
    för dem som gjort det förut.

  52. Första lektionen
    får vi en lysdiod att blinka.

  53. Det tycker även de som är duktiga på
    programmering är ganska kul.

  54. Där hjälper jag mer
    dem som inte gjort-

  55. -medan de som har programmerat förut
    får göra mycket mer själva.

  56. På högstadiet är det en utmaning att
    alla ska känna att de får nåt av det.

  57. Vi pratar på skolan om
    hur vi ska ta emot eleverna-

  58. -som redan kommer att ha kunskaper
    från låg- och mellanstadiet.

  59. På högstadiet för vi diskussioner
    med mellanstadiet vad de gör-

  60. -så att vi inte gör samma sak.

  61. Vi har en grupp
    som ska träffas ganska ofta-

  62. -för att få en bra progression
    hela vägen.

  63. Jag vill att de ska förstå
    grunden i programmering.

  64. En dator kan inte göra nåt av sig
    själv. En människa är bakom allting.

  65. Sen är det kul att de har
    en grund i att kunna programmera.

  66. De kan andra saker. Språk och matte.
    De kan lite programmering också.

  67. De har en ganska bra förståelse för
    vad programmering är.

  68. För dem är det nog mer naturligt.

  69. De stöter på det lite mer.
    I skolan och på andra sätt också.

  70. För oss är det mer att vi ska
    fundera på varför det är...

  71. Ja, vi behöver diskutera vad som är
    viktigt att få fram till dem.

  72. Jag märker att även om niorna
    inte har en förståelse-

  73. -får de snabbt en förståelse för
    varför programmering är viktigt.

  74. Att det är nån bakom datorn. Det är
    inte bara datorn som gör nånting.

  75. I går gjorde de ett spel
    som tog lång tid.

  76. "Tänk på alla spel ni spelar på
    mobilen." "Vad mycket de har gjort!"

  77. De får en förståelse för det bakom.

  78. Jag tänkte på en grej i bilen
    på vägen hit i dag.

  79. För att ha körkort behöver man kunna
    grundläggande funktioner i bilen.

  80. Lite likadant är det väl
    med programmering.

  81. Om man kan lite programmering kan man
    lösa problem i en digital situation.

  82. Förhoppningsvis kan det förstärka
    andra grejer inom skolan.

  83. Det viktiga är inte programmeringen
    i sig, utan utkomsten av den.

  84. Ett verktyg
    i den vardagliga undervisningen?

  85. Sen att vi ska komma dit är en annan
    sak. Där är vi just nu, kanske.

  86. Där känner jag att vi allihop,
    även om du har gjort mer...

  87. Vi testar verktyg just nu.

  88. Vi vill inte få in programmering
    i undervisningen-

  89. -utan vi provar vad som finns, vad
    man kan använda och i vilka ämnen.

  90. Det jag har mött
    som är lätt att koppla till-

  91. -är till matten och
    problemlösningsförmågan.

  92. Att försöka lösa problemen och förstå
    varför man inte kom ända fram.

  93. Det är ett sätt att hitta
    lösningsstrategier.

  94. I tekniken, om man drar in...
    Och fortsätter på den tanken.

  95. I tekniken har du pröva och ompröva.
    Det är det man gör.

  96. När man bygger ett program,
    bygger du nånting.

  97. Du måste omvärdera dina val
    utifrån vad programmet ska göra.

  98. I tekniken har vi möjlighet
    med verktyg som vi har-

  99. -där elektroniken kan komma med
    och programmera med hjälp av det...

  100. Där får man med kunskapskraven om man
    vill bedöma, med pröva och ompröva.

  101. När man jobbar som NO-lärare,
    och mattelärare för den delen-

  102. -tänker man ofta att man ser världen
    genom NO-glasögon.

  103. Man tolkar sin omvärld på ett sätt...

  104. Man utvecklar hur man ser på världen.

  105. Ju mer du vet om programmering, desto
    mer ser du världen på ett annat sätt.

  106. Du ser inte längre bara en telefon.

  107. Du får en förståelse för vad den här
    apparaten egentligen innehåller.

  108. Hur mycket tid...
    Och vilken potential den har...

  109. Men också en förståelse för varför
    ett interface ser ut som det gör.

  110. Varför har de lagt knappen
    där de lagt den?

  111. Programmering finns inskrivet
    i styrdokumenten.

  112. Hur kan lärare jobba med nåt-

  113. -som är av största vikt
    när det uppstår i sin tillämpning?

  114. Vi har träffat Carl Heath som forskar
    kring digitalisering och lärande.

  115. Nu är programmering inskrivet i
    styrdokumenten för teknik och matte.

  116. Varför har det gjorts nu?

  117. För att samhället
    ser annorlunda ut i dag-

  118. -än på 1800-talet när vi hittade på
    skolans ämneskatalog.

  119. Befolkningen måste kunna läsa, skriva
    och räkna i industrisamhället.

  120. När samhället nu förändras
    står vi inför nya kompetenser-

  121. -som vi behöver
    i en bredare befolkning.

  122. -Programmering är ett sånt exempel.
    -Du har sagt att man bör ha...

  123. ...ett tillämpningsorienterat
    perspektiv på programmering.

  124. Jag menar att ofta pratar vi om
    programmering som ett isolat.

  125. Nåt som är av sig självt.

  126. Men nån som programmerar gör det
    i ett syfte att påverka världen.

  127. Antingen i en digital
    eller fysisk värld.

  128. Genom att jobba med programmering
    tillämpat där man prövar-

  129. -och får en reell effekt...
    Om man gör en webbsida-

  130. -eller programmerar en pryl till
    att blinka eller låta-

  131. -får man en bättre uppfattning om
    vad programmering handlar om.

  132. Nu ligger fokus på matematik-
    och teknikämnet.

  133. För mig finns den lilla oron
    att det är de lärarna-

  134. -som får programmering på sitt bord.

  135. Hur ska man se på programmering
    som t.ex. svensklärare?

  136. Om vi tittar på
    kurs- och läroplanerna-

  137. -kommer programmering att finnas
    som en fasett i alla ämnen.

  138. Men det innebär inte att alla lärare
    utanför matten och tekniken-

  139. -måste kunna programmera. Men man
    behöver en förståelse för vad det är-

  140. -och hur det hänger ihop
    med ämnet man jobbar med.

  141. Vad kan jag som enskild lärare göra
    förutom att kolla på "Lärlabbet"?

  142. Lärare kan göra mycket. Det handlar
    om att se att det krävs fortbildning-

  143. -för att ta till sig av det man måste
    kunna utifrån kurs- och läroplanerna.

  144. Det finns ett rikt kunskapsutbud.

  145. Utbildningar på nätet, workshops,
    konferenser o.s.v.

  146. Men i grunden handlar det om
    att se till sina lärarkollegor-

  147. -jobba kollaborativt och ta stöd
    i varandra i ett förändringsarbete.

  148. Och fråga sig: "Vad är det värsta
    som kan hända om jag gör nåt nytt"-

  149. -"och det inte går som jag hade
    tänkt mig?" Det kanske blir spänt.

  150. Men jag kan göra en bättre lektion
    nästa gång.

  151. Du lyfter vikten av livslångt lärande
    för elever och lärare. Hur menar du?

  152. Vi står inför
    en förändrad samhällssituation-

  153. -där vi i ett industrisamhälle
    har haft en kraftig utveckling-

  154. -som ändå pågått i en långsammare
    hastighet än det vi ser nu.

  155. Vår lärarutbildning och
    lärarfortbildning är modellerad på-

  156. -den industriella tidens behov.

  157. Vi har en kraftig lärarutbildning
    i början och begränsad fortbildning-

  158. -under tiden som vi är lärare. I takt
    med att samhället förändras snabbare-

  159. -kommer lärare att behöva
    ta del av ny kunskap mycket oftare-

  160. -än vad som skett
    tidigare i historien.

  161. P.g.a. det behöver vi fundera över
    hur systemet ser ut-

  162. -så att alla lärare
    kan lära sig det nya-

  163. -oavsett om man har 40 år i yrket
    eller är nyexad.

  164. Om vi tar programmering som exempel,
    är det få i dag som kan programmera-

  165. -vare sig man är nyexad
    eller har ett rikt yrkesliv.

  166. Det handlar om att utnyttja
    de kunskaper som finns i lärarkåren-

  167. -och jobba med fortbildning
    hela yrkeslivet.

  168. Hur går det till när alla lärare
    ska lära sig nåt nytt på kort tid-

  169. -givet det system som finns?

  170. Det är en svår uppgift.
    Jag hoppas att vi kan möta det.

  171. Men det kräver att väldigt många
    kavlar upp ärmarna för att få effekt.

  172. -För det är en stor utmaning.
    -Det var bra slutord.

  173. Det är dags att hjälpas åt när det
    gäller programmering. Tack så mycket!

  174. Undervisning i programmering
    kräver mycket av oss lärare.

  175. Det är väl det...
    Man kan bygga det på ett intresse.

  176. Men då blir det fortfarande det antal
    lärare som tycker att det är kul.

  177. Det ska inte bara bygga på intresse.
    Nu ska alla jobba med det.

  178. -Det kräver en stor arbetsinsats.
    -Jag har ett intresse.

  179. Det här året har jag provat
    jättemycket.

  180. Jag har tagit hem, jag har testat,
    jag har suttit och pillat.

  181. Men utmaningen är
    att alla inte känner så.

  182. Vi måste visa dem som inte har
    nåt intresse vad vi kan göra.

  183. Till att börja med i ämnesgrupperna.
    Att sätta oss... I tekniken t.ex.

  184. "Det här har jag gjort.
    Skulle det funka för er?"

  185. Jag tänker på att jag har släpat hem
    robotar och lekt med mina barn.

  186. Bara för skojs skull. Kört runt
    banor. Trixat och fixat hemma.

  187. Det gör jag i alla andra ämnen också.

  188. Om jag ska ha ett tema-arbete
    om nånting, måste jag läsa på.

  189. Om jag går hem och lär mig
    hur en robot fungerar eller hur...

  190. Exakt vad Linné sa
    när han stod på en trappa nånstans.

  191. Vad jag än behöver fortbilda mig i
    gör jag lite utav det hemma ändå.

  192. Sen krävs det lite mer tid
    i den här delen.

  193. För man är så långt efter.
    Men grunderna går ändå relativt fort.

  194. Och sen ligger otroligt mycket med
    microbits på Youtube.

  195. Googlar man microbits,
    får du så mycket tips och filmer.

  196. Så det är lätt
    att kompetensutveckla sig själv.

  197. Delningskulturen finns även här.
    Kanske framför allt här.

  198. Att alla hjälps åt
    och fortbildar varandra.

  199. Det är ju ändå intresset-

  200. -att lägga den tiden på
    att pilla med det.

  201. Då måste man fångas lite av det,
    precis som eleverna fångas av det.

  202. Som du har gjort. "Det blir kul
    om jag fortsätter med det här."

  203. Och så pillar man mer.
    Jag har nog inte kommit dit.

  204. Och se nyttan med det, tror jag.
    Vad kan jag tjäna på det här?

  205. Kan jag få med de tre elever som
    aldrig är med på mattelektionerna?

  206. Kan de knäcka hur vinklar fungerar
    för att de får leka med en robot?

  207. Då är det värt det. Det tror jag
    att alla lärare i Sverige tycker.

  208. Jag har sett både elever som är...
    Vad ska man säga?

  209. Killar som har suttit hemma och
    testat själva som har blommat ut-

  210. -när de har fått programmera
    och visa vad de kan.

  211. Men också tjejer som inte visste nåt
    om det som säger: "Jag klarar det!"

  212. De är jätteglada för det. Det finns
    en utveckling för de eleverna.

  213. Det tycker jag att man känner...
    Jag har nog tidigare varit:

  214. "Jag måste kunna programmera mer."
    Det börjar släppa mer och mer.

  215. Men jag måste hitta bra verktyg
    som kan utmana eleverna.

  216. Fortbildningen måste handla om hur vi
    kan få in det i våra olika delar-

  217. -och få det att förstärka det vi gör
    och ska lära ut.

  218. Som vi har varit inne på.
    Hur blir det en bättre utkomst?

  219. Hur räknar de ut hastigheten bättre
    med programmering?

  220. Där måste vi kanske faktiskt
    tänka pedagogik igen.

  221. Nämen rent krasst, liksom.

  222. Vad är det som gör att eleverna
    får med sig nånting?

  223. Vilka teorier kan vi stödja oss på?
    Vad säger att det här är bra?

  224. Nån har bestämt att det är bra,
    så då får vi väl gilla läget.

  225. Men vi måste också luta oss mot nåt.

  226. När jag väljer metoder i matematik-

  227. -eller om jag går i årskurs ett
    och tränar läs- och skrivinlärning-

  228. -finns det forskning
    som backar upp det.

  229. Samma sak behöver vi,
    och så finns det så lite kring det.

  230. Men den lilla bit vi får,
    hur får vi den till oss?

  231. Jag är forskare i datavetenskapens
    didaktik och har eget företag-

  232. -där jag jobbar med
    kompetensutveckling för lärare-

  233. -kring frågor gällande digital
    kompetens och programmering i skolan.

  234. PROFFS är ett utvecklingsprojekt-

  235. -med fokus på att undervisa
    programmering i skolan.

  236. Vi vill hitta modeller för
    hur man kan jobba med programmering-

  237. -och samtidigt avdramatisera det hela
    och försöka få med lärarna-

  238. -innan läroplanen träder i kraft
    och få med programmeringslärare.

  239. Då sprids det bland kollegorna-

  240. -så att man får bort
    dramatiken kring det nya.

  241. Mycket av det som man gör när man
    programmerar är sånt man redan gör.

  242. Man har bara inte tänkt på det
    i termer av programmering.

  243. Ett program är en steg-för-steg-
    beskrivning av instruktioner-

  244. -för hur datorn ska lösa ett problem.

  245. På förskoleväggar finns det bilder på
    i vilken ordning barn ska klä på sig.

  246. Det är också
    ett väldigt simpelt program-

  247. -som säger i vilken ordning
    man ska klä på sig olika plagg.

  248. Inom projektet
    har jag jobbat med fem kommuner-

  249. -där vi har med pilotlärare
    från olika årskurser och olika ämnen-

  250. -funderat på hur vi får in
    programmering i skolan i praktiken.

  251. Vi har jobbat med fortbildning,
    tittat på verktyg, och funderat på-

  252. -hur programmering blir en relevant
    del av det som lärarna redan gör.

  253. Det har utmynnat i lektionsplaner-

  254. -som lärarna med sina elever har
    testat och utvärderat i klassrummet.

  255. I de kommuner som är med kommer vi
    att sprida vidare via workshops.

  256. Då erbjuder vi workshops för lärare
    och för familjerna.

  257. För vi upplever att det är viktigt
    att få med föräldrar och syskon.

  258. Bl.a. för att visa att man kan jobba
    med det om man är tjej eller kille-

  259. -man eller kvinna, vuxen eller liten.

  260. Lärarna har varit positiva till att
    jobba med andra i de här frågorna-

  261. -och konkret få jobba med det
    innan det kom med i läroplanen.

  262. Det var också en fördel att redan ha
    erfarenhet av vad det kan innebära-

  263. -innan man blev tvungen att göra det.

  264. Det viktigaste är att inte tänka
    att det ska vara så svårt.

  265. Programmering är inte lätt om man ser
    på dem som jobbar som programmerare.

  266. Men om vi ser på det som vi tänker
    oss att man ska göra i skolan-

  267. -håller inte de som jobbar
    som programmerare på med det.

  268. Just tanken att gå in med hur jag
    kan börja så enkelt som möjligt-

  269. -så att jag som lärare känner
    att jag klarar av det-

  270. -utan att direkt hoppa in i nåt
    som är svårt.

  271. Visa på varför det är viktigt och
    att det handlar om problemlösning-

  272. -logiskt tänkande och att klara av
    att hitta mönster i saker.

  273. "Nu har jag gjort nånting här.
    Då kan jag göra det här."

  274. Att hitta sätt att lösa problem
    med datorerna.

  275. Vi som lärare har väl... Jag har en
    tydlig bild av vad jag vill i kemin-

  276. -vad jag tycker är viktigt och
    vad det centrala innehållet säger.

  277. Men att hitta andra verktyg
    där jag får med det som är viktigt-

  278. -där det inte blir nåt man lägger på
    för att man ska göra det...

  279. Det är viktigt att det inte blir
    ytterligare nåt att planera.

  280. Utan man omplanerar sin undervisning
    så att man får in det naturligt-

  281. -och inte krystat. Man vill undvika:
    "Sen ska jag få med programmering."

  282. Utan: "Jag ska jobba med koordinat-
    system. Jag använder detta verktyg."

  283. Det är lika självklart
    att plocka fram en Ipad och en robot-

  284. -för att mäta upp en sträcka
    som att mäta med ett måttband.

  285. Att det blir samma enkelhet
    i det hela.

  286. Vi måste föra den diskussionen
    så att vi kan tipsa varandra om-

  287. -vad vi kan ha för nytta av
    de verktyg som vi känner till.

  288. Programmering är också ett bra sätt
    att gå in och konkretisera-

  289. -vissa delar av matematiken
    nere på mellanstadiet.

  290. När man har svårt för mätning...

  291. Hur snabbt rullar roboten-

  292. -i förhållande till
    den sträcka den är inställd på?

  293. Det har inte jag tänkt på.
    Det borde man kanske göra mer.

  294. T.ex. med hastighet.
    Det kan man se...

  295. Det är nånting
    som ofta upplevs som en tröskel-

  296. -trots att man pratat om det länge.

  297. "Vad är hastigheten, hur förhåller
    det sig med den här formeln?"

  298. Men när vi har verktygen kring
    robotarna som vi kan programmera-

  299. -kommer det att leda till att de har
    lättare för den här delen senare?

  300. Den är intressant att fundera på.
    Slog det mig just nu.

  301. Här hade man haft chansen
    att ha nån form av nollvärde.

  302. Kan vi se vilken förbättring det är?

  303. En utmaning som jag ser är
    hur vi ska få in det i andra ämnen.

  304. Det kanske är större motstånd i ämnen
    som inte har det naturligt.

  305. Men det går att få in i
    SO och svenska.

  306. Ni har jobbat på mellanstadiet
    med "Curly Bracket".

  307. Det är en skönlitterär bok
    med en massa problem i sig.

  308. Programmeringsinslag
    och matematisk problemlösning.

  309. Vi behöver inte göra det tillsammans.
    Det kan vara igenkänningsfaktorer.

  310. Ämnesintegrering behöver inte vara
    att vi ska göra det tillsammans.

  311. Men att de känner igen saker
    i ämnena. Att det kan återkomma.

  312. -Vi är bättre på att göra kopplingen.
    -Där kan man tänka sig att...

  313. Det är intressant att titta
    hur man skriver in det i läroplanen.

  314. Det ligger under centralt innehåll.

  315. Det betyder att man kan tolka det
    som ett sätt att lära in nåt annat.

  316. Kunskapskravet säger
    att du ska ha stött på programmering-

  317. -under din tid i skolan.

  318. Dela med er av era tankar
    på hashtagg lärlabbet.

  319. Vill du se mer
    så finns det på urskola.se. Hej då!

  320. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Programmering, Teknikundervisning, Undervisning, Undervisning i tekniska ämnen
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Det ska vara roligt att lära

Gerd Persson är modersmålslärare i meänkieli för elever i årskurs 1-3 i Pajala. Hon tycker att det är viktigt att barnen lär sig språket på ett roligt sätt och leker och gör ramsor med sina elever på lektionerna. Hon brinner för Tornedalen och hennes stora fritidsintresse är att arbeta med meänkieli i olika projekt.

Fråga oss