Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Digital undervisningDela
  1. Den svenska skolan ska bli bäst
    på digitaliseringens möjligheter.

  2. Men då måste du som lärare
    utveckla digital kompetens.

  3. Hur gör man det? Hur använder man det
    i undervisningen?

  4. Ni ska göra ett medborgarförslag
    med ritning och uträkningar.

  5. -Vad är det för något?
    -En bubbelpool.

  6. -Gör digitaliseringen skolan bättre?
    -Ja, vid det här laget vet vi det.

  7. Läraren måste göra nåt helt nytt.

  8. Eleverna sitter utspridda över hela Norge
    i ett virtuellt klassrum.

  9. Ni ska göra ett medborgarförslag-

  10. -för hur anläggningen kan se ut
    med ritning och uträkningar.

  11. Och vissa saker ska finnas med.

  12. Vi jobbar med "storyfication", ett
    arbetssätt i en digitaliserad miljö.

  13. Storyfication är ett eget framarbetat
    koncept av mig och Jeanette.

  14. Vi gillar ämnesövergripande tänk och
    vill arbeta i en digitaliserad miljö-

  15. -eftersom vi hade blivit
    en en-till-en-skola:

  16. "Hur ska vi jobba med digitala verktyg
    på ett bra sätt?"

  17. Och vi ville arbeta
    med ett helhetsperspektiv.

  18. Vi är en liten skola och vill hjälpas åt
    att bygga upp undervisningen.

  19. Det underlättar ofta i bedömningen
    att tänka tillsammans.

  20. Det här är en kortsida. Om du väljer att
    ha det på den sidan...

  21. Så här... Här är kortsidan, tror jag.

  22. Det här är kortsidan,
    och den här är ju...

  23. Om du går upp ser du att
    den är längre. Gå upp i ovanför-läge.

  24. Det är längre så,
    det här är kortsidan.

  25. -Det blir dubbelt, det blir 60.
    -Okej.

  26. Vi arbetade fram storyfication,
    ett storyline-inspirerat arbetssätt-

  27. -med "gamification" som drivkraft.

  28. I en "storyline" har man tid, plats
    och karaktärer.

  29. Det utspelas någonstans. Det är
    uppdragsbaserat, de får uppdrag.

  30. Gamification är att använda spel-
    -mekanismer i verkliga situationer-

  31. -för ökat engagemang hos eleverna.

  32. För oss har gamification varit
    att i varje projekt som vi haft-

  33. -så har eleverna fått bygga
    en lägenhet eller stuga.

  34. De har fått skapa karaktärer
    som har bott i stugan.

  35. Genom att utföra olika uppdrag
    har de fått måla och tapetsera.

  36. De kanske har fått en soffa
    som en morot på vägen i uppdraget.

  37. Det är våra storyfication-projekt.

  38. -Det är solceller.
    -Miljöperspektivet. Snyggt.

  39. Ja. Snyggt. Är det här platser
    för att sätta handduken på?

  40. -Båda.
    -Båda?

  41. Det som tränas
    i storyfication-uppdraget-

  42. -är elevernas förmåga
    att lösa problem.

  43. Att göra beräkningar av omkrets,
    att kunna göra en skalenlig skiss-

  44. -att kunna följa sin ritning och
    uttrycka språkligt vad de har gjort.

  45. En megapool kan inte vara liten.

  46. Det kan ju betyda att den är stor så,
    men den kan vara grund.

  47. Det jag ser hos eleverna
    vid våra storyfication-uppdrag-

  48. -är att de visar stor arbetsglädje,
    motivation och engagemang.

  49. Vi ser att de tycker det är roligt och
    vi själva tycker det är roligt.

  50. Så vi brukar säga att storyfication
    ger oss lust att undervisa.

  51. Men det ger också eleverna lust
    att lära, så vi vinner alla på det.

  52. Det viktigaste med digitala verktyg
    är den pedagogiska idén.

  53. Det är den som ska styra. De digitala
    verktygen är hjälpmedel för oss-

  54. -att både motivera och visa saker
    på ett lättare sätt för eleven.

  55. Men vår pedagogiska idé ska styra, inte
    de digitala verktygen.

  56. Att med hjälp av digitala verktyg
    arbeta ämnesövergripande-

  57. -är väldigt inspirerande och roligt,
    för jag som svensklärare-

  58. -har det mycket lättare
    om jag får jobba med matteläraren.

  59. Som du nämnde är vi en liten skola-

  60. -så vi måste arbeta med varandra
    trots att vi har olika ämnen.

  61. Det är som med livet i stort,
    det går inte att skilja på saker-

  62. -utan SO och NO går ihop, tillsammans
    med teknik och matte.

  63. Allt liksom hänger ihop, det vore
    konstigt att tänka på ett annat sätt-

  64. -nu när vi har hittat
    den här arbetsformen-

  65. -där vi försöker hitta de berörings-
    punkter och förmågor som hör ihop.

  66. Det är viktigt att eleverna ser
    att allt hänger ihop-

  67. -för det har vi pratat mycket om.
    Vi vill ha verkliga problem-

  68. -så inte skolan är en isolerad värld. De
    ska stöta på det i verkliga livet.

  69. Det ska vara sånt de kan stöta på: bygga
    ett hus, tapetsera en vägg-

  70. -eller skriva en jobbansökan,
    som de kommer få göra sen.

  71. Digitala verktyg låter mig hjälpa
    eleverna på ett helt annat sätt.

  72. Till exempel finns det bra, konkret
    material på Ipad och datorer-

  73. -för att hjälpa och förstå
    till exempel algoritmer.

  74. Ett tiobasmaterial, "Number pieces".

  75. Jag brukar göra instruktionsfilmer.

  76. När jag märker att elever fastnar
    på samma typ av saker-

  77. -så gör jag en instruktionsfilm
    och får bättre flöde under lektionen.

  78. Det underlättar för mig.

  79. I engelska har jag använt appen
    "Buddypoke"-

  80. -där man skapar en egen avatar
    och skapar olika utseenden till den.

  81. Sen spelar man in ljud
    så att den får prata.

  82. I årets projekt fick eleverna presentera
    sig via den här appen.

  83. De fick berätta om sig själva
    på engelska och spela in.

  84. Sen är det som om avataren berättar och
    är dem själva.

  85. Det blir bra, eleverna vågar mer när
    avataren pratar och inte de själva.

  86. De vågar mer, det var en förstärkning
    för att få dem att våga prata.

  87. -Eleven går in i en annan roll.
    -Precis.

  88. Jag tänker på att vi använder Minecraft
    i undervisningen.

  89. Det är också motivationshöjande
    för eleverna.

  90. Man måste vara där barnen är-

  91. -och hitta verktygen
    som motiverar dem just nu.

  92. För om tio år är det säkert
    inte Minecraft, utan något annat.

  93. Så det gäller att följa med
    och utnyttja det i skolan.

  94. Att ta vara på
    det eleverna faktiskt är i.

  95. -Och som de är intresserade av.
    -Precis.

  96. Digital undervisning i all ära,
    men vad gör verktygen för skillnad?

  97. Vad krävs för att du ska hänga med?

  98. Med Jan Hylén pratar vi
    om kollegialt samarbete-

  99. -nya arbetssätt
    och digital skolutveckling.

  100. Digitaliseringen i samhället
    är ett faktum-

  101. -och skrivningarna i styrdokumenten
    gör det tydligt.

  102. Gör digitaliseringen skolan bättre?

  103. Ja, vid det här laget kan vi se det.

  104. Det finns förbättringar
    i lärandet som vi kan påvisa-

  105. -och tidsbesparingar för lärarna.

  106. Men för att förbättra lärandet
    måste man jobba systematiskt-

  107. -och veta när man ska använda
    digitala verktyg och varför.

  108. De ska inte användas slumpmässigt.

  109. Lärare kan använda självrättande prov
    som sparar mycket tid.

  110. Vi vet från danska undersökningar
    att digitala läromedel sparar tid.

  111. De har uppmätt 5-6 % skillnad.

  112. Det låter inte mycket,
    men är en timme i veckan.

  113. Det är ändå ett bevis på
    att det går att spara tid.

  114. Finns det konkreta exempel
    på den här förbättringen?

  115. Ja, det finns många exempel på
    när eleverna lär sig mer-

  116. -och bättre. Ett av de bästa exemplen i
    Sverige är en studie i Sollentuna-

  117. -där man tittade på tre grupper
    i årskurs 1-3, ganska små elever.

  118. En grupp jobbade systematiskt med
    digitala verktyg efter en viss metod-

  119. -en grupp jobbade slumpmässigt,
    ibland digitalt och ibland inte-

  120. -och en grupp jobbade traditionellt.

  121. Sen tittade de på delproven i matte och
    svenska i de nationella proven-

  122. -för de tre grupperna. De som jobbat
    systematiskt klarade sig klart bäst.

  123. Mest intressant var att pojkarna gjorde
    mycket bättre ifrån sig.

  124. Näst bäst var den grupp
    som jobbat traditionellt-

  125. -och sämst gick det för gruppen
    med slumpmässig användning.

  126. Det visar att det finns tydliga vinster
    om man jobbar systematiskt-

  127. -och att man ska akta sig
    för det slumpmässiga:

  128. "Jag vet inte varför,
    men har hört att det ska vara bra."

  129. Vad har lärare för behov vad gäller att
    utveckla digital kompetens-

  130. -och använda digitala läromedel?

  131. Det vi ser i undersökningar
    är att man ofta efterfrågar-

  132. -undervisningsnära kompetens,
    det som rör det egna ämnet.

  133. Det säger lärarstudenter i två under-
    sökningar, en i höstas och en nu.

  134. Och vi vet från Skolverkets under-
    sökningar att man efterfrågar det.

  135. Så det är ganska likt
    vad gäller behoven...

  136. -...för yrkesverksamma och studenter?
    -Det verkar så.

  137. -Hur ser det ut för skolledarna?
    -De är viktiga, och har försummats.

  138. I undersökningar säger en av tre
    rektorer att de saknar kompetens-

  139. -att leda det strategiska digitala
    arbetet. Det är inte bra.

  140. Så kan vi inte ha det.
    De måste få mycket mer utbildning.

  141. Nu kommer utbildningsmoduler
    riktade till rektorer, det är bra.

  142. Lärarrollen har förändrats mycket
    sen folkskolan infördes.

  143. Vad har digitaliseringen adderat?

  144. Den accentuerar förändringen av läraren
    från att vara en föreläsare-

  145. -till att bli mer av en ledare
    i klassrummet. Inte att kliva undan-

  146. -utan att leda ett arbete
    där eleverna är aktiva.

  147. Det vi vill uppnå är aktivare elever,
    att de inte sitter och lyssnar-

  148. -eller att de sitter ensamma
    och knappar på sina datorer.

  149. Man ska utnyttja tekniken
    - lyssna kan man göra hemma-

  150. -och utnyttja att gruppen ses
    när man gör det.

  151. Ett konkret sätt är att man kan jobba
    mer formativt och processinriktat.

  152. När vi gick i skolan,
    eller åtminstone jag-

  153. -så fick man tillbaka skriftliga prov
    eller läxförhör två veckor senare-

  154. -och så stod det "bra" i kanten
    eller "tänk på avstavningarna".

  155. Nu kan läraren gå in direkt
    i texterna, speciellt i molntjänster-

  156. -där dokumenten ligger öppet
    för dem som är med i gruppen-

  157. -och kommentera
    redan i tidiga skeden-

  158. -och säga till eleven vad som behöver
    utvecklas och vad som är bra.

  159. Vad behöver lärare för att utveckla
    digital kompetens och undervisning?

  160. Gärna att skapa en kultur
    av att man delar med sig på skolan-

  161. -att man törs testa och göra fel.

  162. En del kallar det för stunder
    med "skryt och byt"-

  163. -eller "skicka sladden" då man visar på
    projektor vad man gjort.

  164. "Det gick så där, men jag testade",
    eller "det här gick bra".

  165. Då behöver inte alla uppfinna hjulet på
    nytt, man kan lära av varandra.

  166. Det finns sen gammalt forskning
    som visar att IT är en förstärkare-

  167. -så att bra fungerande skolor
    och klassrum kan bli ännu bättre-

  168. -med tekniken, och precis tvärtom.

  169. Är det oreda kan det bli värre, för det
    kommer in ett störningsmoment.

  170. Man ska inte underskatta
    de krafter man sätter i rörelse.

  171. Det är ett viktigt arbete
    som många behöver engagera sig i.

  172. Att arbeta digitalt
    höjer undervisningen-

  173. -det blir ett extra lyft
    med digitala verktyg.

  174. Man kan variera sig, både ha papper och
    penna och digitala verktyg.

  175. Det höjer undervisningen
    att jobba digitalt.

  176. Större variation, du når fler.

  177. De blir också mer motiverade
    att använda verktygen.

  178. Deras arbete syns på ett annat sätt.

  179. Man kan också hjälpa eleverna
    på ett annat sätt.

  180. De digitala verktygen är hjälpmedel.
    Om jag vill visualisera någonting-

  181. -till exempel människokroppen-

  182. -så kan jag använda en app
    för att visa hur den ser ut inuti.

  183. Men de är även hjälpmedel i matte
    för att förstå de olika talsorterna-

  184. -eller för att använda som konkret
    material i undervisningen.

  185. Det är jättebra att använda
    när man vill ge reflektion-

  186. -eller rätta, hjälpa dem på traven,
    inspirera och dela dokument.

  187. Då kan jag göra det på jobbet, hemma
    eller var jag nu må vara.

  188. Jag kan hela tiden stötta
    och hjälpa eleverna.

  189. Just att eleverna kan se vad de andra
    eleverna har gjort.

  190. När man publicerar dem på bloggen
    ser de det: "Aha, så gjorde den."

  191. Då kan man få lite hjälp,
    göra något liknande-

  192. -inspireras av varandra
    och hjälpa varandra att utvecklas.

  193. Med digitala verktyg får man en stor
    variation på sin undervisning.

  194. Man välja att använda papper
    och penna och vanliga böcker-

  195. -men med digitala verktyg kan man
    visualisera på ett helt annat sätt-

  196. -än vi har kunnat göra tidigare.

  197. Det var en platt karta
    om vi pratade om Europa.

  198. Nu har vi Seterra som är jätteroligt
    och det blir som en tävling.

  199. Det blir en tävling mot sig själv,
    inte mot klasskamraterna.

  200. Det behöver inte läraren säga,
    det är elevens egen drivkraft-

  201. -som skapar en inre tävlan
    eller tävlingsgen.

  202. Vi har krokat ihop med andra skolor
    via en blogg, "Matte United"-

  203. -där vi byter matteproblem
    med varandra.

  204. Det har givit jättemycket
    i matteundervisningen-

  205. -för eleverna har fått träna på att
    formulera problem som andra förstår.

  206. De har också fått träna på att visa
    hur de löser uppgifter-

  207. -och använda rätt begrepp. Samtidigt har
    de lärt sig digitala verktyg.

  208. De har fått göra egna mattefilmer.

  209. De andra skolorna har tipsat oss
    om digitala verktyg i matematik-

  210. -och vi har tipsat dem, vilket har lyft
    alla tre skolorna som är med.

  211. Vår skola är ganska liten
    och för mig som haft det i matte-

  212. -känns det som om jag har kollegor
    även i Norrtälje och Sundsvall.

  213. Det är häftigt, och eleverna
    har klasskompisar på andra orter.

  214. Det kräver mer av mig som lärare
    naturligtvis-

  215. -för jag måste ju vara insatt i
    hur verktygen fungerar.

  216. Men jag behövde inte kunna allt
    från början-

  217. -utan man måste våga prova,
    kasta sig in och testa.

  218. Eleverna lär sig otroligt fort, och det
    är roligt att de lär varandra.

  219. Jag behöver inte kunna allt,
    de kan också visa varandra-

  220. -och har någon förstått hur man
    ska göra, kan den hjälpa nästa.

  221. Sen förenklas det med digitala verktyg
    då man har allt samlat.

  222. När man ska göra bedömningar
    finns arbetena på bloggen-

  223. -så det är lätt för mig
    att gå tillbaka och se uppdrag-

  224. -som de haft tidigare
    och vad de har publicerat.

  225. Och även sånt som inte publicerats,
    som när vi har delat dokument.

  226. Det finns ju också färdigt
    på en egen arbetspadda.

  227. Det är ett flöde som funkar lättare.

  228. Vi har skapat en nätbaserad skola-

  229. -där elever från hela Norge träffar
    andra elever som är i samma situation.

  230. På så sätt har vi skapat ett koncept-

  231. -som kan användas för andra områden
    och andra målgrupper än de vi har nu.

  232. Till exempel modersmålsundervisningen
    för invandrare och flyktingar-

  233. -men även andra, smalare områden.

  234. Projektet inleddes 2011.

  235. Utbildningsdepartementet gjorde då
    en utredning om högstadiet.

  236. Utredningen visade
    att elevernas motivation sjönk i nian.

  237. Samtidigt hade Norge också
    dåliga resultat i Pisa-undersökningen.

  238. Därför ville man testa och se-

  239. -hur en nätbaserad matematikskola
    skulle hjälpa på de områdena.

  240. Den virtuella matematikskolan, DVM,
    har två målgrupper.

  241. Det är de som behöver
    större utmaningar på mattetimmarna.

  242. Alltså de som har tråkigt
    för att det är för lätt.

  243. Men vi har också de elever
    som tycker att matte är svårt.

  244. Vi har alltså
    två mycket olika målgrupper.

  245. Eleverna går i högstadiet
    och är mellan tolv och sexton år.

  246. Lärarna måste göra nåt helt nytt.
    De har inte undervisat så här förut.

  247. Normalt sett
    har man eleverna i klassrummet.

  248. Man har möjlighet att se kroppsspråk
    och mycket annat.

  249. Men här sitter eleverna utspridda
    i hela Norge.

  250. De måste läras sig
    hantera ett virtuellt klassrum.

  251. De måste lära sig att undervisa
    i ett virtuellt klassrum.

  252. De måste lära sig att hålla elevernas
    motivation och uppmärksamhet uppe.

  253. Till exempel, hur ska vi
    använda kameror. Hur ska vi använda...

  254. När ska läraren ha en stor bild av sig-

  255. -och när ska det vara en bild av tavlan,
    för att eleven ska hållas aktiv?

  256. Nåt som vi gjorde för att lyckas med det-

  257. -var att vi anlitade en person från NRK
    som kunde göra tv-program...

  258. ...och fick veta hur de gjorde för att
    hålla kvar tittarnas uppmärksamhet.

  259. Nätbaserad undervisning är inte lika bra
    som den som sker ansikte mot ansikte.

  260. Här sitter läraren nån annanstans
    än eleven.

  261. Vi kan inte konkurrera-

  262. -med den fysiska läraren som är på plats
    och hjälper eleven här och nu.

  263. Men vi kan erbjuda eleverna
    ett innehåll som de annars inte hade fått.

  264. De får undervisning-

  265. -så att de kan göra matematik för
    gymnasiet trots att de går i högstadiet.

  266. Detta eftersom det är nätbaserat.

  267. Tidigare hade bara de som bodde
    i större städer den möjligheten.

  268. Dessutom säger många elever att det är
    coolt att jobba med dator och på nätet.

  269. Själv är jag ganska aktiv
    i olika facebookgrupper.

  270. Jag läser - jag skriver inte mycket
    själv - men hittar bra idéer.

  271. Jag följer pedagoger som bloggar.

  272. Jag följer även mycket på Twitter,
    där man får jättebra idéer.

  273. Sen får man ju sålla i det man får-

  274. -men intresset väcks
    för något speciellt:

  275. "Just det där kan passa min elev."

  276. Jag utvecklas på samma sätt
    via Facebook-

  277. -och grupper jag är med i.

  278. Och trots flödet man får in,
    måste man tordas prova någonting.

  279. Jag tycker att det inte kräver mycket
    och att man får mycket tillbaka.

  280. Det var ju som du sa tidigare,
    bara att man vågar-

  281. -om man har den pedagogiska idén
    med vad man vill.

  282. Utifrån det får man fånga de digitala
    verktyg som uppfyller det man vill.

  283. Då kräver det inget mer av mig
    som pedagog-

  284. -annars hade jag försökt hitta,
    det finns fler möjligheter...

  285. ...att ge eleverna de bästa verktygen
    för att få en bra förståelse.

  286. Det gäller bara att våga.
    Att våga prova och använda dem.

  287. Och börja i det lilla. Om man tycker
    att digitala verktyg är onåbart...

  288. -...så kan man börja i det lilla.
    -Precis.

  289. -Start small.
    -Start small.

  290. Jag tycker det funkar jättebra att leda
    arbetet med digitala verktyg.

  291. Just det att eleverna
    är så pass motiverade i arbetet-

  292. -gör ju också att de faktiskt
    gör det de ska.

  293. Sen sitter eleverna inte själva
    med sin Ipad-

  294. -utan de samarbetar också
    med sina kompisar, precis som förr.

  295. Det är bara ett annorlunda,
    eller kanske inte numera-

  296. -men ett annat sätt
    än vad vi gjorde för tio år sen.

  297. Jag tänker att vi lärare
    har den pedagogiska idén-

  298. -som vi visar dem i uppdragen
    och sen utför eleverna dem.

  299. Det är där vi leder arbetet-

  300. -genom att ha den pedagogiska tanken
    bakom vilka verktyg vi ger eleverna.

  301. Även under arbetets gång
    följer vi eleverna.

  302. Vi har koll på vad eleverna gör.

  303. Vi handleder eleverna längs vägen
    när de har fått ett uppdrag.

  304. Jag kan påminna och säga;
    "Nu har vi en läxa till på fredag-

  305. -och jag ser att du inte har varit inne
    och tränat."

  306. Man ser dem på ett helt annat sätt via
    de digitala verktygen.

  307. Jag känner att vi ser dem än mer
    än för bara tio år sen.

  308. Dela gärna med er av era tankar
    på sociala medier: #lärlabbet.

  309. Och vill ni se mer så gå in på:
    urskola.se. Hej då!

  310. Textning: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Digitalteknik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaSpråket bär kunskapen

Att stötta skrivande

Att även ämneslärare i skolan arbetar med svenska språket har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Vi får även besöka Skarpatorpsskolan i Skarpnäck där alla lärare arbetar språkinriktat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Lundsberg - vad hände sen?

I augusti 2013 beslutade Skolinspektionen att stänga Lundsbergs internatskola efter att en elev hade bränts med ett strykjärn under en nollningsritual. Nyheten slogs upp stort i medierna och skolans styrelse satte sina platser till förfogande, rektorn fick sparken och en förundersökning inleddes. Men vad hände sen?

Fråga oss