Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Digitaliseringens påverkanDela
  1. I styrdokumenten står det:

  2. "Eleverna
    ska utveckla en förståelse"-

  3. -"för digitaliseringens påverkan
    på individ och samhälle."

  4. Vad betyder det? Hur kan du som
    lärare ta dig an den uppgiften?

  5. Ni kommer att få
    tre nyhetsklipp skickade till er.

  6. Efter tre år ska de lämna mig
    som bättre människor-

  7. -som har verktyg
    för att ta bra beslut.

  8. Det har aldrig varit så lätt
    att få tillgång till kunskap.

  9. Digitalisering påverkar alla.

  10. Project Hello World ger utbildning
    till barn som saknar det.

  11. Det kommer att hända saker
    i er kommun.

  12. Ni kommer att få tre nyhetsklipp.

  13. I dag har vi lektion två
    i ett paket på tre-fyra lektioner-

  14. -om demokrati. Här handlar det
    om hur en kommun fungerar.

  15. Eleverna får vara kommunpolitiker
    under en dag.

  16. Den första lektionen fick de
    skapa Sveriges 291:a kommun.

  17. Det är år 2020.
    Kommunen har fått namnet Ungköping.

  18. De har blivit kommunpolitiker
    med en påse pengar-

  19. -och de ska göra kommunen attraktiv.

  20. Vad var det för beslut vi skulle ta?
    Det känns som att vi är klara.

  21. Vi står kvar vid vårt argument.

  22. Vi vill inreda den här butiken-

  23. -för att få
    ett mer välfungerande samhälle.

  24. Ibland ser man undersökningar
    med olika siffror.

  25. 80 % av jobben ungdomar kommer
    att ha existerar inte i dag.

  26. Jag kan ju inte utbilda dem för det.

  27. Om 80 % av jobben inte finns
    kan jag inte göra nåt åt det nu-

  28. -mer än att uppmuntra dem
    att se tekniken som nåt positivt-

  29. -men också visa
    att det finns negativa delar av den.

  30. Ni har fått tekniken, internet
    och alla prylar.

  31. Ni behöver inte släpa på böcker
    eller miniräknare.

  32. Vad är tanken?

  33. Det här är till framtida
    investeringar ifall kriser sker.

  34. Ett populärt ord är "filterbubbla"
    där man får en viss sorts nyheter-

  35. -på Facebook, Twitter och liknande.

  36. Men eleverna rör sig inte
    på de plattformarna.

  37. De har inte Twitter eller Facebook.

  38. Vi ligger alltid lite efter.

  39. De får sina nyheter via Snapchat,
    Instagram och liknande.

  40. Man skapar "content" som ska leva
    i 10 sekunder eller 24 timmar.

  41. Vad är en primärkälla
    på Snapchat i dag?

  42. Jag pratar om källkritik
    och vikten av att vara kritisk-

  43. -men hur kan man vara kritisk när man
    har sett nåt i 10 sekunder?

  44. Eller är det mitt vuxenperspektiv
    på teknik jag inte förstår?

  45. Det blir en utmaning för mig
    att få in demokratiaspekten.

  46. Jag tycker att det fria ordet är
    viktigt. Det tycker eleverna med.

  47. De pratar mycket om grundlagar
    och yttrandefrihet.

  48. Men hur kommer det att se ut
    om tjugo, tio eller ett år-

  49. -om man skapar för nuet?

  50. -Har ni tagit ett beslut?
    -Ska vi ändra det?

  51. -Nja, ni har tagit ett beslut...
    -Vi sa "nej".

  52. Jag vill att eleverna efter tre år
    ska lämna mig-

  53. -som bättre människor
    med verktyg för att ta bra beslut.

  54. En av eleverna sa: "Internet
    är ljus med fläckar av mörker."

  55. Det är väldigt sant. Det är
    den bilden jag vill ge mina elever.

  56. Jag tror på mina elever och på att de
    kommer att göra världen bättre.

  57. Jag kan guida dem så att de känner
    sig bekväma med de beslut de tar-

  58. -och att de känner att de själva
    tog beslutet utan påverkan av nån.

  59. "Jag kunde ta in olika fakta
    och olika perspektiv."

  60. "Jag kunde ta ett eget beslut."

  61. Blir det här bra?

  62. Ett av syftena med ämnet teknik
    är att eleverna-

  63. -ska ha en förståelse för teknikens
    utveckling, drivkrafterna bakom-

  64. -och vad den har lett till
    för individ, samhälle och miljö.

  65. Och att de kan klara av så mycket
    information som man får.

  66. Hur gör man? Det är svårt.

  67. Om inte vi hjälper dem,
    lämnar vi dem helt i sticket.

  68. Vårt demokratiska uppdrag är att alla
    ska ha en chans att lära sig det.

  69. Jag tror det är en fara att låta det
    ligga på varje ämne.

  70. Det måste vi arbeta med gemensamt
    och det gör vi här på skolan.

  71. I svenskan och SO har niorna jobbat
    med "Internet - ljus och mörker"...

  72. ...där de har tittat på de mörka
    fläckarna men även de ljusa delarna.

  73. Jag håller med dig.

  74. Inte bara varje ämne ska jobba
    med olika sätt av digitalisering.

  75. Det måste finnas en övergripande
    tanke från skolan.

  76. Det är som värdegrunden.

  77. Man kan inte jobba
    med värdegrunden i ett ämne.

  78. Det brukar vara SO.

  79. Det måste genomsyra
    hela verksamheten.

  80. Det viktiga är att man tillsammans
    lär sig vad det betyder.

  81. Vad betyder digitaliseringen? Vad
    betyder det att jag finns på nätet?

  82. Vad är internet? Vem äger det?

  83. Där kommer mentorstiden in.
    Där jobbar man en del med det.

  84. Då finns "Ses offline"
    och andra saker man kan jobba med.

  85. Hur bilder sprids och sånt...

  86. Där kommer den tiden med eleverna in
    när man inte kopplar det nåt ämne-

  87. -utan man kopplar det
    till livet i stort.

  88. Det svåraste är att hålla sig
    uppdaterad som lärare.

  89. Man får fråga eleverna.

  90. Det är där de är.
    Då måste jag vara där också.

  91. Man får fråga: "Kan det här
    vara roligt att använda?"

  92. "Hur tänker ni här?"

  93. Forskningen
    är en del av lärarprofessionen.

  94. Oavsett om det handlar om nya rön
    i NO eller kemi-

  95. -eller nya historiska upptäckter-

  96. -ska man titta på forskningen.
    Det finns många resurser att tillgå.

  97. Man ska också ha det kollegiala
    samtalet. "Jag hittade en ny grej."

  98. "Kan du använda den i ditt ämne?"

  99. Man skapar samarbetsytor där man
    kan nudda varandras kunskaper-

  100. -och plocka med sig det man behöver.

  101. Lärare, vuxna och fältarbetare
    behöver "nätvandra".

  102. Föräldrar behöver också nätvandra
    utöver nattvandra.

  103. Lärare behöver hålla sig ajour
    genom forskning-

  104. -och genom de kollegiala samtalen,
    även på nätet.

  105. Vi som skolledare
    behöver också se vad som händer.

  106. Hur gör andra skolor?
    Vad säger forskningen? Skolverket?

  107. Att använda sig av det digitala
    är viktigt. Så håller man sig ajour.

  108. Det är som det du var inne på förut.

  109. Man får kolla vad eleverna använder
    för appar och hur de gör på nätet-

  110. -och inte döma eller fråga
    varför de slösar tid på det där.

  111. Det fyller en funktion i deras vardag
    som de bara får via de apparna.

  112. Eleverna är viktiga för oss,
    vad det gäller att hitta information.

  113. Digitaliseringen påverkar oss alla
    på olika sätt.

  114. Du som lärare förbereder dina elever
    på en värld i ständig förändring.

  115. Men hur gör man det?
    Vi har pratat med Darja Isaksson-

  116. -som är digital samhällsstrateg och
    sitter i regeringens innovationsråd.

  117. Hur har digitaliseringen påverkat
    våra attityder och värderingar?

  118. Den har påverkat våra förväntningar.

  119. Finns det nån unge som anpassar
    träningstider efter tv-tablån?

  120. De förstår inte ens vad vi menar.

  121. "När mamma var barn fanns det två
    kanaler och barnprogram kl. 17."

  122. Det har påverkat förväntningar på hur
    snabbt nåt ska bli tillgängligt.

  123. Hur snabbt kan jag få svar
    och tillgång till information?

  124. De förväntningar vi får från våra
    konsumenterfarenheter applicerar vi-

  125. -på hur snabbt vi ska få svar
    från läraren och vårdcentralen.

  126. Attityder till hur man samarbetar,
    saker som ger mig hopp...

  127. Mina ungar är 6, 8 och 15-

  128. -och har använt sociala medier
    i hela sitt liv.

  129. För dem är det självklart
    att använda digital teknik-

  130. -för att hitta folk
    för samarbete i nåt projekt.

  131. Det behöver de inte lära sig
    i skolan.

  132. Hur har digitaliseringen
    påverkat arbetsmarknaden?

  133. Dels har behovet av-

  134. -att ta till sig nya verktyg
    och nya arbetssätt snabbare ökat.

  135. Digitaliseringen tar inte bort
    yrkesroller men det blir nya verktyg.

  136. En journalist kan inte jobba med
    samma verktyg som för 15 år sen.

  137. En läkare ska jobba med maskiner
    som hjälper till med diagnos.

  138. Man kan inte jobba på samma sätt.

  139. Om digitalisering förut påverkade en
    smalare grupp, påverkar det nu alla.

  140. Vi ser också att kunskapskraven
    på alla ökar.

  141. En professor sa att den vanligaste
    studiebakgrunden på en bilfabrik-

  142. -är en PhD i matte.

  143. -Varför är innovation så viktigt?
    -Det är extremt viktigt.

  144. Om vi inte klarar av att förändra
    mycket av hur samhället fungerar-

  145. -på kort tid, får det konsekvenser
    för mänskligheten.

  146. Våra förutsättningar att samexistera-

  147. -att ha mat, skola
    och vettiga förutsättningar påverkas.

  148. Vi behöver hitta innovationer
    som förändrar transportsystemet-

  149. -vårdsystemet och våra
    konsumtionsmönster för att lyckas.

  150. Har du nåt tips på hur man
    som lärare kan förhållas sig-

  151. -till den här föränderliga världen?

  152. Hur ska man jobba när det man gör
    i dag är förlegat om några år?

  153. För sin mentala hälsa
    bör man släppa kontrollbehovet.

  154. Vi kan inte veta-

  155. -vilka jobb våra ungar
    kommer att gå ut till-

  156. -eller vilka kompetenser
    som är viktigast.

  157. Vi vet nåt, och det tror jag
    alla lärare håller med om.

  158. Den viktigaste förmågan-

  159. -är förmågan att identifiera
    vilka färdigheter man behöver-

  160. -och att ha
    självförtroendet att hitta dem.

  161. Många av de bästa studenterna
    på högre lärosäten-

  162. -hoppar av efter två år.
    De är redan produktiva-

  163. -och det är för mycket
    de inte har nytta av där och då.

  164. Det har aldrig varit så lätt att få
    tillgång till fantastisk kunskap.

  165. Det har aldrig varit möjligt att få
    tag i människor lika lätt som nu.

  166. Vem som helst i Sverige kan ta en
    master på Stanford gratis i dag-

  167. -men du får betala lite för att få
    beviset för att du klarar av det.

  168. Vi ska använda digitaliseringen till-

  169. -att öka möjligheterna
    att individanpassa lärprocessen-

  170. -så att varje individ
    behärskar de enskilda elementen.

  171. Det ställer krav
    på vilka förutsättningar lärare får.

  172. Det är viktigt
    att grunda upphovsrättsfrågor-

  173. -i elevernas erfarenheter och vardag.

  174. Jag kommer från generationen
    när man kunde börja ladda ner film.

  175. Det blev så abstrakt.
    "Du skulle ju inte stjäla en bil."

  176. När allt finns tillgängligt är det
    svårt att göra den parallellen.

  177. Vi erbjuder eleverna,
    när de gör olika grejer-

  178. -ställen där de hittar creative
    commons-bilder och ljudfiler-

  179. -och får in dem på det spåret.

  180. Det blir en del
    av när man vill ha källor.

  181. "Var hittar ni grejerna?
    Får ni använda dem?"

  182. De måste attribuera källorna
    och få in det i tänket.

  183. Men det är viktigt
    att vi lärare gör samma sak.

  184. En del saker förändras inte.
    Vi har ett förhållningssätt-

  185. -och ett sätt
    att lära ut vilka lagar som finns-

  186. -och hur man beter sig mot varandra.

  187. Det ska finnas i undervisningen
    och genomsyra skolans värld.

  188. Man kan inte säga:

  189. "Då pratar vi om upphovsrätt."
    "Då lär vi oss källhänvisa."

  190. Det ska genomsyra verksamheten
    hela tiden som en självklarhet.

  191. Jag bodde på den sidan av Sverige
    under Instagram-upploppen i Göteborg.

  192. Vi kunde följa vad som hände
    i realtid på lektionen.

  193. Vi kommer tillbaka till det
    i undervisningen här.

  194. I svenskan har man jobbat med
    dramatiseringen som gick på SVT.

  195. Man kan se att de små grejerna
    får effekt i samhället.

  196. Men man får inte fastna i det. Man
    måste lyfta fram det positiva också.

  197. Därför är det viktigt att följa
    med den digitala utvecklingen-

  198. -och att hålla fast vid vissa saker
    som har gällt i alla tider-

  199. -som handlar om hur man beter sig
    mot varandra, rätt och fel-

  200. -hur lagarna ser ut
    och varför man gör som man gör.

  201. Hur kan jag utveckla min kreativitet?
    Hur kan vi skapa kunskap tillsammans-

  202. -utan nåt fast och format
    från början?

  203. Kunskap
    är nåt vi processar tillsammans.

  204. Inget program eller ingen app-

  205. -blir bättre än de värderingar
    som finns bakom appen-

  206. -och de värderingar
    som utvecklarna har.

  207. Därför är det viktigt
    att få med den biten.

  208. Man kan också se-

  209. -att vi tar för givet att eleverna
    kan de här sakerna.

  210. Skrapar man på ytan märker man
    att så är inte alltid fallet.

  211. Frågar man om de kan sätta skiftläge
    i Word och skapa spalter-

  212. -så kommer de att flacka med blicken.

  213. De är experter
    på vissa specifika grejer.

  214. Vi får inte glömma att det finns nåt
    lite större-

  215. -än själva användandet.

  216. Vi har ju ett demokratiuppdrag.

  217. Vi kan inte lämna digitaliseringen
    utanför skolan.

  218. Vi måste ge eleverna de verktyg de
    behöver i en digitaliserad värld-

  219. -oavsett var i landet man bor.

  220. Det är jätteviktigt
    för demokratiuppdraget.

  221. Jag heter Nathan Okiror.

  222. Jag leder Pangea
    Educational Development-

  223. -som implementerar
    Project Hello World i Uganda.

  224. Project Hello World är ett initiativ-

  225. -som ska påverka utbildningstrender.

  226. 263 miljoner barn
    saknar tillgång till skola.

  227. Project Hello World ger utbildning
    till barn som saknar det.

  228. Vi gör det genom "Hello Hub".

  229. Det är datorkiosker som står utomhus.

  230. De drivs av solenergi
    och är uppkopplade mot internet.

  231. På datorerna
    finns utbildningsprogram.

  232. I Uganda
    jobbar vi med fyra samhällen.

  233. Dessa samhällen ses som landsbygd-

  234. -eftersom de saknar elektricitet
    och internetuppkoppling.

  235. Vägarna är usla.

  236. De som samarbetar med
    Project Hello World är barn, kvinnor-

  237. -män och ungdomar. Alla åldrar.

  238. Med tillgång till internet
    kan de använda Google Hangouts-

  239. -eller andra
    kommunikationsplattformar.

  240. Det är ett kommunikationsmedel.

  241. Det är en skola i sig
    genom utbildningsprogrammen.

  242. Vi har nyligen introducerat
    Google Classroom-

  243. -för att hjälpa lärarna
    bli bättre i klassrummet-

  244. -så att de kan ge sina elever
    bättre hjälp.

  245. Vi vill få lärare i Uganda
    att samarbeta med lärare i Nigeria-

  246. -som också har Hello Hub.

  247. Lärarna kopplar upp sig
    och utvecklas i sitt yrke.

  248. Det fina med Hello Hub är-

  249. -att varje samhälle har en "pilot".

  250. Piloterna hjälper alla i samhället
    använda Hello Hub.

  251. En person som är pilot
    lär en annan person-

  252. -som i sin tur lär ännu en annan
    person och så vidare.

  253. Och till slut har fler
    lärt sig använda Hello Hub.

  254. Vi har sett hur eleverna
    gör bättre ifrån sig.

  255. Hello Hub finns tillgängligt
    och eleverna lär sig använda det.

  256. Det har faktiskt höjt kreativiteten-

  257. -hos eleverna
    i samhället och i skolorna.

  258. Folk letar upp jobb på nätet-

  259. -och man har sett
    hur hälsan i samhället förbättras-

  260. -då folk använder saker de har lärt
    sig från andra samhällen.

  261. Vi hoppas på att expandera-

  262. -och finnas tillgängliga
    över hela Uganda.

  263. De förändringar vi ser
    i pilotsamhällena motiverar oss.

  264. Människorna i dessa samhällen
    blir världsmedborgare.

  265. Deras röster kan nu höras
    över hela världen.

  266. De har chans till utbildning
    även om skola saknas i deras område.

  267. Tillgång till internet-

  268. -ger människor
    tillgång till information-

  269. -i enighet
    med deras mänskliga rättigheter.

  270. Det svåraste man som lärare kan göra
    är att säga: "Jag vet inte."

  271. Det har kanske ökat lite.

  272. Man kan få frågor där man
    inte riktigt har den kollen-

  273. -och då får man kolla upp det
    eller fråga om de vet.

  274. Man kanske gemensamt
    kan hitta ett svar.

  275. Eleverna utsätts för "fakta"
    från flera olika källor.

  276. Det kan vara Youtube.

  277. Det har ju förändrat vårt yrke.

  278. Eleverna säger att de såg nånting.

  279. Man får ta upp det för diskussion-

  280. -och bemöta det de har sett med fakta
    och diskutera det.

  281. Man måste kunna förbereda elever
    och barn på den snabba förändringen-

  282. -med tanke på
    att det går allt fortare.

  283. Så sakta som det går i dag
    kommer det inte att göra längre.

  284. Jag tror på reflektionen.

  285. I skolan och hemmen
    måste man ha tid för reflektion.

  286. Det går inte att studsa på
    i tanken ständigt-

  287. -med huvudet på högvarv,
    bara för att det tekniska är så.

  288. Huvudet och själen måste få vila.
    Det måste finnas tid för eftertanke.

  289. Det är viktigt
    att skolan ger eleverna den tiden.

  290. De ska få tid att tänka efter
    och fundera på vad de gör och tänker-

  291. -och på vad nån annan har sagt
    eller gjort.

  292. Jag hade en diskussion
    med en av mina kollegor-

  293. -som pratar mycket om vad som
    kommer att hända i framtiden.

  294. Jag brukar säga att det löser sig.

  295. Förändringen finns där och vissa
    kommer alltid att vara rädda för den.

  296. Vissa är nånstans i mitten
    och vissa står längst fram i fören.

  297. Det handlar om att lära sig saker. De
    ställs ständigt inför nya utmaningar-

  298. -och vi försöker lära dem olika
    metoder för hur man löser det.

  299. Så ser livet ut.
    "Det här vet jag inte hur man gör."

  300. Men de kanske har med sig metoder
    för att lösa situationen-

  301. -och ta reda på
    hur man ska lösa uppgiften.

  302. Det är det vi kan bidra med,
    framför allt.

  303. Vi vet ju inte vad nästa storjobb är.
    Då hade vi varit ganska rika nu.

  304. Ingen vet vad som väntar runt hörnet.

  305. Det är viktig hur man ser på kunskap.

  306. Är det nåt som finns färdigt
    som lärare lär ut-

  307. -eller är det en process
    man jobbar med tillsammans?

  308. Det kan vara svårt för många
    att tänka den tanken.

  309. "Finns inte kunskap som nåt färdigt?"
    "Nej, det gör kanske inte det."

  310. Och det gör det allt mindre eftersom
    samhället ser ut som det gör.

  311. De är vana vid: "Vi ska lära oss
    det här under fyra veckor."

  312. "Hur ska vi gå till väga?"
    Där har vi olika metoder.

  313. Det är så livet ser ut.

  314. Jag tror också att man måste ha
    en förståelse för varandra.

  315. Vi har kommit olika långt
    i vår digitala värld.

  316. Vi omfamnar nyheter olika-

  317. -men håller fast vid
    att det är skolans uppdrag-

  318. -att leva i den värld som finns.

  319. Just nu är den digital.
    Det kan vi inte välja bort.

  320. Har ni tankar så dela gärna med er
    på sociala medier #lärlabbet.

  321. Mer finns på urskola.se. Hej då.

  322. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Digitalteknik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaNobel i Rinkeby - en språklig utmaning

Sedan 1988 har man varje höst arbetat med projektet Nobel i Rinkeby som leds av författaren Gunilla Lundgren. Under höstterminen får eleverna göra studiebesök, bland annat i Stockholms stadshus, som de tecknar och skriver om. Projektet toppas med ett besök av Nobelpristagaren i litteratur i samband med Nobelfesten i december.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Sommarjobb som forskare

På St Petri gymnasium i Malmö satsar man på att arbeta på ett mer vetenskapligt sätt. Yasmin Ahmad har fått stipendium från St Petri för att följa en forskare. Nu sommarjobbar hon på Alnarps lantbruksuniversitet där hon handleds av Ramesh Vetukuri, forskare i växtskyddsbiologi.

Fråga oss