Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Annorlunda kognitionDela
  1. NPF handlar i grunden om
    olika kognitiva förutsättningar.

  2. Att tänka, lösa problem och hantera
    information på ett annorlunda sätt.

  3. Det är en utmaning inom skolan
    där man ska stötta alla elever.

  4. Hur gör man det?

  5. Sen gör vi en tillbakablick
    på vad vi gjorde i går-

  6. -för att komma ihåg
    vad det var vi lärde oss i går.

  7. Jag får hela tiden vara observant-

  8. -och om det inte fungerar
    måste jag tänka om.

  9. Man fungerar lättast
    när man ligger i mitten.

  10. Då får man svårigheter
    med det som är mainstream.

  11. Skolan förväntar sig också att barn
    ska fungera hyfsat lika på en skala.

  12. Långa kopplingar i hjärnan är svaga
    och korta kopplingar är starka.

  13. Det kan hänga ihop med det öga
    för detaljer som vi ser i autism.

  14. Arton? Ni ska vara nitton elever.
    Vi är arton.

  15. Hur många saknas? - Elias?

  16. I min undervisning
    försöker jag tänka-

  17. -att det som en eller två elever skulle
    må bra av-

  18. -kanske alla i elevgruppen
    mår bra av.

  19. Det kan vara att jag går igenom
    skoldagen på morgonen med eleverna.

  20. Då har jag bildstöd till det. Det ger
    jag inte bara en enskild elev-

  21. -utan alla eleverna
    mår bra av det här.

  22. Jag modellerar mycket
    och visar eleverna-

  23. -hur man skriver
    olika typer av texter, t.ex.

  24. Vi jobbar med cirkelmodellen. Det är
    en fin metod att använda sig av-

  25. -när man ska jobba med ledning
    och stimulans. Jag blir en guide-

  26. -för att de ska lyckas
    när de ska jobba själva sen.

  27. Sen gör vi en tillbakablick
    på vad vi gjorde i går-

  28. -för att komma ihåg
    vad vi lärde oss i går.

  29. I den här klassen möter jag barnen
    genom samtal.

  30. Jag frågar:
    "Hur tycker du att vi ska göra?"

  31. "Har du nåt förslag på hur det går
    bättre för dig nästa gång?"

  32. Det är det formativa förhållnings-
    sättet där man lyssnar på eleven-

  33. -och kollar av vad den tycker ska
    fungera. Och vad som inte fungerar.

  34. Om vi ska stycka upp texten,
    kommer vi inte ihåg vad vi har läst.

  35. Vi går tillbaka
    när jag har läst färdigt.

  36. Cowboy Jim har lassot.
    Vad gör han för nånting?

  37. Han fångar bokstäverna.

  38. Ja. Han fångar bokstäverna. Han fångar
    det som är viktigt i texten.

  39. Jag får hela tiden vara observant.

  40. Om det inte fungerar
    måste jag tänka om.

  41. Jag får inte tänka:
    "Nu har jag extraanpassat."

  42. Jag måste hela tiden utvärdera.
    "Det här fungerade, det här inte."

  43. Och tänka om
    och göra nytt med eleverna.

  44. Var nåt ord svårt?
    Förstod alla vad texten handlade om?

  45. Det är viktigt
    att elevens röst blir hörd.

  46. För det är eleven det handlar om.
    Det är eleven som måste få uttrycka-

  47. -det som fungerar, samtidigt som jag
    lägger ihop det med det jag kan se.

  48. Två minuter tänker du tyst-

  49. -vad jag kan göra
    för att naturen ska må bra.

  50. Det är jätteviktigt att jag har kunskap
    om de diagnoser som finns.

  51. Annars kan jag inte möta eleverna
    i det behov de har.

  52. Jag tittar inte bara på mina elever.
    Vi är ett arbetslag.

  53. Vi är många personer runt eleverna.
    Fritidspedagoger, elevassistenter-

  54. -och olika lärare. Vi är ett team-

  55. -där vi i arbetslaget tittar på hur vi
    kan möta elevernas olika behov.

  56. Nu har vi kommit till sista delen
    i vår lektion.

  57. Jag försöker i klassen
    att vara öppen med-

  58. -att alla människor är olika.

  59. Jag pratar mycket om mina egna barn,
    som båda diagnostiserats med dyslexi.

  60. Jag lyfter ofta vad de behöver hjälp med
    och vilket stöd de behöver.

  61. Jag försöker skapa en stämning där vi
    ska känna oss trygga med varandra-

  62. -och vi ska förstå att vi alla
    är olika och lär på olika sätt.

  63. Och det är okej. Det är den stora
    utmaningen vi har i Sveriges skola.

  64. Att få alla elever med NPF att känna att
    de kan vara en tillgång.

  65. Då glömmer du att skriva ner
    alla dina kloka tankar.

  66. Okej, bara den sista.

  67. En stor utmaning som vi har
    i den svenska skolan är-

  68. -vår syn på elever
    med NPF-svårigheter.

  69. Det är så lätt att vi fastnar i deras
    svårigheter i stället för att se-

  70. -alla de fina förmågor
    som de besitter.

  71. Det är viktigt att lärarna och all
    skolpersonal ges förutsättningar-

  72. -för att kunna förstå svårigheterna
    och se styrkorna.

  73. Jag håller med
    att vi behöver "synvända".

  74. Jag försöker ge ett konkret exempel
    som jag sett i min undervisning.

  75. Jag har en elev med autism
    som har vissa svårigheter, så klart.

  76. Men han har en otrolig talang vad det
    gäller att skapa bilder på datorn.

  77. I samtal med föräldrarna
    och specialpedagoger-

  78. -kom vi fram till hur vi kan använda
    bilderna han gör hemma-

  79. -i vår matematikundervisning.

  80. Han kunde känna sig stolt över
    att visa bilderna.

  81. Just att se det han gjorde
    som en stor tillgång för klassen-

  82. -i stället för att fokusera på
    svårigheterna som han har.

  83. Nånting som alla vi
    måste bli bättre på.

  84. Sen tänker jag att eleverna
    hela tiden ser oss vuxna-

  85. -och vårt förhållningssätt och samarbete
    är en stark signal-

  86. -till ett vänligt bemötande, en
    förståelse och ett gott samarbete.

  87. -Det smittar av sig.
    -Det handlar lite om...

  88. ...hur du bygger relationer
    med eleverna.

  89. Det är ju bärande för hur du ska kunna
    föra dialogen med barnet-

  90. -kring vilka extraanpassningar
    man ska göra-

  91. -för att ta reda på
    vad som passar eleven bäst.

  92. Alla har rätt till undervisning
    utifrån sina egna förutsättningar.

  93. Men har lärare tillräcklig kunskap
    för att möta behoven hos varje elev?

  94. Vi har träfat Sven Bölte, professor
    i barn- och ungdomspsykiatri-

  95. -och chef för kompetenscentrum KIND.

  96. NPF är ett samlingsbegrepp. Vad är
    gemensamt när det gäller diagnoserna?

  97. Det finns nån eller flera svårigheter
    när det gäller kognition-

  98. -emotion eller motivation.

  99. T.ex. svårigheter med social
    medvetenhet och socialt tänkande-

  100. -och med att reglera sina impulser.

  101. Ibland finns dubbla diagnoser. Då har
    man ofta flera kognitiva svårigheter.

  102. Nånting som alla brukar ha
    är exekutiva svårigheter-

  103. -som har att göra
    med handlingsplanering-

  104. -med arbetsminnet och såna processer.

  105. Varför ska man ha kunskaper om
    hjärnan när det gäller NPF:er?

  106. Det pratas så mycket om NPF
    och var orsakerna ligger nånstans.

  107. När man har kunskap om hjärnan
    hjälper det till att acceptera-

  108. -att NPF har orsaker
    som ligger i hjärnans utveckling.

  109. Det är viktigt när man tänker på
    insatser, hur man kan bemöta det-

  110. -vad man kan göra och hjälpa till att
    lösa konflikter i det här området.

  111. Människor skiljer sig. Det finns
    en väldigt stor normalvariation.

  112. Så även när det gäller hjärnan - det har
    mycket att göra med hjärnan-

  113. -finns det många varianter av hjärn-
    utveckling som gör vissa beteenden.

  114. Det finns de som är 1,40 och 2,20.

  115. Ingen pratar om
    att det är en sjukdom.

  116. Det finns en variation
    som vi accepterar.

  117. Men det blir lättast att fungera i
    samhället när man ligger i mitten.

  118. Det här kan vi kanske översätta
    till neuropsykiatrin.

  119. Dessa barn har en hjärnutveckling
    som är en extrem normalvariation.

  120. Då får man svårigheter med
    det som är gjort för mainstream.

  121. Skolan förväntar sig också att barn ska
    fungera hyfsat lika på en skala.

  122. Du hävdar att man ska fokusera mer
    på funktioner.

  123. Det finns ett fokus på symptom
    och diagnos. Det kan vara viktigt-

  124. -för att sammanfatta en svårighet
    eller för att snabbt kommunicera.

  125. Men det är viktigt att vi också tittar
    på livskvaliteten.

  126. Och sen på vad man kan och inte
    i sin vardag.

  127. För det här konkreta arbetet med
    ett barn är en diagnos...

  128. Det här begreppet är för litet. Man kan
    ha stora eller små svårigheter.

  129. Man måste veta
    att styrkor också finns.

  130. Framför allt för att individen ska känna
    att man också kan nånting.

  131. Det är viktigt för självkänslan.
    Man kan arbeta med styrkor också-

  132. -och använda dem för att förbättra
    situationen och förklara-

  133. -att en diagnos inte alltid betyder
    enbart svårigheter-

  134. -utan också ta fram det som fungerar.

  135. Hur viktig är en diagnos
    för en elevs skolvardag?

  136. Den är i dag
    tyvärr fortfarande väldigt viktig-

  137. -för att få tillgång till hjälp,
    uppmärksamhet-

  138. -och den pedagogik som man behöver.
    Man skulle kunna förvänta sig...

  139. I Skollagen står det-

  140. -att alla ska få undervisning
    enligt sina förutsättningar-

  141. -som leder till att man kommer upp i
    samma nivå som andra.

  142. Men ibland avvaktar man
    väldigt mycket-

  143. -innan man verkligen kör ett bättre
    och annorlunda undervisningssätt...

  144. -...tills en diagnos har ställts.
    -Vad behöver lärare kunna om NPF?

  145. Som lärare måste man veta om-

  146. -kognition vid NPF och vad det betyder
    för undervisningen.

  147. T.ex. att vissa pedagogiska under-
    visningsformer inte fungerar så bra.

  148. T.ex. att grupparbeten
    kan vara utmanande.

  149. Projektarbeten och situationer med
    mycket frihet kan vara utmanande.

  150. Det betyder att det behövs mycket
    struktur, upprepning och tydlighet.

  151. Allt det här är bra för alla barn.
    Det är även bra för alla lärare.

  152. Man känner sig kompetent och inte att
    man ibland inte vet vad man ska göra.

  153. Det är en kompetenskänsla också
    som man får som lärare.

  154. -Tack.
    -Varsågod.

  155. Det börjar oftast - eller nästan alltid
    - i klassrummet-

  156. -med mentorn, som gör egna
    observationer och dokumenterar.

  157. Om man ser svårigheter i vissa
    situationer, försöker man se-

  158. -om det är ett mönster, om det är
    en svårighet som är återkommande...

  159. -Sen har vi arbetslaget.
    -Ja, precis! Att bolla tankar med.

  160. Och hur vi kan tänka
    kring den eleven.

  161. För oftast är det nån annan i arbets-
    laget som varit med om nåt liknande-

  162. -eller har erfarenheter av
    samma svårigheter.

  163. Jag tycker att vi är bra på
    att samarbeta här.

  164. Både vi... Jag som specialpedagog-

  165. -men även speciallärare, EHT.
    lärarna, föräldrar...

  166. -Arbetslagen.
    -Arbetslagen, förskolorna.

  167. Vi samlar ju...
    Vi identifierar snabbt-

  168. -när vi märker att nåt inte riktigt
    fungerar som det ska.

  169. Jag tänker just kring...

  170. Extraanpassningar är nånting som jag
    ska kunna göra i ramen i klassrummet.

  171. Jag som lärare ska kunna sätta in
    extrastöd för den som har behovet.

  172. Extraanpassningar är nånting
    som jag kanske lägger till-

  173. -eller så ser jag att det inte fungerar
    fullt ut som vi hade tänkt.

  174. Då måste man pröva nånting annat.
    Här är dialogen med eleven så viktig.

  175. Att vara lyhörd för hur eleven fungerar
    i de olika situationerna.

  176. Men också att eleven får uttrycka
    hur det känns.

  177. Jag kanske upplever att det fungerar,
    men eleven har inte samma upplevelse.

  178. Då är det inte fruktbart.
    Då måste man tänka om.

  179. Där tror jag att våga vara flexibel
    och verkligen tänka...

  180. För att det inte ska vara utpekande
    tänker jag-

  181. -att vi behöver fokusera på det här med
    att kunna se att vi är olika.

  182. Vi har olika behov
    och är olika bra på olika saker.

  183. Då behöver jag kanske lite mer hjälp
    i vissa situationer.

  184. Jag kanske behöver ha på mig hörsel-
    kåpor när jag ska jobba enskilt-

  185. -för att jag ska kunna
    fokusera bättre.

  186. Och att bygga upp relationen
    med eleven och hela klassen-

  187. -för att vi ska ha den förståelsen
    för varandra-

  188. -är en stor del av arbetet.

  189. Och att tänka på-

  190. -att göra varje elev delaktig
    i sin utveckling och sina behov.

  191. Jag tror aldrig att barnen kan bli för
    små för att uttrycka...

  192. Vi vuxna måste förstå
    och tolka informationen.

  193. Det tror jag att delaktigheten...
    Att man förstår att detta gynnar mig.

  194. Det kan du aldrig som lärare
    fixa själv-

  195. -utan ha hela tiden eleven med dig
    i processen.

  196. Det tror jag är en framgångsfaktor.
    Då blir det meningsfullt.

  197. Sen är vi duktiga på att utvärdera
    kontinuerligt både med eleven...

  198. Det sker i en naturlig dialog.

  199. Vi har våra hållpunkter då vi utvärderar
    extraanpassningarna.

  200. Fungerar det inte, då provar vi om.
    Och fungerar det fortfarande inte-

  201. -det är då det blir tal om: "Här är ett
    barn i behov av särskilt stöd."

  202. Man kan inte vänta på att ett barn ska
    bli utrett och få en diagnos.

  203. För du måste sätta in stödåtgärder redan
    från början.

  204. En elev utan diagnos har rätt
    att få stöd om den behöver det.

  205. Jag tänker att...
    När ett barn mår så dåligt-

  206. -och vi har vänt
    ut och in på oss själva-

  207. -och gjort allt som står i vår makt, då
    kanske...

  208. Då tar vi nästa steg.

  209. Men vårt arbete slutar inte där.
    Vi måste ändå tänka hela tiden:

  210. "Den här utredningen kanske är
    i gång, men under den tiden"-

  211. -"då är eleven kvar i klassrummet
    dag in och dag ut."

  212. Då måste vi ta en vända till.
    "Vi kanske har missat nånting"-

  213. -"som kan ge eleven förutsättningar att
    nå så långt den kan."

  214. Det är häftigt att få vara med om
    när man har gjort extraanpassningar-

  215. -och när man kan plocka bort dem.
    Eleven har kommit vidare-

  216. -och den är faktiskt inte
    i behov av extraanpassningen.

  217. Och man märker den här stoltheten som
    växer i eleven. Det är fantastiskt.

  218. Då man får sätta ett kryss.
    "Åtgärdsprogrammet avslutas."

  219. Det är ganska häftigt, det med.
    Då känner man att vi har nått långt.

  220. Jag är professor i kognitiv
    neurovetenskap på King's College.

  221. Forskningen
    om den autistiska hjärnan är blandad.

  222. Hittills har vi inte undersökt den
    i så stor omfattning.

  223. Fynden som gått att återskapa väl
    är få.

  224. Det vi vet är att åtminstone
    hos en del av dem med autism-

  225. -växer hjärnan extra mycket
    under de fyra första levnadsåren.

  226. Kanske för att hjärnan inte gör sig av
    med kopplingarna som inte används.

  227. Många anser att hos dem med autism
    är de långa hjärnkopplingarna svaga-

  228. -och de korta hjärnkopplingarna starka.

  229. Det kan hänga ihop med det öga
    för detaljer som vi ser i autism.

  230. Vi tror att de med autism fokuserar på
    detaljer och ibland missar helheten.

  231. De ser saker som vi andra missar.
    Ibland orsakar det problem-

  232. -för barnet som märker att nåt
    i rummet har flyttats en millimeter-

  233. -och får ett sammanbrott.
    Men ibland kan det ge stor begåvning.

  234. Vi tror att konstnärlig begåvning
    och ett bra minne-

  235. -hänger ihop med ögat för detaljer.

  236. Om man undervisar ett barn med
    autism och vill lära det ordet "ko"-

  237. -pekar på en bild på en ko
    eller lägger fingret på den-

  238. -tror de kanske att "ko" avser svansen
    för att fingret hamnade på den.

  239. Autistiska ser världen på ett annat sätt
    och behöver undervisas på annat sätt.

  240. Nån med autism
    kan kanske återberätta mina ord exakt-

  241. -men har inte förstått betydelsen.

  242. Ibland läser autistiska en mening
    som om det vore en lista med ord.

  243. De kopplar inte orden mellan varandra
    om man inte gör dem medvetna om-

  244. -att de ska få fram betydelsen.

  245. Mycket av vår forskning handlar om
    autistiska personers styrkor.

  246. Man måste fokusera på det-

  247. -både för att uppmuntra
    de intressen som motiverar lärandet-

  248. -och för att låg självkänsla och ångest
    är stora problem för autistiska.

  249. För de lever i en värld
    som inte är anpassad efter dem.

  250. Om vi kan visa värdet med
    olika sorters neurodiversivt tänkande-

  251. -hjälper det autistiska, deras anhöriga
    och oss alla att bli mer förstående-

  252. -och dra nytta av olika synsätt.
    En sak som lärare kan göra-

  253. -är att läsa det som vuxna med autism
    och vissa barn med autism har skrivit-

  254. -om hur det är
    att gå i skolan med autism.

  255. Det är bra primärkällor
    som vi kan lära oss mycket av.

  256. Autistiska som vill synliggöra autism
    har ett talesätt:

  257. "Inget om oss utan oss." Vi måste
    lyssna på dem som har autism-

  258. -komma ihåg
    deras annorlunda synsätt på världen-

  259. -deras detaljfokus,
    att de tolkar språket bokstavligt-

  260. -och att försöka förstå personen-

  261. -och inte förutsätta att det som funkar
    för dig funkar för nån med autism.

  262. Ett uppmuntrande leende
    eller en klapp på axeln-

  263. -motiverar kanske oss socialt.

  264. Men neurotypiska
    är mycket sociala varelser.

  265. Nåt som motiverar vissa med autism-

  266. -är att få snurra på sitt favoritmynt
    eller titta på ljuset mellan fingrarna.

  267. De får ägna sig åt perceptiva intressen
    när vi ägnar oss åt våra sociala.

  268. Att bygga relationer med både våra
    elever och elevernas föräldrar-

  269. -är a och o för att kunna hjälpa
    eleverna att nå så långt det går.

  270. Du var inne på att föräldrarna är
    de som är experter på sina barn.

  271. Det måste vi dra nytta av.
    Därför behöver jag som pedagog-

  272. -bygga goda, bärande relationer
    med föräldrarna.

  273. Det får jag ju göra genom att prata
    med dem om deras barn-

  274. -och deras förmågor.

  275. Det ger så fina signaler också-

  276. -när barnet ser att mina lärare-

  277. -fritidspersonal
    och skolpersonal generellt-

  278. -samarbetar
    och är vänner med mina föräldrar.

  279. Det blir på nåt vis
    att man knyter ihop det.

  280. Så känns det verkligen här.
    Alla föräldrar vill sina barns bästa.

  281. Det vill vi också.
    Så tillsammans där...

  282. Det ger bra och goda signaler
    till eleverna.

  283. Och att man bygger upp relationen
    med föräldrar...

  284. Det kan vara så att man tar kontakt
    när det hänt nåt negativt.

  285. Det ska ju göras. Men samtidigt
    att man lyfter det positiva.

  286. Föräldern får ett samtal
    där de får höra:

  287. "Vad det har gått bra
    för din son eller dotter i dag!"

  288. Då får man tilliten från föräldrarna-

  289. -och självklart hjälper det
    att skapa en tillit hos eleven också.

  290. När man tar emot en klass
    är de första veckorna jätteviktiga-

  291. -för att bygga relationerna.

  292. För har du inte klassen med dig,
    då blir det svårt.

  293. Och det är jättesvårt att säga
    exakt vad man gör.

  294. -Det sitter i ryggmärgen på nåt sätt.
    -Jag tror...

  295. Barn ser ju
    hur vi möter deras föräldrar-

  296. -hur vi möter
    andra kollegor här på skolan-

  297. -hur vi pratar till varandra,
    att vi kan skratta-

  298. -att man kan erkänna
    och vara tydlig med:

  299. "Nej, jag är inte felfri
    trots att jag är vuxen."

  300. Det är svårt
    att sätta fingret på det-

  301. -men jag tänker att ett effektivt
    bemötande hjälper jättemycket.

  302. Att man kan visa: "Du har gjort fel.
    Jag har också gjort fel."

  303. "Vi behöver inte stressa upp oss."

  304. Utan vi säger: "Ja, så kan det bli
    ibland. Det kan bli fel."

  305. "Och det tar vi hand om nu,
    och vi går vidare."

  306. Och även att visa
    ett ärligt intresse för eleverna.

  307. Och vad de tycker är viktigt och kul.

  308. Då... Och det sista är...

  309. Jag ser att du gärna...

  310. Är att jag tycker - även om det tar lång
    tid - bara att man är där.

  311. I klassrummet, dag in och dag ut.
    Det är jättestort för våra elever.

  312. Jag tänker på
    vårt formativa förhållningssätt.

  313. Det är också nånting som bygger upp
    en bra relation med eleverna.

  314. När vi jobbar formativt i dialogen
    med eleverna kring målen och så.

  315. På Rosengårdsskolan fortsätter
    samtalet. Dela med er av era tankar-

  316. -på hashtagg lärlabbet. Vill du se mer,
    gå in på urskola.se. Hej då!

  317. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Inkluderande utbildning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skollokaler, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Kul och kreativa NO- och matematikexperiment

Ett pärlband av konkreta experiment för NO- och matteklassrummet. Hans Persson, lärarfortbildare, visar i en kunskapsshow, hur man kan ha det både kul och lärorikt i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Fritidspedagogen som hänger på bibblan

Ulla Brunndahl har jobbat som fritidspedagog på biblioteket i Malmöstadsdelen Rosengård sedan 1989. Under åren har hon kunnat se världen speglas genom de människor som flyttat in i stadsdelen och de dominerande språken har varierat över tid. En del av de barn som en gång lyssnade till hennes sagoläsning har hunnit bli vuxna och kommer numera till biblioteket med sina egna barn. På biblioteket vill Ulla väcka barnens läslust och erbjuda dem en stunds lugn och ro.

Fråga oss