Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016 : Olydnad är avgörande för folkhälsanDela
  1. I dag vill jag prata om makt.

  2. Om hur vinster
    är viktigare än människor-

  3. -vilket orsakar enorma skador.

  4. Vi måste tänka på det,
    ifrågasätta det och ta strid mot det.

  5. När vi gör de sakerna, när vi tänker
    kritiskt och vaknar ur vår dvala-

  6. -finns det hopp om en förändring-

  7. -som löser några av de problem
    som vi har vigt våra liv åt att lösa.

  8. "Vi är många - de är få"
    är mitt val som öppningsreplik.

  9. Det är hämtat från en dikt
    av en engelsk poet, Shelley.

  10. Dikten skrevs
    för lite mer än 200 år sen...

  11. ...efter en svår tid
    i brittisk historia-

  12. -när en av de första fredliga
    demonstrationerna mot fattigdom hölls-

  13. -i Manchester. Den slogs brutalt ner
    av soldater med gevär och svärd.

  14. Shelley, som då bodde i Grekland,
    hörde talas om det tre veckor senare-

  15. -och skrev "The Masque of Anarchy".

  16. Han var så rasande
    att han skrev en upprorisk dikt-

  17. -som inte gavs ut förrän 50 år efter
    hans död. Den viktigaste strofen lyder:

  18. "Rise like lions after slumber
    in unvanquishable number."

  19. "Shake your chains to earth like dew
    which in sleep had fallen on you."

  20. "Ye are many - they are few."

  21. Jag vill prata om den tanken i dag-

  22. -och att det som vi folkhälsoarbetare
    borde uppmuntra-

  23. -inte är lydnad mot vår livsstil,
    utan olydnad mot en livsstil-

  24. -som har påtvingats människor
    med oerhörd kraft.

  25. Jag har delat upp det i fyra områden.

  26. Jag tar upp marknadsföringens makt-

  27. -och kikar lite på hur den funkar-

  28. -men sen tar jag upp den andra sidan
    av myntet och hur vi slår tillbaka.

  29. Hur vi tar tillbaka
    makten över våra liv-

  30. -och hur viktigt det är för både
    folkhälsan och hela mänskligheten.

  31. Eftersom jag är i Sverige, Nobels
    hemland, är det viktigt att tänka på.

  32. Hela Skandinavien har på många sätt
    lett kampen för mänskliga rättigheter.

  33. Till sist funderar jag kring ett system-

  34. -som är hälsosammare, rättvisare
    och mer jämlikt.

  35. Men först marknadsföringens makt.

  36. Jag tänker inte dra
    en företagsfientlig svada.

  37. Marknadsföring är en kraftfull, viktig
    och gammal del av vårt samhälle.

  38. Den visar att vi är svaga på egen hand,
    men att vi tillsammans kan blomstra.

  39. Genom samarbete
    har mänskligheten tagit över planeten-

  40. -trots att vi är långt svagare
    än många andra arter på planeten.

  41. Vi insåg väldigt tidigt att du och jag
    kan lyckas bättre om vi samarbetar.

  42. Jag jagar, och du lagar mat. Båda äter.

  43. Vi insåg värdet
    av ett ömsesidigt fördelaktigt utbyte.

  44. I modern tid motsvaras det-

  45. -av en småföretagare,
    som en liten butiksinnehavare.

  46. Bilden blir väldigt annorlunda när vi
    tänker på moderna bolags storlek-

  47. -liksom pengarna, kapaciteten
    och makten som de har i utbytet.

  48. Det ömsesidigt fördelaktiga utbytet
    blir snabbt-

  49. -mycket mindre angenämt, mindre
    jämlikt och mycket mer manipulerande.

  50. Om vi går från ett individperspektiv-

  51. -till ett som handlar om världspolitik-

  52. -så ser vi enorma problem
    med företagens storlek.

  53. Många är långt större än länder.
    Shell är större än Norge.

  54. Tänk er alla maktfördelningsåtgärder
    i ett land som Norge.

  55. Inga av dem finns på Shell.

  56. Det leder oss till
    nåt som är mycket mer manipulerande.

  57. Om vi funderar på
    hur det här påverkar vår värld-

  58. -hur utbredd marknadsföringen nu är...

  59. Det här är vad Noam Chomsky sa
    om hur vår värld nu domineras...

  60. ...av marknadsföringens värld.

  61. De har så oerhört stor makt att de
    kan ta över många delar av våra liv.

  62. Sjukhus och skolor, nämner Arundhati
    Roy. De kan köpa och kontrollera dem.

  63. De kan införliva mycket av vår värld
    i deras värld med vinst och förlust.

  64. En värld
    där vinsten alltid är viktigast.

  65. Vi känner till det främst
    genom arbetet med tobak, alkohol-

  66. -och i allt större utsträckning
    ultraprocessad mat - snabbmat.

  67. Vi vet att det får följder. Marknads-
    föringen av livsmedlen är stark-

  68. -och forskningen bevisar det självklara-

  69. -att om man satsar
    flera miljarder pund, kronor och euro-

  70. -för att uppmuntra vissa beteenden-

  71. -så övertygas i synnerhet sårbara och
    unga personer att lära sig beteendena.

  72. Vi vet hur folkhälsoarbetet har drabbats
    av de tre områdena.

  73. Så mycket att vi myntade uttrycket
    "industriell epidemi" för tio år sen.

  74. Livsstilssjukdomar uppstod inte av en
    slump, utan de är handelssjukdomar-

  75. -eftersom företag
    handlar med de här produkterna.

  76. En framstående tidskrift som
    "The Lancet" kan påstå nåt sånt här.

  77. Att multinationella företag dödar folk
    i jakt på vinster. Det är starka ord.

  78. Världshälsoorganisationen
    kan väldigt öppet prata om-

  79. -hur ett vinstdrivet system
    påverkar folkhälsan.

  80. Jag kan väldigt offentligt och öppet
    namnge förövarna:

  81. Tobaksbolagen, livsmedelsbolagen,
    läskbolagen och alkoholbolagen.

  82. Vi kan absolut inte låtsas
    att vi inte vet vad som pågår.

  83. De här kroppsliga skadorna
    som främst oroar oss-

  84. -är bara en del av många fler problem-

  85. -som vi också blir alltmer medvetna om
    i våra yrkesliv.

  86. Psykiska men orsakas av ett system-

  87. -som ständigt hävdar att materiella
    ägodelar är lösningen på alla problem.

  88. Att vi kan köpa lycka i en butik.

  89. Samhällen förlorar socialt kapital-

  90. -när nästa stora varuhuskedja,
    som Walmart, kommer till staden.

  91. Företag som är större än länder
    orsakar politisk skada.

  92. De är ju större än västländer, så hur
    mycket större än Burkina Faso är de?

  93. Den andliga skadan.

  94. Det antyds att vi så här på nåt sätt
    kan visa vårt värde som människa.

  95. Att vara människa innebär
    att man skaffar det senaste märket-

  96. -och köper den senaste modellen.
    En Apple- eller Ford Focus-människa.

  97. Större än allt det här-

  98. -är ett sånt här ekonomiskt systems
    inverkan på själva planeten.

  99. En allt större tillväxt som drivs
    av vårt beteende och vår konsumtion-

  100. -som i sin tur uppmuntras och
    berättigas genom marknadsföring...

  101. ...får katastrofala följder.

  102. Det kanske mest oroväckande
    av allt det här-

  103. -är att vi vet att det här pågår.

  104. Vi vet att det är vansinnigt.

  105. Som en svensk essäist skrev:

  106. "Du vet redan tillräckligt. Det gör jag
    också. Det är inte kunskap vi saknar."

  107. "Vad som fattas oss är modet att inse
    vad vi vet och dra slutsatserna."

  108. Det handlar inte om
    att det saknas bevis.

  109. Vi tittar lite närmare
    på hur marknadsföring funkar.

  110. Först det självklara.

  111. Marknadsföring är allt som ett företag
    gör för att man ska köpa dess varor.

  112. Helt lagliga företag som enligt lagen
    är skyldiga att sätta vinsten först.

  113. De måste det.

  114. Den mest självklara yttringen av
    marknadsföring är massmediereklam.

  115. Men det sker mycket mer
    kommunikation, särskilt i modern tid-

  116. -än massmediereklam.

  117. Nästan alla tänkbara ytor och kanaler,
    både verkliga och virtuella-

  118. -behärskas nu av marknadsföring.

  119. Det är nästan omöjligt
    att undvika reklam-

  120. -som uppmanar oss
    att konsumera alltmer.

  121. Det sker i en värld där vi mest av allt
    vill att man ska konsumera mindre.

  122. Men det är ändå bara toppen på
    isberget när det gäller marknadsföring.

  123. Vi måste tänka på platsen, priset,
    förpackningen och varans utformning.

  124. När det gäller alkohol,
    ett ämne som många här håller kärt-

  125. -har utvecklingen av nya alkoholvaror
    under min livstid-

  126. -varit förbluffande och kraftfull.
    Vi ser det knappt som marknadsföring-

  127. -men alkoläsken som kom på 90-talet
    förändrade alkoholmarknaden kraftigt-

  128. -vilket fick enorma efterverkningar.

  129. Regelverket påverkades knappt av det.

  130. Vem tyckte att det var en bra idé-

  131. -att blanda en barndryck som läsk
    med en vuxendryck som alkohol?

  132. När lät det som ett vettigt drag
    för folkhälsan? Ändå hände det bara.

  133. Allt det här utspelar sig i en både
    kognitiv och känslomässig värld.

  134. Varumärket är nåt som vi känner
    såväl som ser och förstår.

  135. Alla kaféer i Bratislava
    har tagits över-

  136. -av olika läsktillverkare, snabbmats-
    annonsörer och alkoholbolag.

  137. Coca-Colas är målade i rött och vitt-

  138. -och deras slogan överallt är:
    "Taste the feeling."

  139. Jag vet inte vad det betyder
    trots att engelska är mitt modersmål-

  140. -men om det inte var nåt kraftfullt
    skulle de inte lägga pengar på det.

  141. Den är väldigt subtil, originell,
    kreativ och oerhört fängslande.

  142. Den tilltalar oss alla
    väldigt personligt.

  143. Det sker väldigt subtilt.
    Allt oftare liknar det inte ens reklam.

  144. Det här är regelverket
    som styr brittisk reklam.

  145. En av de första reglerna är att reklam
    ska kännas igen som reklam.

  146. Man tänker lite mer kritiskt
    om nån vill sälja nåt.

  147. Man är på sin vakt och tänker på
    vad de säger, för de har en agenda.

  148. Det är mindre troligt att det händer
    om man inte vet att de vill sälja nåt.

  149. Tänk på reklam, särskilt den digitala.

  150. Tänk på idrottssponsring.

  151. Hur uppenbart är det att en kändis som
    bär en viss T-shirt med en viss logga-

  152. -försöker sälja nåt?
    Hur uppenbart är det att reklamspel-

  153. -som riktar sig till barn är sponsrade
    av Coca-Cola och McDonald's?

  154. Man ser ständigt
    reklam som inte tydligt vill sälja nåt.

  155. Allt handlar om subtila antydningar
    och att "smaka på känslan".

  156. Vi kan inte dekonstruera
    eller diskutera det.

  157. Nåt som riktar sig till hjärtat, inte
    hjärnan, är oerhört svårt att säga emot.

  158. Vår identitet påverkas grundligt. Här är
    forskning om alkoholreklam som visar-

  159. -hur ungdomar använder varumärkena
    för att visa sin identitet.

  160. Forskningen gäller ungdomar,
    men man får inte tro-

  161. -att man blir immun mot det här
    när man fyller 21 år. Man blir inte det.

  162. Se efter hur många på ett förortståg
    som häller i sig energidryck.

  163. Hur många dricker kaffe ur muggar-

  164. -som gjordes spillsäkra åt småbarn?

  165. Hur många köper flaskor med vatten
    när kranen duger hur bra som helst?

  166. Vi är alla väldigt mottagliga
    för de subtila övertalningsmetoderna.

  167. Självklart anstränger de sig hårt-

  168. -för att nå ut till oss konsumenter-

  169. -men även makthavare, politiker,
    beslutsfattare och intressenter-

  170. -för de vet att våra beslut
    till stor del påverkas av vår omgivning.

  171. De vill göra omgivningen
    så företagsvänlig som möjligt.

  172. Därför kämpar Philip Morris hårt
    mot blanka cigarettpaket.

  173. Därför måste skotska staten slåss
    i Europas domstolar-

  174. -bara för att de vill införa
    ett minimipris på alkohol.

  175. De anstränger sig enormt hårt
    för att förändra det beteendet också.

  176. Inget sker av en slump.

  177. Allt är en noga planerad
    och genomtänkt strategi.

  178. Det här är överskriften
    i en vanlig företagshandbok.

  179. Det här är helt normala förfaranden
    för alla företag.

  180. Det gäller utvecklingen av både
    en varumärkes- och företagsidentitet-

  181. -för både konsumenter
    och intressenter.

  182. Det gäller
    sånt som alkohol, tobak och skräpmat-

  183. -liksom allt som ni kan tänka er och
    mycket som ni inte har drömt om än.

  184. Allt det här motiveras
    av ett så kallat "fiduciary imperative".

  185. Det handlar om
    att bolag använder andras pengar.

  186. De använder investerares pengar.

  187. De kallas aktieägare.

  188. De använder andras pengar, så därför
    måste de i första hand skydda-

  189. -aktieägarnas intressen.

  190. Att använda andras pengar
    leder lätt till bedrägerier.

  191. Enligt lagen är vinsten viktigast.

  192. Chomsky sa att vinsten är viktigare
    än människor, vilket är juridiskt sant.

  193. Av goda skäl,
    men vi måste vara medvetna om det.

  194. Marknadsföring är mångfasetterad,
    överallt förekommande, känslomässig-

  195. -rationell, strategisk och motiverad
    av en fast beslutsamhet att lyckas.

  196. Föga förvånande funkar det alltså.

  197. Vart för det oss? Vi har nått botten,
    och det ser dystert ut-

  198. -men det finns enormt hopp
    som föddes ur Shelleys dikt.

  199. Tänk på livsstilssjukdomarna.

  200. Det här är
    en bild med färska WHO-data-

  201. -som visar att 88 % av dödsfallen nu
    orsakas av livsstilssjukdomar-

  202. -i WHO:s Europaområde. Området är
    mycket större än Europeiska unionen.

  203. Ni är säkert väl medvetna om det här-

  204. -men vi bör tänka på att det här
    illustrerar vårt samarbete.

  205. Vi tar död på oss själva.

  206. Värst av allt är
    den globala uppvärmningen-

  207. -och vi orsakar den! Detsamma
    gäller konsumtionsbeteendet.

  208. En brittisk journalist pratade nyligen
    om det här och dubbelmoralen.

  209. Vi skulle ju aldrig drömma om
    att döda gorillor eller utrota en art-

  210. -men vi äter gärna
    produkter som kräver att det sker.

  211. Allt från tobak till snabbköp
    som urholkar våra samhällen-

  212. -är ett samarbete mot vår undergång.
    Ja, maktbalansen är rubbad.

  213. Reklambyråerna och Walmart
    är stenrika, men vi fattar besluten.

  214. Vi åker dit
    och struntar i den lilla närbutiken.

  215. Vi vet vad priset blir, men vi struntar
    i det. Marknadsföringen säger: "Såja!"

  216. Nyliberal kapitalism-

  217. -nåt som många av oss har kritiserat
    under våra yrkesliv-

  218. -funkar eftersom vi tillåter det.

  219. Men trots det - vilket nyligen påtalades
    i en av våra tidningars ledare-

  220. -är vi den enda arten
    med en uppfattning om moral.

  221. Vi kan skilja rätt från fel.

  222. Vi kan säga att nåt är oacceptabelt-

  223. -även om det gynnar oss på olika sätt-

  224. -och även om det är "lönsamt".

  225. Vi kan säga: "Nej, vi ska inte göra så,
    för jag tycker att det är fel."

  226. Påve Franciskus skrev i "Laudato si'"
    att det leder ut på djupt vatten-

  227. -för när vi börjar ställa frågor
    om rätt och fel-

  228. -så väcker det frågor om våra liv.

  229. Vad försöker vi uppnå
    under våra "sjuttio år"?

  230. Handlar det bara om
    att skaffa fler ägodelar?

  231. Absolut inte, anser nog de flesta av er.
    Det finns en mycket djupare mening.

  232. Men de gemensamma besluten
    om den globala uppvärmningen-

  233. -och att hålla samhällen vid liv-

  234. -säger inte bara nåt
    om vår gemensamma tillvaro som art-

  235. -och våra barns framtida tillvaro -
    utan även nåt om oss här och nu.

  236. Nåt om vår mänskliga värdighet,
    vad det innebär att vara människa.

  237. Primo Levi, förintelseöverlevaren,
    förklarade det här bäst, enligt mig.

  238. Han såg sitt år i Auschwitz-

  239. -som ett experiment
    som visade vad en människa är.

  240. Han skrev "Är detta en människa?"
    när han lämnade lägret.

  241. Han hävdade att det som i slutändan
    gör oss till människor...

  242. ...är att vi har rätten att bestämma
    om vi ger samtycke.

  243. Om vi går med på att bara ge efter.

  244. Han pratar om en situation där det var
    helt omöjligt att trotsa nazisterna.

  245. De var maktlösa.

  246. Men till och med då ansåg han
    att det som gör oss till människor...

  247. De som hade störst chans att överleva
    lägren höll fast vid sin mänsklighet.

  248. Mänskligheten bestod av att säga:
    "Inte i mitt namn."

  249. "Gör vad ni vill,
    men ni får inte mitt samtycke."

  250. "Jag tänker inte bli en av er."

  251. Liknande tankegångar fördes fram
    av Albert Camus, den franska filosofen.

  252. Han hävdade att det enda sättet för oss
    att bekämpa en ofri värld-

  253. -är att vi själva försöker vara så fria-

  254. -att vår blotta existens blir upprorisk.

  255. Han sluter därefter cirkeln
    när han hävdar-

  256. -att det inte bara gör oss
    till individer-

  257. -utan det är det som gör oss
    till kollektiva varelser.

  258. "Je me révolte, donc nous sommes."
    "Jag gör uppror, alltså finns vi."

  259. När jag gör uppror
    och säger att jag inte går med på nåt-

  260. -så menar jag underförstått
    att det inte är nåt för dig heller.

  261. Om systemet skadar mig,
    så skadar det dig.

  262. Det leder till begreppet "mänskliga
    rättigheter" som uppstod vid den tiden.

  263. Därmed kommer vi till det sista som jag
    vill prata om: ett hälsosamt system.

  264. Företagens makt ses som ett problem-

  265. -och i vårt nyliberala kapitalistiska
    samhälle där konsumtion är en livsstil-

  266. -där medborgaren
    hotas att utplånas av konsumenten-

  267. -är problemet verkligt, så låt oss
    hantera det som ett problem.

  268. Statens regleringsarbete är viktigt-

  269. -men det blir allt svårare för staten-

  270. -vilket den skotska staten blev varse
    när de ville införa minimiprissättning.

  271. Detsamma hände i Australien
    med blanka tobakspaket.

  272. Det kostade miljontals dollar
    att försvara åtgärden.

  273. Det är svårt till och med
    för förhållandevis rika länder.

  274. För ett subsahariskt land med
    utbredd fattigdom är det en omöjlighet.

  275. Staten måste agera,
    men det är ofta väldigt svårt.

  276. Civilsamhället
    kan vara till enormt stor hjälp.

  277. Hjälpen består främst av
    att få folk att tänka till.

  278. De ska inte tvingas att lyda nån annan
    i stället för Philip Morris.

  279. De ska tänka på och förkasta
    vad Philip Morris gör.

  280. Jag anser att det är
    det viktigaste som vi måste tänka på.

  281. Medborgarens roll, den kritiskt
    tänkande individen i samhället-

  282. -som säger: "Det här är inte bra
    för mig, så det är inte bra för dig."

  283. Jag måste kräva
    att systemet förändras.

  284. Jag måste skriva och demonstrera.

  285. Jag måste göra det som medborgarna
    gjorde när de blev nedskjutna.

  286. Jag måste göra uppror.

  287. Alla de här tre sakerna
    måste hänga ihop.

  288. Jag ska göra en liten utvikning
    och prata lite mer om medborgaren.

  289. Jag vet att det som jag har sagt är
    oerhört djupgående och allmänt hållet-

  290. -för många av er som måste göra nåt
    åt X, Y eller Z i morgon-

  291. -så jag vill försöka visa hur det som
    jag pratar om kan omsättas i praktiken.

  292. I Storbritannien har Cancer Research
    UK drivit en kampanj under några år.

  293. Det är en väletablerad,
    stor organisation-

  294. -som trots en konservativ framtoning
    gör väldigt häftiga, intressanta saker.

  295. Kampanjen riktar sig till ungdomar-

  296. -och tanken är att skapa digitalt
    innehåll som ungdomar tar till sig.

  297. Sånt som de känner sig träffade av-

  298. -som säger intressanta saker och
    viktigast av allt får dem att göra nåt.

  299. De vill visa hur tobaksindustrin
    manipulerar och rekryterar ungdomar.

  300. De måste det. De går i konkurs
    om de inte rekryterar en ny generation-

  301. -varje gång som möjligheten ges.

  302. De vill få dem att göra nåt åt det.

  303. Kan vi titta på filmklippet?

  304. Dean dog i går kväll. En man i kostym
    delade ut cigaretter på begravningen.

  305. Jag sa: "Är inte det där oförskämt?"

  306. Men han svarade: "Det är bara affärer.
    Dean gav oss ungefär 4 000 pund."

  307. Han verkade vara en lönnmördare-

  308. -men på visitkortet stod det:
    "Rekryteringschef för tobaksindustrin."

  309. "Vi behöver 100 000 nya varje år
    när såna som din vän Dan försvinner."

  310. "Dan? Menar du Dean?"
    - "Sak samma."

  311. "Tänk på liven som ni förstör."
    Han sa: "Folk väljer själva."

  312. "Alla vet att rökning dödar. Varje cigg
    kan bli en ny rad i testamentet."

  313. Trodde han att likgiltigheten
    gjorde honom oskyldig?

  314. Han tryckte inte på avtryckaren, men
    han säljer vapnen som står oss dyrt.

  315. Se bara på sjukvårdskrisen. Varifrån
    kommer röken som kväver landet?

  316. Jag stod på kyrkogården
    och svor på min döda väns minne.

  317. Han erbjöd mig en cigarett. Hånflinet
    visade att han inte brydde sig ett dugg.

  318. Jag sa: "Vänta tills du ser mitt gäng."

  319. "Jag tänker rekrytera en hel generation
    som slipper Deans öde."

  320. Kolla länken, skriv under namnlistan
    så att tobaksindustrin får betala.

  321. Som synes kan filosofiska tankar
    och en påves ord bli-

  322. -väldigt verkliga, påtagliga
    folkhälsoåtgärder.

  323. Jag vill avsluta
    med en önskan om förändring.

  324. Förändringen
    kräver inte en våldsam revolution.

  325. Vi måste bara sluta att samarbeta,
    sluta att gå med på det här.

  326. Företagen blev så här stora eftersom
    vi handlade med dem. Tänk på det.

  327. Avgörande för en förändring är
    en individuell förändring-

  328. -att öka det kritiska tänkandet och
    visa andra hur de ska ta sig ur fällan.

  329. En systemförändring:
    marknadsföringsregleringar.

  330. Vi har stränga regler
    för produktionen av varor och tjänster.

  331. Man måste bära hjälm och benskydd-

  332. -fabriken ska byggas på ett visst sätt
    och arbetarna har rättigheter.

  333. Men när saker lämnar fabriken bryr vi
    oss knappt om marknadsföringen-

  334. -trots att den är lika skadlig
    som fabriksbyggen.

  335. Vi måste inse
    att de här två sakerna hänger ihop.

  336. Regleringar införs bara
    om allmänheten kräver regleringar.

  337. Så ska det vara i en demokrati.

  338. Vi ska inte vara ett alternativ till
    Walmart och styra andras liv bättre.

  339. Vi ska hjälpa människor
    att sköta sina egna liv.

  340. Vi ska hjälpa människor
    så att de kan fatta egna beslut-

  341. -även om vi kanske inte alltid gillar
    deras beslut.

  342. Företagskapitalism kräver lydnad.

  343. Vi ska inte säga "lyd oss i stället",
    utan "visa olydnad".

  344. "Ta inget för givet."

  345. Det här blir inte enkelt. Jag
    försöker inte sälja in ett enkelt liv.

  346. Som poeten Antonio Machado skrev:

  347. "Vandrare, det finns ingen väg,
    den skapas där du går."

  348. Det är en rejäl utmaning för oss alla,
    men det beror på att vi är människor.

  349. Om vi kan återuppfinna vårt arbete
    enligt den här egenmaktsmodellen-

  350. -och framför allt ta till oss
    det som Camus sa...

  351. ...så kommer vi
    att förbättra folkhälsan-

  352. -och återta vår mänsklighets innersta
    väsen. Tack för att ni lyssnade.

  353. Tack så mycket!

  354. Det låter delvis ganska deprimerande.

  355. Jag håller inte med om det.
    Det är som att vakna ur en dröm.

  356. Jag har en fråga.

  357. Vi vet att marknaden är väldigt stark
    och mäktig, men det är vi också.

  358. Vad måste vi egentligen göra?

  359. Behövs det nån sorts
    världsomspännande lagstiftning?

  360. Vad ska vi göra...

  361. Om vi kräver att industrierna
    som tillverkar skadliga produkter-

  362. -vad det än är - ska vara mer
    hälsosamma, så säger de förstås:

  363. "Då tjänar vi mindre pengar. Vi måste
    stänga fabriken, och jobb försvinner."

  364. "Vem tar ansvar för alla arbetslösa?"

  365. -Har du nåt att säga om det?
    -Jag vill svara på två nivåer.

  366. Man kan se det
    som en enkel regleringsfråga.

  367. Ramkonventionen om tobakskontroll
    fick ju en enorm inverkan.

  368. När det gäller mitt hemland existerar
    knappt marknadsföringen av tobak.

  369. Reklamen upphörde för över tio år sen,
    försäljningen vid kassan upphörde-

  370. -och nu är själva paketet blankt.
    Sen i somras är alla paket blanka.

  371. Vi har genomfört
    en ungdomsundersökning sen 1999.

  372. Medvetenheten om tobaksreklam har
    minskat så mycket att många barn...

  373. Med barn menar jag
    ungdomar upp till sjutton års ålder.

  374. De kan inte uppge namnet
    på några tobaksmärken.

  375. När vi inledde undersökningen
    kunde de namnet på många märken.

  376. En dramatisk förändring. Andelen
    rökare i åldersgruppen är nu 3-4 %.

  377. Inte många alls.

  378. Jag tror att vi närmar oss slutskedet
    när det gäller preventionen.

  379. Upphörandet är en annan fråga.
    Vi kan diskutera det om folk vill.

  380. Det råder inget tvivel om
    att regleringen har funkat otroligt bra.

  381. Många vill nog införa en ramkonvention
    för alkohol, snabbmat och så vidare.

  382. Svårigheten är att livsmedelsbolagen
    och alkoholbolagen har lärt sig läxan.

  383. De är sluga, så de vill sätta stopp för
    det innan det börjar. De är mäktiga.

  384. Det enda sättet
    att övervinna det hindret-

  385. -är att folket kräver en förändring.

  386. De är de enda som politikerna också
    lyssnar på. Om folket inte säger nåt-

  387. -så lyssnar de på dem med mest makt,
    ofta vd:ar för multinationella företag.

  388. Man kan säga att det är ett slags
    skolexempel på folkhälsonivån.

  389. Men det finns ett mer djupgående svar.
    Jag tänker tillbaka på 2008.

  390. Det var inte lika illa i Sverige då. Er
    kris kom på 1990-talet. Vår kom 2008.

  391. Det var en katastrof.
    Läget var ofattbart dåligt.

  392. Kvällen när det hände förklarade
    Gordon Brown, premiärministern då-

  393. -att han hade skrivit ut en check
    värd 38 miljarder pund till bankerna.

  394. Det var bara den första utbetalningen.
    Det blev många fler miljarder till slut.

  395. Det stod klart
    att det ekonomiska systemet var kört.

  396. De lyckades hålla i gång det
    med lite tejp och plåster-

  397. -men det är fortfarande i uselt skick.

  398. Gordon Brown yttrade de berömda
    orden: "Jag räddade världsekonomin."

  399. Det kan nog vara sant på ett sätt-

  400. -men han saknade mod att säga:

  401. "Det här räcker inte.
    Vi måste tänka om - hela vår art."

  402. Vi har fått för oss att livet
    som vi lever i Sverige och Skottland-

  403. -är livet som alla på planeten kan leva.

  404. Det är trams. Redan när 20 % av oss
    lever så här börjar allt rasa samman.

  405. Vi måste gå på djupet och börja
    tänka på hur systemet funkar.

  406. Den enda lockande modellen
    är det offentliga samtalet.

  407. Alternativet är att låta den kinesiska
    regeringen bestämma åt oss-

  408. -men det kan göras
    på ett mer progressivt sätt.

  409. -Då finns det alltså hopp.
    -Tack för ett starkt och viktigt tal.

  410. -Vi vill ge dig en liten anteckningsbok.
    -Kul!

  411. Tänk på oss när du skriver i den.

  412. En varm applåd för Gerard Hastings.

  413. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Epidemiologi, Folkhälsa, Folkhälsopolitik, Medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Hur porr påverkar ungas hälsa

Maria Ahlin, grundare av Freethem och författare till boken "Visuell drog", talar om ungas relation till porr utifrån ett folkhälsoperspektiv. På vilket sätt kan porr inverka på barn och ungas hälsa i form av attityder, relationer och sexualitet? Påverkas hjärnan av porrkonsumtion? Inspelat den 9 maj 2017 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Unizon.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.

Fråga oss