Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016 : Steroider på nätetDela
  1. Jag ska prata om steroider på nätet
    och olika internetforum.

  2. Jag har en sociologisk bakgrund
    som den här presentationen-

  3. -ska röra sig lite kring.
    Ett sociologiskt perspektiv.

  4. Och så kommer jag att prata om
    hur dopingproblematiken-

  5. -har rört sig från en fysisk arena
    till en virtuell.

  6. Jag har gjort etnografiska studier-

  7. -av dopinganvändare
    i gym-/fitnesskontexten-

  8. -och varit en del
    av deras idrottsliga vardag.

  9. Deras vardag i termer av träning,
    familjeliv, dopinganvändning m.m.

  10. Presentationen kommer att röra sig
    något i det sammanhanget.

  11. Inte så mycket
    i en behandlingskontext-

  12. -utan snarare
    i en gym-/fitnesskulturkontext.

  13. I takt med teknisk utveckling
    har det här med internetgemenskap-

  14. -blivit en allt viktigare fråga
    i forskningssammanhang.

  15. Man tittar på bloggar, internet-
    communities, webbplatser, m.m.-

  16. -som lyfter frågan
    om internetgemenskapen-

  17. -men också aktualiserar frågan
    om internetidentiteter.

  18. Vi gör identiteter i olika typer
    av sociala forum.

  19. Diskussionen i dag rör
    online identities, kan man säga.

  20. Eller det rör nätdoping på Flashback-

  21. -som presenterar sig själv som ett
    forum för yttrande- och åsiktsfrihet.

  22. Det är ett ganska liberalt forum-

  23. -vad gäller vilka typer
    av diskussioner som förs.

  24. Här är en screenshot av
    hur det ser ut när man loggar in.

  25. Det finns olika teman att diskutera.

  26. Resor, politik, kultur, ekonomi.

  27. Ett populärt tema är droger, och där
    kan man hitta doping som undertema.

  28. Jag har tittat närmare på
    vilken typ av diskussion-

  29. -och resonemang
    man för på det här forumet.

  30. Huvudsakligen ska jag säga nåt om
    hur man diskuterar, legitimerar-

  31. -och normaliserar doping
    på det här forumet.

  32. I huvudsak handlar det om vad som gör
    valet att använda doping rimligt.

  33. Vilka processer aktualiseras som gör
    doping till ett rimligt alternativ?

  34. Det leder till min andra fråga:

  35. Hur gestaltas dopinganvändandet
    i relation till identitetsanspråk?

  36. Olika uttryck för vem man är,
    eller kanske vill vara.

  37. Vi rör oss på delvis nytt fält
    med delvis nya spelregler.

  38. Det får återverkningar i hur vi
    måste tänka på doping och risker.

  39. Det är inga vattentäta skott mellan
    vad som försiggår online och offline.

  40. Det finns en interaktion där.

  41. Sammantaget tänker jag att den här
    presentationen kommer att ge-

  42. -en slags teoretisk slutkommentar-

  43. -kring hur man kan tänka kring
    doping, och preventionsarbetet.

  44. Metoden ska jag också säga
    nånting om.

  45. När jag genomförde studien
    jobbade jag med netnografi.

  46. En metod som är starkt inspirerad
    av traditionell etnografi-

  47. -och antropologi.

  48. Man försöker komma den studerade
    gruppen så nära som möjligt.

  49. Netnografiskt har jag försökt följa
    forumdiskussionerna-

  50. -och försökt bli en del
    av gemenskapen-

  51. -gällande vad som sker, sägs,
    diskuteras.

  52. Vad det får för konsekvenser
    blir en analytisk följdfråga.

  53. Men jag har inte deltagit
    i diskussionerna.

  54. Jag ska säga nånting
    om respektive frågeställning-

  55. -och avsluta med en sammanfattande,
    teoretisk kommentar.

  56. Som sagt är Flashback
    ett liberalt forum.

  57. Ett populärt ämnesområde är droger,
    doping och dopingpreparat.

  58. Ett huvudtema handlar om
    dopingpreparat-

  59. -där man ingående diskuterar doping
    utifrån olika medicinska termer.

  60. Vad olika preparat gör,
    hur man hanterar biverkningar.

  61. En medicinsk diskurs.

  62. Och så kurrapporter av medlemmar-

  63. -som i stort och smått beskriver
    sina erfarenheter.

  64. Man redogör för förväntningar
    och förhoppningar.

  65. Bland kurrapporterna finns nu
    160 000 inlägg-

  66. -så det är ett ganska stort material
    som presenteras här.

  67. I nåt avseende kan man prata
    om nån slags metadata.

  68. Citatet här är ett exempel på
    hur det kan se ut.

  69. En ung man berättar om sin nyfikenhet
    kring doping-

  70. -och varför han valde
    att påbörja en kur.

  71. De olika trådarna har olika teman,
    olika tematik.

  72. Den stora tråden för nybörjarfrågor:
    "Börja kura vid 18 bast?"

  73. Stora tråden om tillväxthormon:
    "AAS och acne."

  74. "Stickteknik", "Pumpar och kanyler".

  75. De här forumen är tematiserade så-

  76. -att den nyfikna kan gå in
    och söka information som är aktuell-

  77. -för var i intresseområdet
    den individen befinner sig.

  78. Det innebär att man formar
    nån form av praxisgemenskap.

  79. Man diskuterar saker
    samtidigt som man hemma på kammaren-

  80. -provar på praktiken
    och återberättar.

  81. I vissa inlägg ställs frågor
    som berör potentiella risker.

  82. "Hur farligt är anabola steroider?"

  83. De två citaten jag har presenterat
    ger oss en uppfattning om-

  84. -hur man kan förstå den här typen
    av vägar till doping.

  85. Hur kan de förstås, se ut,
    manifesteras?

  86. Processen startar när individen
    blir intresserad, nyfiken på doping.

  87. Kanske villig att använda doping.

  88. På Flashback kan man
    skaffa information.

  89. Ofta är det nybörjare som frågar.
    Det har väckts en nyfikenhet.

  90. Det utkristalliserar sig
    olika grupper.

  91. Annars kan man lätt tänka att ett
    sånt community är en homogen grupp-

  92. -som diskuterar den bästa lösningen.

  93. Men man har olika positioner.

  94. Don't Dribble, som jag kallar
    författaren till det här inlägget-

  95. -presenterar efter sitt citat
    ett fullständigt schema på en kur.

  96. En specifik omgång med...

  97. En dopingkur, helt enkelt.

  98. Det presenteras motiverande argument
    för schemats effektivitet-

  99. -och faktiskt också hälsosäkerhet.

  100. I det avseendet presenterar sig
    användaren som en lärare nästan.

  101. Det finns ofta pedagogiska stickord
    i beskrivningarna hur man ska göra.

  102. Hur man lär sig ta
    sin första injektion, till exempel.

  103. I just den här diskussionstråden
    som följer av det här citatet-

  104. -fortsätter andra medlemmar att
    diskutera hälsorisker, biverkningar.

  105. "Vilka biverkningar kan uppstå?"
    "Hur hanterar man dem?"

  106. "Hur kan man föregripa biverkningar?"
    "Hur hanterar man dem om de kommer?"

  107. Steg för steg utvecklas nån form
    av övergripande berättelse.

  108. En finförgrenad kunskap,
    om vi använder en pedagogisk retorik.

  109. Olika typer av preparat beskrivs,
    diskuteras, kanske dissekeras.

  110. I andra inlägg kan man läsa om hur
    man hanterar handeln med steroider.

  111. "Vilka webbplatser
    kan jag beställa preparaten på?"

  112. "Hur gör jag med kvitton?"
    "Hur tar jag emot leveransen?"

  113. "Hur kan jag mörka
    mina personuppgifter?"

  114. "Hur minimerar jag riskerna
    att åka fast?"

  115. Successivt guidas medlemmarna in
    i en kriminaliserad verksamhet.

  116. Man finner uppmuntrande och lugnande
    argument i diskussionen som förs.

  117. Det är social distribution
    av kunskap.

  118. Man ges tillgång till teorier
    om dopinganvändande-

  119. -och metoder för att hantera doping.

  120. För att administrera dopingen, och
    motivera och rationalisera praktiken.

  121. Det är en kunskapsbaserad
    utgångspunkt som formuleras här-

  122. -som får som konsekvens
    att medlemmarna-

  123. -börjar ifrågasätta
    exempelvis lagstiftningen.

  124. "Varför vill polisen stoppa oss?"

  125. "Varför är anabola steroider
    olagligt?" är tematiken här.

  126. I den här diskussionen-

  127. -förekommer en viss förståelse
    för lagstiftningen.

  128. Man diskuterar kostnaderna
    preventionsarbetet medför samhället.

  129. I nåt avseende diskuterar man
    potentiella biverkningar.

  130. Men de stödjande argumenten
    för bruket-

  131. -skulle jag säga är överväldigande
    i sammanhanget.

  132. Vi möts ofta av inlägg
    som det här ovan.

  133. Att polisen vill stoppa dem,
    att de har nåt emot rippade killar.

  134. Man nämner medial propaganda.

  135. Okunniga politikers beslutsfattande,
    som inte riktigt har förstått.

  136. Den typen av argument.
    Eller vanliga människors avundsjuka.

  137. Ganska vanliga argument
    även utanför forumen.

  138. Vad har vi då? Jo, en tydlig social
    distribution av kunskap.

  139. En social distribution
    av information. Det finns många råd.

  140. Men det är riskabelt.
    Vems råd ska man lyssna på?

  141. Det är självutnämnda experter
    som ger råden.

  142. För det andra har vi olika typer
    av neutraliseringstekniker.

  143. Man försöker avleda den negativa
    fokusen mot den egna praktiken-

  144. -genom att fördöma dem som fördömer.
    Politiker. Medias bildspråk och text.

  145. Man fördömer allmänhetens
    ifrågasättande.

  146. I det sammanhanget formulerar man
    också nån form av-

  147. -praxisgemenskap,
    som är tydligt kopplad-

  148. -till det här med identitetsskapande.

  149. Ett tema som återkommer i relation
    till distributionen av kunskap-

  150. -handlar om hur man legitimerar
    och rationaliserar bruket-

  151. -och vad man har för vinning av det.

  152. Ett återkommande tema är
    vilka effekter det här ger.

  153. Man diskuterar den gränsöverskridande
    potentialen.

  154. Hur man kan nå eller överskrida
    sitt genetiska max.

  155. Det är ett symbolladdat språk
    som framträder.

  156. "Jag har blivit oerhört målinriktad.
    Fokuserad. Manligare."

  157. "På jobbet håller folk käft
    och visar respekt."

  158. "Jag vill dopa mig så hårt jag kan så
    jag ser arbetet som en färdsträcka"-

  159. -"till mitt riktiga jobb, på gymmet."

  160. "Så jag satsar inte på karriär
    inom ett vanligt arbete."

  161. "Jag talar mer inför folk och blir
    stärkt gällande respekt för andra"-

  162. -"och att vara uppriktig
    och rakryggad."

  163. "Under åren med testo har jag blivit
    en bättre människa."

  164. "Testot är fantastiskt på det viset."

  165. "Och sexlusten! Kvinnor tycker man
    är från planeten Porno."

  166. Här är inte mycket av hälso-
    medvetenheten eller riskhanteringen.

  167. Här är det den romantiserade bilden.

  168. Det handlar mycket om att bygga upp
    en bild av vem jag vill vara.

  169. Mer motiverad. Mer manlig.
    Mer fokuserad.

  170. I vissa fall lyfter man fram
    aggressivitet-

  171. -som ett negativt klangat mer.

  172. Men i huvudsak
    är det positiva ordalag.

  173. Symbolspråket.
    Att nå sitt genetiska max.

  174. Bli allt man kan bli,
    som en av medlemmarna-

  175. -uttryckte det i ett sammanhang.
    Man kan tala om att överskrida.

  176. Ibland vill man nå
    sitt genetiska max-

  177. -och ibland ska man överskrida det-

  178. -för att bli nån annan,
    nånting bättre.

  179. Samtidigt som många inlägg stöder
    steroider som maskulinitetsbooster-

  180. -och vi pratar främst om unga män-

  181. -finns det berättelser där man ser
    det som riskabelt och problematiskt.

  182. Man diskuterar möjligheterna
    till karriär.

  183. Att den muskulösa, svullna kroppen
    inte passar in på ett kontor.

  184. Högstatusjobb ser man
    som en svårighet.

  185. Karriär, familjeförsörjare,
    den typen av maskulinitet försvinner.

  186. En annan typ av maskulinitetsposition
    skulle kunna handla om faderskapet.

  187. En ung man berättar att han blev
    pappa som 22-åring, mot sin vilja.

  188. Han var inte med i planen.

  189. Han lämnade familjen och beskriver
    hur han vill satsa på träning-

  190. -och gå en kur och förbättra
    sin kroppslighet. Växa muskulärt.

  191. I nåt avseende söker han stöd
    på forumet, som är så liberalt.

  192. Men det intressanta är-

  193. -att man starkt fördömer
    hans sätt att resonera.

  194. Man kritiserar honom och säger
    att han måste ta ansvar som far.

  195. Det blir korsade
    identitetspositioner.

  196. Eller korsande diskurser
    om maskulinitet.

  197. Vi har faderskapet
    som en maskulinitet-

  198. -och den muskulösa maskuliniteten
    är en annan.

  199. I det här sammanhanget blir kanske
    den muskulösa maskuliniteten-

  200. -övertrumfad av faderskapet, som en
    mer betydande maskulinitetsposition.

  201. För att sammanfatta kan man säga
    att det finns i princip inga gränser-

  202. -för vad man kan säga och skriva
    på Flashback.

  203. Det finns kunskap,
    och en viss mån av riskmedvetenhet.

  204. Man diskuterar biverkningar,
    hur man kan undvika dem.

  205. Hur man undviker lagens långa arm-

  206. -vilket är en annan sorts
    risk management.

  207. Man kan också urskilja olika
    relationer mellan lärare och elev.

  208. Eller mellan självutnämnda experter
    och noviser.

  209. Tillsammans skapar man här en slags-

  210. -distributionskanal
    för information kring preparaten-

  211. -som både kan ansluta sig till
    och utmana den medicinska expertisen.

  212. Vi ser också hur olika maskulinitets-
    ideal ställs mot varandra.

  213. Hur marginaliserad maskulinitet,
    muskulös maskulinitet, lyfts upp-

  214. -och också blir dominant.

  215. Men det är en ömtålig dominans.

  216. När en arbetskamrat frågar om
    personen använder doping-

  217. -förvandlas stoltheten över kroppen
    till skam.

  218. När det sätts i relation till
    faderskapet anses det problematiskt.

  219. En trend inom
    gym- och fitnesskulturen-

  220. -normaliserar den starka, fettsnåla
    och muskulösa kroppen.

  221. Bodybuilding har rört sig
    från en extrem subkultur-

  222. -till att inkorporeras i mainstream.

  223. Influeras av nya maskulina ideal.

  224. I teoretiska termer kan man säga-

  225. -att det kan finnas en rörelse
    mellan mainstream och subkulturer.

  226. Vi tänker oss att vi har två enheter.

  227. Man har ofta studerat
    vad som åtskiljer det subkulturella-

  228. -och det övergripande samhället,
    common culture.

  229. Men här bör man titta på länkarna-

  230. -mellan det subkulturella
    och mainstream.

  231. Det finns länkar mellan den allmänna
    kulturen och det subkulturella.

  232. Häri ligger också ett incitament
    till att diskutera-

  233. -preventionsarbetet kring doping
    utifrån nya horisonter.

  234. Tack för att ni har lyssnat.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Steroider på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Kroppsideal, dopning och ätstörningar
Ämnesord:
Anabola steroider, Dopning, Drogmissbruk, Missbruk, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Spetälska - zoonoser och antroponoser

Stewart Cole, forskare i molekylärbiologi, berättar om sin forskning kring mykobakterieinfektioner som tuberkolos och spetälska. Genforskning har revolutionerat vår förståelse för icke-odlingsbara patogener hos människan. Man trodde att spetälska enbart smittade från människa till människa, men i USA har man hittat indikationer på att mycobacterium leprae kan smitta mellan djur och människor. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.

Fråga oss