Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016: Barn i riskmiljö för missbrukDela
  1. Jag är seniorprofessor i sociologi.

  2. Jag har inte jobbat med socialt
    arbete, men mycket med de frågorna-

  3. -och med många som själva har jobbat
    med socialt arbete.

  4. Så jag tycker att jag har anledning
    att stå här i dag.

  5. Vi ska tala
    om tre olika forskningsprojekt-

  6. -alla finansierade
    av Folkhälsomyndigheten.

  7. Dels ett slutfört projekt,
    "Barn i missbruk"-

  8. -där vi intervjuade barn
    och föräldrar i missbruksfamiljer-

  9. -och även hade en forskningscirkel.

  10. Det följdes upp med ett nytt projekt-

  11. -om skolans möjlighet och ansvar
    att stödja de här barnen.

  12. Slutligen är det Children's Program,
    som är ett arbete-

  13. -där man jobbar med barnen och
    föräldrarna, och som nu beforskas.

  14. Bakgrunden är att vi vet
    att barn far illa-

  15. -av att leva i familjer med missbruk.

  16. De får även sämre förutsättningar i
    livet. De halkar lätt efter i skolan-

  17. -och kan kanske inte fortsätta
    på gymnasiet.

  18. Få av barnen upptäcks av dem som
    skulle kunna stötta och hjälpa dem.

  19. Och vi vet att de barn som upptäcks
    får hjälp alldeles för sent.

  20. Först pratar jag om intervjuer med 30
    barn och ungdomar, den yngsta sex år-

  21. -och sedan intervjuer
    med missbrukande pappor och mammor.

  22. Först ska vi titta på hur det ser ut.

  23. Vad upplever barn där hemma
    när en förälder har missbruksproblem?

  24. Det här är vad barnen har berättat
    för oss.

  25. "Han blir konstig." "Hon sluddrar."
    "Hon somnar och går inte att väcka."

  26. "Han vinglar och ramlar." "Hon kissar
    på sig." "Hon bajsade på golvet."

  27. "Han har humörsvängningar."
    "Han är elak." "Hon bråkar."

  28. Hot och våld.

  29. "Han ljuger jämt." Det är
    falska anklagelser och falska löften.

  30. "Han är otillgänglig."
    "Hon försvinner bara - ut."

  31. Barnen kan beskriva
    hur det här påverkar dem.

  32. De känner sig försummade.
    Nej, nu gick vi för långt. Så där.

  33. De är försummade och övergivna.

  34. Föräldern kan försvinna
    i flera veckor.

  35. Ibland lämnas de ensamma hemma
    på kvällen.

  36. De kan bli utelåsta av en arg pappa
    för att de har berättat för mamma.

  37. De känner sig orättvist behandlade,
    förnedrade och oälskade.

  38. De kan uppleva hot och våld mot
    förälder, syskon eller dem själva.

  39. Ibland är våldet upprepat under
    lång tid, till och med med verktyg-

  40. -som ris eller hot med kniv.

  41. Det kan också påverka relationerna
    till jämnåriga-

  42. -och det påverkar skolprestationerna.

  43. Det kan vara svårt att koncentrera
    sig efter sådana upplevelser-

  44. -och man kanske oroar sig
    för vad som väntar där hemma.

  45. Barnen beskriver mycket påverkan
    i form av negativa känslor.

  46. De kan bli ledsna, besvikna, rädda-

  47. -och oroliga för vad som händer
    med dem själva och familjen.

  48. De kan känna skam och ilska.

  49. De påverkas också mer på djupet.

  50. De beskriver psykisk ohälsa
    i form av traumatisering-

  51. -eller att de själva utvecklar
    missbruk eller själva blir våldsamma.

  52. För flickor gäller att de kan
    prostituera sig och bli deprimerade.

  53. Men några kommer
    med positiva erfarenheter.

  54. När de väl har kommit igenom det här
    känner de en styrka-

  55. -och inte minst lär de sig
    att klara sig själva.

  56. Så barn är inte bara offer
    utan även aktörer.

  57. De utvecklar olika sätt
    att hantera det här.

  58. Ofta försöker de förhindra
    själva missbruket.

  59. De slänger tabletter genom fönstret-

  60. -spolar ut spriten
    eller gömmer ölburkarna.

  61. De försöker också stoppa genom
    att säga till föräldern att låta bli.

  62. Och de håller koll. Små barn kan kika
    in genom nyckelhålet till toaletten-

  63. -där pappa sitter och dricker.

  64. De hanterar också sin egen situation.

  65. Det handlar om att undvika
    att hamna i konflikt med föräldern-

  66. -eller att fly från situationen.

  67. Om föräldrarna är skilda kan barnen
    fly till den andra föräldern.

  68. Och det handlar om att söka hjälp,
    kanske hos den andra föräldern-

  69. -men de kan också vända sig
    till polisen.

  70. Men polisen tror inte alltid på barn,
    utan väntar tills farfar ringer.

  71. Det handlar också om att anpassa sig
    och försöka klara situationen-

  72. -att vara snäll,
    så att det inte blir konflikter-

  73. -men också att försöka härda ut
    genom att distrahera sig själv.

  74. Att ägna sig åt musik eller idrott
    är ett sätt att komma ifrån i tanken.

  75. Man kan försöka stänga av
    sina känslor eller relativisera det-

  76. -och hoppas att det blir bättre.
    "Är det inte mindre nu än tidigare?"

  77. Man försöker hantera det mentalt.

  78. De måste också ta hand om mycket.

  79. En tolvårig pojke skötte i stort sett
    allt: matlagning, tvätt och handling.

  80. Han såg till småsyskonen och sådant.

  81. Det handlar om praktiska saker
    och om att vara emotionellt stöd.

  82. Syskon kan trösta varandra.

  83. Det kan också handla om att ta hand
    om den missbrukande föräldern.

  84. Då kanske man försöker
    dölja problemen, som du var inne på.

  85. Särskilt om föräldrarna är skilda
    berättar man inte - kanske av empati-

  86. -eller av rädsla för bestraffning -
    för den andra föräldern.

  87. Man täcker upp och städar undan,
    så att problemen inte ska avslöjas.

  88. Föräldrarna, då? Många är medvetna om
    att barnen har problem med det här.

  89. De försöker också se
    sina egna brister.

  90. Men en del lyfter fram att de hade
    mat och kläder och kom till skolan.

  91. De håller fram det som ändå ger dem
    en känsla av att duga som föräldrar.

  92. Jag har tagit med
    några tänkvärda citat.

  93. En förälder säger: "Jag önskar att
    man hade vågat ifrågasätta oss mer."

  94. "Jag är världsmästare
    på manipulation."

  95. "Om barn far illa i ett missbruk
    ska de självklart anmäla."

  96. Det säger alltså föräldrar själva.

  97. Och en mamma: "Jag tackar Gud
    för att de tog Ben ifrån mig."

  98. Den smärtsamma upplevelsen kan alltså
    föräldern efteråt se som det bästa-

  99. -för barnet.

  100. Vi frågar också barn och föräldrar
    om hur de ser på skydd och hjälp.

  101. För båda grupperna är det viktigaste
    att föräldern slutar med missbruket-

  102. -och att det då måste upptäckas.

  103. Men vi ser en tendens att man tror
    att en nykter förälder räcker.

  104. Då finns någon som har koll på plats.
    Men vi ser att det inte räcker.

  105. Den föräldern kan ha ett dolt
    missbruk eller psykiska problem.

  106. En del av dem har farit illa själva
    av missbruksrelationen med våld-

  107. -och räcker därför inte till.

  108. Om de är skilda har de inte koll när
    barnen är med den andra föräldern.

  109. Så vi kan inte överlåta problemen
    till den förälder som är nykter.

  110. En annan viktig sak är att nykterhet
    inte räcker för att allt ska bli bra.

  111. Man behöver stöd även efter att den
    missbrukande föräldern blir nykter-

  112. -eller om barnet skiljs
    från den missbrukande föräldern-

  113. -genom skilsmässa
    eller genom att bli omhändertagen.

  114. Upplevelserna sitter kvar, och man
    behöver hjälp med att bearbeta dem.

  115. Och familjeperspektivet handlar om
    att se varje individ i familjen.

  116. De olika barnen kan ha olika behov.
    Man måste se varje individs behov.

  117. Samtidigt måste man jobba med hela
    familjen och deras relationsmönster.

  118. Stöd kan behövas under lång tid.

  119. Det kan handla om år, om det
    har varit tillräckligt problematiskt.

  120. Allt det här stödet innebär
    att det finns behov av samverkan-

  121. -mellan socialtjänstens olika delar-

  122. -och mellan hälso- och sjukvården
    och socialtjänsten.

  123. Annan forskning visar varför
    ett familjeperspektiv är så viktigt.

  124. Det är mer effektivt
    än individbehandlingar-

  125. -både för missbrukaren
    och de anhöriga, familjen i övrigt.

  126. Det är motiverande för den som miss-
    brukar att synliggöras som förälder-

  127. -och få prata om hur barnen har det.

  128. Familjeperspektivet innebär att man
    ser att man kan stoppa missbruket.

  129. Man motiverar till att stanna
    i behandling, förebygger återfall-

  130. -och förlänger behandlingens effekt.

  131. Det innebär att man reducerar hälso-
    problemen, våldet och kriminaliteten.

  132. I projektet hade vi också
    en forskningscirkel.

  133. Vi ville aktivt använda forskningen
    till att få till en samverkan-

  134. -mellan dem som jobbar med barn
    och dem som jobbar med missbrukare.

  135. Så vi bjöd in Uppsala läns kommuner
    och flera kommuner nappade.

  136. Deras personal från de två enheterna-

  137. -fick tillsammans i ansvar
    att jobba fram sätt att samverka.

  138. Det skulle vara konkreta förslag
    om förbättrat stöd till familjerna.

  139. I det här kan man konstatera att
    alla de här kommunerna såg behovet-

  140. -av att få till en samverkan, och såg
    att familjeperspektivet är viktigt-

  141. -och att tidig upptäckt av barnen
    är viktigt.

  142. De märkte att de fick en
    ökad medvetenhet under cirkelarbetet.

  143. De träffades cirka en gång i månaden
    i ett år och arbetade med detta.

  144. Så de ökade sin medvetenhet
    och sina kunskaper om problemet-

  145. -inte minst problemet för barnet
    med att leva med en missbrukare-

  146. -och att föräldraskapet
    var viktigt för missbrukaren-

  147. -i relation till att barnen
    kunde fara illa.

  148. Så den här dubbelheten,
    att se missbrukaren som förälder-

  149. -och se barnens behov i vuxenvården
    och föräldraskapet i barnavården-

  150. -var en gemensam erfarenhet.

  151. Jag ska ge nåra exempel
    på hur man vill jobba med det här.

  152. Här är de gemensamma slutsatserna:

  153. Behov av samverkan, tidig upptäckt
    och missbruk som problem.

  154. I Enköping ville de granska
    hur de har gjort hittills-

  155. -och hur de vill arbeta framöver?

  156. Hur upptäcker de barnen
    i familjer med missbruk?

  157. Och hur upptäcker de missbruk
    när de jobbar med barn?

  158. Man ville ha med ytterligare
    en enhet: försörjningsstödet-

  159. -som ofta aktualiseras
    i de här fallen.

  160. De ville titta på: "När upptäcker vi,
    och vilka insatser kan vi ge barnen?"

  161. Vi upptäckte då att de inte riktigt
    hade koll på varandras verksamheter.

  162. Även om man hade insatser att erbjuda
    räckte inte den samlade kunskapen.

  163. Men många gjorde då en kartläggning.

  164. De upptäckte att 100 % av dem
    som var födda efter 1990-

  165. -och hade insatser på unga vuxna
    under 2014-

  166. -som familj hade
    varit aktuella för utredning av barn.

  167. Man upptäckte att man visste om
    de unga vuxna redan när de var barn.

  168. Ett barn hade haft 29 utredningar
    innan det hamnade hos unga vuxna.

  169. Det pekade ju tydligt
    på vikten av att förebygga-

  170. -att komma in tidigt och få in
    rutiner för den här samordningen.

  171. Nej, det där väntar vi med.

  172. När vi tittade på Uppsala, så ville
    de också göra en kartläggning.

  173. De gjorde annorlunda.
    De plockade fram tio ärenden-

  174. -och lade en tidslinje för att se
    hur det hade utvecklats.

  175. Man ville särskilt se:
    Var kommer samordningen in-

  176. -och var tappar vi kontakten
    med varandra? Och vad händer då?

  177. Då kom man fram till att man behövde
    en modell för den här samverkan.

  178. Det som är gemensamt är att man ser
    behovet av kompetensförstärkning-

  179. -på ömse håll om problematiken,
    och att hitta nya rutiner-

  180. -för hur man ska kunna samordna
    och upptäcka de här problemen.

  181. I Uppsala tog man fram
    en enkel modell.

  182. Så fort ett ärende aktualiseras
    kring en missbrukande vuxen-

  183. -tar man kontakt med Barn och familj,
    har ett möte och börjar samarbeta.

  184. Och så fort ett barn kommer till Barn
    och familj, och missbruk misstänks-

  185. -tar man kontakt med "Vuxen",
    har ett möte och arbetar tillsammans.

  186. Arbetet tillsammans handlar
    om samordnat utredningsarbete-

  187. -analys och bedömning och diskussion
    om insatser och sedan genomförande.

  188. Det här är ett sätt.
    Det kallas för Sofiamodellen.

  189. Och när man kom fram till den, ansåg
    man att man behövde en samordnare-

  190. -som kallar till mötet,
    dokumenterar och följer arbetet.

  191. Och en sådan tjänst
    har man fått till.

  192. Man konstaterade också att det här
    ökade tillfredsställelsen i arbetet.

  193. Man kände mer arbetsglädje och
    att jobbet blev mer meningsfullt.

  194. Så budskapet från de här cirklarna är
    att lyssna på barnens berättelser.

  195. Vi har en tendens att tro mer på
    föräldrarnas förnekande än på barnen.

  196. Barn vill berätta, och vi måste ta
    oss tid att verkligen lyssna på dem.

  197. De kanske inte berättar direkt.
    Vi kanske måste fråga många gånger.

  198. Då ska vi till skolan. I första
    projektet såg vi att den är central.

  199. För en del barn är skolan en fristad.

  200. Där träffar de kompisar som
    hjälper dem att glömma situationen-

  201. -och där kan skolarbetet distrahera.

  202. Man får också bekräftelse från vuxna
    på ett positivt sätt.

  203. Så för en del barn är det viktigt-

  204. -men för andra barn
    är skolan full av problem-

  205. -för att de inte klarar att prestera,
    men de kan också ha sociala problem.

  206. Det finns en stor variation
    i skolornas agerande.

  207. Det finns de som jobbar intensivt
    med de här barnen-

  208. -gör omfattande anpassningar och
    ger professionellt stöd till barnen-

  209. -på ett sätt som barnen uppskattar.

  210. Men det finns också en vuxenvärld
    som blundar, trots uppenbara problem:

  211. Barn som gråter hejdlöst
    på lektionerna.

  212. Man lät henne gå åt sidan,
    men ingen frågade varför hon grät.

  213. Hög frånvaro: En ficka gick bara
    till skolan när det var prov.

  214. Hon klarade proven, så ingen frågade
    varför hon inte var där annars.

  215. Störande uppförande - ständiga
    konflikter redan på lågstadiet.

  216. Ingen frågade varför. "Jag var bara
    en bråkig unge", säger flickan.

  217. Avvikande beteende: En pojke vägrar
    att ta av sig vantarna inomhus-

  218. -för att han har blåslagna händer.

  219. Barn som inte vill klä om
    och duscha vid gymnastiken.

  220. Handlar det kanske om blyghet? Nej,
    man vill inte visa sin slagna kropp.

  221. Så skolan är viktig, och se här.
    Jag ska inte läsa det här.

  222. Det är bara för att visa hur många
    tips och förslag som barnen gav oss-

  223. -på hur de tyckte att skolan skulle
    kunna bil mycket bättre på det här.

  224. Med det här i bagaget... Ni hittar
    det i rapporten som ligger här ute.

  225. Alla de tipsen
    vill vi ta in i skolarbetet.

  226. Så "Skol-bim" började, som ett
    forsknings- och utvecklingsprojekt.

  227. Vi började återigen
    med intervjuer med ungdomar.

  228. Vi valde gymnasieungdomar för att de
    skulle berätta sin historia-

  229. -med familjen, men också med skolan.

  230. Med deras tillåtelse har vi samlat in
    all dokumentation från skolorna-

  231. -för att se vad det står. Vad framgår
    det att man gjorde eller inte gjorde?

  232. Sedan började vi ett samarbete
    med fyra högstadieskolor-

  233. -som med stort engagemang, intresse
    och periodvis stor entusiasm-

  234. -ville vara med i utvecklingsarbetet.

  235. Vi skapade också en referensgrupp
    av ungdomar med den här erfarenheten-

  236. -som är ett bollplank
    för utvecklingsarbetet.

  237. Vad är det då för preliminära
    resultat? Vi är mitt i projektet-

  238. -så vi har inte så mycket resultat
    som vi vill presentera än.

  239. Men jag vill säga något om
    hur vi har jobbat, som inspiration.

  240. Först informerade vi all personal
    på skolorna och elever och föräldrar.

  241. Redan där väckte vi ju
    den här frågan, som är känslig.

  242. Vi hade kompetensutveckling
    för personalen tidigt, med en enkät-

  243. -där de fick berätta om nuläget.

  244. Upptäcker ni barn? Vad gör ni då?
    Finns det en handlingsplan?

  245. Sedan analyserade vi enkäten
    och återförde det till varje skola.

  246. De hade själva identifierat att
    det fanns ett stort utvecklingsbehov.

  247. De hade problem att upptäcka.

  248. Det var oklart kring handlingsplanen,
    och de var osäkra på hur man anmäler.

  249. Och de efterfrågade kompetens.

  250. Vi intervjuade sedan nyckelpersoner,
    som elevhälsopersonalen-

  251. -men frågade också om annan personal
    som har god kontakt med barnen-

  252. -som kunde vara viktiga att ha med.

  253. Vi bildade projektgrupper.
    En gymnastiklärare är med i en skola.

  254. En lokalvårdare är med i en annan-

  255. -personer som på just de här skolorna
    är centrala för de kontakterna.

  256. Projektgrupperna fick i uppdrag
    att arbeta fram en handlingsplan.

  257. Vi har också intervjuat
    samverkanspartner-

  258. -som barn- och ungdomspsykiatrin,
    socialtjänstens olika enheter-

  259. -och polisen.

  260. Det är vi mitt uppe i nu, och sedan
    ska vi återföra det till skolorna-

  261. -och försöka se till att de dras in
    i kontakt med varandra-

  262. -och får kunskap om de möjligheter
    och olika perspektiv som finns.

  263. Hur kan de samverka bättre?

  264. Vi ska också återföra de tjugo
    intervjuerna med ungdomarna-

  265. -och dokumentanalysen, för det
    visar ju hur det går till i skolorna.

  266. Och vi fortsätter hela tiden
    med kompetensutveckling.

  267. Vi har tittat på filmer
    och letar efter böcker.

  268. Vi tar in människor med erfarenhet
    och samarbetar med Maskrosbarn.

  269. När det gäller handlingsplanen
    tänker vi att den ska täcka allt-

  270. -från att man upptäcker ett barn
    som kanske har den här problematiken-

  271. -till vilka man ska vända sig till-

  272. -och hur kontakten med föräldrar,
    barn och andra myndigheter ska ske.

  273. Hur är det med stöd utanför,
    som man kan informera familjen om?

  274. Hur är det med stöd inom skolan?
    Hur gör man anmälan?

  275. Men planen ska också innehålla en
    strategi för hur den hålls levande-

  276. -och hur man ser till att ny personal
    introduceras i det här arbetet.

  277. Det är en del i planen.

  278. Vi ser redan nu effekter,
    dels att det påverkar personalen.

  279. Lärare berättar att de själva
    växte upp i missbrukarfamiljer.

  280. De berättar om sina erfarenheter,
    och frågan är inte tabu längre.

  281. Och gymnastikläraren säger: "Det här
    kan jag ta upp i min undervisning."

  282. NO-läraren säger: "Jag har mest
    pratat om missbruk bland ungdomar."

  283. "Jag ska ta med hur missbruk påverkar
    familjen också i NO-undervisningen."

  284. Man vill bredda frågan
    och förmedla kunskap om den-

  285. -till elever och föräldrar,
    så att alla känner att de är med.

  286. Avslutningsvis har vi tänkt-

  287. -att precis som vi inledningsvis tog
    reda på hur många barn de upptäcker-

  288. -ska vi på slutet se
    om de upptäcker fler barn då.

  289. För det hoppas vi ju
    att det här arbetet ska leda till.

  290. Då ska vi gå över till nästa projekt.

  291. Tack.

  292. Jag vill börja där.
    Jag heter Lasse Lewerth, förresten.

  293. Jag ska tala övergripande för
    ett projekt som är forskningsbaserat-

  294. -och stöds av Folkhälsomyndigheten.

  295. Det var en gång en åttaårig kille,
    som stod med sin bästis Lars-Ove-

  296. -utanför ett badhus i Stockholm.

  297. Han stod i kvällsmörkret och väntade
    på pappan som skulle bada med dem.

  298. På morgonen vid frukosten
    har han sagt:

  299. "Pappa, i morgon måste du lova
    att vara nykter."

  300. "Jajamän, det är klart
    att jag är nykter", säger pappan.

  301. Och nu står de två åttaåringarna
    i snögloppet och väntar.

  302. Minuterna går, och plötsligt
    dyker pappan upp - aspackad.

  303. Vad händer då med åttaåringen?

  304. Det är inte första gången
    han ser pappa berusad.

  305. Han har blivit sviken många gånger,
    men det växer ett stort hål i magen-

  306. -axlarna åker upp
    och han får huvudvärk.

  307. Han blir helt enkelt livrädd den här
    gången, för han tänker så här:

  308. Lars-Ove, hans bästa kompis,
    ser ju det som han ser.

  309. Kommer han att ta med det till skolan
    nästa dag och berätta för klassen?

  310. Det är den stora rädslan.
    Och den lilla killen var jag.

  311. Tänk om jag, med all min oro,
    hade kunnat prata med någon.

  312. Tänk om jag kunde ha sluppit hälla ut
    all sprit för min farsa.

  313. Tänk om jag inte hade behövt gömma
    alkohol för min pappa.

  314. Och tänk om jag hade sluppit rusa
    hals över huvud ut ur lägenheten-

  315. -med risk för att något skulle hända.
    Jag fick springa hem till kompisar.

  316. Tänk om jag hade haft ett program
    som Children's Program-

  317. -som vi nu forskar på och försöker
    implementera så småningom i Sverige-

  318. -framför allt här i länet.
    Det är ett pågående projekt.

  319. Det är ett förebyggande program
    med starkt familjeperspektiv.

  320. Vi brukar kalla det "relations-
    och kommunikationsprogramfaktorn"-

  321. -för det har vi upptäckt när vi
    har arbetat med barn och föräldrar.

  322. Det är fyra heldagar, torsdag till
    söndag - alltid torsdag till söndag.

  323. Det har bara blivit så.

  324. Det är internatform och för barn
    som är sju till tolv år-

  325. -med föräldrar som har alkoholproblem
    eller andra drogproblem.

  326. Svårigheten är rekrytering.

  327. Det här är ett importerat,
    manualbaserat program från USA-

  328. -och Betty Ford-kliniken.
    Det har funnits i över 30 år.

  329. Så vi har sagt att vi
    måste efterlikna det på något sätt.

  330. På Betty Ford-kliniken säger man
    att föräldern får ett erbjudande-

  331. -först efter att frågan
    "har du barn?" har ställts.

  332. "Har du barn" är en enkel fråga att
    ställa, men den ställs normalt inte.

  333. När vi kom till Nämndemansgården,
    där vi lånar lokaler, skämdes de-

  334. -för de tänker mest på att
    missbrukaren ska gå nykter därifrån.

  335. De glömmer de anhöriga
    och inte minst de små anhöriga.

  336. Men vi håller till i lånade lokaler
    i det som vi kallar "anhöriglängan".

  337. Som sagt står Folkhälsomyndigheten
    bakom det här, och det forskas.

  338. Hittills har 53 barn och 38 föräldrar
    i tolv grupper genomgått programmet.

  339. Vi försöker uppnå 60 barn-

  340. -för att forskningen ska få
    ett volymmässigt rätt resultat-

  341. -för att skapa evidens i programmet.

  342. Det liknar våra stödgrupper-

  343. -många aktiviteter som bygger på
    övningar och lekar för de här barnen.

  344. Men det finns en distinktion i
    programmet, som jag återkommer till.

  345. Men första dagen pratar vi
    om beroende och sjukdom med barnen.

  346. Jag utgår ifrån att det heter sjukdom
    och sitter här uppe.

  347. Vissa säger emot mig,
    men inte just nu.

  348. I alla fall föreläser man inte
    för en sjuåring.

  349. Ingen gör det.
    Vi leker lekar och rollspel.

  350. Då skapas det en förståelse och
    insikt om vad det här är för något-

  351. -och hur min obegripliga värld
    har sett ut och varför.

  352. Sedan får de jobba med:

  353. Hur blev det för mig
    när pappa drack eller drogade?

  354. Hur blev det för mig här inne?
    Vad upplevde jag?

  355. De får rita eller skriva. De skriver
    till missbruket, ofta hatfyllda brev.

  356. Även de små skriver. Och de får
    skriva till den nyktra föräldern.

  357. Dag två jobbar vi med känslor,
    och de här barnen känner exakt.

  358. De är experter på sina föräldrars
    beteenden och känslor-

  359. -och vad de inte kan göra och
    vad de måste göra för att överleva.

  360. De kan höra på tonfall i luren
    när de ringer-

  361. -för att de är oroliga och vill veta
    om pappa eller mamma är full.

  362. Däremot glömmer de sina egna känslor.
    De har svårt att sätta ord på dem.

  363. Därför har vi "känsloryggsäcken".

  364. De får rita och berätta om en känsla,
    men först bär de en känsloryggsäck-

  365. -fylld med sådana här stenar,
    med varma färger men med...

  366. ...svåra känslor.

  367. De får lyfta upp en sten och säga:

  368. "En gång när jag var ensam..."
    "En gång när jag var arg..."

  369. De får peka på en händelse som är
    relaterad till problemet i familjen.

  370. Och den här killen är med.
    Han heter Beamer och är en docka.

  371. Han är mellan åtta och tio år
    och finns i fyra böcker som vi läser.

  372. De är framtagna under sex års tid
    utifrån barns berättelser.

  373. Och om det är någon gång
    som alla tolv barngrupperna är tysta-

  374. -dödstysta
    - är det när vi läser den här boken.

  375. För det är stark identifikation.

  376. Man blir lätt Beamer, för han har ett
    ansikte med formen av en glödlampa.

  377. Vad som än änder i Beamers liv...
    Båda hans föräldrar är alkoholister-

  378. -så det händer en massa saker som gör
    att hans ansiktsfärg förvandlas-

  379. -till sex olika känslor. De känslorna
    lär de sig på tre sekunder.

  380. Efter ett kapitel kan jag fråga
    hur de ser ut.

  381. Så här ser dag tre ut. Då kommer
    den finaste och vackraste delen.

  382. Det är när barnet delar med sig
    av sina teckningar och det skrivna-

  383. -till föräldern.

  384. Kan man utsätta barn för det?
    Vi utsätter inte barn.

  385. Barn vill berätta. Vi vet att barn
    vill berätta under trygga former.

  386. När de först säger "aldrig,
    jag gör det inte!", säger vi:

  387. "Stina, din mamma har tagit hit dig
    för att hon vill höra."

  388. Och när jag säger det,
    så vänder vartenda barn.

  389. "Jaha, de vill höra!"

  390. Och när de berättar
    är inte ett öga torrt.

  391. Dag fyra får föräldrarna skriva
    tre saker som de är stolta över-

  392. -och vad de gillar hos sina barn, och
    barnen tre bra saker om föräldrarna.

  393. Och sedan får de rita en familjekarta
    på ett tomt vitt papper.

  394. Vad behöver jag göra för att må bra?
    Vad behöver du göra för att må bra?

  395. Vad kan vi göra tillsammans för att
    det ska bli bättre i familjen?

  396. De får återta och börja prata
    med varandra på ett nytt sätt.

  397. Det som händer i grupperna är
    att man välter bort en sten-

  398. -och ritar en ny fåra i jorden
    för kommunikationen.

  399. Det kan vi följa upp i Skype-samtal
    ungefär fyra veckor efter det här.

  400. Alla familjer säger att de kan prata
    mycket lättare om de här frågorna.

  401. Deras barn är inte rädda för
    att ställa frågor. Det är underbart.

  402. Här berättar en tioårig tjej
    hur hennes liv ser ut.

  403. Mamma är alltså i flaskan-

  404. -och hon själv där nere, bortglömd.

  405. Man pratar över huvudet på barnet.
    Tack ska ni ha.

  406. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Barn i riskmiljö för missbruk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Barnpsykologi, Barn till alkoholister, Barn till missbrukare, Narkotikafrågor, Narkotikamissbruk, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss