Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016: Om alkoholpåverkade vittnens förmågaDela
  1. Jag ska prata om alkoholpåverkade
    vittnen till våld i nära relationer.

  2. För att kunna göra det tänkte jag
    att jag ska berätta om Alice.

  3. Alice är 22 år och har precis flyttat
    till Uppsala för att börja studera.

  4. Hon läser enstaka kurser och känner
    ingen här. Det är en helt ny miljö.

  5. Hon kommer in i kursen genom att gå
    på afterwork med kurskompisar.

  6. En kväll bjuds hon till en fest
    av en bekant.

  7. En bekants bekant. De ska hem
    till ett par. Lisa och Leo.

  8. Hon tycker att det låter kul,
    så de går dit.

  9. De kommer dit. Det är trevligt,
    alla pratar. De dricker vin och öl.

  10. Runt 23-tiden har Alice druckit fyra,
    fem glas vin och känner sig berusad.

  11. Hon känner att hon behöver
    dricka vatten i köket.

  12. När hon börjar närma sig
    hör hon upprörda röster från köket.

  13. Två bråkar. Då kommer hon ihåg:
    "Den bekanta sa att Lisa och Leo"-

  14. -"kan bli förbannade på varann när
    de dricker. De brukar lösa det fort."

  15. Hon går försiktigt fram till köket.
    Men hon hör att det blir värre.

  16. När hon tittar in slår Leo till Lisa
    jättehårt på kinden, drar ner henne-

  17. -och hotar att slå henne i ansiktet
    med knytnäven. Alice ringer polisen.

  18. Nån timme senare står Alice framför
    polisen som har frågat: "Vad hände?"

  19. Kan Alice, vårt alkoholpåverkade
    vittne, komma ihåg den här händelsen-

  20. -lika bra som om hon varit nykter?
    Den frågan har jag ägnat fyra år åt.

  21. Nu ska jag berätta om den
    på tio minuter. Så nu kör vi.

  22. Det jag kommer att prata om är
    hur mycket Alice minns.

  23. Hur mycket berättar hon
    i den här fria frågan?

  24. Vad plockas ut och koms ihåg?
    Hur tillförlitlig är informationen-

  25. -som hon berättar?
    Förändras hennes uppfattning om-

  26. -hur aggressiv interaktionen har
    varit och hur hon fördelar skulden?

  27. Påverkar alkohol vittnens förmåga att
    rapportera om våld i nära relationer-

  28. -på ett tillförlitligt sätt och
    vilken information som rapporteras?

  29. Vi undersökte även om det var
    bättre att intervjua direkt-

  30. -eller om det är bättre att vänta
    en vecka innan man tar en rapport.

  31. Resultaten visade att vi fick
    en alkoholpåverkan av ungefär...

  32. Säg att Alice väger 70 kg
    och drack 4,5 glas vin.

  33. Det fick våra deltagare dricka.

  34. Men våra drack på femton minuter,
    inte på några timmar.

  35. Det här är socialt stabila personer
    som har druckit.

  36. De är psykiatriskt
    och fysiskt screenade.

  37. Det är vanliga studenter.

  38. Och i den här direkta intervjun,
    när det är en fri återgivning-

  39. -var det så att om man låg
    från 0,4 till 0,8 promille-

  40. -berättade man lika mycket
    och lika korrekt information-

  41. -om man var nykter och påverkad.
    Men om det gick upp till 0,8-1,5-

  42. -sjönk mängden information-

  43. -men tillförlitligheten var lika
    som för ett nyktert vittne.

  44. Så det verkar som om man kan sålla
    lite om man får en fri återgivning.

  45. Man kan sålla det som man kommer ihåg
    som är korrekt.

  46. Vi fann att den typ av information
    som minskades hos de här vittnena-

  47. -som hade 0,8-1,5 var antalet
    handlingar. Vad de hade gjort.

  48. Hade Lisa gått bakåt några steg
    innan Leo slog henne?

  49. Den typen av handlingar.
    Eller var det verbala saker?

  50. Leo sa att Lisa var väldigt dum innan
    o.s.v. Det berättades det mindre om.

  51. Men vad de hade på sig, hur de såg ut
    o.s.v., där var det ingen skillnad-

  52. -i mängd rapporterad information
    även i gruppen som låg på 0,8-1,5.

  53. Ska man intervjua direkt
    eller efter en vecka?

  54. I våra studier kom vi fram till att
    det var bättre att intervjua direkt.

  55. Då berättades mer information jämfört
    med en vecka efteråt. Tid gjorde-

  56. -att mängden information sjönk för
    både alkoholpåverkade och nyktra.

  57. Att vänta en vecka hade negativ
    effekt på hur mycket man berättade.

  58. En liten effekt på korrektheten.
    Den ska jag inte svära på.

  59. Men mängden var mer tillförlitlig.

  60. Alla typer av information minskades.
    Om du hade fått en direkt intervju-

  61. -och fick berätta en vecka senare
    igen, fanns det nån övningseffekt-

  62. -som alkoholen inte tog bort-

  63. -utan det var bra att ha en intervju
    direkt efter händelsen?

  64. En polis tar en snabb genomgång
    efter händelsen-

  65. -och en vecka senare intervjuas
    vittnet en gång till.

  66. Både alkoholpåverkade och nyktra
    kom ihåg mer en vecka senare-

  67. -om de hade fått
    en snabb genomgång efteråt.

  68. Hur förändrades Alices uppfattning om
    aggressionsgraden och skuldbördan?

  69. Påverkar alkohol bedömningar
    i avseende på en neutral interaktion?

  70. Om de bara hade pratat, hur aggressiv
    hade hon uppfattat den interaktionen?

  71. Gräl och fysiskt aggressiv inter-
    aktion, blir det nån skillnad där?

  72. Vi hade en film
    som följde de här tre stadierna.

  73. Även fördelning av skuld
    kollade vi på.

  74. Resultaten visade att när de pratar
    neutralt med varandra-

  75. -mannen och kvinnan i filmen,
    tyckte alkoholpåverkade-

  76. -att interaktionen var mer aggressiv
    än vad nyktra tyckte.

  77. De var lite mer fientliga. Verbalt
    aggressiv var ingen skillnad.

  78. Men med fysisk aggression var det
    snarare så att alkoholpåverkade-

  79. -förringade den fysiska aggressionen
    i större grad än vad nyktra gjorde.

  80. Det är en dubbel effekt.
    Man läser in mer fientlighet-

  81. -i "ambiguous" sociala interaktioner.
    Det är lite ambivalent.

  82. Man vet inte vad som händer. Men är
    det fysiskt aggressiv interaktion-

  83. -tenderar man att tycka
    att det inte var så jättefarligt.

  84. Skuldfördelningen var mer polariserad
    för de nyktra.

  85. Mannen skuldbelades i högre grad
    och kvinnan mindre.

  86. Hos alkoholpåverkade
    kröp skattningarna närmre.

  87. Mannen urskuldades mer
    och kvinnan skuldbelades mer.

  88. Men det var alltid en större
    skuldbeläggning på mannen-

  89. -både hos alkoholpåverkade och nyktra
    i de här alkoholnivåerna.

  90. Slutsatser, då. Vi kom fram till
    att en promille över 0,8 behövdes-

  91. -innan man började producera
    påtagliga förändringar i-

  92. -hur mycket man berättade.
    I fri återgivning.

  93. En polis har inte ställt riktade
    frågor. "Var det si, var det så?"

  94. Med en annan intervjumanual-

  95. -kan du få annorlunda resultat med
    alkoholpåverkade vittnen. Det här är-

  96. -vad de har kapacitet att berätta om
    och vad de väljer att berätta om.

  97. Alkoholpåverkade vittnen
    i 0,4-1,5 promille-

  98. -gav lika tillförlitliga rapporter
    som nyktra vittnen.

  99. Procentuellt sett lika korrekta.
    Runt 80 procent.

  100. Att olika information minskade i
    olika utsträckning var en slutsats.

  101. Mer komplex information, som vem
    som gjorde vad med vem och hur...

  102. En kedja med information är svårare
    för alkoholpåverkade att komma ihåg.

  103. Jämfört med ett objekt.
    Den här står här hela tiden.

  104. Ni har tid på er att titta på den.

  105. Men det jag sa
    för två sekunder sen är borta.

  106. Resultat från tidigare
    alkohol-/aggressionsstudier-

  107. -som potentiellt kan generaliseras
    till det här området är-

  108. -att det finns ett "hostility bias".

  109. Knuffen i krogkön som blev elakt
    menad när man druckit lite grann-

  110. -jämfört med "han snubblade"
    om man är nykter.

  111. Man har en tendens
    att i ambivalenta handlingar läsa in-

  112. -ett litet elakt..."intent".

  113. Nu kommer jag inte ihåg vad det heter
    på svenska. Mening med handlingen.

  114. Och en benägenhet att döma aggressiva
    handlingar som rättfärdigade.

  115. "Vad ska man göra? Om man gör så där
    blir man väl aggressiv?"

  116. Det finns en benägenhet att det drar
    åt det när man är alkoholpåverkad.

  117. Man får mindre ångest
    av obehagliga stimuli.

  118. De tyckte inte att filmen var
    lika obehaglig som de nyktra.

  119. Skillnaderna var små men finns.
    Om man höjer blodalkoholnivån mer-

  120. -kan man tänka sig
    att skillnaderna blir större.

  121. Intervjutajming är viktig att beakta.

  122. Ju snabbare intervju, desto mer
    information kan man ha att tillgå-

  123. -och om man gör en fri återgivning.
    Inte styra vittnet i nån riktning.

  124. Då kan det läsas in mycket
    felaktig information.

  125. En veckas fördröjning hade omfattande
    effekt på mängden information-

  126. -och även en liten på
    tillförlitlighet.

  127. En intervju direkt kan vara positivt
    med de här vittnena.

  128. Man tappar mycket med alkoholen. Med
    en vecka till tappar man ännu mer.

  129. Det var vad jag hade.
    Tack så jättemycket!

  130. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Alkoholfrågor, Juridik, Minnet, Processrätt, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Vittnesmål
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI sängen med Anna

Ungdomskärlek som varar

Linnea och Rasmus träffades redan på gymnasiet och deras relation håller i sig än. Idag, som 30-åringar, ser de båda kärlek som något som kräver ständigt arbete.

Fråga oss