Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016 : Ungdomar och föräldrars röster om cannabisDela
  1. Therese Holmkvist och Anna
    William-Olsson från Stockholms stad.

  2. Vi ska dela med oss av erfarenheter-

  3. -kring att lyssna på ungdomar
    och föräldrar-

  4. -som det förebyggande arbetet berör.

  5. Vi ger en bild av hur vi gjort detta-

  6. -och kanske några exempel på hur vi
    konkret har omsatt det i praktik.

  7. Vi arbetade båda, tillsammans med
    många kollegor, i projektet Trestad2.

  8. Flera av er känner igen det.

  9. De tre storstäderna jobbade ihop
    för att minska cannabis bland unga-

  10. -och de två undersökningar vi ska
    prata om, som Anna visar en bild på-

  11. -är viktiga pusselbitar i arbetet.

  12. I trestadsarbetet jobbade vi
    med projektet "Ungdom i storstad".

  13. Det handlade om att rusta
    yrkesverksamma nära ungdomar-

  14. -med vilja, mod och kunskap för att
    kunna minska cannabis bland unga.

  15. De här två undersökningarna-

  16. -var jätteviktiga, kartläggande,
    målgruppsanalyserande undersökningar-

  17. -som hjälpte oss att utforma
    hela den här projektinsatsen.

  18. Vi ska beskriva undersökningarna-

  19. -och avrunda med konkreta, praktiska
    exempel på hur vi använt oss av dem.

  20. Ja...

  21. Då kan jag börja med att säga att jag
    jobbar som preventionssamordnare-

  22. -i en av Stockholms stadsdelar-

  23. -och vi var ett antal samordnare
    som tyckte att vi tittat mycket på-

  24. -hur de som använder droger ser ut-

  25. -men hur är det med majoriteten
    som inte använder droger?

  26. Vi satte i gång det här
    innan Trestad ens fanns.

  27. Desirée Backman på Norrmalms
    stadsdelsförvaltning drev arbetet.

  28. Sen var det lägligt att Trestad2
    kom med cannabisförebyggande tema-

  29. -så att vi kunde göra fokusgrupps-
    undersökningarna mer professionellt.

  30. Det vi tänkte på först
    var att ta reda på-

  31. -vad som påverkat majoriteten
    att inte använda cannabis.

  32. Sen ville vi ha underlag
    för att se hur vi skulle jobba.

  33. Vad tycker ungdomarna själva
    och vad kan vi läsa ut av det?

  34. Vi tänkte att det var bra information
    till andra vuxna och föräldrar-

  35. -och dessutom
    var det ett "bakomtema"-

  36. -att vi gärna vill sprida
    att majoriteten inte provat cannabis-

  37. -och att det finns ett begrepp
    som heter "majoritetsmissförståndet".

  38. Ungdomar tror ofta att andra ungdomar
    håller på mer med droger än de gör.

  39. Vårt urval för de här
    fokusgruppsundersökningarna-

  40. -var att det skulle vara ungdomar
    som inte testat cannabis.

  41. Det skulle vara samma årskullar
    som hade besvarat Stockholmsenkäten-

  42. -som är Stockholms stads
    lokala drogvaneundersökning.

  43. Det är 104 frågor med delfrågor-

  44. -så det är en omfattande
    livsstilsundersökning.

  45. Den genomförs i årskurs 9 och
    årskurs 2 på gymnasiet, vartannat år.

  46. Då ville vi
    att det skulle vara samma årskullar.

  47. Sen var det tio av Stockholms
    fjorton stadsdelar som var med.

  48. Personal, som preventionssamordnare
    och andra, backade upp.

  49. Man måste vara två i fokusgrupperna.

  50. Vi hade totalt 187 ungdomar.

  51. Det var elva grupper
    från årskurs 9 i grundskolan-

  52. -och sju grupper från gymnasiet.

  53. Det var årskurs 9 och årskurs 2,
    men inom parentes står det årskurs 3-

  54. -då några inte hanns med på våren.

  55. Dem tog vi när de gick i årskurs 3.

  56. Och...

  57. Så såg det ut på den fronten.

  58. Vad ungdomarna sa, det var...

  59. Man kan säga
    att när de associerade till cannabis-

  60. -så var det mycket populärkultur.

  61. Det var dels de här som ni ser här.

  62. Mycket tecknade serier och filmer.

  63. Är de för vuxna eller för barn?
    Vilka vänder man sig till?

  64. Det är "Family Guy", till exempel,
    eller "Simpsons"-

  65. -där man framställer det här med
    cannabis som nånting ganska roligt.

  66. Det är bara ett litet roligt inslag-

  67. -där man blir fnittrig och påverkad
    en stund, och sen är det borta.

  68. Sen var det dokusåpor
    som "Paradise Hotel".

  69. Det togs upp...

  70. ..."How I Met Your Mother".

  71. Det är ju en serie
    som handlar om hur en pappa-

  72. -hittar en mamma till barnen.

  73. Hela den serien
    utspelar sig på en bar.

  74. Eftersom föräldrarna är föräldrar-

  75. -vill de inte att barnen ska förstå-

  76. -så de kallar det att man "äter
    smörgås" när man röker cannabis.

  77. Det är ett budskap till ungdomarna.

  78. De sa också att de tyckte
    att alkohol skildras värre.

  79. Konsekvenserna av alkohol är värre
    än konsekvenserna av cannabis.

  80. De sa också att det är en skillnad i
    spelfilmer, som ofta är pedagogiska.

  81. Det är nån som börjar med cannabis-

  82. -och det slutar med att det går illa.

  83. I de tecknade serierna eller i musik-

  84. -framställs det bara
    som nånting roligt och positivt.

  85. När det gäller inställningen
    till cannabis, och tillgängligheten-

  86. -så kommer det ett citat här:

  87. "Det beror på vem du frågar,
    var du bor och vilka vänner man har."

  88. Här fanns det en tendens-

  89. -att man börjar med att säga
    det man vet är negativt med droger-

  90. -och att cannabis finns på "Plattan"
    som alla i Sverige känner till.

  91. Det nämndes av de allra flesta.
    Man hittar det i utsatta förorter.

  92. När man pratar vidare om det
    kommer det fram-

  93. -att man nog egentligen vet
    var man kan få tag på det-

  94. -och det i högre grad i årskurs 2.

  95. Man vet att man kan få det på nätet-

  96. -och att det finns vissa kodord.

  97. Det känner även de
    som inte testat cannabis till.

  98. De har kompisar med erfarenheter.

  99. Men också att det finns i skolan.
    Det var det många som sa.

  100. Man kan få tag i cannabis på skolan.

  101. Vad tyckte de påverkade dem
    att inte testa cannabis?

  102. Majoriteten
    har faktiskt inte testat cannabis.

  103. Då pratar man om att föräldrarnas
    inställning är jätteviktig.

  104. Själv var jag med i tre fokusgrupper-

  105. -och av ungdomarna i dessa
    fokusgrupper var det bara en som sa:

  106. "Mina föräldrar
    har inte pratat om det."

  107. Alla de andra i de tre fokusgrupper
    som jag var med i-

  108. -sa att deras föräldrar varit tydliga
    med att de inte ska testa droger.

  109. Sen var det också det här att man
    bryr sig om sin kropp och sin hälsa-

  110. -och inte vill utsätta sig för saker.
    Man satsar på idrott och skolan.

  111. Man vill inte riskera, helt enkelt.

  112. Man är rädd för skador på hjärnan
    och intelligensen.

  113. Det har gått in att man
    kan misslyckas i skolan och i livet.

  114. Det var alla de frågorna.

  115. Sen tar man upp att det är olagligt.
    Det känner man till.

  116. Sen kanske man inte vet
    varför det är olagligt, egentligen.

  117. Man är rädd för
    att sluta som uteliggare-

  118. -och att bli "utkastad och hemlös",
    som det står i citatet.

  119. När det gäller tips
    till det förebyggande arbetet-

  120. -så var det överhuvudtaget ett tema-

  121. -att man tycker att vuxenvärlden
    inte hjälper en i avståndstagandet.

  122. Föräldrarna säger
    att man inte ska hålla på med droger-

  123. -men varför ska man inte göra det?
    Där tyckte de inte att de fick svar.

  124. Då ska vi se... Jag ska bläddra sida
    så att jag vet vad jag pratar om.

  125. Man vill ha saklig information.
    Det var egentligen det jag sa nyss.

  126. Man har hört att det är farligt,
    men man vet inte varför.

  127. Kan man bli beroende
    eller kan man inte bli beroende?

  128. Nu ska vi se...

  129. Sen vill man inte
    göra sina föräldrar besvikna.

  130. Föräldrarna har varit tydliga och man
    är rädd för att göra dem besvikna.

  131. Det handlar om relationer.
    Det behöver inte bara vara föräldrar.

  132. Det kan vara nån man har band till-

  133. -som man inte vill riskera.

  134. Sen tänkte man också att det var
    viktigt att det blev rätt avsändare.

  135. Det här med källkritik
    - vem kan man egentligen lita på?

  136. Det behöver vara nån vetenskapsman,
    en läkare med vit rock, som talar om.

  137. Man ville också ha det här som vi vet
    inte fungerar: "Scare Straight".

  138. Det går inte, men det har kommit upp.

  139. Man vill ha en gammal missbrukare
    som kan skrämma en rejält-

  140. -och det är ju lite kittlande.

  141. Man tog också upp det här
    med en meningsfull fritid.

  142. Att man har andra alternativ.

  143. Sen tog man också upp att man vill ha
    mer information från sociala medier.

  144. Det är där man hittar information-

  145. -men det ska vara lättillgängligt.

  146. Sista passningen går till Therese:
    Föräldrars kunskap och inställning.

  147. Man känner att man inte får stöd.

  148. Där är föräldrar
    och ungdomar överens-

  149. -men som ni kommer att se
    så går åsikterna isär också.

  150. Upplever föräldrar att de pratat
    om cannabis? Det är inte entydigt.

  151. Vi ska tillägga att i Stockholms stad
    har vi 100 000 unga i åldern 13-25.

  152. Även om vi har nått många ungdomar-

  153. -så blir det ett pyttelitet "sample",
    men vi har lärt oss mycket.

  154. Att man inte vill göra sina föräldrar
    besvikna har vi använt oss av.

  155. Vi ska se på föräldraundersökningarna
    som vi gjorde senare i projektet.

  156. Vi började med ungdomar.

  157. Under 2013 bestämde vi oss
    för att genomföra en undersökning-

  158. -för föräldrar till elever i år 7-9.

  159. Vi använde ett undersökningsföretag
    som hjälpte oss hitta dem.

  160. De bjöds in till fokusgrupper.

  161. Totalt deltog knappt 50 personer
    i den första undersökningen.

  162. Även om vi slumpade fram dem
    så var det svårt att få föräldrar-

  163. -som bodde i ytterstadsområdena
    - socioekonomiskt svaga och avlägsna-

  164. -att komma till grupperna.

  165. 2014 följde vi upp det här med en
    undersökning riktad till föräldrar-

  166. -i Rinkeby-Kista och Skärholmen-

  167. -för att nå fler och få
    en bättre bredd av föräldraröster.

  168. Det vi ville titta på här, och nu
    hade vi kunskaperna från ungdomarna-

  169. -var hur föräldrarna såg på cannabis.

  170. Vi ville höra om deras kunskaper-

  171. -och vi ville höra mer
    om deras attityd och hållning.

  172. Vi ville fråga hur vi från Stockholms
    stad skulle kommunicera detta.

  173. Vilka vägar tar vi? Vilka kanaler
    föredrar ni? Vem ska avsändaren vara?

  174. Vi såg framför oss att många skulle
    vilja ha appar, som ungdomarna-

  175. -eller sociala medier,
    men blev överraskade över resultaten.

  176. Det var huvudteman i undersökningen.

  177. Jag har markerat med lila prickar
    det föräldrar i innerstaden tyckte-

  178. -och med blå "plopp" det som
    föräldrarna från ytterstaden tyckte.

  179. Ungefär så här såg det ut.

  180. Majoriteten av de föräldrar
    vi pratade med i undersökningarna-

  181. -är rätt förvånade
    och känner unisont-

  182. -ett nyfunnet behov
    av mer information om cannabis.

  183. Majoriteten säger att de inte
    har pratat med sina barn om cannabis.

  184. Det är de ganska överens om.

  185. När vi frågar vad meningsfull
    information bör innehålla-

  186. -för de vill ha mer information-

  187. -vill de gärna ha konkreta saker-

  188. -som listor med tecken på
    symptom på cannabisanvändning.

  189. Föräldrarna är osäkra på hur man ska
    prata med sina barn om dessa frågor.

  190. I vilken ålder och på vilket sätt?

  191. Man känner att man har lite
    att komma med kunskapsmässigt-

  192. -i jämförelse med sin tonåring.

  193. När det gäller vad föräldrarna vill
    ha för information kring cannabis-

  194. -var de allihop väldigt överens om
    att skolan, som jag har listat här-

  195. -är den absolut bäst lämpade
    avsändaren för sån här information.

  196. Det var oavsett var man bodde.

  197. Skolan har man högt förtroende för
    och de bör kommunicera de frågorna.

  198. Det är en lärdom vi har tagit med oss
    och försökt tillämpa-

  199. -i takt med att arbetet utvecklats.

  200. Föräldrarna i de mer socioekonomiskt
    starka delarna av stan-

  201. -är också förtjusta
    i traditionell post hem i brevlådan.

  202. Man tar "Tonårsparlören"
    som ett bra exempel.

  203. En liten bok som man kan prata om
    med sin tonåring. Den var uppskattad.

  204. Föräldrarna i ytterstad är inte
    intresserade av post med information.

  205. Däremot säger de att möten i
    lokalområdet, där man samlas lokalt-

  206. -kanske också utanför skolan,
    i föreningslokaler, är intressant.

  207. När det gällde kunskap om cannabis-

  208. -ska jag ge er ett par exempel till
    om vi borrar lite djupare.

  209. Föräldrarna i de mer socioekonomiskt
    starka områden är väldigt förvånade-

  210. -när vi ger exempel från
    Stockholmsenkäten. Man tror det inte.

  211. Stämmer det verkligen att 10 %
    i årskurs 9 har testat cannabis?

  212. Det tror man inte. Kan det stämma?

  213. De föräldrarna tänker mest
    associativt på 70-talet...

  214. ...och sin egen ungdomstid och har
    de referensbilderna av cannabis.

  215. Här ser vi ett citat av en förälder:

  216. "Jag tror inte att man känner till
    mycket om ingen i ens närhet brukat."

  217. "Cannabis är från hippieeran. Det hör
    hemma på 70-talet, inte 2010-talet."

  218. Föräldrarna i Skärholmen
    och Rinkeby-Kista...

  219. ...har mycket tydligare erfarenheter
    och exempel på sociala konsekvenser-

  220. -av cannabis och annan narkotika.
    Men man saknar kunskap.

  221. Man har sett och berörts av det-

  222. -men man vet och kan väldigt lite.

  223. Det är ganska stora lokala skillnader
    beroende på var man bor.

  224. En säger: "Jag vet inte mycket
    om riskerna, men ser effekterna."

  225. "Personer får en ändrad personlighet
    och behöver pengar till droger."

  226. "För att få tag i pengar
    halkar de in i kriminalitet."

  227. Man har rätt och det känns sorgligt-

  228. -på flera ställen
    i rapporten och studien.

  229. Man har tråkiga erfarenheter av de
    konsekvenser cannabis bidrar till.

  230. När det gäller attityd och hållning
    frågade vi föräldrarna lite närmare.

  231. Vi vet att föräldrar har en tydlig
    hållning vad gäller barn och alkohol.

  232. Väldigt många bjuder inte på alkohol-

  233. -och är tydliga med att man inte
    ska dricka förrän man är 18.

  234. Här säger de, och det stämmer inte
    med hur ungdomarna uppfattat det-

  235. -att de inte pratat med
    sina tonåringar om cannabis.

  236. De har ingen tydlig hållning i frågan
    för de vet inte vad det är.

  237. Referensen är återigen 70-talet...

  238. ...och man är förvånad
    att förekomsten är som den är.

  239. Föräldrarna med de lila plupparna,
    framför allt från innerstaden-

  240. -har en tydlig, restriktiv hållning
    vad gäller tobak och alkohol.

  241. 18 eller 20 år gäller-

  242. -och de säger att förbud och
    lagstiftning hjälpt dem i detta.

  243. Det är intressant att ta med oss.

  244. Föräldrar i ytterstadsområdena-

  245. -säger att de förbjudit sina barn att
    prova alkohol, narkotika och tobak.

  246. Men de säger också,
    apropå samma fråga-

  247. -att man inte har fört samtal om det
    då man är osäker på hur.

  248. "Vad ska man säga? Jag kan så lite."

  249. Här ser ni strax ett par citat.

  250. Där. Jag "ploppade" lite för snabbt.

  251. "Min tonåring får inte röka,
    dricka eller använda droger"-

  252. -"men jag vet att de tjuvröker
    och tror att alla testar alkohol."

  253. "Du kan försöka förbjuda, men de
    gör det på grund av grupptryck."

  254. Här har vi en mer uppgiven röst
    som kommer från ytterstadsområdena.

  255. Det här var korta exempel
    ur våra undersökningar.

  256. Ni kommer att få tillgång
    till rapporterna i fullängd-

  257. -men vi tänkte fokusera lite på
    vad vi gjort av det här.

  258. Vi har förstås försökt
    omsätta det vi lärt oss i praktiken.

  259. Då tänkte jag ta ett exempel från
    min stadsdel, Hägersten-Liljeholmen.

  260. Här har vi tänkt till.

  261. Om vi nu ska lyssna på vad ungdomarna
    och föräldrarna säger...

  262. En sak som ungdomarna sa var att man
    inte tyckte sig få stöd i skolan.

  263. Skolans personal är också okunnig.

  264. Då tänkte vi
    att vi behöver hitta en modell-

  265. -som vi kan mäkta med
    i ordinarie organisation.

  266. Vi har haft lite stöd centralt ifrån
    att driva det som ett projekt-

  267. -men sen ska det implementeras
    och rulla på och vara lågintensivt.

  268. Vi kom fram till en modell där vi
    skulle prata med skolans personal-

  269. -och där handlar det-

  270. -lite översiktligt om droger,
    tobak och alkohol-

  271. -och siffror från Stockholmsenkäten
    så att man vet hur det ligger till.

  272. Därefter fakta och myter om cannabis-

  273. -och sen om framgångsfaktorer
    i skolan.

  274. Vad är framgångsrikt när man
    ska jobba förebyggande i skolan?

  275. Det är i alla fall två timmar-

  276. -med det arbetslag som jobbar
    med årskurs 7 i varje skola.

  277. Sen har vi en intervention
    i årskurs 7 som också är två timmar-

  278. -och som alla vet är det känsligt
    hur man pratar om sånt med elever.

  279. Man riskerar att trigga i gång
    ett intresse i stället.

  280. Man kan säga att vi inte
    jobbar så mycket direkt med droger-

  281. -utan hur det är att vara tonåring.

  282. Då blir det diskussioner i grupp,
    ungefär som i fokusgrupperna.

  283. En vuxen för passivt samtalet vidare-

  284. -och ungdomarna själva
    får prata om sina attityder.

  285. Hur är det att vara ung i dag?
    Vad har de mött för utmaningar?

  286. Sen kommer vi in på hur man vet
    vad som är bra och dåligt-

  287. -och sen kommer vi in på
    vad man kan bli beroende av.

  288. När de säger
    vad man kan bli beroende av-

  289. -pratar eleverna om att man kan
    bli beroende av socker och "likes".

  290. Man kan bli beroende
    av beteenden som spel.

  291. Men sen tar de också upp droger.
    Då frågar vi lite mer om droger.

  292. Efter det handlar det om
    att hämta hem dem igen.

  293. Vad tror ni skulle göra era föräldrar
    mest besvikna?

  294. Då pratar de om vad de tror-

  295. -och en sak som gör dem besvikna
    är om man håller på med droger.

  296. Andra saker är att misslyckas i
    skolan och göra saker som är dåliga.

  297. Sen får eleverna ett uppdrag:

  298. De ska arbeta i mindre grupper
    med att göra en bild-

  299. -ta fram en film
    eller skriva en text om-

  300. -vad man kan göra...

  301. Vad har störst påverkan?
    Hur kan man peppa ungdomar?

  302. Och nåt som vuxna borde veta om att
    vara ung i dag. Här är ett exempel:

  303. De är väldigt duktiga och medievana.
    Man får inte visa identitet på nån.

  304. Några tjejer skrev vad de tänker på.

  305. I mitten är det död, apropå droger.

  306. Ni ser. Det är negativt.
    Det är inte lätt att se.

  307. Och sen det här med
    att det är lite spännande och coolt.

  308. Det användes för att locka föräldrar
    och göra en liten vernissage.

  309. Vad har deras barn att komma med
    till sina föräldrar?

  310. Sen ger vi föräldrarna lite liknande
    det lärarna har fått i skolan-

  311. -det vill säga lite om droger,
    fakta och myter om cannabis-

  312. -och lite om framgångsrika
    förhållningssätt för föräldrar.

  313. Det var extremt kort om vår modell.

  314. Det är fältassistenterna
    som pratar med eleverna-

  315. -eftersom de ändå ska ha en relation
    till alla högstadieelever.

  316. Det är ett bra sätt för dem att göra
    sig kända och få ett bra samtal.

  317. Det är roligt att vi nu har
    några forskare som tittar på-

  318. -hur det här verkar falla ut,
    och det hoppas vi återkomma till.

  319. Ni minns att vi ställde frågor
    till föräldrarna-

  320. -och etiken påbjuder att man inte
    frågar om man inte kan svara.

  321. Man frågar bara om man vill lyssna.

  322. Här ville vi möta föräldrarnas behov
    att få veta mer om cannabis.

  323. Här är en länk till en sida där vi
    publicerat material till föräldrar.

  324. Ni får jättegärna använda det.
    Den ceriserosa, "Du spelar roll"-

  325. -gjorde vi innan föräldraundersökning
    två, och sen fortsatte vi med lila-

  326. -och den mörklila allra sist.

  327. Om en stund ska vi titta på
    ett exempel från den mörklila bilden.

  328. 2013 gjorde vi kampanjen "Du spelar
    roll" och skickade den här foldern-

  329. -till 40 000 föräldrar i Stockholms
    stad. Det var en stor satsning.

  330. Vi översatte den till olika språk
    och gjorde den tillgänglig online.

  331. Vi såg också till att i många områden
    kombinera kampanjinformationen-

  332. -med lokala aktiviteter och man kunde
    som förälder delta i lokala möten.

  333. Den lila bilden överst illustrerar
    den föräldrakampanj vi gjorde 2014-

  334. -då vi lärt oss att alla föräldrar
    föredrog skolan som avsändare.

  335. Den här gången såg ledningen
    på utbildningsförvaltningen till-

  336. -att alla rektorer på stadens
    ungefär 100 gymnasieskolor-

  337. -skickade ut den här informationen
    om cannabis per mejl.

  338. Också en stor logistisk övning.

  339. Vi vet inte hur många som kom fram,
    men det sändes från alla skolor.

  340. Det här materialet
    finns att hämta på samma kampanjsida.

  341. Vi har lärt oss vad som är viktigt
    och har försökt utveckla det.

  342. För att nå föräldrar som inte
    är så starka i svenska språket-

  343. -har vi successivt lärt oss att jobba
    mer med bild, form och symboler-

  344. -och ljud, och kanske mindre på bas
    av det skriftliga språket-

  345. -för att inkludera och tilltala alla.

  346. Det sista exemplet som vi ska titta
    på kommer från en kort animerad film-

  347. -som stadens gymnasieskolor sände-

  348. -till föräldrar till gymnasieelever
    i år 1 och 2.

  349. Det är en kort animerad film där vi
    försöker att med symboler och bilder-

  350. -peppa föräldrar i hur viktiga de är.

  351. Man vill inte göra föräldrar besvikna
    och en tydlig hållning är viktig.

  352. Vi ska få hjälp att kicka i gång
    filmen så vi kan se lite av den.

  353. Visste du att var fjärde elev i åk 2
    på gymnasiet har provat cannabis?

  354. Även om de flesta inte har provat
    kommer många i kontakt med det.

  355. Därför är det viktigt att du
    pratar med din tonåring om cannabis.

  356. Mycket händer när man närmar sig
    vuxenvärlden och kontakten förändras.

  357. Men forskning visar att föräldrars
    ställningstagande har stor betydelse.

  358. Så släpp inte taget. Du spelar
    en stor roll i din tonårings liv.

  359. Ställ frågor. Var tydlig med att du
    inte vill att din tonåring provar.

  360. Förklara att det är både olagligt
    och skadligt.

  361. Ta gärna kontakt med föräldrar
    till din tonårings kompisar.

  362. När du ska prata med din tonåring
    är det bra att veta lite om cannabis.

  363. Där tror jag att vi tonar ner filmen.
    Super. Tack!

  364. Den här filmen är 3,25 lång-

  365. -och känner ni att ni har användning
    av den så finns den på länken.

  366. Ni får gärna tipsa föräldrar om den.
    Den är lite Stockholmsspecifik-

  367. -men varmt välkomna att använda den
    om den kan komma till nytta.

  368. Då är vi framme vid vår sista bild
    där ni ser var rapporterna finns.

  369. Där finns kontaktuppgifter till
    Therese och mig om ni vill höra mer.

  370. Då tackar vi för oss.
    Tack så mycket för att ni lyssnade.

  371. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Cannabismissbruk, Drogmissbruk, Narkotikafrågor, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Upptäckt och bemötande av borderline

Överläkaren och psykiatrikern Martin Nilsson definierar begreppet borderline. Vilka drabbas och hur yttrar sig symptomen? Hur kan vi på bästa sätt bemöta och behandla personer med diagnosen? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI sängen med Anna

Njutningen i mitt liv

Dansen och kärleken har gått som en röd tråd under 88-åriga Ericas levnad. Med ett långt och erotiskt liv bakom sig får hon på ålderns höst tillfredsställa sig själv när männen i hennes egen ålder har problem med potensen.

Fråga oss