Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016: Internetdroger - en ökande dödsorsakDela
  1. Ja... Hej. Vad många ni är.

  2. Vad glädjande att ni verkar tycka
    att området är spännande.

  3. Jag började läsa
    till specialistläkare i rättsmedicin-

  4. -i augusti 2010.

  5. Då halkade jag mer eller mindre
    in på ett bananskal-

  6. -och var med och skrev en artikel.

  7. Vi skrev en artikel
    som kom med i Läkartidningen.

  8. Det var i kölvattnet efter att
    det hade dykt upp en rad dödsfall-

  9. -som berodde på förgiftning
    av en ny substans.

  10. Artikeln fick ganska mycket
    medial uppmärksamhet.

  11. För mig var det första gången
    som jag råkade på en "internetdrog".

  12. Substansen hette krypton, som kanske
    en del av er har hört talas om.

  13. Det var den första klusterorsakande
    internetdrogen i Sverige.

  14. Vi har haft många andra substanser
    också, som jag ska berätta om i dag.

  15. En av medförfattarna till artikeln
    heter Gunilla Thelander.

  16. Hon är kemist
    vid Rättsmedicinalverkets avdelning-

  17. -för rättskemi i Linköping.
    Jag jobbar med rättsmedicin i Umeå.

  18. Det här är alltså en samverkan
    mellan våra verksamhetsgrenar.

  19. Vi har fortsatt vårt samarbete-

  20. -och jobbar med rättskemi väldigt
    tätt inom rättsmedicin och rättskemi.

  21. Stundom stöter vi på internetdroger,
    som vi har lite som vårt skötebarn.

  22. Vi arbetar på ett manuskript-

  23. -med den här titeln som arbetsnamn.

  24. Den ska publiceras
    i Vetenskaplig tidskrift-

  25. -men vi har inte riktigt
    hunnit i mål där.

  26. Ni får ta del av
    lite förhandsuppgifter-

  27. -så får vi se när det kan publiceras.

  28. För på nåt vis är det först då
    som det börjar finnas på riktigt.

  29. Vad är en internetdrog,
    eller nätdrog?

  30. I litteraturen pratar man om NPS:
    "new/novel psychoactive substance".

  31. På svenska: "ny psykoaktiv substans".

  32. Det är en kemisk modifiering
    av en tidigare känd substans.

  33. Man har haft en känd kemisk struktur-

  34. -där man flyttar en kolvätegrupp
    nånstans på en ring.

  35. Plötsligt har man en ny substans,
    som kanske är laglig.

  36. De kallas "designer drugs", "legal
    highs", "research chemicals"...

  37. Det finns många olika namn
    för NPS:er.

  38. De säljs ofta under en täckmantel.

  39. Man kallar dem "kosttillskott",
    "örtblandning" eller liknande.

  40. Ibland märks de "not for human
    consumption", "for external use".

  41. I USA kan man ju stämma folk
    för allt möjligt.

  42. Då trycker man sånt här, och
    överlämnar ansvaret på konsumenten-

  43. -att denne ska veta bättre
    än att använda det.

  44. Men alla som handskas med det
    vet ju vad det är.

  45. Försäljare och köpare
    vet att det är missbrukssubstanser.

  46. Det uttryck
    som jag ska använda i dag är NPS.

  47. Med det menar jag
    hela begreppet "internetdroger".

  48. Löst översatt från engelskan är
    följande om vad en NPS är för nåt:

  49. En narkotisk eller psykotropisk drog
    som är okontrollerad.

  50. Den är laglig enligt internationella
    konventioner och lagar-

  51. -och den kan utgöra ett signifikant
    hot mot den allmänna hälsan.

  52. Som ni kanske vet har det varit
    en snabb ökning av NPS:er i världen-

  53. -de senaste tio åren.
    Vi snackar om nutid, i princip.

  54. Det finns en organisation i Europa-

  55. -som heter "European drug monitoring
    centre for drugs and drug addiction".

  56. De har en trevlig hemsida med
    oerhört mycket matnyttig information.

  57. Om ni inte har varit där,
    så rekommenderar jag det.

  58. På det här auditoriet
    har ni så många olika kompetenser-

  59. -och här finns nåt för alla.

  60. Det finns bland annat
    spännande fotografier-

  61. -från såna här droglabb.

  62. Man kan säga kort
    att hygienregler och arbetsmiljö-

  63. -inte är nåt
    som droglabben tar i beräkning.

  64. Det framgår tydligt på fotona
    som man kan hitta på hemsidan.

  65. I organisationen
    ingår olika myndigheter.

  66. Tull, polis och alla möjliga
    samarbetar inom EMCDDA.

  67. 2013 hittades 72 nya substanser
    i Europa.

  68. 2014 var det 101,
    varav 72 hittades i Sverige.

  69. 2015 ökade det inte,
    utan det låg kvar på samma nivå.

  70. Man hittade 98 nya substanser då.
    Under 2015 hade man bevakning-

  71. -på lite över 560 olika substanser.

  72. Det är väldigt många olika typer
    av droger som vi pratar om.

  73. Marknaden för NPS:er
    är oftast online-

  74. -ofta på det så kallade "clear web",
    alltså vanliga sidor-

  75. -som vanliga internetanvändare
    kan komma in på.

  76. Internetshoppar
    där vem som helst kan handla-

  77. -och få sina försändelser med posten.

  78. På morgonen fick vi ju höra om
    det här med postutlämningsställena.

  79. Siffran som nämndes
    var 2,5 miljoner drogförsändelser-

  80. -som snurrar runt i Sverige varje år.

  81. Under 2013 så hittade man i Europa
    651 såna internetshoppar.

  82. De är ganska många.
    Sen finns det "cryptomarkets"-

  83. -som är lite mer krävande
    än vanlig internetanvändarkompetens.

  84. Programmet "The onion router"...

  85. Det finns säkert nån
    som kan det här bättre än jag-

  86. -men "The onion router" är nån sorts
    programvara som döljer IP-adressen-

  87. -så att man inte kan spåra datorn
    där man har beställt.

  88. "The dark web", internets mörka sida,
    kräver lite mer-

  89. -än vanlig medelkunskap
    vid internetanvändning.

  90. På "The dark web" sker en del handel.

  91. För några år sedan var FBI nöjda över
    att ha stängt ner "Silk road"-

  92. -men efter fem minuter fanns det på
    "The dark web" igen under annat namn.

  93. Där finns det shoppar som använder
    "bit coins", den virtuella valutan.

  94. 2014 öppnade 43 såna shoppar
    på "The dark web", och 46 stängdes-

  95. -så det är en snabb omsättning.

  96. Det är en katt- och råttalek-

  97. -där lagstiftare försöker hänga med,
    men där de ligger hjälplöst efter.

  98. Nu till vår lilla sammanställning...

  99. Vårt urval har varit
    rättsmedicinska obduktionsärenden-

  100. -mellan 2007 och 2015.

  101. Vad är det då för obduktionsärenden?

  102. Vi har en ganska strikt reglering
    i Sverige-

  103. -över vilka dödsfall
    som ska polisanmälas.

  104. Läkaren som konstaterar ett dödsfall
    ska urskilja om det finns skäl-

  105. -för en rättsmedicinsk undersökning.

  106. I så fall
    ska de polisanmäla dödsfallet.

  107. Jag är läkare och har gjort
    min AT- och min ST-utbildning-

  108. -men jag jobbar inte inom sjukvården,
    utan är statligt anställd.

  109. Jag får uppdrag
    av polis och åklagare.

  110. Om jag ska undersöka ett dödsfall,
    så krävs polisens inblandning.

  111. I lagtexterna står det
    att misstänkt onaturliga dödsfall-

  112. -orsakade av yttre påverkan, skada
    eller förgiftning ska polisanmälas.

  113. Även dödsfall
    där det är svårt att avgöra-

  114. -om det har varit yttre påverkan.

  115. Som exempel ges
    då en känd missbrukare anträffas död-

  116. -eller en tidigare frisk person.

  117. Ni som arbetar inom droghantering
    på olika sätt-

  118. -kan förstå att många missbrukare
    kommer till oss.

  119. Vi undersöker många döda som är unga
    och som har tagit olika substanser.

  120. Men tyvärr missar vi en del dödsfall.

  121. Vi har studerat det och sett att
    varje år glider det förbi dödsfall-

  122. -som aldrig kommer till vår kännedom.

  123. Därför är dagens siffror preliminära,
    och kan inte ses som hela sanningen.

  124. Vi har säkert missat
    ett och annat sånt här dödsfall.

  125. De dödsfall som vi har tittat på
    har haft en positiv träff på NPS:er-

  126. -vid den rättskemiska analysen.

  127. I nästan alla obduktionsfall gör vi
    en rättskemisk analys där vi skickar-

  128. -kroppsvätskor och huvudhår
    till rättskemiska, som analyserar.

  129. Vi har samlat ihop alla de fall
    där såna här droger har hittats.

  130. Som sagt, det är preliminära data.

  131. Vissa siffror är vi mer säkra på,
    som det totala antalet fall.

  132. Sen är vi inte helt överens ännu
    om den exakta indelningen av fall-

  133. -som jag ska förklara längre fram.

  134. Vi har använt databaser
    inom våra områden.

  135. Från rättsmedicinskt håll
    har vi data från dödsorsaksintyget-

  136. -alltså blanketten där man talar om
    vad som har haft ihjäl en person.

  137. Blanketten innehåller
    fyllig information-

  138. -men man får inte en fullständig bild
    av alla fall.

  139. Vi har tittat på ålder och kön
    hos de avlidna...

  140. ...vilka och hur många substanser
    de har tagit-

  141. -vad de har dött av-

  142. -om det har förekommit klustrar,
    som den jag nämnde - krypton.

  143. Vi har tittat på var de har dött
    nånstans, och var i landet.

  144. Det har vi gjort en grov översyn på.

  145. Vad definierar vi då som kluster?

  146. Fem dödsfall eller fler
    som har varit äkta förgiftningar.

  147. Jag ska förklara strax vad det är.

  148. De har intagit samma NPS-

  149. -inom samma kalenderår
    inom en begränsad geografisk area-

  150. -nämligen riket Sverige.

  151. Det här är våra resultat.

  152. Vi har hittat 388 fall
    som har varit NPS-positiva.

  153. Som ni ser så är det en extremt skev
    könsfördelning. 88 procent var män.

  154. Det är betydligt färre kvinnor.

  155. De har varit
    mellan sjutton och 65 år.

  156. Vi har en medelålder på 33 år,
    och en median på 30.

  157. Det är alltså lite fler
    som är i det yngre intervallet.

  158. Men medelåldern är ändå hyfsat hög.

  159. Och vi har fler 65-åringar
    i materialet än sjuttonåringar.

  160. Har det funnits ett känt missbruk?
    Ja, i majoriteten av fallen.

  161. Siffran är troligtvis lite högre-

  162. -för det här är information
    från dödsorsaksintyget-

  163. -och missbruksinformationen kanske
    inte har nått in på det intyget.

  164. Hur många substanser har de tagit?

  165. Vi har tittat i blod, urin, muskel
    och/eller huvudhår.

  166. Vi har inte räknat in alkohol.

  167. De har i snitt haft
    4,5 substanser i sig-

  168. -varav drygt en NPS.

  169. Sug på den lite, så förstår ni
    att vi pratar om "poly drug use" här.

  170. Det är inte en substans,
    utan många olika.

  171. Det kan vara lagliga,
    ordinerade läkemedel-

  172. -och andra typer av droger.

  173. Hur är det med alkohol, då? Hos bara
    en femtedel har vi hittat alkohol.

  174. Vi har tittat på blodet,
    för det är det som räknas.

  175. Alkohol i urin är inte medräknat.

  176. Medelpromillehalten är 0,75
    och medianen 0,55.

  177. Det är som en salongsberusning-

  178. -så alkoholen har inte haft
    nån stor bidragande effekt.

  179. Den högsta promillehalten var 3,19,
    och det var hos en individ.

  180. Som rättsläkare bedömer jag
    en akut alkoholförgiftning-

  181. -vid promillehalter över 3,5.

  182. Vi är inte uppe på dödlig nivå här-

  183. -så därför betraktar vi alkoholen
    som inte så viktig i sammanhanget.

  184. Vi har delat in de här fallen-

  185. -efter vad expedierande rättsläkare
    har bedömt har varit dödsorsaken.

  186. Då har vi typ A-fall.
    Där har vi de äkta förgiftningarna-

  187. -där en eller flera NPS:er-

  188. -bedöms ha orsakat döden
    genom förgiftning.

  189. Man har inte hittat
    nån annan konkurrerande dödsorsak.

  190. Typ B är lite mer svårbedömd avseende
    dödsorsak ur förgiftningshänseende.

  191. NPS:er kan ha bidragit,
    men inte ha varit ensamt orsakande-

  192. -som till exempel
    vid blandförgiftning.

  193. Där vet man inte
    vilken roll NPS:en har haft.

  194. Sen har vi C-gruppen-

  195. -där vi betraktar NPS:en ur
    förgiftningshänseende som obetydlig.

  196. I den gruppen fanns hängningar,
    död till följd av naturlig sjukdom-

  197. -trafikdödade,
    alltså högenergitrauma...

  198. Dock finns det också ett antal fall-

  199. -där människor har avlidit då de har
    fallit eller hoppat från hög höjd.

  200. Då har vi inte tänkt att de kanske
    hade skruvad varseblivning-

  201. -och tänkte att de kunde flyga.
    De har hamnat i C-gruppen.

  202. Så här ser det ut. Det här är
    den verklighet som vi har hittat.

  203. De första fallen dyker upp 2007.

  204. Det var ett fåtal fall
    med "Bromo-Dragonfly".

  205. Efter det har det ökat stadigt,
    och vi har de allra flesta fallen-

  206. -under de tre sista åren i perioden.

  207. 73 procent har inträffat 2013-2015.

  208. Under 2015 har vi en tredjedel
    av alla typ A-fallen.

  209. Jag ska återkomma till
    vilka de har varit.

  210. Så här ser det ut för
    i stort sett alla länder i Europa-

  211. -men vi har en liten dipp
    här i Sverige 2011.

  212. Riktigt vad den beror på har vi inte
    kunnat komma fram till bestämt.

  213. Det finns lite teorier.

  214. En teori har varit att artikeln
    som blev medialt uppmärksammad-

  215. -i slutet av 2010
    kanske avskräckte en del användare.

  216. Det stod mycket om det i media-

  217. -så de kanske tänkte
    att det var farligt.

  218. Sen glömmer man och börjar igen,
    för det ökar 2012.

  219. En annan sak som hände 2011 var att
    rättskemin lade om sin analysmetod.

  220. Man är rädd att man i och med
    omläggningen ska ha förlorat data.

  221. Men vi har försökt se om det kan vara
    så, men inte hittat tecken på det.

  222. Så vi vet inte riktigt
    vad den där dippen beror på.

  223. Här är de substanser
    som vi har hittat i Sverige-

  224. -i de här obduktionsärendena.

  225. På listan är det runt 106 substanser.

  226. Jag vet inte hur väl ni kan läsa den.

  227. Här till höger för er, i nästan hela
    raden och lite i den näst sista-

  228. -finns det bokstavskombinationer.
    Det är "spice".

  229. "Spice" är ett paraplynamn för
    en jätterad många olika substanser.

  230. Men dem räknar vi in
    i spice-konceptet.

  231. Hade vi då haft några klustrar? Ja.
    Som jag nämnde, så hade vi krypton-

  232. -år 2010, med nio fall
    under det enskilda året.

  233. 2011 hade vi inget,
    men 2012 dök det upp 5-IT-

  234. -med tretton fall.

  235. Det följdes av AH-7921
    med sju fall 2013.

  236. Sen kom MT-45
    med femton fall under 2014.

  237. Sen har vi en avstickare med PMMA-

  238. -som var fem fall i slutet av 2014.

  239. Vi tror inte att de har spridits
    via internethandel-

  240. -för dödsfallen inträffade
    i samma område-

  241. -inom en grupp
    med samma sociala kontakter.

  242. Det var en sedvanlig distribution
    hand till hand-

  243. -med en dålig "batch" PMMA-tabletter.

  244. Det var de tabletterna med Superman-
    logga som gick runt i pressen då.

  245. Nåt liknande hände i Skottland då-

  246. -så de har distribuerats till
    Skottland och till Stockholmsområdet.

  247. Sen kom fentanylerna.

  248. Vi hade 25 fall i en kluster 2015.

  249. Jag ska återkomma till fentanylerna.

  250. Vi har också en kluster
    som bedöms bero på spice.

  251. Det är en räcka av olika ämnen som
    faller in under det här paraplyet.

  252. Det sägs att spice
    inte är så farligt-

  253. -fast vi har ju ändå haft
    femton fall totalt-

  254. -där det har varit det enda fyndet-

  255. -och där personen har dött
    av en sån förgiftning.

  256. Det här är majoriteten
    av typ A-fallen.

  257. De här är de farligaste
    av de här drogerna som vi har hittat.

  258. Var dog de nånstans, då?

  259. 81 procent anträffades hemma
    på sin egen folkbokföringsadress.

  260. Då kanske man tänker
    att det inte är nån partydrog.

  261. Det kan det visst vara,
    om man är ute med andra-

  262. -och ligger där och inte kan andas,
    så kanske nån knuffar i gång en-

  263. -eller får en till sjukhus. Om man är
    hemma själv, så saknas en sån person.

  264. I ett antal av fallen
    har det dock varit-

  265. -fler än en avliden på samma adress.

  266. Man har tagit nåt tillsammans,
    och så har två eller fler dött.

  267. Övriga har hittats hos en bekant,
    hos föräldrarna, utomhus-

  268. -eller på andra platser.

  269. Det som är lite spännande är att-

  270. -vi har haft en överrepresentation
    på min avdelning i Umeå-

  271. -med de fyra nordligaste länen.

  272. Även i Linköping,
    som är lite av en "mellanbygd".

  273. Jämfört med antalet
    rättsmedicinska obduktioner per år-

  274. -och fördelningen
    på de sex avdelningarna i Sverige-

  275. -så har vi haft
    procentuellt lite fler än förväntat.

  276. Det omvända gäller för avdelningarna
    i Lund och Göteborg.

  277. Det är intressant, för de ligger ju
    i geografiska områden-

  278. -som är närmare kontinenten, och där
    man har större kontaktytor söderut-

  279. -rent fysiskt, så att säga.

  280. Vi ser en klar överrepresentation
    förra året på Uppsala-avdelningen.

  281. Varför det har varit så,
    det vet vi inte.

  282. Vi ska nog borra lite mer i det här.

  283. Vi har inte hunnit
    stoppa in alla fall på en karta-

  284. -exakt var de har ägt rum-

  285. -men det kan bli en illustrativ bild.

  286. Nu har vi en geografisk fördelning
    bara på avdelningar.

  287. Men vi kan inte vara säkra på nåt.

  288. Vi har inga P-värden
    eller andra vetenskapliga termer-

  289. -men vi kan ändå säga vissa saker.

  290. Vi hävdar att man har en ökad risk
    att dö av en NPS-

  291. -om man är man
    omkring eller över 30 år.

  292. Om man har ett känt missbruk
    och om man köper substanser online.

  293. Vi tänker att det inte i första hand-

  294. -är en förstagångsanvändare som dör.

  295. Det finns såna ungdomar i materialet-

  296. -men på gruppnivå så är det här kända
    missbrukare som har knarkat ett tag-

  297. -och som har hittat en ny kran
    där drogerna finns lättillgängliga.

  298. Vi ser den geografiska spridningen.
    Det finns tillgängligt för alla.

  299. Postdistributörerna finns
    i den här droghandelskedjan, tyvärr.

  300. Vi ser också att dödsfallen
    upphör efter klassning.

  301. Då slutar folk att dö
    av substanserna.

  302. Några ord om nuläget och framtiden.

  303. 2016 har sett ut så här:

  304. Under första halvåret
    har vi haft 88 NPS-positiva fall.

  305. De har inte bedömts
    enligt A-, B- och C-grupperna-

  306. -så vi vet inte
    hur många som är äkta förgiftningar.

  307. Vi har varianter av fentanyl.

  308. Det är de här nässprejerna
    som det talas lite om i media.

  309. De verkar vara oerhört potenta
    och oerhört svårdoserade.

  310. Räcker det med en puff eller två?

  311. Hur beter sig fentanylerna
    ihop med andra substanser?

  312. Det verkar vara svårt att förutsäga.

  313. Acetylfentanyl orsakade
    vår största kluster under förra året.

  314. Den blev klassad i januari.

  315. Då byttes den av med furanylfentanyl-

  316. -med sju fall innan den blev klassad.

  317. Sen dök akrylfentanyl upp, med
    fjorton fall till och med augusti.

  318. Det som är lite otäckt,
    cyniskt och tråkigt-

  319. -är att i slutet av sommaren
    så reades akrylfentanyl på internet.

  320. "Köp två, betala för en."

  321. Det är hemskt, och det här med
    gruppklassning som har diskuterats-

  322. -och som man ska försöka få till...

  323. Fentanyl illustrerar verkligen
    vad vi pratar om då.

  324. Hade man klassat fentanylstrukturen
    som grupp, så är det ett antal döda-

  325. -som vi kanske hade kunnat rädda.

  326. Det ska man ha i åtanke.

  327. När man flyttar små kemiska grupper
    här och där...

  328. Vi skulle kunna komma runt det,
    om man fick till en gruppklassning.

  329. Det var ungefär det
    som jag hade tänkt säga.

  330. Finns det... Tack.

  331. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Drogmissbruk, Elektronisk handel, Narkotikafrågor, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss