Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016: Kommersiell frihet vs folkhälsaDela
  1. Jag ska presentera ett projekt som
    CAN har med Karolinska Institutet.

  2. Vi har ett uppdrag
    från Systembolaget.

  3. Huvudfrågan är att titta närmare
    på det här med "bag–in–box"–

  4. –och i vilken utsträckning
    det kan vara så–

  5. –att bag–in–box har inneburit
    att vi dricker mer vin i Sverige.

  6. Projektet är pågående.

  7. Vi ska leverera en rapport i slutet
    av november eller början av december.

  8. Jag kommer därför att vara sparsam
    med siffror i min presentation.

  9. Det blir en och annan, men inte
    lika mycket som det brukar vara.

  10. Jag kommer att berätta
    i bredare termer om vad vi har gjort–

  11. –och vad vi kommer fram till.

  12. Bakgrunden till den här studien är...
    Björn Trolldal, som inte är här–

  13. –har också arbetat mycket
    med det här projektet.

  14. Som många vet har bag–in–box
    introducerats i Sverige.

  15. Det var i september 1996
    som de första boxarna började säljas.

  16. Sen dess har vinförsäljningen
    ökat ganska kraftigt–

  17. –från 1,7 liter ren alkohol
    per invånare till 3,2 liter.

  18. Det är nästan en fördubbling
    av den totala vinförsäljningen–

  19. –sen bag–in–box introducerades.

  20. I dag utgör bag–in–box mer än hälften
    av vinet som säljs på Systembolaget.

  21. Så har det varit i ett antal år.

  22. Det har uppmärksammats
    en del avigsidor med bag–in–box.

  23. I media har man skrivit
    om riskerna för vissa grupper.

  24. Man har använt begrepp som "lådvins–
    alkis" och "bag–in–box–mamma".

  25. Men det har inte gjorts
    nån riktig undersökning–

  26. –om i vilken utsträckning bag–in–box
    faktiskt driver upp konsumtionen.

  27. Det är det som är syftet med
    vårt projekt. Så här ser det ut:

  28. Den övre linjen redovisar den totala
    vinförsäljningen på Systembolaget.

  29. Det är kraftigt upp. Den gula linjen
    är bag–in–box–försäljning.

  30. Flaskförsäljningen av vin
    har legat ganska stabilt–

  31. –så det kan se ut som att hela
    ökningen av vinförsäljningen–

  32. –bara beror på bag–in–box.

  33. En sån slutsats är lite förenklad,
    eftersom det finns andra skäl–

  34. –till att vinförsäljningen
    har ökat under den här perioden.

  35. Bag–in–box skulle då snarare
    bara ha ersatt flaska.

  36. Det finns en långsiktig ökad trend
    av vinförsäljning sen 1950–talet.

  37. Det här skulle kunna vara en del
    av en långsiktig uppgående trend.

  38. Under perioden så var de disponibla
    inkomsterna kraftigt ökande.

  39. De ökade med 50 procent i genomsnitt.
    När köpkraften ökar handlas det mer.

  40. Det kan också ha varit en faktor.

  41. Ökad tillgänglighet. Man har introdu–
    cerat lördagsöppet på Systembolaget.

  42. Det är också en faktor som man vet
    tenderar att driva upp konsumtionen.

  43. Och marknadsföringen av vin
    har ökat explosionsartat–

  44. –sen det blev tillåtet.

  45. Det räcker inte att bara se trender.
    Man måste göra en djupare analys–

  46. –där man försöker kontrollera
    för trender och andra faktorer.

  47. Det är det som vi försöker göra.

  48. Det finns också
    ett antal tydliga skäl–

  49. –till att man kan förvänta sig att
    bag–in–box har ökat försäljningen.

  50. Det ena är att priset är betydligt
    lägre på boxviner per liter.

  51. Det är
    nånstans mellan 20–30 procent lägre–

  52. –när man jämför samma märke
    som säljs på flaska eller i box.

  53. Sen har vi också kunnat notera–

  54. –att priserna för boxviner
    har sjunkit under denna period.

  55. Det är dels ett lägre pris, dels en
    prissänkning under den perioden.

  56. Det andra är förpackningen.

  57. Den är större, uppenbart.

  58. Det finns mycket forskning som visar
    att större förpackningar tenderar–

  59. –att leda till en ökad konsumtion.

  60. Den är i vissa hänseenden
    mer praktisk att frakta.

  61. Det är lättare att köpa
    en motsvarande mängd vin i box–

  62. –än som fyra flaskor.
    Det är inte lika tungt att bära.

  63. Det är också nån form av normali–
    sering med att ha vin i en låda.

  64. De kan stå framme i köket
    lite mer som vilken vara som helst.

  65. Det blir också en lägre tröskel.
    Man behöver inte korka upp en flaska–

  66. –utan man trycker på kranen lite
    när andan faller på.

  67. Sen är det också en tanke att man–

  68. –när man dricker ur en flaska, ser
    att man kanske druckit för mycket.

  69. Man ser att det går åt.

  70. Samma effekt finns inte
    när man dricker vin ur en box.

  71. Det finns en rad tänkbara faktorer.
    Förutom att boxvinerna är billiga–

  72. –så finns det nåt i förpackningen
    som kan leda till ökad konsumtion.

  73. Jag pratade om långsiktiga trender
    i vinkonsumtion i Sverige.

  74. Den här bilden visar vinförsäljningen
    sen slutet av 1940–talet.

  75. Vi har satt en linje
    där bag–in–box introducerades.

  76. Där finns det... Efter en utjämning
    under 1990–talets ekonomiska kris–

  77. –så har det skett en större ökning–

  78. –än den som är förväntad
    utifrån tidigare trend.

  79. Man kan tolka det som att nåt hände
    då man introducerade bag–in–box.

  80. Det finns en tidigare studie–

  81. –som försökte beräkna den förväntade
    försäljningsökningen av vin–

  82. –utifrån förändringar
    i pris och inkomst.

  83. Då kom man fram till–

  84. –att 2007 var försäljningen av vin
    betydligt högre–

  85. –än vad som var väntat utifrån ekono–
    miska faktorer och tillgänglighet.

  86. Tolkningen man gjorde i den studien
    var att det var nåt annat–

  87. –och en möjlig förklaring
    var introduktionen av bag–in–box.

  88. De tre huvudsakliga
    frågeställningarna i projektet är–

  89. –till att börja med att titta
    på dem som köper bag–in–box.

  90. Är det personer
    som dricker relativt mycket?

  91. Det är grunden om man tror att
    bag–in–box driver upp konsumtionen.

  92. Är det så att de
    som köper bag–in–box dricker mer–

  93. –än dem som köper vinet på flaska?

  94. Vi tittar också på prisskillnaden.

  95. Finns det ett samband mellan priset
    på bag–in–box och vinförsäljningen–

  96. –om man tittar i en statistisk
    analys? Hänger det här ihop?

  97. Sen ska vi också analysera
    marknadsandelen för bag–in–box–

  98. –och om förändringen i den–

  99. –är kopplad till förändringar i en
    ökad total vinförsäljning i Sverige.

  100. Den första frågan är: Dricker de
    som köper bag–in–box mer än andra?

  101. Andra är i det här fallet
    de som köper vin på flaska.

  102. Då har vi tittat
    på CAN:s monitorundersökning.

  103. Data från 2013 till 2015 baseras
    på drygt 40 000 intervjuade svenskar.

  104. Frågorna avser bland annat
    vad man har köpt på Systembolaget.

  105. Sen finns det frågor om hur mycket
    man har druckit under samma period.

  106. Hur ser det då ut
    om vi tittar på vinkonsumtionen?

  107. Vi ser att det här är genomsnittlig
    mängd under de senaste 30 dagarna.

  108. De som köper vin på bag–in–box
    dricker nästan 50 procent mer–

  109. –än de som har köpt vinet på flaska.

  110. Det går i den förväntade riktningen.

  111. Vi ser att även när man tittar
    på den totala försäljningen–

  112. –så dricker de som köper bag–in–box
    mer än de som köper vin på flaska.

  113. Det är ungefär 30 procent högre
    totalkonsumtion i bag–in–box–gruppen.

  114. Det säger inget om det kausala. Det
    kan inte studeras med denna metod.

  115. Men det säger att de
    som köper bag–in–box dricker mer.

  116. Om det är så att de köper
    bag–in–box för att de dricker mer–

  117. –eller om de börjar dricka mer
    därför att de köper bag–in–box–

  118. –kan man inte reda ut
    med den här typen av data.

  119. Sen finns det en uppfattning
    att det är medelålders kvinnor–

  120. –som köper bag–in–box
    och dricker mer vin–

  121. –och att det är den gruppen som är
    riskgruppen. Det ser inte ut så–

  122. –när man tittar på bag–in–box–köparna
    i olika åldersgrupper.

  123. Då kan vi se att bland de som är
    över 50, så köper männen...

  124. Män som köper bag–in–box dricker mer
    än de kvinnor som köper bag–in–box.

  125. Vinet är en större del
    i kvinnors konsumtion–

  126. –men mängden vin är inte högre bland
    just kvinnor som köper bag–in–box–

  127. –utan det finns också
    i andra åldersgrupper.

  128. Vi har tittat på andra olika särdrag
    hos dem som köper bag–in–box.

  129. Vi kunde då se
    att de dricker oftare.

  130. Man har misstänkt att bag–in–box sti–
    mulerar till mer frekvent konsumtion.

  131. De dricker oftare än flaskköparna.

  132. Det är inte jättestor skillnad,
    men dock en högre frekvens.

  133. Däremot såg man ingen skillnad
    i berusningsdrickande.

  134. Vi går vidare till priset.
    Hur mycket billigare är bag–in–box?

  135. Och har priset påverkat
    försäljningen av vin totalt?

  136. Den analysen gör vi
    med tidsserieanalys–

  137. –där vi kopplar BIB–priset
    till den totala vinförsäljningen–

  138. –och ser om vinförsäljningen sjunker
    när priset går upp, och tvärtom.

  139. Det är ju det förväntade.

  140. Vi kan konstatera–

  141. –att priset var i början av perioden–

  142. –14 procent lägre för boxvinerna.
    Det här är utifrån det man betalar.

  143. Skillnaden har vidgats.

  144. Boxvinerna är i genomsnitt
    46 procent billigare i dag.

  145. Vi har inte kontrollerat
    för kvalitet och så vidare.

  146. Det speglar att det har kommit nya
    märken på bag–in–box, som är billiga.

  147. Man kan säga att minimipriset
    på viner har sjunkit.

  148. Samtidigt säljer man mer av
    lite dyrare viner på Systembolaget.

  149. Men det är ett lägre pris
    och en sjunkande prisutveckling.

  150. Sen kunde vi se att vi hade
    en priskänslighet på –0,6.

  151. Det innebär att om priset sjunker
    med 10 procent–

  152. –så kan man förvänta sig att
    vinförsäljningen ökar med 6 procent.

  153. Som jag nämnde,
    så är det betydligt lägre.

  154. I dag finns det boxviner, där man...

  155. Om man räknar om det
    till en 75 cl–flaska–

  156. –så kostar det billigaste vinet
    runt 35 kronor.

  157. De billigaste flaskvinerna är i
    närheten av det billigaste boxvinet.

  158. Det är inte nån jätteskillnad
    på de allra billigaste.

  159. Slutsatsen av analysen av priset är–

  160. –att det lägre priset
    har haft betydelse–

  161. –för den ökade vinförsäljningen
    i Sverige under den här perioden.

  162. Exakt hur mycket kommer vi
    att återkomma till längre fram.

  163. Sen hade vi den tredje analysen.

  164. Är marknadsandelen, som har stigit,
    kopplad till en högre försäljning?

  165. Här studerar vi både priseffekten
    och förpackningseffekten.

  166. De är svåra att skilja åt.

  167. Är det så att när man köper
    en större andel bag–in–box–

  168. –ser vi då också en höjning
    i den totala försäljningen över tid?

  169. Det verkar så när man tittar på
    trenderna. Men hänger sambandet kvar–

  170. –när man tar bort trender och
    kontrollerar för inkomstutveckling?

  171. Även här gör vi tidsserieanalyser
    för att ta reda på det här.

  172. Det här visar ökningen
    av marknadsandelen–

  173. –som har ökat från 0 till 53 procent
    under den här perioden.

  174. Resultaten visar att det var
    ett positivt signifikant samband–

  175. –mellan förändring
    i bag–in–box marknadsandel–

  176. –och förändring i vinförsäljning–

  177. –när man kontrollerar för trender
    och disponibel inkomst.

  178. Med tanke på att man har
    en ökning från 0 till 50–

  179. –så visar det att bag–in–box står
    för mycket av försäljningsuppgången.

  180. De siffrorna
    återkommer vi också till längre fram.

  181. Sammanfattningsvis
    kunde vi konstatera–

  182. –att de som köper bag–in–box
    dricker mer vin.

  183. De dricker inte mindre av annat–

  184. –utan de dricker även totalt sett
    mer än de som köper vin på flaska.

  185. Huruvida det här är kausalt
    eller inte kan vi inte uttala oss om.

  186. Det låga priset har bidragit
    till ökningen av vinförsäljningen.

  187. En ökad marknadsandel
    för en produkt som bag–in–box–

  188. –har sannolikt också drivit upp
    den totala vinförsäljningen.

  189. Vi återkommer längre fram
    med mer detaljer angående det här.

  190. Slutsatsen är helt enkelt–

  191. –att utan bag–in–box hade vi haft
    en lägre vinkonsumtion i Sverige–

  192. –framför allt om inte bag–in–box hade
    varit så mycket billigare än flaska.

  193. Ja, den där får avsluta
    den här presentationen.

  194. Stort tack, Mats.

  195. Du är en av de ledande experterna
    kring de här frågorna.

  196. Det du inte vet
    är kanske inte värt att veta.

  197. Men det är då intressant
    att ställa frågan:

  198. Det som ni hittills har sett...

  199. Finns det saker
    som har väckt din förvåning?

  200. Jag skulle nog säga att det är nog
    ingenting som har förvånat mig.

  201. De hypoteser som jag presenterade i
    början är intuitivt väldigt rimliga.

  202. Om man har en produkt
    som är stor och lite billigare–

  203. –så säger all erfarenhet att det har
    en effekt på människors beteende.

  204. Jag kan inte säga att det är nåt
    som har överraskat jättemycket.

  205. Vi får se hur det går
    de sista veckorna.

  206. Vi kommer
    att samtala vidare i panelen.

  207. Nu ska vi välkomna upp Margaretha
    Haglund från Tobaksfakta.

  208. Du har ett fantastiskt Twitter–namn.
    "Farmor Tobak". Varsågod.

  209. Tack för det. Jag ska inte
    fokusera så mycket på storleken–

  210. –när det gäller tobaks–
    förpackningarna, utan på utseendet.

  211. Det är ju så att tobaksindustrin
    sen tidernas begynnelse–

  212. –har satsat väldigt mycket
    på att utforma paketen–

  213. –så att det inte märks
    vad man säljer.

  214. Död och sjukdom.

  215. Cigarettpaketen och snusdosorna ska
    fungera som den lille försäljaren.

  216. Ju mer förbud som införs
    mot att visa upp produkten–

  217. –desto viktigare blir
    själva förpackningarna.

  218. E–cigaretterna...
    Det är samma sak där.

  219. Vem tror ni är målgruppen för
    de till vänster, de lite flashiga?

  220. Man har till och med gjort
    en MP3–spelare som man kan använda.

  221. Paketen kan se ut som cigarettpaket–

  222. –och produkterna som cigarettpaket.
    Som cigaretter.

  223. Det är precis samma sak
    med vattenpiptobak.

  224. Den ser ni här.

  225. Man måste ha flashiga förpackningar
    om man ska nå konsumenterna.

  226. Man kan lära sig mycket av dokument
    från de som tjänar pengar på det här.

  227. Problemet blir ju stort
    när man har en industri–

  228. –som tjänar
    massor av pengar på det här.

  229. Tobaksindustrin är väldigt tydlig
    när det gäller förpackningarna.

  230. Så här sa man 2008:

  231. "För en industri med så begränsade
    möjligheter att marknadsföra sig"–

  232. –"så blir paketen alltmer den
    viktigaste marknadsföringsplatsen."

  233. "Om de avvisar ditt paket,
    så avvisar de ditt märke."

  234. Det säger ju allt.

  235. Finansanalytikern Morgan Stanley
    har också bedömt–

  236. –åtgärder mot marknadsföring–

  237. –utifrån hur det skulle påverka
    tobaksindustrins vinster.

  238. Här är man också tydlig. Vid sidan
    av priser och skattehöjningar–

  239. –så är de åtgärder
    som borde oroa tobaksindustrin mest–

  240. –exponeringsförbud
    och neutrala förpackningar.

  241. Helt reklamfria förpackningar sätter
    stopp för den lille försäljaren.

  242. I dag har åtta länder i världen
    beslutat om reklamfria förpackningar.

  243. Det är Australien. Infördes 2012.

  244. Storbritannien i år, Irland,
    Frankrike, införs nästa år–

  245. –Nya Zeeland, Kanada,
    Ungern och Norge.

  246. I Sverige diskuterar vi
    för närvarande–

  247. –om det skulle strida
    mot tryckfrihetsförordningen–

  248. –att införa reklamfria förpackningar.
    Själv har jag svårt att smälta det.

  249. I tobakskonventionen,
    som är ett juridiskt bindande avtal–

  250. –som Sverige har skrivit på,
    och 179 andra länder–

  251. –finns det artiklar
    som tydligt säger–

  252. –att tobaksindustrins marknadsföring
    måste begränsas.

  253. Man kan göra det på olika sätt,
    genom stora varningsbilder.

  254. Det finns länder som har 90 procents
    stora varningsbilder fram och bak.

  255. Sverige har
    65 procents varningsbilder–

  256. –i och med det nya EU–direktivet.

  257. Jag hoppas
    att ni har börjat se dem i handeln.

  258. Ett annat sätt att begränsa
    tobaksindustrins marknadsföring–

  259. –är exponeringsförbud mot tobak.

  260. Den åtgärden har i dag införts
    i ungefär 15 länder–

  261. –med goda resultat.

  262. Så. Jag återkommer vid diskussionen.

  263. Tack så jättemycket.

  264. Välkomna hit till ett litet
    panelsamtal, där vi ska fortsätta.

  265. Vi kommer att röra oss
    kring förpackningen på olika sätt–

  266. –och med lite olika infallsvinklar.

  267. Jag kommer att stanna upp lite
    vid storlek på förpackning.

  268. Om man gör en parallell mellan boxen
    och en big pack på cigaretter–

  269. –så blir det nästan limpor
    som man får prata om.

  270. Finns det studier...
    Vad vet vi om limpor?

  271. Driver det en ökad tobaksförsäljning?
    Hur tänker ni kring det här?

  272. Det finns knappast
    några såna studier. Det gör det inte.

  273. Dessutom blir inte limporna
    så mycket billigare.

  274. Det som man har koncentrerat sig på
    när det gäller storleken–

  275. –är att man har förbjudit
    de mindre paketen.

  276. På 1990–talet fanns det paket
    med 4 cigaretter.

  277. Vi kallade dem för barnförpackningar,
    för de blev enkla för barn att köpa.

  278. Ett tag fanns det 10 cigaretter,
    men nu måste det vara minst 20–

  279. –i och med
    det nya tobaksproduktdirektivet.

  280. Mats, du har pratat om pris kopplat
    till boxen. 46 procent var en siffra.

  281. På cigaretter
    är det inte samma sak för en limpa.

  282. Det är en betydligt mindre
    prisförbättring om man köper fler.

  283. Är det det som är skillnaden då?

  284. När det gäller förpackningarna för
    tobak... Det vi jobbar mest med är–

  285. –att förändra förpackningarna
    så att det blir konsumentupplysning.

  286. Om man säljer död och sjukdom,
    så måste förpackningarna spegla det.

  287. En bit på vägen
    är de här nya förpackningarna.

  288. Man ser olika på förpackningsstorlek
    när det gäller alkohol och tobak.

  289. På alkoholsidan
    har vi små förpackningar.

  290. Det finns piccoloflaskor. 20 ml.
    Nej, 20 cl.

  291. Det finns halvflaskor.
    Där har man inte tänkt–

  292. –att det är nåt som rekryterar
    konsumtion bland unga människor–

  293. –så man har olika ingångar
    i förpackningsstorlek.

  294. Å andra sidan är det inte billigare
    att köpa en liten förpackning–

  295. –utan det blir snarare dyrare
    per liter–

  296. –om man köper en liten flaska än
    om man köper en stor eller en box.

  297. Hur kommer det sig?
    Bedömer man riskerna olika?

  298. Man förbjuder små förpackningar
    när det gäller tobak, men...

  299. Jag vet inte vad det beror på,
    men det är intressant att förstå–

  300. –om det är en medveten strategi
    eller om det är nåt som bara händer.

  301. Maggan?

  302. Att vi har förbjudit småförpackningar
    är ganska rimligt.

  303. När cigaretter såldes styckevis
    var de enkla för barn att köpa.

  304. Sen hade man 4 cigaretter
    i en förpackning.

  305. Det är också enkelt för barn.
    Det är billigt. Nu är vi uppe i 20.

  306. Vi har inte haft några förslag som
    säger att man måste köpa en limpa.

  307. När man tar bort småförpackningar
    är det en sorts konsumentskydd.

  308. Det var ett konsumentskydd för barn.
    Vi kallade dem för barnförpackningar.

  309. Hur ska man se
    på färdigfyllda vinglas?

  310. Kan man agitera för barnskydd
    där också?

  311. Ja.

  312. Man gör inte den bedömningen
    att det är samma typ av fråga–

  313. –när det gäller
    mindre förpackningar på alkohol.

  314. Jag vet inte
    vad som är en bra strategi.

  315. Det kan finnas en poäng
    att gynna små förpackningar.

  316. Det var på gång för några år sen–

  317. –att man skulle gynna halvflaskor
    för att minska konsumtionen.

  318. Jag tror aldrig att man har gjort nån
    studie som har testat om det blir så.

  319. Om man skulle låta
    mindre enheter vara lite billigare–

  320. –skulle det få att folk köpa mindre
    så att man får en positiv effekt?

  321. På alkoholsidan är man bra på
    att inte sälja till barn och ungdom.

  322. Så den risken är ganska liten,
    jämfört med på tobakssidan.

  323. Av det som skrivs om alkohol i media–

  324. –så handlar majoriteten av budskap
    om vintips och mat och dryck.

  325. Men en lite större debatt
    handlade i somras om alkoglassen.

  326. Om man skulle jämföra den med
    produktutveckling för cigaretter...

  327. Jag vet inte vad det närmaste är. Det
    kanske har pratats smaktillsatser.

  328. Hur tänker ni
    kring den typen av produktutveckling–

  329. –när det gäller tobak och alkohol?

  330. När det gäller tobak–

  331. –så är smaktillsatserna en oerhört
    viktig sak för tobaksindustrin.

  332. Man packar in sin tobak
    med olika smaktillsatser.

  333. Det är frukt och godis–

  334. –och olika spritsorter.

  335. Det kan handla om
    tusentals olika tillsatser.

  336. Många tror att tobak är ren tobak,
    men det är mest tillsatser.

  337. En del tillsatser ska underlätta att
    man börjar, som till exempel mentol.

  338. Det är därför man kommer
    att förbjuda mentol från 2020.

  339. Utan smaktillsatser skulle vi inte ha
    många snusmärken i Sverige.

  340. Det är smaktillsatserna som gör
    att vi har så många snusmärken i dag.

  341. Mats, nåt du nämnde, men som ni inte
    tittat klart på, var normalisering.

  342. Vad betyder en produkt som alkoglass
    för synen på alkohol generellt?

  343. På ett sätt är det väl nåt litet steg
    i en normalisering av alkohol.

  344. Så skulle man kunna se det.
    Sen vet inte jag...

  345. Jag hoppas att inte syftet är
    att få ungdomar att börja dricka.

  346. Jag kan inte bakgrunden
    till den produkten.

  347. Men den är ju på nåt sätt...
    Det är ganska dyrt.

  348. Om man använder alkoglass som
    alkohol, så blir det väldigt dyrt.

  349. Det är ingenting som jag tror
    att ungdomar skulle ha råd med.

  350. Samtidigt blir det konstigt
    att ha produkter i livsmedelshandeln–

  351. –som är så alkoholrika
    när man har ett detaljhandelsmonopol.

  352. –Vad pratar vi om för volymprocent?
    –5 procent.

  353. Är det en utmaning
    för Systembolaget som företag?

  354. I nån mån
    skulle man kunna se det så.

  355. Om det skulle växa fram
    många alkoholstarka produkter–

  356. –så blir det lite konstigt,
    tycker jag.

  357. Utformning är nåt
    som det pratas mycket om.

  358. "Plain package." Det har också
    lyfts begrepp som "plain bottles".

  359. Men där är inte diskussionen
    på samma sätt.

  360. Det är intressant att diskussionen är
    på så olika sätt. Hur ser ni på det?

  361. "Plain bottles" kontra
    "plain packages". Vad är skillnaden?

  362. Jag har inte satt mig in så mycket
    i det här med "plain bottles".

  363. Men jag googlade runt
    inför det här panelsamtalet–

  364. –och upptäckte att det har
    diskuterats i Sverige för nåt år sen.

  365. Det var ett parti som lyfte frågan om
    att det här kunde vara en bra idé.

  366. Det levde inte vidare, men frågan är
    väckt. I andra länder är den levande.

  367. –Var det en riksdagsmotion?
    –Jag vet inte om det blev det.

  368. Men frågan finns i varje fall.

  369. En annan på samma tema är om man
    pratar varningstexter på cigaretter.

  370. Vid annonsering för alkohol ska var–
    ningstexten uppta 20 procent av ytan–

  371. –däremot inte på förpackningarna.
    Hur kommer det sig?

  372. Det fanns ju en tid när man i Sverige
    hade tobaksannonser med varningstext.

  373. Det tycker jag är en dubbelmoral
    som absolut inte gynnar folkhälsan.

  374. Vi jobbade väldigt hårt
    för att få bort den.

  375. Det borde vara samma slutsats
    man kan dra när det gäller alkohol.

  376. Jag skulle inte bli förvånad om det
    blir aktuellt med varningstext–

  377. –för andra länder tillämpar ju det.

  378. Australien har det, till exempel.

  379. Men spelar det nån roll? Ser man inte
    bara texten och bortser från den?

  380. Man har inte visat att varningstexter
    minskar konsumtion och skador.

  381. Däremot verkar de flesta
    övertygade om–

  382. –att det inte är nånting dåligt,
    utan snarare ett bra sätt–

  383. –att vidmakthålla definitionen av
    alkohol som en annorlunda vara–

  384. –och på det sättet legitimera att man
    gör insatser som är mer effektiva–

  385. –som en legitimering
    för andra åtgärder.

  386. Man kan resonera så. Vi har gjort
    en ny europeisk undersökning–

  387. –om alkoholkultur och attityder till
    alkoholpolitik i 20 olika länder.

  388. Den kommer i december.

  389. Då kunde man se att en majoritet
    av medborgarna i Europa–

  390. –är för – ungefär 70 procent – att
    man har varningstexter på alkohol.

  391. Det är en åtgärd som har ganska
    stor förankring i befolkningar.

  392. Ur den synvinkeln tror jag inte...

  393. Det är bra att ha med sig att
    det finns ett stöd. Det blir enklare.

  394. Från tobaksområdet
    finns det en stark evidens–

  395. –för varningstexter
    och, framför allt, varningsbilder.

  396. Det har effekt. Det har gjorts många
    studier. Där finns inga tveksamheter.

  397. Det påverkar den sociala acceptansen
    väldigt mycket.

  398. I Australien har man nyligen sett–

  399. –att när man både har stora
    varningsbilder och reklamfria paket–

  400. –så är det de vuxna
    som påverkas mest.

  401. Dessutom är det
    otroligt billig samhällsinformation.

  402. Ni ser ju här.

  403. Där finns ingen tveksamhet. En annan
    anledning till att de ska vara stora–

  404. –är att det tar bort industrins
    möjligheter att marknadsföra sig–

  405. –att packa in det här
    i guld och purpur.

  406. De tvingas
    till riktig konsumentupplysning.

  407. En annan fråga som handlar om
    förpackningsutformning kan vara–

  408. –att det inom alkoholområdet
    finns olika handväskor och boxar.

  409. Vad vet vi om sånt?
    Spelar det nån roll?

  410. Hur tänker ni kring det?

  411. Parfymförpackningarna har förbjudits
    i det nya tobaksproduktdirektivet.

  412. Det fanns förpackningar som såg ut
    som läppstiftsförpackningar.

  413. Det hade kvinnor och unga flickor
    som målgrupp.

  414. Det var mycket utstuderat.

  415. De hade 7–10 procent
    av marknaden i EU–länderna–

  416. –och fanns i princip i alla länder.

  417. Jag har inte hittat studier
    som tittar på de här frågorna.

  418. Det är en brist på forskning om för–
    packningens effekter på alkoholsidan.

  419. Där finns det mer man kan göra,
    så jag kan inte svara på–

  420. –om man vet på vilket sätt det
    påverkar eller inte på alkoholsidan.

  421. Om man då tittar
    utifrån ett folkhälsoperspektiv–

  422. –och skulle försöka belysa
    de här frågorna ur den synvinkeln...

  423. Om ni får göra en önskelista
    över viktiga preventionsinsatser–

  424. –och kanske också regleringar,
    vad skulle ni då vilja säga?

  425. Som alkoholforskare lutar man sig
    på den forskning som finns.

  426. Då är begränsad tillgänglighet, både
    fysisk och ekonomisk, det centrala.

  427. När det gäller priset
    är det väldigt viktigt att undvika–

  428. –att man gynnar
    större förpackningar på nåt sätt–

  429. –att man tjänar på att köpa mer.

  430. Det är en strategi som man bör beakta
    när man utformar en prispolitik.

  431. –Har vi helt missat den?
    –Nej, men det finns en del att göra.

  432. Man bör utreda och se
    vilken betydelse det här kan ha.

  433. Där kan vi också jämföra med andra
    länder som har en annan policy–

  434. –och göra jämförande studier
    för att belysa den här frågan.

  435. Det är nog en viktig sak
    att tänka på.

  436. När det gäller tobakssidan
    har vi evidens–

  437. –om att stora och reklamfria
    varningsbilder på paketen är viktiga.

  438. Det finns tillräcklig evidens från
    Australien, som införde det 2012.

  439. Det är det
    som man borde göra även i Sverige.

  440. Vi får väl se hur det blir med det.
    Många försöker göra krokben.

  441. Vad är din bild av diskussionen? Vi
    har ingen med industriperspektiv här.

  442. Men vad är din bild, Margaretha?
    Hur ser den här diskussionen ut?

  443. I Sverige har det framförts...

  444. Utredningen som tittade på detta med
    neutrala förpackningar var tydlig.

  445. Inget handelsavtal skulle hindra oss,
    ingen varumärkesrätt, mönsterrätt–

  446. –Europakonventionen för mänskliga
    rättigheter, regeringsform etcetera–

  447. –utan det var
    tryckfrihetsförordningen–

  448. –vilket jag tycker är konstigt–

  449. –eftersom man gör undantag
    för reklam för bland annat tobak.

  450. Om man införde
    neutrala förpackningar–

  451. –så skulle man ta ifrån
    tobaksindustrin möjligheten–

  452. –att ge andra meddelanden på
    förpackningarna, som inte var reklam.

  453. Vad skulle det kunna vara, då?

  454. Typ: "Förlåt oss våra synder och
    att vi tar död på 12 000 varje år"–

  455. –"och gör 100 000 sjuka."

  456. Det skulle de inte kunna ha
    på förpackningarna då.

  457. Eller: "Stöd cancerforskningen."

  458. Då måste man ju fråga om detta
    är rimligt. Jag har svårt att tycka–

  459. –att reklamfria förpackningar
    skulle vara i motsats–

  460. –till tryckfrihetsförordningens anda.

  461. –Det är min uppfattning.
    –Är det där diskussionen ligger nu?

  462. Tobaksindustrin borde inte få gömma
    sig bakom tryckfrihetsförordningen.

  463. Mats...

  464. Utifrån folkhälsoperspektiv...

  465. Pris var du inne på–

  466. –och ni kommer att titta vidare
    på marknadsföringsfrågor–

  467. –och normaliseringsfrågor
    och så vidare.

  468. Finns det saker där som är viktiga?

  469. När det gäller marknadsföringsfrågor?

  470. Det är ju uppenbart så...

  471. Det har skett en explosionsartad
    ökning för alkohol under den tiden.

  472. Har det spelat in eller inte? Hur
    ska man se på den typen av frågor?

  473. Jag tänkte på det här med varnings...

  474. Det har pumpats ut mycket varnings–
    texter i samband med ökningen.

  475. Det är en fråga som... Det är en
    ganska markant förändring, det också.

  476. Det vore intressant att veta hur
    mycket det dämpar reklamens effekt.

  477. Den är ganska neutral och har
    ganska hårda informationsbudskap.

  478. Det vore intressant, men vad jag vet
    har ingen tittat närmare på det.

  479. Om två år är det "Drogfokus" igen.
    Om ni tänker att ni står här då–

  480. –vad tror ni då
    att vi har sett för förändring?

  481. Om ni ska spekulera lite
    i framtiden...

  482. Då hoppas jag
    att vi kan gratulera Sverige till–

  483. –att vi har infört exponeringsförbud
    av tobak på försäljningsställen–

  484. –och att vi åtminstone har på gång–

  485. –frågan om neutrala,
    eller reklamfria, förpackningar.

  486. Jag tror inte att de finns då.

  487. Men jag tror inte
    att tobaksåtgärderna har förändrats.

  488. Det här är några saker
    som är viktiga–

  489. –ihop med många andra,
    typ skattehöjningar.

  490. Jag tror att mer har hänt på
    tobaksområdet. Det är fascinerande–

  491. –hur en så likartad produkt, med såna
    risker, får en så olika utveckling.

  492. Mycket lär hända på tobakssidan.

  493. På alkoholsidan är jag osäker på
    om så mycket kommer att förändras.

  494. –Varför kommer du fram till det?
    –Det känns inte...

  495. ...som att det finns samma av–
    normaliseringsbehov på alkoholsidan.

  496. På tobakssidan verkar det
    inte finnas några problem–

  497. –med att avnormalisera tobak
    och ha restriktioner.

  498. Alkoholen
    blir i stället normaliserad.

  499. Även om folk är för restriktioner...
    Det märker vi i mätningar.

  500. Det känns ändå inte
    som att det finns nån riktig...

  501. Alkoholfrågan
    skulle behöva stärkas på nåt sätt.

  502. –Debatteras alkoholfrågan för lite?
    –Jag tycker det.

  503. De orden får avsluta
    den här debatten, eller samtalet–

  504. –som säkert kommer att fortsätta.
    Vi samlas här igen 14.30.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Alkoholfrågor, Alkoholkonsumtion, Företagsekonomi, Förpackningar, Materialadministration, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Tobaksrökning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss