Titta

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Om UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Föreläsningar och samtal om behovet av kritiskt etiskt tänkande. Hur ska kritiskt etiskt tänkande bli en naturlig del av den högre utbildningen? Vad ska läras ut och av vem? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning: Endemiska bristerDela
  1. Tack. Det är fantastiskt roligt
    att se så många här.

  2. Jag är en av initiativtagarna
    till det här evenemanget–

  3. –men jag har på sin höjd
    bara varit rorsman i det här.

  4. Kaptenen ser ni där.
    Det är Lennart Levi.

  5. Lennart har varit den
    drivande motorn, initiativtagaren–

  6. –och energiknippet i detta.

  7. Det har varit en lång resa.
    Vi har hållit på i 2–3 år.

  8. Det har varit fantastiskt
    att få arbeta med Lennart.

  9. Jag är ödmjukt tacksam för
    att han har dragit in mig i detta–

  10. –och det har varit
    en fantastisk resa.

  11. Jag ska nu försöka prata–

  12. –om endemiska brister i tillit,
    etisk kompetens och socialt kapital.

  13. Det här kommer från en operation–

  14. –som vi startade 2004 i Göteborg–

  15. –som heter The Quality
    of Government Institute.

  16. Vi hittade inget bra namn på svenska.
    Det blev Institutet för forskning–

  17. –om korruption och kvalitet
    i samhällsstyrningen.

  18. Vi fick pengar
    från Riksbankens Jubileumsfond.

  19. Sen har vi haft tur
    med de anslagsgivande myndigheterna.

  20. Vi har fått pengar
    från Vetenskapsrådet, Riksbanken–

  21. –EU och Europeiska forskningsrådet.

  22. Det är en för samhällsvetenskapen
    omfattande operation.

  23. Det är 28 forskare
    och 7–8 forskningsassistenter.

  24. Jag är inte längre "head of
    institute", utan "senior advisor".

  25. På 8 månader
    har ingen behövt mitt "advice"–

  26. –så jag är rätt nöjd med
    den här "transferring of authority".

  27. Forskningen...

  28. Det finns mycket rapporter och annat
    att tala om, men jag vill lägga fram–

  29. –att vi har byggt vad som nog är
    världens största databaser om detta.

  30. De är allmänt och lätt tillgängliga.
    Kan ni beställa biljetter via datorn–

  31. –så kan ni leka Hans Rosling
    på våra data. Det är väldigt kul.

  32. Ja. Vad är det då vi har sysslat med?

  33. Den första frågan är: Hur definierar
    man "kvalitet" i samhällsstyrningen?

  34. Ni kan bara tänka er hur man kan
    diskutera vad som är korruption.

  35. Den andra frågan är effekter.

  36. Om nu ett land eller en stad har en
    viss kvalitet i samhällsstyrningen–

  37. –vad är det då man får?
    Och så tiotusenkronorsfrågan:

  38. Hur kan man
    förklara variation i detta?

  39. Vi skiljer oss rätt mycket
    från andra statsvetare.

  40. Vi är inte så intresserade
    av politik–

  41. –alltså hur partier agerar
    eller hur folk röstar.

  42. Vår beroendevariabel
    är mänsklig välfärd.

  43. Vad betyder den offentliga politiken
    för olika mått på mänsklig välfärd?

  44. Kan man då mäta
    det här med etisk kompetens–

  45. –graden av etik, i världen?
    Ja, säger min kollega Sören Holmberg.

  46. Kan man tävla i simhopp och konst–
    åkning i OS, så kan man mäta allt.

  47. Jag håller nästan med.
    Vi har byggt många mått på det här–

  48. –och vi har samarbetat
    med Transparency International.

  49. Detta är ett av de mest kända måtten
    på graden av korruption–

  50. –som man kan se
    som ett mått på etik i världen.

  51. Ju ljusare gult, desto bättre
    och ju mörkare rött, desto sämre.

  52. Det är viktigt att framhålla
    att både historiskt sett och i nutid–

  53. –är hög kvalitet i samhällsstyrningen
    och låg korruption undantaget.

  54. Det är inte regeln.

  55. Detta finns i Europa norr om Alperna
    och väster om Elbe.

  56. I USA... Vad vill ni ha?
    Norr om Chicago. Kanske Kanada.

  57. Australien, Nya Zeeland.
    Sen några små intressanta länder:

  58. Kap Verde, Botswana, Japan.

  59. Sydkorea, inte Nordkorea.

  60. I stort sett kan man säga att
    70–75 procent av världens befolkning–

  61. –lever under oetiska och dysfunk–
    tionella offentliga institutioner.

  62. Vi har också gjort en studie–

  63. –där vi intervjuat 120 000 människor
    baserat på regioner i Europa.

  64. Så här ser det ut:
    Ju mer svart/blått, desto bättre–

  65. –och ju mer grönt/gult, desto sämre.

  66. Som vi kan se,
    så är variationerna rätt stora här.

  67. Man kan notera att i en
    tredjedel av de europeiska länderna–

  68. –är det stora regionala variationer.
    Italien är det mest magiska fallet.

  69. Södra Italien är dåligt–

  70. –månne inte på nigeriansk,
    men väl på marockansk nivå.

  71. Men regionerna i norra Italien är
    rena som Danmark. Det är märkligt.

  72. Detta är ett land som har haft samma
    formella institutioner i 150 år.

  73. Det ger ett viktigt budskap. Att bara
    pilla med centrala institutioner–

  74. –som lagar, regler och författningar,
    ger inte så mycket.

  75. Det är ett antal länder
    som har stora regionala variationer.

  76. Med detta vill jag också säga
    att det här problemet ingalunda...

  77. Förlåt mig.

  78. ...är begränsat till u–länder
    eller forna kommunistländer.

  79. Variationen inom Europa är lika stor
    som variationen i Afrika.

  80. Den andra frågan som vi har tittat på
    är frågan om mellanmänsklig tillit.

  81. Den frågan började man ställa
    i början på 1960–talet.

  82. I Sverige har vi data sen i början
    på 1980–talet. Den lyder så här:

  83. "Tycker du att man kan lita
    på de flesta människor"–

  84. –"eller tycker du att man ska vara
    försiktig i umgänget med andra?"

  85. Det finns en stor forskning
    om vad den här frågan betyder–

  86. –och hur den hänger ihop
    med andra saker–

  87. –men min tolkning
    av frågan är så här:

  88. Man kan inte veta om folk i allmänhet
    är att lita på i sitt samhälle.

  89. Jag tror att
    när folk svarar på den här frågan–

  90. –så svarar de egentligen på en annan
    fråga. De gör en slags utvärdering–

  91. –av den allmänna moraliska halten
    i det samhälle de lever.

  92. Även här ser vi stora variationer.

  93. Vi har data från 150 länder.
    Jag har bara med vartannat här.

  94. Det är jättestora variationer.

  95. De nordiska länderna ligger högt,
    och sen går hela skalan ner.

  96. Medelvärdet i världen
    ligger en bra bit under 50.

  97. Det ligger på...

  98. Det är 29 procent
    som svarar ja på frågan.

  99. Ja. Så här ser det ut
    inom Europa, i regioner.

  100. Här har vi alla de 200 regionerna,
    baserat på länder.

  101. Här är variationen överraskande stor.

  102. Den region i Europa där flest uppger
    att de kan lita på andra människor–

  103. –är Köpenhamnsregionen.
    Där har vi 80 av 100.

  104. Sen går det neråt. Tyskland, Italien
    och Frankrike har stora variationer.

  105. I en region i Serbien, vars namn jag
    inte kan uttala, är det 8 av 100.

  106. Vi har alltså
    en tiofaldig variation i Europa–

  107. –på det här med hur folk bedömer
    sitt samhälles etiska standard.

  108. Jag önskar de som ska skapa enhet
    i Europa lycka till med de här data.

  109. De kommer att behöva det.

  110. Var finns då problemen
    med etik och korruption?

  111. I den här forskningen sysslar vi
    inte bara med kvantitativa data.

  112. Vi gör även etnografiska och
    historiska studier. Jag kan försäkra–

  113. –att "the stories from the field"
    inte ger upphov till en god nattsömn.

  114. Låt mig ta ett exempel.

  115. Tre av fyra barn i Tanzania som dör
    av lättbotade uttorkningssjukdomar–

  116. –har faktiskt tagits till en modernt
    utrustad hälsovårdsklinik.

  117. Varför dör de? Antingen är personalen
    inte där – de jobbar svart bredvid–

  118. –eller så har de sålt medicinerna
    på svarta marknaden–

  119. –och ger de stackars barnen
    sockerpiller. Så där fortsätter det.

  120. Men man bör komma ihåg–

  121. –att detta inte bara är ett problem
    för u–länder. Jag brukar säga:

  122. Tanken om ett land utan korruption
    är lika sannolik–

  123. –som ett land utan kriminalitet.
    Det finns några ledande ekonomer.

  124. Danny Kaufmann är före detta
    chefsekonom på Världsbanken.

  125. När de analyserar finanskrisen 2008–

  126. –så gör de det
    i termer av korruption.

  127. De pekar på ett antal fall då
    de stora bankerna använt sin makt–

  128. –för att plocka väck regleringar
    som skulle förhindra såna kriser.

  129. De understryker–

  130. –att den här problematiken med
    korruption och "bad governance"–

  131. –inte på nåt sätt
    är begränsad till utvecklingsländer.

  132. Man ska komma ihåg att mycket av de
    pengar som genereras med korruption–

  133. –tas om hand
    och investeras i i–länder.

  134. Vi har skandaler i affärsvärlden.
    Det är Siemens och Volkswagen.

  135. Vi har finansdepåer i västländer,
    som Schweiz och Luxemburg.

  136. De pengarna har genererats av
    korruption. Vi har Panama–skandalen.

  137. Vi har FIFA. För oss fotbollsnördar
    är detta lite tungt.

  138. Vi har en svår korruptionsskandal
    i en svensk kommun, Motala.

  139. Jag kan nämna Karolinska.

  140. Det handlade inte om korruption,
    men nog var det oetiskt agerande.

  141. Ja. Vad vet vi då
    om effekterna av det här?

  142. Ja.

  143. Detta är
    några enkla bivariata samband.

  144. På Y–axeln har jag FN:s berömda
    "human development index".

  145. Det är ett mått på befolkningshälsa–

  146. –men också läskunnighet
    och tillgång till vatten.

  147. Den andra axeln är
    "control of corruption".

  148. Som ni kan se,
    så är det ett rätt stadigt samband.

  149. Detta är mitt favoritmått
    på befolkningshälsa–

  150. –inte hur länge man lever, utan hur
    länge man kan leva med god hälsa.

  151. Vad är poängen med att bli 90
    om man är ursjuk de sista 30 åren?

  152. Ni ser ett starkt samband–

  153. –mellan "healthy life years"
    och "control of corruption".

  154. Blir man gladare eller ledsnare av
    korruption? Man blir mycket ledsen.

  155. Vi har mått på
    om folk är nöjda med livet.

  156. Det kommer nåt intressant när man gör
    avancerade statistiska beräkningar–

  157. –på de 120 000 människor
    man har i den här databasen.

  158. Det finns 2,5 anledning
    till att man är olycklig.

  159. Man är olycklig
    om man uppfattar att man är sjuk–

  160. –eller att man lever under korrupta
    institutioner. Det har stark effekt.

  161. Det mesta andra försvinner
    i regressionsanalyserna.

  162. Vår tolkning är att man då uppfattar
    att man saknar kontroll över livet.

  163. Man är offer
    för ett system som man inte förstår.

  164. Man blir gladare av pengar–

  165. –men bara upp till den nivå man hade
    när vi var tonåringar.

  166. Så som det går att mäta,
    så har de sista 24 000 dollarna–

  167. –som vi har fått per capita sen jag
    var ung, inte gett nånting.

  168. Vi är intresserade av pengar. Här har
    vi måttet "quality of government".

  169. Vi mäter graden av opartiskhet
    i förvaltningen i ungefär 150 länder–

  170. –och BNP per capita.

  171. Som ni ser igen,
    så är det ett rätt starkt samband.

  172. För att förstå styrkan
    i de här sambanden...

  173. Om jag hade bytt ut korruptionsmåtten
    mot vårt bästa mått på demokrati–

  174. –så får man nästan ingenting.
    Det är de dåliga nyheterna, tyvärr.

  175. Det kommunistiska Kina överträffar
    det demokratiskt liberala Indien–

  176. –på varje upptänkligt mått vi har
    på mänsklig välfärd i dag.

  177. Det här är rätt starka samband
    som man får.

  178. Den första konklusionen är–

  179. –att en klar majoritet lever
    under dysfunktionella institutioner.

  180. Problemet finns överallt,
    men variationen är stor.

  181. Om man i dag skulle summera huvud–
    orsakerna till mänskligt lidande–

  182. –så handlar det inte om brist på tek–
    niska eller medicinska landvinningar.

  183. En medicin mot alzheimer skulle vara
    bra, men det är inte där det klämmer.

  184. WHO:s generalsekreterare
    säger att vi har allt–

  185. –för att skapa en rimlig "population
    health" för världens befolkning.

  186. –men det når dem inte, för de lever
    under dysfunktionella institutioner.

  187. Den andra frågan är:
    Vad är detta för typ av problem?

  188. Kan man prata om att vissa kulturer
    har det här problemet ingrott?

  189. Vårt svar är nej. Det bygger både på
    surveydata och historiska data.

  190. Människor som lever och verkar
    i djupt korrupta samhällen–

  191. –tar klar moralisk ställning
    mot korruption.

  192. Där skiljer sig inte
    Danmark från Nigeria.

  193. De deltar därför att de uppfattar
    att de inte har nåt annat val.

  194. De flesta av oss... Om det krävs
    mutor för att ge våra barn sjukvård–

  195. –så skulle vi nog betala mutor.
    Men vi skulle inse att det är fel.

  196. De deltar också därför att de är–

  197. –under vad vi kallar för ett
    problem med kollektivt agerande.

  198. Det är meningslöst och farligt–

  199. –att vara den ende hederlige polisen
    i en mexikansk styrka.

  200. De vill bara ändra sig om de tror
    att de flesta andra ändrar sig.

  201. Är folk i allmänhet
    rationella egoister? Nej.

  202. Folk är beredda till samarbete.

  203. De är villiga att agera etiskt
    under förutsättning att de tror–

  204. –att de flesta andra människor
    också är beredda att agera etiskt.

  205. Det finns Moder Teresas,
    som alltid gör det moraliskt rätta–

  206. –men de är för få
    för att bygga stabila samhällen på.

  207. Som väl är,
    så är inte alla rationella egoister.

  208. Om de skulle vara det,
    så är korruptionen garanterad.

  209. Grundnormen här är reciprocitet.

  210. Folk agerar moraliskt korrekt även
    om de inte tjänar ekonomiskt på det–

  211. –under förutsättning att de övertygas
    om att de flesta andra också gör det.

  212. Är problemet begränsat
    till pengar, mutor? Nej.

  213. Om vi frågar folk i Grekland
    eller södra Italien–

  214. –om deras sjukvårdssystem känns
    korrupt, så svarar 80–90 procent ja.

  215. Om vi sen frågar om de, eller nån
    i hushållet, har betalat en muta–

  216. –eller har blivit tillfrågade om det,
    så svarar bara 15–20 procent ja.

  217. Vår tolkning av detta–

  218. –och det bygger på diskussioner med
    ländernas antikorruptionsaktivister–

  219. –är att det folk uppfattar
    som moraliskt inkorrekt–

  220. –är olika former av favoritism,
    där pengar bara är en begränsad del.

  221. Du aldrig får ett byggnadskontrakt
    om du inte känner rätt människor.

  222. Dina barn kommer inte in på uni–
    versitetet om du inte har kontakter.

  223. Du får aldrig ett jobb inom offentlig
    förvaltning utan rätt partibok.

  224. Jag gillar detta, eftersom motsatsen
    till rättvisa inte är jämlikhet.

  225. Vi kan tolerera
    väldigt mycket ojämlikhet.

  226. Jag kommer från Malmö och är inte
    så avundsjuk på Zlatan Ibrahimovic.

  227. Jag unnar honom hans framgångar.
    Rättvisans motsats är favoritism.

  228. Den uppfattningen är helt universell.

  229. Vi hittar detta i alla samhällen. Det
    är favoritism som är grundproblemet.

  230. Det kan då ses som en avsaknad
    av opartiskhet i agerandet.

  231. Varför är då högre utbildning viktig
    i det här sammanhanget, tror jag?

  232. Det vi kan se i våra studier är
    att professionell normbildning–

  233. –det som på engelska kallas "peer
    pressure", har stort inflytande.

  234. Man når förbättringar i detta–

  235. –om man integrerar förvaltnings–
    tjänstemän från korrupta länder–

  236. –i internationella fora,
    där den här normbildningen sker.

  237. Vi utbildar naturligtvis de grupper
    som vi uppfattar som normsättande.

  238. När folk bestämmer sig för
    om andra människor är att lita på–

  239. –så är deras bild av de offentliga
    tjänstemännens agerande viktig.

  240. Om man tror att den lokala läraren,
    skattefogden, domaren och polisen–

  241. –är korrupt och ohederlig,
    så drar man slutsatsen–

  242. –att om inte de går att lita på, så
    är inte folk i allmänhet att lita på.

  243. Det tyska ordspråket
    verkar med andra ord vara korrekt.

  244. Fisken ruttnar från huvudet och ner.

  245. Den här sociala tilliten–

  246. –som är beroende av tilliten
    till den offentliga maktutövningen–

  247. –är avgörande för sammanhållningen
    och solidariteten i samhället.

  248. Har vi några problem i Sverige
    med detta? Det finns exempel.

  249. Många känner till dem
    från sin egen verksamhet.

  250. Låt mig ta ett fall som jag har
    upplevt som rätt så besvärande.

  251. Det finns i grundlagen,
    i regeringsformen, ett stadgande–

  252. –som faktiskt sätter
    en väldigt hög standard–

  253. –för hur offentliga tjänstemän
    ska agera. Det lyder så här:

  254. Det är regeringsformens nionde
    paragraf, första kapitlet:

  255. "Domstolar, förvaltningsmyndigheter
    och andra med förvaltningsuppgifter"–

  256. –"ska i sin verksamhet
    beakta allas likhet inför lagen"–

  257. –"samt iaktta saklighet
    och opartiskhet."

  258. För det första är det här en rätts–
    regel, inte en målsättningsparagraf.

  259. Det måste alla att rätta sig efter.

  260. Det andra gjordes klart
    i senaste grundlagsrevisionen.

  261. Det här gäller även privata utförare
    av offentliga uppgifter.

  262. Friskolor och så vidare.

  263. Det här är tänkt att fungera
    mot alla former av partiskhet:

  264. Nepotism, mutor, vänskapskorruption
    och så vidare.

  265. Om man vill använda
    ett gammaldags språkbruk–

  266. –kan man säga att man
    ska rida spärr mot oväld och...

  267. Nej. Det ska garantera oväld
    och rida spärr mot mannamån.

  268. Jag har under de senaste 15 åren
    rätt ofta varit inbjuden–

  269. –till professionella organisationer,
    myndigheter och andra fora–

  270. –där jag kunnat ha 150 höga
    polisbefäl, 300 rektorer–

  271. –150 stycken chefer
    i försäkringskassan.

  272. Jag drar den här litanian
    och sen säger jag:

  273. "Som ni vet finns det ett stadgande
    i grundlagen som reglerar"–

  274. –"hur ni ska bete er
    när ni utövar myndighet."

  275. "Jag antar att ni även klockan två
    på natten kan rabbla detta utantill."

  276. Det slår aldrig fel.
    De har aldrig hört talas om detta.

  277. Du kan gå igenom hela din utbildning
    till att bli offentlig tjänsteman–

  278. –men det stadgande som ska reglera
    hur du ska agera är okänt för dem.

  279. De tycker att det är kul att det står
    om dem, men de känner inte till det.

  280. Det är ett problem i utbildningen
    som är rätt besvärande.

  281. Ett annat problem... Det här kommer
    från en av de ledande forskarna.

  282. Det är en amerikan, Francis Fukuyama.

  283. Han tar, som vi hörde,
    inledningsvis upp–

  284. –detta med intränad etik.

  285. Han är lite mer biologisk i sin
    ansats, men säger ungefär så här.

  286. Hans bok bygger på en analys
    av 5 000 års historia.

  287. Tittar man på detta över tid
    och även i nutid–

  288. –så kan man se väldigt tydligt–

  289. –att den naturliga reaktionen
    om man innehar en offentlig tjänst–

  290. –är och har varit att man
    använder den för att gynna sig själv–

  291. –sin familj, sina vänner,
    sin klan, sin stam–

  292. –sitt politiska parti,
    sin fraktion, sin intressegrupp.

  293. Det är det som ligger den mänskliga
    naturen närmast om hjärtat.

  294. Att inte göra så måste tränas in.

  295. Ett tydligt exempel är...
    Säg att du är rektor för en skola.

  296. Du söker en ny lärare och har till
    slut två kandidater att välja på:

  297. En som är klart mest meriterad
    och en som är lite lagom meriterad–

  298. –men som råkar vara din arbetslösa
    brorson. Vem tar du?

  299. Ja, det vanligaste i världen
    är att man väljer brorsonen.

  300. Att inte göra det bygger
    dels på en inträning av förmågan–

  301. –men också på att du tror–

  302. –att de flesta andra rektorer
    också skulle agera etiskt korrekt.

  303. Det är meningslöst att vara
    den ende som sorterar sopor i byn.

  304. Om ingen annan gör det,
    så blir det inget.

  305. Då har vi inom den högre utbildningen
    och forskningen ett antal ansatser–

  306. –som är lite problematiska.

  307. Det första är stort inom humaniora
    och delar av samhällsvetenskapen.

  308. Det benämns identitetsteori.

  309. Den teorin säger att idén
    att en person med identiteten X–

  310. –skulle kunna agera opartiskt
    mot en person med identiteten Y–

  311. –finns inte på kartan.

  312. Identiteterna kan handla om religion,
    etnicitet, kön... Vad du vill.

  313. Vi har kulturrelativisterna–

  314. –som menar att opartiskhet
    är en västerländsk idé–

  315. –och att den inte är önskvärd
    i andra samhällen.

  316. De har empiriskt fel,
    men de är också rätt starka.

  317. Det finns inte så många marxister
    kvar, men en och annan finns det.

  318. De kallar sig
    "political economists" numera.

  319. Idén om att staten skulle kunna vara
    opartisk är naturligtvis en chimär.

  320. Staten är en intressebaserad
    operation för den härskande klassen.

  321. Vi har en ekonomisk teori–

  322. –som säger att allt agerande
    är rationellt egenintresserat.

  323. Att du inte skulle agera så finns,
    men det är lite brus.

  324. Vi har ekonomutbildningar...
    Här finns ett problem.

  325. Studie efter studie efter studie
    visar upp–

  326. –att de som läser den här typen
    av utbildningar har mindre förmåga–

  327. –att agera solidariskt, ickekorrupt
    och oväldigt.

  328. Hur ska man tänka på det här?
    Kritikerna kan naturligtvis ha rätt.

  329. Jag försöker tänka på det här
    som en bro.

  330. Detta är den vackra Svinesundsbron.
    Vi ska se om det här kan fungera.

  331. En bro består ju av två saker.

  332. Det ena är körbanan,
    och den är det mesta av bron.

  333. Om man pratar med en del ekonomer–

  334. –så säger de att 90 procent av mänsk–
    ligt agerande är egenintresserat.

  335. Resten är bara brus.
    Vi behöver inte bry oss om det.

  336. Men jag tänker så här:
    Broarna består också av brofästen.

  337. Det är en liten del av bron–

  338. –men en bro utan brofäste
    kommer att klappa ihop.

  339. Även om det opartiska agerandet
    inte är det mest dominanta–

  340. –så är det helt viktigt, för det är,
    för att använda Jon Elsters ord:

  341. "It's the cement of society."
    Det är samhällets cement.

  342. Ja.

  343. Man kan också tänka på det här.
    Det här är ett fotbollslag.

  344. De leder för närvarande allsvenskan.
    Här är en domare.

  345. Så här säger jag till mina studenter:

  346. "Hur många av er har varit
    på ett idrottsevenemang?"

  347. "En fotbollsmatch, en hockeymatch
    eller en tennistävling."

  348. Nästan alla, naturligtvis.

  349. Sen kommer min andra fråga.
    Den kan jag rikta till er också.

  350. Hur många av er
    har då hejat på domarna?

  351. Nej, naturligtvis ingen.
    Det är ju lite konstigt.

  352. En fotbollsliga
    eller ett idrottsevenemang–

  353. –utan opartiska och neutrala domare
    kommer ju att kollapsa.

  354. Om man vet att det andra laget har
    köpt domaren, så kommer man inte.

  355. Varför hejar vi inte på domarna? Det
    här illustrerar intressanta saker–

  356. –som vi menar är nyckeln
    till det här med etiskt agerande.

  357. Det finns många dimensioner på etik,
    men detta tror vi är nyckeln. Ett:

  358. Det är en rätt liten verksamhet.

  359. Fotbollsplanen består av 22 spelare,
    men bara 3 domare.

  360. Men de är fortfarande,
    som brofästena, helt avgörande.

  361. Det andra problemet, som jag
    illustrerar med den här liknelsen–

  362. –är att opartiskhet
    är politiskt svårt.

  363. Det är därför det är tämligen
    sällsynt när vi tittar på kartorna.

  364. 30 sekunder.

  365. Opartiskhet har
    ingen naturlig supportgrupp.

  366. Politik är en intressekamp.

  367. Ja.

  368. Utan den här...

  369. ...träningen i och förståelsen
    av betydelsen av opartiskhet–

  370. –så tror inte jag
    att det här kommer att fungera.

  371. Därmed så...

  372. "I rest my case." Tack ska ni ha.

  373. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Endemiska brister

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bo Rothstein, professor vid University of Oxford, talar om korruptionen i världen, om endemiska brister i tillit, etisk kompetens och socialt kapital och dess effekter på nationer och världsdelar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Förtroende, Korruption, Samhällsvetenskap, Social differentiering, Sociala strukturer, Socialt kapital, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Endemiska brister

Bo Rothstein, professor vid University of Oxford, talar om korruptionen i världen, om endemiska brister i tillit, etisk kompetens och socialt kapital och dess effekter på nationer och världsdelar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Skatteflykt och effekter på folkhushållet

Lennart Wittberg, strateg vid Skatteverket, talar om det så kallade skattefelet. Det handlar om det som vi teoretiskt skulle få in i skatt om alla gjorde rätt jämfört med det som vi faktiskt får in. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Den tunna hinnan

Vilka är det egentligen som deltar i brott mot mänskligheten? Och vilka deltar inte? Vilka skyller man på? Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, berättar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Moralisk kompetens

Thomas Brytting, professor vid Ersta Sköndal högskola, talar om vad det är som ger oss moralisk kompetens. Är det god byråkrati, värdegrund, samvete eller moraliska förebilder? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Konsten att tänka etik och värderingar

Christian Munthe, professor vid Göteborgs universitet, har under hela sin yrkesbana forskat om konsten att tänka systematiskt och brett om etik och värderingar. Här berättar han hur det är med etik och värderingar i praktiken. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Politisk etik

Björn von Sydow (S), före detta talman i Sveriges riksdag, talar om att studera politik och att utföra politik och gapet däremellan. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Forskningsetik

Bengt Gerdin, professor vid Uppsala universitet, talar om forskningsetik och forskningens historia, etos och inre väsen. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Arbetslivs- och samhällsetik

Karl-Petter Thorwaldsson, Eva Nordmark och Göran Arrius är ordförande för LO, TCO respektive Saco. Här berättar de om sin syn på arbetslivs- och samhällsetik och fackets behov av etiskt kritiskt tänkande. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Näringslivs- och samhällsetik

Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, talar om skillnader i värderingar och hur det gör att vi förhåller oss olika till etiska frågor. Etik börjar med värderingar, menar han. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Att inkludera kritiskt etiskt tänkande

Vad är det som ska inkluderas? Vem är det som ska inkludera? Och hur ska detta göras? Lena Marcusson, professor vid Uppsala universitet, berättar om inkluderande av kritiskt etiskt tänkande inom högre utbildning och frågorna som kommer med det. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Från ord till handling

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, talar om att förväntningarna på den högre utbildningen och forskningen är väldigt stora. Hon menar att det är till akademin de flesta människor sätter sitt hopp och att det är med ökad kunskap som vi ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår tids fundamentalism

UR Samtiden - Vår tids fundamentalism

Vad innebär begreppet fundamentalism, och hur har det förändrats efter 11 september? Ett samtal med Heléne Lööw, biträdande föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet, Lena Martinsson, professor i genusvetenskap och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Här hör du om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska, beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. Gymnasieeleven Rosell har blivit nedslagen på grund av att hon bär slöja och hon känner sig dagligen utsatt för rasism. Hennes svar på påhoppen är att le och informera om sin religion i förhoppning om att bryta ner fördomar. René León Rosales, fil doktor i etnologi, menar att föreställningar om att det finns olika raser lever kvar än idag. Han tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska genom att de, när de ständigt upprepas, skapar en struktur som markerar att man inte hör hemma i Sverige.

Fråga oss