Titta

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Om UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Föreläsningar och samtal om behovet av kritiskt etiskt tänkande. Hur ska kritiskt etiskt tänkande bli en naturlig del av den högre utbildningen? Vad ska läras ut och av vem? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning: Moralisk kompetensDela
  1. Det ska handla om etiskt tänkande
    i mitt anförande Moralisk kompetens.

  2. Det finns en poäng med namnet.
    Tänkandet startar ju inte-

  3. -med mindre än att man fattar
    att en situation är moraliskt laddad.

  4. Problemen tror jag
    ofta består i det där.

  5. Man har inte riktigt
    en sorts etisk varseblivning.

  6. Därför är titeln Moralisk kompetens
    och en massa underrubriker.

  7. Det finns onda byråkratier, men jag
    vill slå ett slag för god byråkrati.

  8. Är det bara regelverk som styr oss,
    riskerar vi att hamna var som helst-

  9. -därav andra aspekter också.
    Jag ska försöka förklara det där.

  10. Men först ett jättekort exempel på
    hur det här kan te sig i praktiken.

  11. 1996 gick Sverige med i EU, och då
    vällde det in en massa smuggelsprit.

  12. Det fanns en kille som sålde
    hembränningstillbehör i Skåne.

  13. Han tappade
    trettio procent av sin marknad där-

  14. -och då blev han intervjuad.

  15. Han fick frågan: "Är inte du
    och smugglarna lika goda kålsupare?"

  16. Nu hålls han ansvarig för nånting
    som inte är bra. Vad svarar han?

  17. Han börjar med att säga: "Jag var
    väldigt sen med min försäljning."

  18. När nån attackerar oss,
    så pekar vi bort från oss själva.

  19. Vi är ju många som gör det här.
    Andra är ju mycket värre än jag.

  20. Sen säger han: "Konkurrensen
    tvingar oss tyvärr att göra detta."

  21. Han har inget val,
    utan han känner sig tvingad.

  22. Utan val har man inget ansvar-

  23. -och då kan man släppa
    den här moraliska dimensionen.

  24. Sen då: "Gör inte jag det,
    så har nån annan gjort det."

  25. Det spelar ingen roll vad han väljer,
    för varorna kommer att finnas ändå.

  26. En och annan kommer att skada sig,
    men varför lasta honom för det?

  27. Det spelar ingen roll hur han agerar.
    Eländet uppträder ändå.

  28. Han behöver inte bekymra sig
    om det moraliska ansvaret.

  29. Sen säger han:
    "Jag säljer bara tillbehören."

  30. Jag är ju bara en liten länk
    i en väldigt komplex historia.

  31. Varför ska jag då hållas ansvarig?

  32. Det är många
    som måste bidra i processen-

  33. -för att det där
    vi inte vill ska hända ska hända.

  34. Inte heller nu
    startar en kritisk etisk reflektion.

  35. Hela intervjun slutar så här:
    "Jag har sällan missnöjda kunder."

  36. Alla runtomkring honom
    är ju nöjda med honom.

  37. I vardagen finns det ingen
    som ifrågasätter hans verksamhet.

  38. Det här är normal moralpsykologi.
    Det är ju så här vi alla fungerar.

  39. Vi ägnar oss inte åt etiskt tänkande
    förrän vi har en riktig anledning-

  40. -förrän moralen slår oss i ansiktet-

  41. -och det försöker vi
    till varje pris undvika, tydligen.

  42. Det där är ju inte
    moralisk kompetens.

  43. Han ska vara helt anonymiserad,
    för så här fungerar vi alla.

  44. Vi är inte så duktiga alltid.
    Vad är då moralisk kompetens?

  45. Intervjuer visar att det består
    av de här fyra underrubrikerna.

  46. En god byråkrati är ju jätteviktig.

  47. Byråkrati i meningen
    förutbestämt agerande.

  48. Att jag vet hur mitt ansvarsområde
    ser ut och känner till regelverken.

  49. Att jag kan
    paragraferna i grundlagen.

  50. Att ärendeberedningsrutinerna...
    Att jag känner till och följer dem.

  51. Det här tar hand om otroligt många
    annars moraliskt laddade situationer.

  52. I förväg framtagna formella regler,
    rutiner och ansvarsområden.

  53. Den här situationen är inte okänd,
    vi har en rutin för att hantera den-

  54. -och det är ditt stöd i jobbet.
    Där har man en god byråkrati.

  55. En värdegrund.

  56. Om man försöker beskriva
    vad det är för värdeföreställningar-

  57. -alltså föreställningar
    om vad som är riktigt viktigt...

  58. Vad är det för värden?
    Hur ska vi formulera dem?

  59. Vad ska känneteckna verksamheten?
    Vad kännetecknar våra prioriteringar?

  60. När man diskuterar sånt där,
    så ger det en ökad etisk känslighet.

  61. Vad är byråkratins syfte?
    Det ska man hitta i en värdegrund.

  62. Varför har vi regler?
    Vad ska de uppnå?

  63. Vad är det för värden
    som ska främjas?

  64. Ibland kan värdegrunden vara
    en bra riktlinje-

  65. -när reglerna kanske inte stämmer.
    Alla situationer är ju unika.

  66. Samvete och empati.

  67. Nånstans lär Hitler ha sagt,
    och jag tror att det är ordagrant:

  68. "Samvetet.
    Ett typiskt judiskt trick."

  69. "Uppfunnet för att hindra de starka"-

  70. -"från att göra det
    som är obehagligt men nödvändigt."

  71. Obehagligt citat, men det lär oss
    lite grann om samvetets funktion.

  72. Obehagligt men nödvändigt kan vi
    i Hitlers fall placera i byråkratin-

  73. -men då är samvetet
    en sorts korrektiv av det här.

  74. Samvetet kan slå larm och säga:

  75. "Det där som du nu ska göra,
    det är helt enkelt fel."

  76. Det här är en moralisk intuition
    eller känsla som kan dyka upp.

  77. Känslan, den intuitiva bedömningen
    om rätt och fel.

  78. Det är oerhört viktigt för att
    hantera moraliskt svåra situationer.

  79. Empatin, det är ju
    den andres perspektiv och känslor.

  80. Det är viktigt för beslutsfattare
    att ha det som informationskälla.

  81. Hur ser det här ut från andra sidan
    bordet? Vad upplever den andre?

  82. Var lyhörd mot samvete och empati.
    Här kommer vi till varseblivning.

  83. Vi måste ha det påkopplat för att
    fatta att det är en laddad situation.

  84. Sen har vi förebilder
    eller hedersbegreppet.

  85. Att eftersträva omvärldens respekt.

  86. Att andra ska tycka att det jag gör,
    det är fantastiskt att det finns.

  87. "Tänk att Skatteverket finns!
    Så fantastiskt!"

  88. "Som tjänstemännen agerar,
    det är ju... Vilka förebilder!"

  89. "Alla ska vilja göra rätt för sig."
    Såna formuleringar är jättefina.

  90. Att vilja vara
    en del av det här goda ryktet-

  91. -det är också ett viktigt memento
    i en moraliskt laddad situation.

  92. Varför finns jag i organisationen?
    Ska jag satsa på det här?

  93. Är det meningsfullt? Hur kan jag
    förtjäna omvärldens respekt?

  94. De här fyra
    bör då vara i nån sorts...

  95. Det räcker inte med en av de här.

  96. Se det som en verktygslåda,
    även om det är lite klyschigt.

  97. Man måste kunna hantera alla fyra
    och veta när de ska användas-

  98. -och ta över och korrigera varandra.

  99. Forskningen som ligger bakom det där-

  100. -var personskadereglerare
    och högstadielärare.

  101. De talade inte i såna här termer,
    men när jag lyssnade på dem-

  102. -så rörde de sig hela tiden
    i den här begreppsvärlden.

  103. Det här fick dem att hantera otroligt
    komplicerade moraliska situationer.

  104. Så vad ska högskolan då lära ut?

  105. Jag tog det här
    som ett inspirationsexempel.

  106. Det är klart att vi ska lära
    alla våra studenter de här verktygen.

  107. De ska få de rätta och felaktiga
    handlingarna beskrivna för sig-

  108. -oavsett vilket yrke vi pratar om.
    Vad är det för regelverk som gäller?

  109. Vad kommer du att möta
    för ärendeberedningsrutiner?

  110. Det där långa ordet
    är ju ganska betecknande.

  111. Vad är rätt och fel?
    Om jag inte vet det, så har jag...

  112. Om studenten går ut och inte vet det-

  113. -då har jag laddat studentens liv
    med problem, skulle jag vilja säga.

  114. Beskriv regelverkets syfte.
    Vad är verksamheten till för?

  115. Om du utbildar dig till veterinär,
    ekonom, läkare eller astrofysiker-

  116. -vad tjänar regelverket för syften?

  117. Vad är meningen med att reglera
    yrket? Där hittar du värdegrunden.

  118. Det här bör studenterna också
    få klart för sig och få diskutera.

  119. Förklara när samvete och empati
    kan och bör användas i arbetslivet.

  120. Är man chef -
    jag träffar ofta chefer-

  121. -så blir uppmaningen
    att bejaka detta.

  122. Tala om för alla medarbetare
    att du kommer att möta ditt samvete-

  123. -i olika delar av yrkeslivet,
    och det är inte fel.

  124. Känslan är individuell,
    men inte bara du har den-

  125. -utan alla som har det här yrket
    kommer att hamna i den situationen-

  126. -och då är det helt okej
    att gå på sitt samvete-

  127. -för där hittar du också
    din egen integritet.

  128. Det där måste bli legitimt,
    att bejaka användning av samvete-

  129. -som ett verktyg för att lösa
    moraliskt laddade situationer.

  130. Vad innebär det att vara dygdig,
    som det här handlar om?

  131. En hedersam, berömvärd veterinär,
    läkare, ekonom och så vidare...

  132. Vad kännetecknar en sån människa-

  133. -som omgärdas av beundran?

  134. Dessa karaktärsdrag, försök att
    beskriva hur en sån gestalt ser ut.

  135. Berätta om det för studenterna
    och få dem att själva beskriva det.

  136. Öva de här dygderna
    i case-diskussioner-

  137. -eller i praktiska övningar.
    Det ser ju olika ut på olika linjer.

  138. Belöna beundransvärda, moraliska
    karaktärsdrag under utbildningen-

  139. -för att tydliggöra
    att det är viktigt.

  140. Så... Som avslutning hamnar jag i
    en definition av moralisk kompetens.

  141. Den kan ni ta till er
    och meditera över så småningom.

  142. Jag har lånat den-

  143. -av framlidne professorn i
    medicinsk etik, Erwin Bischofberger.

  144. "Ett förnuft impregnerat
    av samvete och empati"-

  145. -"integrerat i personligheten."

  146. Det tycker jag fångar det jag
    försöker lära ut till studenter.

  147. Det får bli
    en uppmaning till oss alla.

  148. -Där slutar jag.
    -Tack för det!

  149. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Moralisk kompetens

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Thomas Brytting, professor vid Ersta Sköndal högskola, talar om vad det är som ger oss moralisk kompetens. Är det god byråkrati, värdegrund, samvete eller moraliska förebilder? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi, Värdegrund
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Moral
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Endemiska brister

Bo Rothstein, professor vid University of Oxford, talar om korruptionen i världen, om endemiska brister i tillit, etisk kompetens och socialt kapital och dess effekter på nationer och världsdelar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Skatteflykt och effekter på folkhushållet

Lennart Wittberg, strateg vid Skatteverket, talar om det så kallade skattefelet. Det handlar om det som vi teoretiskt skulle få in i skatt om alla gjorde rätt jämfört med det som vi faktiskt får in. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Den tunna hinnan

Vilka är det egentligen som deltar i brott mot mänskligheten? Och vilka deltar inte? Vilka skyller man på? Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, berättar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Moralisk kompetens

Thomas Brytting, professor vid Ersta Sköndal högskola, talar om vad det är som ger oss moralisk kompetens. Är det god byråkrati, värdegrund, samvete eller moraliska förebilder? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Konsten att tänka etik och värderingar

Christian Munthe, professor vid Göteborgs universitet, har under hela sin yrkesbana forskat om konsten att tänka systematiskt och brett om etik och värderingar. Här berättar han hur det är med etik och värderingar i praktiken. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Politisk etik

Björn von Sydow (S), före detta talman i Sveriges riksdag, talar om att studera politik och att utföra politik och gapet däremellan. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Forskningsetik

Bengt Gerdin, professor vid Uppsala universitet, talar om forskningsetik och forskningens historia, etos och inre väsen. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Arbetslivs- och samhällsetik

Karl-Petter Thorwaldsson, Eva Nordmark och Göran Arrius är ordförande för LO, TCO respektive Saco. Här berättar de om sin syn på arbetslivs- och samhällsetik och fackets behov av etiskt kritiskt tänkande. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Näringslivs- och samhällsetik

Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, talar om skillnader i värderingar och hur det gör att vi förhåller oss olika till etiska frågor. Etik börjar med värderingar, menar han. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Att inkludera kritiskt etiskt tänkande

Vad är det som ska inkluderas? Vem är det som ska inkludera? Och hur ska detta göras? Lena Marcusson, professor vid Uppsala universitet, berättar om inkluderande av kritiskt etiskt tänkande inom högre utbildning och frågorna som kommer med det. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Från ord till handling

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, talar om att förväntningarna på den högre utbildningen och forskningen är väldigt stora. Hon menar att det är till akademin de flesta människor sätter sitt hopp och att det är med ökad kunskap som vi ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Att kategorisera musik utifrån känslor

Ett samtal om den musikaliska hjärnan. Medverkande: Nigel Osborne, musikterapeut, kompositör och musikprofessor; Martin Ingvar, professor i neurofysiologi. Moderator: Alfons Karabuda. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss