Titta

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Om UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Föreläsningar och samtal om behovet av kritiskt etiskt tänkande. Hur ska kritiskt etiskt tänkande bli en naturlig del av den högre utbildningen? Vad ska läras ut och av vem? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning : Konsten att tänka etik och värderingarDela
  1. Hej. Jag heter Christian Munthe.

  2. Jag har lärt ut sådana här saker
    nästan hela min yrkesbana-

  3. -och forskat om dem
    hela min yrkesbana.

  4. Jag tänkte berätta om
    hur jag närmar mig det här praktiskt.

  5. Jag har utbildat läkare och
    vårdpersonal i många år i sådant här.

  6. Jag vill lägga till en sak
    till det Thomas säger.

  7. För varje ruta som finns
    och dess konkreta innehåll-

  8. -kommer det finnas olika åsikter
    om vad det ska vara.

  9. Det är kopplat
    till Helenes påpekande.

  10. Det är inte givet
    vilken värdegrunden är-

  11. -eller vilka den goda byråkratin...
    Vad godheten består i.

  12. Det måste man hela tiden återerövra
    och omdefiniera.

  13. Människor har synpunkter på
    sig själva, varandra och samhället.

  14. Det ingår i att vara människa.

  15. Jag är moralfilosof,
    så jag tänker så här om etik:

  16. Etik handlar om att handskas
    med olika värde- och normkonflikter.

  17. Det kan handla om enskilda personer,
    grupper - som professionella team-

  18. -institutioner och organisationer.

  19. Politik är också etik.

  20. All politisk debatt handlar om
    hur samhället bör vara beskaffat.

  21. Det är också etik,
    och det finns olika slags ideal.

  22. Vi har regler för vad vi ska göra
    och inte göra-

  23. -och hur institutioner
    bör vara inordnade.

  24. Vi har grundlagsparagrafer
    som säger saker om det.

  25. När vi utvärderar hur det går så
    tillämpar vi normer och värderingar.

  26. När vi tittar på förintelsen
    så tycker vi att det var dåligt.

  27. Det bygger på att vi tillämpar
    vissa normer och värderingar.

  28. Det finns hela tiden oförenliga
    och konkurrerande tankemönster.

  29. Det är inga konstigheter.
    Så ska ett samhälle vara.

  30. Etiska frågor
    har en fundamental natur.

  31. Det finns regler som man måste kunna
    om man arbetar på en institution-

  32. -och är medborgare i ett samhälle,
    men man kan alltid ifrågasätta dem.

  33. "Det borde vara annorlunda.
    Vi borde ha andra lagar."

  34. Det ingår i det kritiska, etiska
    tänkandet att ställa den frågan.

  35. Det öppnar också för att det
    vi tar för givet i dag som det goda-

  36. -kan nästa generation
    se annorlunda på.

  37. Det kan vara lite läskigt
    att tänka på i historiens ljus.

  38. Vill man tänka kritiskt etiskt
    kan man inte förneka den dynamiken.

  39. Man måste förhålla sig till den,
    och så lägger jag upp mitt arbete.

  40. I våras ordnade SUHF-

  41. -som organiserar
    alla universitet och högskolor-

  42. -ett seminarium om etiska problem.

  43. Jag gjorde den här bilden för att
    peka på hur komplexa värderingar är.

  44. Allt det här är bara ett universitet.

  45. Vi har våra akademiska värden.

  46. Redan i den bubblan
    har vi lite olika synpunkter.

  47. Vi har olika institutionshänsyn,
    som ekonomi och varumärke.

  48. Staten ger våra lärosäten ett uppdrag
    med ett regelverk som vi ska följa.

  49. Sen är universitet fyllda av personer
    som har olika åsikter-

  50. -bland annat om de andra bubblorna.

  51. Universitetet verkar i en omvärld
    som är full av andra lärosäten-

  52. -och andra moraliska, politiska ideal
    som man måste förhålla sig till.

  53. Det är jättejobbigt
    redan inuti universitetet.

  54. Det är proppfullt av etiska problem
    som hela tiden dyker upp.

  55. Ett kritiskt, etiskt tänkande innebär
    att man förhåller sig till det här.

  56. Det gör vi mer eller mindre bra,
    men vi är inte ensamma.

  57. I andra professioner eller
    institutioner ser det likadant ut.

  58. Många professioner har sina egna
    regler, precis som vi akademiker.

  59. Det finns personliga övertygelser
    och uppdragsgivare som har åsikter.

  60. Det finns olika sektoriella mål.

  61. Universitet och högskolor
    har ju inte i uppdrag-

  62. -att göra allt som är viktigt.

  63. Vi ska inte försvara landet i krig
    eller fånga tjuvar.

  64. Vi ska göra vissa saker.
    Andra sektorer ska göra andra.

  65. Idealt sett samverkar vi för att
    förverkliga en övergripande vision-

  66. -om det goda samhället.
    Det kan vi ha olika syn på.

  67. Det kommer att se olika ut
    vad som är det adekvata samvetet-

  68. -och den goda byråkratin
    när man flyttar mellan sektorer.

  69. Det här skapar de berömda
    stuprörs- och samordningsproblemen.

  70. Det innebär att
    om universitetet ska förhålla sig...

  71. Här är universitetet,
    som utbildar folk.

  72. Dels för oss själva, vi som är här-

  73. -men för de andra grejerna
    som pågår runtomkring oss...

  74. De vi utbildar skapar resultat
    som blir universitetets omvärld.

  75. Om vi utbildar professionella
    i t.ex. offentliga institutioner-

  76. -utan att ta upp de här sakerna får
    vi en statsmakt och ett näringsliv-

  77. -som är ointresserade av
    att vi utbildar om det här.

  78. Man har fått sin ekonomutbildning
    och skiter i sådant här.

  79. Det finns en dynamik här,
    som är en komplexitet.

  80. Upplever man att det finns en brist i
    vår sektor har man lite uppförsbacke.

  81. Då måste man ta ett rätt proaktivt
    och offensivt initiativ, tror jag.

  82. Hur ska man tänka
    när det är så här komplext?

  83. Kan man definiera
    kritiskt, etiskt tänkande?

  84. Den här modellen använder jag
    med läkare-

  85. -med vetskapen att i medicinska,
    etiska problem finns det olika syn-

  86. -på vad man bör göra.
    Det är därför de är problem.

  87. Man kan ändå tänka
    systematiskt och kritiskt.

  88. Det här är en sorts modell
    som har utvecklats-

  89. -av trettio, fyrtio år
    av akademisk, medicinsk etik.

  90. Det är... Man måste förstå ett
    problem innan man försöker lösa det.

  91. Samtidigt bestämmer förståelsen
    vilka lösningar man kan hitta.

  92. Det finns en dynamik -
    därav pilen upp.

  93. Kritiskt, etiskt tänkande ska präglas
    av att man ställer sig frågan:

  94. "Är min slutsats mest bestämd
    av förutsättningarna?"

  95. Då måste man ifrågasätta dem.
    Tid och sådant kan ju sätta gränser.

  96. En väldigt viktig fråga är
    vem man tänker sig ska agera.

  97. Är det jag? Är det någon grupp,
    där jag ingår eller inte ingår?

  98. Är det någon institution
    eller någon typ av politisk enhet?

  99. Var placerar jag problemet?

  100. Det är ofta inte uppenbart
    i början på en etisk problematik.

  101. Beroende på vem som väljer står man
    inför väldigt olika alternativ.

  102. Det är skillnad på att stå i
    Tredje rikets maskineri som byråkrat-

  103. -och att vara
    den som designar maskineriet.

  104. Det blir olika beslutsproblem.

  105. Det är samma sak i dag,
    med de svåra och hårda problem-

  106. -som statsmakterna handskas med.

  107. Vilka berörs av alternativen och hur?

  108. Vilka konsekvenser
    och kunskapsosäkerheter finns?

  109. Vilka olika värden och ideal
    kan stå på spel-

  110. -och konkurrera
    i frågan om vad man bör göra?

  111. Hur ska man väga samman det,
    om det alls går?

  112. Det beskriver ett etiskt problem.

  113. Saknas konflikter
    har man inte ett etiskt problem.

  114. Man kan ha andra problem.

  115. Det kan ta emot
    fastän man vet det rätta.

  116. Så kan det vara.
    Det vet vi från våra privatliv.

  117. Vill man lösa det så måste man
    gå vidare med ett ställningstagande-

  118. -kring vilka värderingar och normer
    som ska få dominera.

  119. Det kan man tänka systematiskt
    och kritiskt om-

  120. -med de verktyg som finns
    från etik- och moralfilosofi.

  121. Ett vanligt fenomen är att man
    upptäcker nya sätt att agera på-

  122. -som mildrar eller helt upplöser
    den värdekonflikt som har upptäckts.

  123. Det är ganska vanligt
    inom medicinsk etik.

  124. Problemet skapas delvis
    av att man har haft dålig fantasi.

  125. Helene pekade ju på fantasin
    hos de här byråkraterna.

  126. De hittar vägar och snirklar sig fram
    för att göra skillnad för det goda.

  127. Vid svåra dilemman kan man
    börja ändra på förutsättningarna.

  128. Jag vill sluta med att säga att det
    finns verktyg för att göra det här.

  129. Det är en svår uppgift, men det finns
    verktyg, kunskap och kompetens.

  130. Inte bara hos filosofer.

  131. Det är oklart i vilken utsträckning
    det här är på plats där det behövs.

  132. Frågan är vilken kompetens som finns.

  133. På många medicinska utbildningar
    finns det knappt några inslag alls-

  134. -av till exempel medicinsk rätt.

  135. På vårdutbildningar
    är det extremt lite.

  136. Så lite att det är genant.

  137. Med de skandaler vi har haft, och som
    delvis kanske pågår, är det viktigt.

  138. Det är stor variation, och hur
    ska vi hantera den här komplexiteten?

  139. Det brister i komplexitetstänkandet,
    men det är också en stor utmaning.

  140. Det här att jag inom en profession
    ska ta hänsyn till samhället i stort-

  141. -att andra yrken ser annorlunda på
    sin uppgift och att det kan krocka.

  142. Hur får man in den dynamiken-

  143. -i en ambition att utbilda
    dem som arbetar i vårt samhälle?

  144. -Tack.
    -Tusen tack.

  145. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Konsten att tänka etik och värderingar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Christian Munthe, professor vid Göteborgs universitet, har under hela sin yrkesbana forskat om konsten att tänka systematiskt och brett om etik och värderingar. Här berättar han hur det är med etik och värderingar i praktiken. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Värderingar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Endemiska brister

Bo Rothstein, professor vid University of Oxford, talar om korruptionen i världen, om endemiska brister i tillit, etisk kompetens och socialt kapital och dess effekter på nationer och världsdelar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Skatteflykt och effekter på folkhushållet

Lennart Wittberg, strateg vid Skatteverket, talar om det så kallade skattefelet. Det handlar om det som vi teoretiskt skulle få in i skatt om alla gjorde rätt jämfört med det som vi faktiskt får in. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Den tunna hinnan

Vilka är det egentligen som deltar i brott mot mänskligheten? Och vilka deltar inte? Vilka skyller man på? Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, berättar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Moralisk kompetens

Thomas Brytting, professor vid Ersta Sköndal högskola, talar om vad det är som ger oss moralisk kompetens. Är det god byråkrati, värdegrund, samvete eller moraliska förebilder? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Konsten att tänka etik och värderingar

Christian Munthe, professor vid Göteborgs universitet, har under hela sin yrkesbana forskat om konsten att tänka systematiskt och brett om etik och värderingar. Här berättar han hur det är med etik och värderingar i praktiken. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Politisk etik

Björn von Sydow (S), före detta talman i Sveriges riksdag, talar om att studera politik och att utföra politik och gapet däremellan. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Forskningsetik

Bengt Gerdin, professor vid Uppsala universitet, talar om forskningsetik och forskningens historia, etos och inre väsen. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Arbetslivs- och samhällsetik

Karl-Petter Thorwaldsson, Eva Nordmark och Göran Arrius är ordförande för LO, TCO respektive Saco. Här berättar de om sin syn på arbetslivs- och samhällsetik och fackets behov av etiskt kritiskt tänkande. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Näringslivs- och samhällsetik

Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, talar om skillnader i värderingar och hur det gör att vi förhåller oss olika till etiska frågor. Etik börjar med värderingar, menar han. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Att inkludera kritiskt etiskt tänkande

Vad är det som ska inkluderas? Vem är det som ska inkludera? Och hur ska detta göras? Lena Marcusson, professor vid Uppsala universitet, berättar om inkluderande av kritiskt etiskt tänkande inom högre utbildning och frågorna som kommer med det. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Från ord till handling

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, talar om att förväntningarna på den högre utbildningen och forskningen är väldigt stora. Hon menar att det är till akademin de flesta människor sätter sitt hopp och att det är med ökad kunskap som vi ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musik i psykoterapi

Åsa Nilsonne är professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet. Hon menar att musik kan distrahera oss från känslor vi har svårt att hantera eller nå fram till på egen hand, som ilska och sorg. Från Polar music talks som hölls på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaMifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss