Titta

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Om UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Föreläsningar och samtal om behovet av kritiskt etiskt tänkande. Hur ska kritiskt etiskt tänkande bli en naturlig del av den högre utbildningen? Vad ska läras ut och av vem? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning: ForskningsetikDela
  1. Kära vänner, tack för inbjudan.
    Jag tänkte ge en resonansbotten-

  2. -till frågan
    om etik inom högre utbildning.

  3. Man måste förstå forskningsetikens
    historia och vad forskning betyder.

  4. Vad är egentligen
    forskningens inre väsen och etos?

  5. Robert K. Merton var
    professor i sociologi på Columbia-

  6. -och en av 1900-talets
    sociologiska giganter.

  7. Han studerade
    den moderna vetenskapens framväxt.

  8. Han blev Kungliga vetenskaps-
    akademiens första utländska ledamot-

  9. -redan 1976.

  10. Han beskriver vetenskapens kärna
    med fyra ord.

  11. Kommunalism, alltså att vetenskapliga
    teorier inte tillhör någon.

  12. De är allmängods.

  13. Kunskapen ska vara tillgänglig
    för alla.

  14. Universalism. Vetenskapens anspråk
    ska vara universella-

  15. -och inte specifika till t.ex. ras.

  16. Han pratar om "disinterestedness" -
    intresselöshet-

  17. -och önskan att inte
    favorisera något perspektiv.

  18. Frågan är viktigare än svaret.

  19. Han pratar om att "the organized
    skepticism" bör leda vetenskapen.

  20. Det här skapade han i en miljö
    av totalitär utveckling i Europa-

  21. -och en rädsla för det fria ordet.

  22. Det är basen för det vi ska prata om.

  23. Vi börjar vår beskrivning
    med den här berömda rättegången:

  24. USA vs. Karl Brandt et al,
    eller "Doctors' trial" i Nürnberg.

  25. Domarna upptäckte att det saknades
    en allmän, etisk kodex-

  26. -för att tolka det som hade skett.

  27. Domarna frågade experter
    och skrev själva en lista-

  28. -med tio principer som man bifogade
    i domen, den s.k. Nürnbergkodexen.

  29. Man introducerade patienträttigheter
    i medicinsk etik.

  30. Typiskt för kodexen är ett exakt,
    juridiskt influerat språk-

  31. -som i princip är tillämpligt
    även i dag.

  32. Nürnbergkodexen fick först begränsat
    inflytande på medicinsk forskning.

  33. Den var inte internationell lag,
    utan skapad av amerikanska domare.

  34. Många studier på 50-talet
    skulle i dag vara helt oacceptabla.

  35. Samtycke inhämtades inte, och
    det var vanligt med oetiska studier-

  36. -på fängelser, barnhem
    och mentalsjukhus, även i vårt land.

  37. Att avvisa kodexen blev svårare
    när mer oetisk forskning genomfördes.

  38. Det behövdes en reglering-

  39. -och det fanns en fara att länder
    skulle formalisera kodexen.

  40. Det var inom professionen
    man var rädd för det.

  41. I skuggan
    av World Medical Association-

  42. -utformas Helsingforsdeklarationen
    1964, som ju blev basen till mycket.

  43. Den är faktiskt snällare
    än Nürnbergkodexen.

  44. Den utformades av professionen
    och är mindre tvingande.

  45. Efter detta har det kommit
    flera beskrivningar-

  46. -av krav på vetenskaplig etik.

  47. Perspektivet vilar
    på deklarationen och kodexen-

  48. -och har inkorporerats i lagar.
    Vad hände sen?

  49. Trots Helsingforsdeklarationen
    så pågick oreglerad verksamhet.

  50. Det mest uppmärksammade fallet
    var Tuskegee-studien i USA.

  51. Svarta, syfilitiska män
    följdes i 30 år utan behandling.

  52. Man ville se
    det neurologiska utfallet.

  53. Det pågick
    när jag började läsa medicin.

  54. När det kom till allmänhetens
    kännedom blev indignationen stark.

  55. Man tillsatte en kommission
    som 1979 utvecklade och beskrev-

  56. -etiska principer för hanteringen
    av människor i forskningen.

  57. Det är en väldigt bra text än i dag,
    som få känner till.

  58. Parallellt
    skrevs Helsingforsdeklarationen om.

  59. Man började med 11 artiklar och hade
    plötsligt 37. Vad blev konsekvensen?

  60. Den ger mer och mer vägledning
    för vad man får snarare än bör göra.

  61. Man lyfter den från en moralisk
    till en juridisk text.

  62. Det är inte lätt, det här.

  63. VR skriver att etik inte bara
    är lagstiftning. Det är något mer.

  64. Som tur är
    har vi en tvåspråkig hemsida.

  65. "Ethics is not about laws and rules."

  66. Det är inte lätt.

  67. Den här gossen, David Resnik på NIH,
    har...

  68. ...sammanställt de viktigaste
    skeendena inom forskningsetik.

  69. På 30- och 40-talen var det mest
    förskräckliga försök i Tyskland-

  70. -och i vinnarlandet USA.

  71. Dessutom etiken kring Manhattan-
    projektet, som blev atombomben.

  72. 50-talet:
    oetiska studier på människor.

  73. På 60-talet
    kom Rachel Carsons "Tyst vår".

  74. En begynnande insikt om etiken
    i vår överexploatering av Moder Jord.

  75. Först på 60- och 70-talen kommer
    det vi tycker är etiskt: fusket.

  76. Det fanns naturligtvis tidigare,
    men andra frågor dominerade.

  77. Även i dag publiceras konstiga saker.
    Det finns i färska virologitidningar-

  78. -goda beskrivningar av
    hur man gör biologiska stridsmedel-

  79. -med pandemi som konsekvens.

  80. I dag kallar vi överträdelser
    av ramverket för oredlighet.

  81. Det är en allmän beskrivning,
    men vad är det?

  82. Det är en ganska diffus beskrivning-

  83. -för handlingar eller underlåtelser
    som, medvetet eller ej-

  84. -leder till falska resultat.
    Det är mjukt i konturerna.

  85. Kärnan som alla accepterar
    är begreppet FFP.

  86. Fabrikation - hitta på-

  87. -falsifiering - göra som man vill -
    och plagiering.

  88. Det intressanta är att vi har
    olika regelverk på olika universitet-

  89. -som en oönskad följd
    av autonomireformen.

  90. Det är också olika i olika länder.

  91. Det är som olika dopningsregler för
    länder i OS. Det är aktuellt i Norge.

  92. Enligt högskoleförordningen ska man
    utreda oredlighet, och det är bra.

  93. Finns det en misstanke
    om oredlighet...

  94. Universitetet måste bara få kännedom
    om det. Det räcker att känna lukten.

  95. Då ska det utredas.
    Det står inget om preskription-

  96. -eller om hur anmälan ska göras
    och misstanken utredas.

  97. En rektor kan säga
    att man inte har gjort fel.

  98. Hur vanligt är det då?

  99. Enligt Daniele Fanelli på Stanford,
    som undersöker forskningens väsen-

  100. -medger 2 % av forskare att de
    hittat på eller förvridit resultat.

  101. 2 %, och det är mycket mer
    än vad som rapporteras och anmäls.

  102. Vi får räkna med att vi forskare inte
    alltid är godare än andra.

  103. Därför har American Association
    for Advancement of Science...

  104. Jag vill säga att det är USA:s KVA.
    Får jag det? Vad bra!

  105. De har ett projekt som drivs
    av filosofen Robert Pennock-

  106. -som försöker förstå hur man
    ska komma åt sådana här svagheter.

  107. Han säger att man måste se det ur ett
    juridiskt och dygdbaserat perspektiv.

  108. Det juridiska perspektivet
    kommer utifrån-

  109. -och det moraliska är internaliserat,
    som vi hörde i förmiddags.

  110. Han säger dock
    att de flesta åtgärderna vi har-

  111. -inte syftar
    till att utveckla en kultur-

  112. -utan till förstärkt kontroll.

  113. Han säger också att vi inte fokuserar
    på gott uppförande, utan på dåligt.

  114. "Not so focused on conduct
    as on misconduct."

  115. Det finns en mismatch i åtgärdernas
    art i relation till målet.

  116. I linje med det
    sägs det angående etik i USA-

  117. -på ett seminarium
    med etikern Rachelle Hollander-

  118. -att tonvikten i forskning
    och utbildning i etik måste vara-

  119. -att man kan utveckla en moralisk
    vokabulär och samtala om det här.

  120. Det har andats under orden
    i vad flera har sagt i dag.

  121. Det här är viktigt.

  122. Jennifer Crocker skrev 2011 följande
    efter ett fuskärende inom psykologin:

  123. "Enligt Crocker måste tvivelaktig
    forskningssed fångas upp tidigt."

  124. "Varje mindre överträdelse
    som blir okorrigerad"-

  125. -"kan göra nästa överträdelse
    enklare."

  126. Hon pratar om det sluttande planet
    - "the slippery slope".

  127. Hon lyfter också fram att man inte
    ska fokusera på superforskare.

  128. Alla tänker på samma namn.

  129. Fokusering på bedragaren-

  130. -kan avleda vår uppmärksamhet
    från bedragaren hos oss alla.

  131. Den lilla bedragaren som i
    en dålig miljö kan bli storbedragare.

  132. Hon skriver: "The road to fraud
    starts with a single step."

  133. Den här bilden är väldigt pedagogisk
    och ger perspektiv i tillvaron.

  134. Sammanfattningsvis är synen
    på forskningsetik kontextuell-

  135. -i vår relation till världen.

  136. Det är ofta forskarens etik,
    men inte alltid.

  137. Vilka områden man vågar attackera
    är ibland av politisk karaktär.

  138. Forskarens etik
    finns i samhällets etik.

  139. Leo Alexander, som var med
    och skrev Nürnbergkoden, skrev:

  140. "Science under dictatorship becomes
    subordinated to the dictatorship."

  141. Det är inte svårt att se-

  142. -att det här kanske kan gälla
    vissa nationers forskning.

  143. Vårt eget förhållningssätt
    är en aning förvirrande.

  144. Är det "bör" eller "bör inte"?

  145. Är i realiteten vårt förhållningssätt
    "får" eller "får inte"?

  146. -Två minuter.
    -I forskningsvardagen...

  147. ...formulerar vi etikproblem
    i termer av "Vad får vi göra?"-

  148. -snarare än "Vad är rätt?"

  149. Dessutom är god forskningssed mer än
    att vara en antonym till oredlighet.

  150. Det ligger mycket högre
    än den ribba man tänker sig.

  151. Som sagt:
    Mellan mina ord har ni förstått-

  152. -att bristande etikuppfyllelse enligt
    mig är en intern, moralisk fråga-

  153. -mer än
    en juridisk, instrumentell fråga.

  154. Externa åtgärder, i form av ett tätt,
    juridiskt nätverk-

  155. -är bara ett komplement till
    skapandet av en god forskningskultur.

  156. Tack för att jag fick komma hit.

  157. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Forskningsetik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bengt Gerdin, professor vid Uppsala universitet, talar om forskningsetik och forskningens historia, etos och inre väsen. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Forskning, Forskningsetik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Endemiska brister

Bo Rothstein, professor vid University of Oxford, talar om korruptionen i världen, om endemiska brister i tillit, etisk kompetens och socialt kapital och dess effekter på nationer och världsdelar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Skatteflykt och effekter på folkhushållet

Lennart Wittberg, strateg vid Skatteverket, talar om det så kallade skattefelet. Det handlar om det som vi teoretiskt skulle få in i skatt om alla gjorde rätt jämfört med det som vi faktiskt får in. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Den tunna hinnan

Vilka är det egentligen som deltar i brott mot mänskligheten? Och vilka deltar inte? Vilka skyller man på? Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, berättar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Moralisk kompetens

Thomas Brytting, professor vid Ersta Sköndal högskola, talar om vad det är som ger oss moralisk kompetens. Är det god byråkrati, värdegrund, samvete eller moraliska förebilder? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Konsten att tänka etik och värderingar

Christian Munthe, professor vid Göteborgs universitet, har under hela sin yrkesbana forskat om konsten att tänka systematiskt och brett om etik och värderingar. Här berättar han hur det är med etik och värderingar i praktiken. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Politisk etik

Björn von Sydow (S), före detta talman i Sveriges riksdag, talar om att studera politik och att utföra politik och gapet däremellan. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Forskningsetik

Bengt Gerdin, professor vid Uppsala universitet, talar om forskningsetik och forskningens historia, etos och inre väsen. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Arbetslivs- och samhällsetik

Karl-Petter Thorwaldsson, Eva Nordmark och Göran Arrius är ordförande för LO, TCO respektive Saco. Här berättar de om sin syn på arbetslivs- och samhällsetik och fackets behov av etiskt kritiskt tänkande. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Näringslivs- och samhällsetik

Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, talar om skillnader i värderingar och hur det gör att vi förhåller oss olika till etiska frågor. Etik börjar med värderingar, menar han. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Att inkludera kritiskt etiskt tänkande

Vad är det som ska inkluderas? Vem är det som ska inkludera? Och hur ska detta göras? Lena Marcusson, professor vid Uppsala universitet, berättar om inkluderande av kritiskt etiskt tänkande inom högre utbildning och frågorna som kommer med det. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Från ord till handling

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, talar om att förväntningarna på den högre utbildningen och forskningen är väldigt stora. Hon menar att det är till akademin de flesta människor sätter sitt hopp och att det är med ökad kunskap som vi ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musik i psykoterapi

Åsa Nilsonne är professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet. Hon menar att musik kan distrahera oss från känslor vi har svårt att hantera eller nå fram till på egen hand, som ilska och sorg. Från Polar music talks som hölls på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss