Titta

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Om UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Föreläsningar och samtal om behovet av kritiskt etiskt tänkande. Hur ska kritiskt etiskt tänkande bli en naturlig del av den högre utbildningen? Vad ska läras ut och av vem? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning: Näringslivs- och samhällsetikDela
  1. Jag tackar för att jag får komma hit-

  2. -och diskutera etik.

  3. Jag vill börja
    från en helt annan ände.

  4. Vi kan ha
    hur mycket etiska regler som helst-

  5. -om vi inte har rätt värderingar.
    Det börjar med värderingar!

  6. Det är min erfarenhet av
    väldigt många år inom näringslivet.

  7. Jag har bott i USA och i Holland
    och jobbat med kontinentala Europa.

  8. Jag har kommit tillbaka till Sverige.
    Jag har varit nere i Tyskland nu.

  9. Värderingar är egentligen
    allt det börjar med.

  10. Vad har man för grundläggande
    värderingar i organisationer?

  11. När jag kom tillbaka
    i slutet av 80-talet-

  12. -och ombads att ta hand om Scania
    och utveckla Scania-

  13. -var det förfärande. Jag kom från
    Holland som hade andra värderingar.

  14. Strängt kalvinistiska värderingar
    i den delen av landet jag var.

  15. Man uppträdde på ett visst sätt.

  16. Det var väldigt sällan nån olycka
    hände. Det skulle bara inte hända.

  17. Min fru jobbade i södra Holland
    i den katolska delen.

  18. Där hände det väldigt mycket olyckor.

  19. Vi skojade lite och sa:

  20. Den kalvinistiska kyrkan är vitmålad.

  21. Man kommer in längst bak,
    genom dörren i gaveln.

  22. Gud står där framme och säger:

  23. "Fall ner på dina knän,
    bekänn dina synder!"

  24. I den katolska kyrkan säger han: "Ja,
    kom upp nu så får vi prata om det."

  25. "Vi kanske kan hitta
    nån affärsmässig lösning på det."

  26. Vi har att göra med människor som har
    väldigt olika värderingsbakgrunder.

  27. Därför blir de etiska frågorna,
    som vi kanske ser dem-

  28. -helt obegripliga för dem som kommer
    med en annan värdebakgrund.

  29. Nu har vi fått väldigt många
    invandrare i Sverige-

  30. -med totalt andra värderingar
    än vad vi har här.

  31. Det här är en grannlaga uppgift som
    vi har under ett par generationer-

  32. -innan vi har fått
    de här människorna och deras barn-

  33. -att förstå hur vi tänker
    och hur vi agerar i det här landet.

  34. Nåväl. När jag kom in här,
    i slutet på 80-talet...

  35. Vi hade en otroligt hög personal-
    omsättning, på 40-50 % per år.

  36. Och vi hade också hög sjukfrånvaro.

  37. Vi hade väldigt höga garanti-
    kostnader, kvaliteten var inte bra.

  38. Vi började, en ny generation ledare,
    "vi kan inte hålla på så här."

  39. "Vi måste göra nåt åt det." Vi hade
    ständiga konflikter med facken.

  40. Vilda strejker
    som gick igenom företaget.

  41. "Vi kan inte fortsätta så här."
    Vi sökte...

  42. Jag råkade hamna tillsammans
    med en kompis från Luleå-

  43. -som hade en konsultfirma, Anders
    Bröms, vi hamnade i Portland i USA-

  44. -och kom i kontakt med Toyota.

  45. Vi såg en fabrik med ingen personal-
    omsättning, ingen sjukfrånvaro-

  46. -med ungefär samma teknikinnehåll,
    nivå som SAAB i Trollhättan.

  47. Men de producerade 450 000
    personbilar i den fabriken-

  48. -jämfört med max 120 000
    i Trollhättan.

  49. Trollhättan,
    hög personalfrånvaro, hög omsättning.

  50. Då frågade jag den här gamle mannen
    som körde Toyota...

  51. Jag har varit engagerad i det
    i många år.

  52. Jag sitter fortfarande
    i en "Advisory Committee" i Toyota.

  53. "Beskriv Toyota. Vad är Toyota?"

  54. "Ja, det är våra värderingar."

  55. "Vi har tre grundvärderingar
    i bolaget."

  56. "Kunden och samhället
    ska ha högsta prioritet."

  57. "Vi ska alltid bete oss på ett bra
    sätt i samhället, inte förstöra"-

  58. -"och kunderna ska ha
    säkra och bra produkter."

  59. Inte mobiler som exploderar
    i flygplanet. Det senaste.

  60. Och respekt för människan
    i företaget på alla nivåer.

  61. Chefsnivåer så väl
    som de som sitter på golvet-

  62. -eller är på golvet och jobbar där.

  63. Man ska jobba ihop och man ska ha
    en umgängeston och ett umgängessätt-

  64. -som visar att man har
    respekt för varandra.

  65. Det här bygger kvalitet.

  66. "Ja", tänkte vi,
    "oj, det blir mycket att jobba med."

  67. Och det var det.

  68. Vi började i mitten på 90-talet
    och med mycket hjälp ifrån USA-

  69. -Lexington, Toyota-fabriken där.

  70. Vi började gå ut i organisationen
    och prata med chefer.

  71. "Vi måste börja göra nåt och vi måste
    jobba med de här värderingarna."

  72. "Behandla folk på ett bra sätt.
    Utbilda människor hela tiden."

  73. Vi gjorde som så att vi flyttade ner
    cheferna där saker och ting hände.

  74. Ifrån deras egna rum
    ut i verkligheten-

  75. -för att få bort
    "vi här" och "de där"-

  76. -så man började att förstå varandra.

  77. Det var ett bra sätt att bygga
    värdering och respekt för individen.

  78. Helt plötsligt hade man en fysisk
    kontakt med individen hela tiden.

  79. Vi skickade ut väldigt många
    människor till våra kunder.

  80. "Vad är det som är bra,
    vad är inte bra?"

  81. Vi var ute i samhällen
    där vi hade fabriker-

  82. -Oskarshamn, Södertälje, Holland,
    och pratade med dem.

  83. "Var sköter vi oss? Var sköter vi oss
    inte? Vad har ni för krav på oss?"

  84. Ja, vi började den här resan,
    och det är rätt intressant...

  85. 1992-93, när vi började-

  86. -så hade vi
    ungefär 10 % sjukfrånvaro-

  87. -och 14-15 % personalomsättning.

  88. Vi började jobba med en helt annan
    modell, just de här kärnvärdena.

  89. Vi var ute mer, styrde upp
    våra processer efter det här-

  90. -och fick väldigt bra resultat.

  91. Om man nu går ner till resultat-linen
    här, konstaterar vi tio år senare:

  92. Med samma antal anställda
    så hade vi nått-

  93. -i stället för knappt tre fordon var
    vi uppe i nio fordon per anställd.

  94. Samma antal anställda.

  95. "White collar, blue collar."
    Alla kategorier räknar vi med.

  96. Frånvaron hade minskat
    från 10 % till 2,5 %.

  97. Folk kom till jobbet
    för att det var kul.

  98. Man kände ett ansvar
    att komma till jobbet.

  99. Och naturligtvis 2,5-3 %...
    Nån frånvaro har man.

  100. Vi sa det. "Är ni förkylda
    ska ni ju inte komma till jobbet"-

  101. -"för då fungerar ni ju inte."

  102. Vi hade också en personalomsättning
    som sjönk till 3 % från 15 %.

  103. Folk kom till oss, stannade och sa:

  104. "Det är fantastiskt att få jobba i
    den här miljön, i det här klimatet."

  105. Kvalitetskostnaden sjönk med 90 %.
    90 %!

  106. Kunderna var jättenöjda.
    De tyckte att det var underbart.

  107. Nu var ju bilarna bra.
    Nu gick de ju när de skulle gå.

  108. Vad vi sa är att upplägget blev-

  109. -att vi styr efter
    ett antal grundläggande värderingar.

  110. Hela organisationen genomsyrades.

  111. Det tog ungefär 10 år
    att bygga det här.

  112. Och...men vi kompromissade aldrig.

  113. Vi fann tyvärr att ett antal av
    våra chefer inte kunde jobba i team-

  114. -utan var bara vana
    att jobba med gamla order.

  115. Ge order, ut med handen
    och tala om för folk vad de ska göra.

  116. Dem placerade vi om i stabsfunktioner
    så de inte skulle...

  117. Vi sa: "Ni förstör folk. Och ni ska
    inte göra det. Det är inte er roll."

  118. "Samtidigt som vi respekterar att
    vissa av er inte kan ändra på er."

  119. Jag skulle vilja,
    i det här sammanhanget, säga-

  120. -när jag tittar på det här och går
    från en ordergivande militär modell-

  121. -till en team-arbetande organisation-

  122. -som blir en lärande organisation...

  123. Varför har den svenska sjukvården
    så stora problem?

  124. Jo, den sitter kvar i det gamla
    militära ordergivande systemet-

  125. -med läkare, i allra flesta fall,
    som inte är bra chefer.

  126. Där är den höga personalomsättningen
    och sjukfrånvaron.

  127. Det kan jag se i dag direkt-

  128. -när jag tittar på sjukfrånvaro och
    personalomsättning i en organisation.

  129. Vilken typ av chefskap
    har den här organisationen?

  130. Hög personalomsättning,
    hög sjukfrånvaro.

  131. Då har man en väldigt ordergivande
    och gammal organisationsmodell-

  132. -som man jobbar efter.
    Det är så enkelt.

  133. Här måste vi ta krafttag
    för att komma framåt.

  134. Det gäller ju hur vi använder
    våra människor i organisationen.

  135. Vi hade ju en stor kris,
    det kommer ni ihåg-

  136. -i slutet på 90-talet...
    80... 2000-talet.

  137. 2008-9, Lehman brother-kraschen.

  138. Då sjönk efterfrågan med över 50 %,
    och det gick fort.

  139. Vi hade stora diskussioner
    med våra fackliga representanter.

  140. Vi sa: "Vi har inte råd att betala
    för fem dagar om vi jobbar två"-

  141. -"men vi kan tänka oss fyra.
    Går ni med på det?"

  142. "Även vi som sitter som chefer,
    vi går med på det också."

  143. Så jag gick ner till fyra dagar.
    Det var bra, det var trevligt.

  144. Vi drog ner verksamheten. Vi jobbar
    2, 2,5 dagar, men resten, 1,5 dagar-

  145. -ska vi använda till att ta alla
    problem som vi inte har hunnit med.

  146. Nu ska vi ta upp dem, nu ska vi
    hantera dem, så att vi har lösningar-

  147. -för när det här kommer tillbaka
    ska vi ha lösningarna på plats.

  148. Nu har vi tid att göra allt det där
    som vi inte hade tänkt göra.

  149. Det uppskattades alldeles enormt.

  150. Dessutom uppskattades
    den extra dagen man fick ledigt.

  151. Många sa: "Nu har vi hunnit reparera
    lägenheten eller sommarstugan."

  152. Det var bra att ha den där extradagen
    i veckan att göra jobben.

  153. Och vad vi då nådde-

  154. -var naturligtvis att vi hade en
    oförändrad väldigt hög kompetensnivå-

  155. -och engagemang
    hos alla våra anställda-

  156. -baserat på de här kärnvärdena
    som jag visade.

  157. Så när marknaden kom i gång igen
    så...

  158. Allt var på plats. Det var
    ett otroligt produktivitetslyft.

  159. Från en rörelsemarginal på 9-10 %
    i krisåret-

  160. -så tjänade vi ändå pengar.
    Gick runt. Alla var stolta.

  161. Helt plötsligt var vi uppe i 17-18 %.

  162. Vi var så förvånade.
    Var kommer pengarna ifrån?

  163. Då hade vi lagt upp ett system där vi
    sa att alla skulle vara med och dela-

  164. -i en typ av vinstdelningssystem.

  165. När man pratar om
    de etiska frågorna...

  166. Det är otroligt viktigt
    att man skapar en miljö-

  167. -där vi tar vara på alla människor,
    de goda sidorna hos människor.

  168. Då får vi inte hålla på
    med såna här konstiga saker.

  169. Sen kan jag säga
    i stora exportorganisationer...

  170. Jag har rest runt hela världen
    och varit på många olika ställen.

  171. Etiska frågor, jag börjar med det,
    är väldigt mycket kulturellt drivet.

  172. Vad är det för miljö man kommer
    ifrån, vad har man för värderingar-

  173. -trosuppfattning och så?
    Det kan vara väldigt jobbigt.

  174. Jag har exempel på svenskar i Syd-
    amerika eller södra Europa som säger:

  175. "Nu har jag varit här i fyra år.
    Var så snäll och ta hem mig."

  176. "Annars kommer jag
    totalt moraliskt att förstöras."

  177. "Då blir jag som det här landet är.
    Jag vill tillbaka."

  178. -Två minuter.
    -Och...

  179. Det här är naturligtvis ett problem
    för många stora svenska företag-

  180. -att vi jobbar
    i så väldigt många olika miljöer.

  181. Vi har varit väldigt framgångsrika-

  182. -där ofta kanske 3-4-5-6 %
    går till hemmamarknaden.

  183. Man kanske inte har mer än
    10 % av sina anställda i Sverige-

  184. -så det finns en väldigt stor
    internationell smältdegel-

  185. -av kulturer och värderingar.

  186. Och det kan jag väl säga att den här
    diskussionen är viktig att föra.

  187. Hela tiden. Vi måste hela tiden
    föra den, men den är svår.

  188. Framför allt
    i globala organisationer-

  189. -med väldigt många olika
    kulturella inslag.

  190. Det finns några ställen
    där vi har det absolut svårast.

  191. Det är faktiskt
    i gamla kommunistländer-

  192. -som har helt andra etiska
    värderingar än vad vi har.

  193. Det är oerhört svårt.

  194. Ja, tack. Tack så mycket.

  195. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Näringslivs- och samhällsetik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, talar om skillnader i värderingar och hur det gör att vi förhåller oss olika till etiska frågor. Etik börjar med värderingar, menar han. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Näringsliv, Värderingar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Endemiska brister

Bo Rothstein, professor vid University of Oxford, talar om korruptionen i världen, om endemiska brister i tillit, etisk kompetens och socialt kapital och dess effekter på nationer och världsdelar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Skatteflykt och effekter på folkhushållet

Lennart Wittberg, strateg vid Skatteverket, talar om det så kallade skattefelet. Det handlar om det som vi teoretiskt skulle få in i skatt om alla gjorde rätt jämfört med det som vi faktiskt får in. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Den tunna hinnan

Vilka är det egentligen som deltar i brott mot mänskligheten? Och vilka deltar inte? Vilka skyller man på? Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, berättar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Moralisk kompetens

Thomas Brytting, professor vid Ersta Sköndal högskola, talar om vad det är som ger oss moralisk kompetens. Är det god byråkrati, värdegrund, samvete eller moraliska förebilder? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Konsten att tänka etik och värderingar

Christian Munthe, professor vid Göteborgs universitet, har under hela sin yrkesbana forskat om konsten att tänka systematiskt och brett om etik och värderingar. Här berättar han hur det är med etik och värderingar i praktiken. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Politisk etik

Björn von Sydow (S), före detta talman i Sveriges riksdag, talar om att studera politik och att utföra politik och gapet däremellan. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Forskningsetik

Bengt Gerdin, professor vid Uppsala universitet, talar om forskningsetik och forskningens historia, etos och inre väsen. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Arbetslivs- och samhällsetik

Karl-Petter Thorwaldsson, Eva Nordmark och Göran Arrius är ordförande för LO, TCO respektive Saco. Här berättar de om sin syn på arbetslivs- och samhällsetik och fackets behov av etiskt kritiskt tänkande. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Näringslivs- och samhällsetik

Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, talar om skillnader i värderingar och hur det gör att vi förhåller oss olika till etiska frågor. Etik börjar med värderingar, menar han. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Att inkludera kritiskt etiskt tänkande

Vad är det som ska inkluderas? Vem är det som ska inkludera? Och hur ska detta göras? Lena Marcusson, professor vid Uppsala universitet, berättar om inkluderande av kritiskt etiskt tänkande inom högre utbildning och frågorna som kommer med det. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Från ord till handling

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, talar om att förväntningarna på den högre utbildningen och forskningen är väldigt stora. Hon menar att det är till akademin de flesta människor sätter sitt hopp och att det är med ökad kunskap som vi ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Lycka & livskvalité

Vad är egentligen lycka? Och kan man träna sig i att vara lycklig? Vi talar med Stefan Klein, författare till boken Lyckoformeln.

Fråga oss