Titta

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Om UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Föreläsningar och samtal om svenska som arbetsspråk i ett flerspråkigt Sverige. Frågor som tas upp är exempelvis vilka språkkunskaper det krävs för att få arbete i Sverige och hur det går att utveckla språkkompetensen på en arbetsplats. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer: Vilka språk talas i Sverige?Dela
  1. Jag har alltså försökt uppskatta-

  2. -vilka språk som finns i Sverige
    och hur många talare de har.

  3. I nån mån även var de bor
    och lite sånt där.

  4. Det finns det
    ingen officiell statistik om.

  5. Storebror, staten, vet absolut "nada"
    om språken i Sverige-

  6. -vilka som finns
    och hur många som pratar dem.

  7. Hur som helst, så har jag i boken
    och därför även nu då-

  8. -en liten historisk exposé
    som inledning.

  9. Andra tyckte att den skulle vara med.

  10. Just när man pratar om det
    är det kanske bra så att ni slipper-

  11. -att hela tiden
    bara få siffror upprabblade.

  12. Den historiska exposén
    kunde få börja här nånstans-

  13. -vid stormaktstiden.
    Det här ska föreställa 1660-

  14. -då Sverige hade
    sin största utsträckning-

  15. -sina naturliga gränser,
    eller hur ni vill uttrycka det.

  16. Här är det ju svårt att dra gränser-

  17. -mellan vad som är svenska, norska,
    danska och så vidare.

  18. Jag har därför använt mig
    av tre färger här.

  19. Gult är germanska språk,
    blått är uraliska språk-

  20. -finska och samiska i första hand.

  21. Sen ett litet hörn längst ner till
    höger med ett baltoslaviskt språk.

  22. Runt 1660 under stormaktstiden-

  23. -kan vi räkna med att ungefär
    halva Sveriges befolkning pratar...

  24. Ska vi säga att de pratar svenska,
    eller pratade nånting...

  25. ...nån form av språk, vars...

  26. ...efterföljare
    vi i dag kallar svenskar?

  27. Ni vet det här med gränser
    mellan språk och dialekt.

  28. Det finns inga vettiga gränslinjer.
    Eller gör luftcitattecken "svenska".

  29. Cirka hälften av invånarna i riket-

  30. -pratade då vad vi
    skulle kunna kalla för svenska.

  31. Sen vet ni ju vad som hände
    med stormaktsväldet.

  32. Det gick ju åt fanders.

  33. Det förlorades bit för bit.
    Det sista som kapades var Finland.

  34. Inte det allra sista, men det
    sista stora var Finland, 1809.

  35. Då får vi en gräns där i mitten.

  36. Redan om den här kartan
    är allt man vet i frågan-

  37. -ser man att vi får
    ett mycket svenskare Sverige-

  38. -när vi då blir av
    med den östra rikshalvan.

  39. Om man ska ha några historiska
    hållpunkter för dagens situation-

  40. -så har vi först stormaktstiden
    då Sverige är rysligt mångspråkigt-

  41. -som vi såg här.

  42. Efter förlusten av Finland kommer
    napoleonkrig och i deras kölvatten-

  43. -kommer idén om att folkslag
    och stater ska motsvara varandra.

  44. Det ska bo en etnicitet
    i varje nation.

  45. Annars får gränser dras om eller folk
    skjutas av för att det ska stämma.

  46. Under 1800-talet blir Sverige genom
    förlusten av Finland mer renspråkigt.

  47. Sen kommer ideologin med nationalism,
    nationalromantik och sånt-

  48. -som gör att vi vill bekämpa
    de få minoriteter som vi har kvar.

  49. Under 1800-talet
    försöker vi göra svenskspråkiga av...

  50. ...kanske inte så mycket samer,
    men den största andra minoriteten-

  51. -nämligen tornedalsfinnarna.

  52. Då blir Sverige
    förhållandevis enspråkigt.

  53. Det sista som sker
    som upptakt till dagens situation är-

  54. -att nån gång
    strax innan andra världskriget-

  55. -övergår Sverige från att vara ett
    utvandrar- till ett invandrarland.

  56. Det är där vi befinner oss i dag.

  57. Då ökar diversiteten i Sverige igen.

  58. Först har vi en massa språk,
    sen blir det mer enspråkigt-

  59. -för att sen vända kring kriget.

  60. I ett historiskt perspektiv
    kan man ju då säga-

  61. -att ett relativt enspråkigt Sverige,
    det har aldrig varit det.

  62. Det finns inga enspråkiga länder,
    men relativt enspråkigt-

  63. -där kanske mer än 95 procent
    pratar nån sorts svenska.

  64. Det är en parentes i historien.

  65. Kanske kul att komma ihåg
    med tanke på dagens situation.

  66. Sen är ju förstås alla länder
    i världen mångspråkiga.

  67. För att illustrera invandringen
    efter kriget gjorde jag en bild...

  68. Jag försökte illustrera, men folk
    säger att de blir sjösjuka av den.

  69. Jag ville visa att det inte börjar
    och slutar ett visst datum.

  70. Det var ungefär den här perioden.

  71. Det här är exempel
    på några större språk-

  72. -vilkas talare har kommit
    till Sverige efter kriget.

  73. Vi ser att under kriget
    får vi en massa estnisktalande.

  74. Strax efter kommer talare av tyska,
    inte så kul att vara tysktalande då.

  75. Italiensktalande, som i första hand
    är arbetskraftsinvandrare.

  76. Alla hamnar på ASEA i Västerås.
    Sen kommer finnar.

  77. Nu ser vi inte storleken,
    men hade jag åskådliggjort det-

  78. -så är naturligtvis de finsktalande
    betydligt större än alla de andra.

  79. Det där är bara ett urval av språk
    som har kommit hit efter kriget.

  80. En ganska bra illustration
    till det här är-

  81. -när jag bläddrade i
    Statistisk årsbok, årgång 1930.

  82. Precis där vänder Sverige-

  83. -från att vara nettoutvandringsland
    till nettoinvandringsland.

  84. 1930 fanns det i Sverige
    4 isländska medborgare-

  85. -4 brasilianare, 7 spanjorer,
    1 indier och 3 sydafrikaner.

  86. Det fanns naturligtvis fler,
    men det är ett slumpmässigt urval.

  87. Vi hade alltså 19 personer
    från de här 5 länderna.

  88. Nu är de en bra bit över 40 000 från
    dessa länder som en illustration.

  89. Då angav vi även
    folks religiösa tillhörighet.

  90. Det ingick i folkräkningen.

  91. Då anges ens kristna samfund,
    man kan vara mosaisk trosbekännare.

  92. 1930 fanns det i Sverige 15 stycken
    "muhammedaner med flera".

  93. Inte 15 muslimer,
    utan "muhammedaner med flera".

  94. Ingen vet hur många de är i dag-

  95. -men det finns ett par hundratusen
    med muslimsk kulturell bakgrund.

  96. Det säger förstås inget
    om hur troende man är.

  97. En bra illustration
    till hur det här har förändrats.

  98. Och lite triviakunskap,
    som jag tycker är roligt...

  99. Andelen utrikiskt födda i Sverige
    är ju strax över 15 procent.

  100. Nåt jag hade svårt att tro,
    men som faktiskt är sant är-

  101. -att den här andelen
    är ungefär lika hög i USA-

  102. -som vi betraktar
    som ett invandrarland par excellence.

  103. Det som förvånade mig är att det även
    är det högsta det har varit i USA.

  104. Många trodde nog att på
    "Utvandrarna"-tiden var väl alla där-

  105. -födda i Småland
    eller nånstans utanför USA.

  106. Men det var ungefär den andelen
    då också, faktiskt.

  107. Så mycket mer invandrarland än så
    verkar inte länder bli, tydligen.

  108. Nåväl...

  109. Det relativt enspråkiga Sverige
    är en historisk parentes.

  110. Men man ska komma ihåg
    att i ett globalt perspektiv-

  111. -så är Sverige mer homogent än
    det genomsnittliga landet på jorden.

  112. Det bästa sättet att räkna ut det här
    på är med diversitetsindexet.

  113. Ingen komplicerad matematik alls.
    Jag kan visa den som är intresserad.

  114. Men om vi tar ett land, en stad
    eller vad vi nu vill beräkna det på-

  115. -och plockar upp en slumpvis vald
    invånare i landet och säger:

  116. "Hej, vilket är ditt modersmål?"
    Sen plockar vi upp en gubbe till.

  117. Hur stor är chansen att gubbe 2
    ska ha samma eller annat modersmål-

  118. -jämfört med gubbe 1?

  119. Ta exemplet Sverige och en invånare
    som har svenska som modersmål-

  120. -är chansen rätt stor
    att nästa gubbe också har det.

  121. Är modersmålet för gubbe 1 sydsamiska
    är det osannolikt samma för gubbe 2.

  122. Indexet väger ihop allt det här.
    Diversitetsindexet i Sverige är 0,28.

  123. Det är 28 % chans att gubbe 2
    ska ha ett annat modersmål-

  124. -än gubbe 1. Det vill säga...
    72 % chans att de ska ha samma.

  125. Och det är...

  126. Sett till hela världen
    så är det under världsgenomsnittet.

  127. På det sättet kan man säga
    att Sverige är ganska homogent.

  128. I Papua Nya Guinea
    är indexet 0,99.

  129. 99 % chans att två slumpvis valda
    invånare ska ha olika modersmål.

  130. Ett exempel på denna ökade mångfald,
    att vi har gått ifrån...

  131. Det här är den enda språkstatistik
    vi har i Sverige, vilket är skolbarn.

  132. Den började man föra
    höstterminen 1978, har jag för mig.

  133. Jag måste vara den första årgången
    som har den kartlagd-

  134. -för då började jag på lågstadiet.

  135. Man frågar: "Talas nånting annat
    än svenska i barnets hem?"

  136. Här ser vi summan av ja-svar.

  137. Det här görs, eftersom barn
    har rätt till modersmålsundervisning.

  138. Inte helt obetingat. Vissa kriterier
    ska vara uppfyllda, men i princip.

  139. Siffrorna visar inte hur många
    som faktiskt utnyttjar möjligheten.

  140. Det visar bara hur många som har
    rätt till modersmålsundervisning.

  141. Hur stor del av alla grundskolebarn.

  142. Vi har ganska nyligen passerat 20 %.

  143. Vart femte grundskolebarn
    har ett annat modersmål än svenska.

  144. Det är den enda officiella
    språkstatistik som finns i Sverige.

  145. Trenden är...
    Det här gäller inte bara Sverige.

  146. Det här gäller hela världen,
    åtminstone västvärlden.

  147. Trenden är att de gamla minoriteterna
    som alltid har funnits, de minskar.

  148. Nationalstaten blir mäktigare, folk
    upptas i det dominerande språket.

  149. De inhemska minoriteterna blir
    allt mindre i alla jämförbara länder-

  150. -medan vi i stället får
    nya minoriteter genom invandring.

  151. Ett bra exempel på att gamla
    minoriteter ersätts av nya-

  152. -är Australien
    där man för språkstatistik-

  153. -som en del av folkräkningen.
    Där är antalet talare av svenska-

  154. -dubbelt så stort som talare
    av det största aborginspråket.

  155. Det tycker jag är
    ett ganska bra exempel.

  156. Nåväl...

  157. Jag har då försökt beräkna
    hur det ser ut i Sverige.

  158. Nu har ni ju med språk att göra
    så ni kanske har tänkt på det här-

  159. -men de flesta har nog inte tänkt på
    att vi saknar sån här statistik.

  160. Jag tror att i svenskens självbild,
    vad är en svensk-

  161. -så ingår "vi är ju genomkartlagda".

  162. Vi måste vara de "kartlagdaste"
    i världen, storebror vet rubbet.

  163. Det kanske är sant
    att vi är mer kartlagda än andra-

  164. -i de flesta avseenden,
    men icke i detta hänseende.

  165. Då ska man veta att de flesta länder
    har en språkfråga i folkräkningen.

  166. Staten har aktivt försökt ta reda på
    vad folk pratar.

  167. En annan fråga är ju om folkräkningen
    är tillförlitlig eller inte.

  168. Det kan finnas skäl till att den inte
    är det, många länder är diktaturer.

  169. Man kan misstänka att de försöker
    framställa nån språkgrupp som större-

  170. -eller mindre än vad den är.

  171. Håller man på med sånt här,
    hör det till att man ska säga:

  172. "Folkräkningar kan man inte lita på,
    dem ska vi inte ta på allvar."

  173. Jag menar att de är mer trovärdiga
    än vad sociolingvister hävdar.

  174. Så tagna ur luften är inte andra
    länders uppfattningar om antalet.

  175. De flesta länder i världen har alltså
    en språkfråga i folkräkningen.

  176. Sverige har det inte.
    Vi hade det fram till 1945.

  177. Vi har heller
    inga folkräkningar längre.

  178. Vi hade vår sista 1990
    och kommer aldrig mer att ha en.

  179. Den som dör, stryks ur registret,
    den som föds, läggs till. Klart!

  180. Vi behöver aldrig mer räkna folk.

  181. Man kan naturligtvis
    föra språkstatistik på andra sätt.

  182. Det har man i de flesta länder,
    men inte i Sverige.

  183. Nu har inte staten - ursäkta att
    jag pratar om staten som en individ-

  184. -eller organism - myndigheterna,
    storebror eller vad vi nu ska säga.

  185. Staten har förstås tänkt på det här.
    Myndigheterna har blivit påminda:

  186. "Hörni, ska ni inte hålla koll på
    vad ni har för språk i landet?"

  187. Svenska staten, oavsett regering,
    svarar jämt: "Nej, inte tu tal om!"

  188. Man har tänkt på det, men man
    har aktivt tagit ställning mot det.

  189. De som har framfört det,
    privatpersoner och organisationer-

  190. -men även FN och EU
    har kritiserat Sverige.

  191. Vi i Sverige är hyggliga typer-

  192. -och har skrivit under allt om att
    man ska vara snäll mot minoriteter.

  193. Då säger FN: "Hur kan ni lova
    att vara hyggliga mot minoriteter"-

  194. -"när ni inte ens vill ta reda på
    om de existerar i ert land?"

  195. Sverige svarar med en axelryckning.

  196. Argumentet är att det är ett intrång
    på den personliga integriteten.

  197. Man kan icke föra register
    över folks modersmål.

  198. Det är som
    att registrera folks etnicitet-

  199. -och det såg vi ju
    vad det ledde till för 70 år sen.

  200. Att veta nåt
    om vad folk har för modersmål-

  201. -är samma sak som att Auschwitz
    lurar om hörnet ett stenkast bort.

  202. Som ni kanske anar tycker inte jag
    att det är självklart att det är så-

  203. -men det är inställningen.
    Så fort det tas upp-

  204. -det är löjligt förutsägbart,
    kan man räkna raderna-

  205. -i remissvaret eller vad det kan vara
    innan rasbiologiska institutet nämns.

  206. Det är obligatoriskt
    att ha med det i resonemanget.

  207. Man glömmer att det finns ett gäng
    respektabla demokratier-

  208. -som har koll
    på medborgarnas språktillhörighet.

  209. Finland, USA, Kanada,
    Schweiz, Australien, massvis...

  210. ...som de flesta
    tycker är schyssta demokratier.

  211. Där är det inga problem, utan man
    har bokfört vilka språk folk pratar.

  212. Man behöver inte ha ett register.

  213. "Kalle Petterson, Storgatan 25
    pratar nordkurdiska."

  214. Det kan förstås bokföras separat-

  215. -från namnen
    om man månar om integriteten.

  216. Sen är det relevant att det
    finns statistik på könssjukdomar-

  217. -övervikt, ångestproblem-

  218. -cannabiskonsumtion och förstås
    våra politiska preferenser.

  219. Jag vet inte vad ni tycker, men jag
    besvarar hellre frågan om modersmål-

  220. -än om jag har haft den ena
    eller andra könssjukdomen.

  221. Där har vi inga problem med statistik
    och det tycker jag är konstigt.

  222. Det finns andra intresserade, men
    staten är demonstrativt ointresserad.

  223. Det gör att det kan florera vilka
    uppgifter som helst i olika forum.

  224. Folk kan kläcka ur sig siffror
    på talare av ett visst språk-

  225. -som har extremt lite
    med verkligheten att göra.

  226. Som romani under de senaste åren-

  227. -uppskattningen av dess talare
    från 90-talet och framåt-

  228. -har vad jag har kunnat hitta
    varierat mellan 5 000 och 100 000.

  229. Ett annat fall är...

  230. ...tornedalsfinska,
    det som nu heter meänkieli.

  231. När riksdagen klubbade igenom
    minoritetsspråkslagen för 17 år sen-

  232. -ansågs man inte helt
    kunna undvika antalsfrågan.

  233. Riksdagsledamöterna
    fick ett utredningsunderlag.

  234. "Det här ska vi rösta om på torsdag,
    läs igenom det här till dess."

  235. Då står det...

  236. ...lite höftade talarantal för de
    minoritetsspråk som var aktuella.

  237. För meänkieli står det att antalet
    är cirka 66 000 bara i Tornedalen-

  238. -exklusive diasporan här i Stockholm.

  239. Vad är problematiskt med det? Jo,
    det bor inte ens 66 000 i Tornedalen.

  240. Vill jag att riksdagsbeslut
    ska fattas på den typen av grunder?

  241. Det finns förstås mer som avgör
    hur en ledamot röstar-

  242. -men det känns otillfredsställande
    att det ska få gå till så där.

  243. Ett tredje exempel jag hittade-

  244. -var dåvarande integrationsverket,
    det finns inte längre.

  245. De hade en sida med "Sveriges
    befolkning efter språktillhörighet".

  246. "Finns det verkligen språkstatistik
    för Sverige", tänkte jag.

  247. Sen kollade jag deras lista där de
    räknar upp språk och deras antal.

  248. Sen blev jag misstänksam när kurdiska
    påstods ha noll talare i Sverige-

  249. -medan engelska och hindi
    påstods ha 12 533 talare i Sverige.

  250. Då blir man misstänksam
    och kollar upp det.

  251. Det året i Sverige
    bodde det exakt 12 533 personer-

  252. -som var födda i Indien.

  253. Då tänker man: "Personen är född
    i Indien, pratar det man pratar där."

  254. Kolla, kolla... "Där är hindi
    och engelska officiella språk"-

  255. -"alltså har vi 12 533 talare
    av engelska och hindi."

  256. Kurdiska är inte officiellt, ergo
    noll talare av kurdiska i Sverige.

  257. Några exempel på den typen
    av uppgifter som har florerat.

  258. Många håller nog med om
    att det inte är övermåttan seriöst.

  259. Jag har då försökt göra
    mina egna uppskattningar.

  260. Till saken hör - jag vet inte varför
    - men till saken hör också-

  261. -att man förväntas ange höga siffror.

  262. Ju högre siffror,
    desto bättre människa är du.

  263. Ett skäl till 66 000 i Tornedalen
    och 100 000 romanitalande med mera.

  264. Jag vet inte varför, men en kultur
    har av nåt skäl utvecklats-

  265. -där du är god
    om du anger ett absurt högt tal.

  266. Anger du ett misstänkt lågt tal,
    tolkas det som:

  267. "Jaså, du önskar
    att vi var så här få. Vill du det?"

  268. Det kanske inte nödvändigtvis
    gynnar den egna saken-

  269. -och kan vara kontraproduktivt.

  270. Jag har inga belägg, men man kan
    föreställa sig att statsmakten säger:

  271. "Ni behöver väl inget stöd om ni är
    27 miljoner talare av lulesamiska"-

  272. -"bara i Jokkmokks centralort.
    Då behöver ni väl inte vårt stöd."

  273. Man kan föreställa sig
    att det missgynnar den egna saken.

  274. Men av nån anledning är det tjusigt
    att ange extremt höga siffror.

  275. Grundprincipen om man
    vill undvika fler ovänner är att...

  276. Märk väl om ni vill testa det här.

  277. Varje grupp måste vara större
    än varje annan grupp.

  278. Det är tumregeln.

  279. Nu har jag försökt att inte gå
    tillväga på det sättet, vilket då...

  280. Jag rekommenderar det för den
    som har för många kompisar-

  281. -och vill bli av med några.
    Jag har alltså försökt beräkna och...

  282. Mina uppskattningar
    är inte oproblematiska.

  283. Det här är behäftat
    med miljarder problem.

  284. Men är man ensam om att göra nåt,
    blir man ju även bäst på det.

  285. Fast som nån påpekade: "Ja, men då
    är du ju även sämst på det."

  286. Men det är det enda seriösa försöket,
    så jag ser glaset som halvfullt-

  287. -och säger att jag är bäst på det.

  288. Då är frågan vad man ska räkna.

  289. "Men Parkvall, man är inte antingen
    bara talare av ett språk"-

  290. -"eller inte.
    Det finns grader däremellan."

  291. Varje gång vill jag svara:
    "Det har aldrig slagit mig!"

  292. Det är naturligtvis ett problem.

  293. Vi kan ju vara på en skala
    perfekt till icke-perfekt talare.

  294. Min avsikt är att det här
    ska motsvara modersmålstalare.

  295. Inte hur många som kan säga
    "hejsan svejsan" på ett givet språk-

  296. -utan hur många som har vuxit upp med
    språket som sitt huvudsakliga språk.

  297. Varför? Jo, det är det normala sättet
    att ange språkstorlek-

  298. -och blir därför mer jämförbart.

  299. Slå upp vilket språk som helst
    i en uppslagsbok-

  300. -så anges där typiskt
    antalet modersmålstalare.

  301. Pratar vi om engelska,
    så säger man...

  302. Inget bra exempel, men det har 40
    eller 1 000 talare här.

  303. Man säger inte att det finns
    9 miljoner talare av engelska här.

  304. Nu är ju engelska lite speciellt.

  305. Modersmålstalare brukar anges,
    så det är en bra anledning.

  306. Men vad tusan är ett språk?
    Var går gränsen?

  307. Är det två olika språk eller ett?
    Och så vidare.

  308. I ett fall är problemet extra akut,
    med meänkieli/tornedalsfinska.

  309. Man skaffar sig fiender om man säger
    att de två språken har kopplingar-

  310. -bara för att de förstår varandra
    och pratar likadant och så.

  311. Jag anser det rimligt att se det
    som en dialekt av finska.

  312. Men det tycker inte alla.

  313. Det där är ett problem
    och det gäller precis...

  314. När man blir kritiserad, så säger de:

  315. "För mitt språk är det asviktigt
    att det är/inte är två olika språk."

  316. "I de andras fall förstår jag exakt,
    för det är ju inte särskilt viktigt."

  317. Det gäller kinesiska, arabiska...
    Är det ett eller flera språk?

  318. Det går inte att undvika en viss grad
    av godtycke i sammanhanget.

  319. En sista grej
    när det gäller det metodologiska.

  320. Jag har - och jag är medveten om
    att det är helt tokigt -

  321. -men jag har räknat som om varje
    person hade endast ett modersmål.

  322. Det stämmer nog för många av oss,
    men inte för alla.

  323. Man kan förstås växa upp
    med två språk i barndomshemmet.

  324. Men eftersom det ändå är
    så extremt många problem-

  325. -så mycket osäkerhet och komplexitet-

  326. -har jag tagit mig friheten att räkna
    som om folk bara hade ett modersmål.

  327. Ja, jag vet att det inte är så-

  328. -men det är en liten eftergift
    som jag har gjort där.

  329. När det gäller Sverige är det många
    av dem jag strax visar siffror över-

  330. -som nog har svenska
    som ett andra parallellt modersmål.

  331. Jag har så att säga maximerat...

  332. ...de andra språken, minoriteterna,
    så det här är liksom maxantal.

  333. Om vi sen vände på det
    skulle svenska bli mycket större.

  334. De som kan antas ha svenska
    och ett annat modersmål-

  335. -har räknats som nåt annat här.

  336. Ska man räkna det här, måste man
    bena ut vilka typer av språk vi har.

  337. Redan innan
    vi har börjat gräva i det-

  338. -kan man lista ut att de kan delas
    upp så här utan att vi vet nånting.

  339. Vi har svenska, och sen finns det
    erkända inhemska minoritetsspråk.

  340. Det finns inhemska minoritetsspråk
    utan den politiska statusen.

  341. Vi har invandrarspråk,
    som är erkända minoritetsspråk.

  342. Folk brukar vilja misstolka det här
    som en politisk markering av mig-

  343. -när jag till exempel säger att
    romani inte är ett inhemskt språk.

  344. Det betyder bara att de flesta talare
    av romani här är utrikiskt födda.

  345. Det är i egenskap av det, som det
    i praktiken är ett invandrarspråk.

  346. Jag menar inte att förolämpa nån
    och säga att ni inte är inhemska-

  347. -men det är så här man måste göra
    för att uppskatta antalet.

  348. Vi har icke-erkända invandrarspråk:
    arabiska, kurdiska, etc.

  349. Den sista kan vi strunta i,
    privilegierade främmande språk.

  350. Det är ju inte de språken
    som är i fokus i här.

  351. Här är de vi har att göra med.
    När det gäller de sant inhemska...

  352. De inhemska minoritetsspråken
    hör i stort sett hemma i Norrbotten.

  353. Den traditionella bilden
    av hur Norrbotten såg ut före kriget.

  354. Gult är svenska,
    orange är överkalixmål-

  355. -som är så avvikande
    att det blir ett eget språk.

  356. Det blå, två nyanser.
    Det ena är tornedalsfinska/meänkieli.

  357. Det ljusblå brukar
    bland annat kallas gällivarefinska-

  358. -och är en särskild dialekt.

  359. Det lila är samiska, svårt att se,
    men det har också fler nyanser.

  360. Nordsamiska och lulesamiska.

  361. De traditionella inhemska,
    som nästan bara finns i Norrbotten.

  362. De måste beräknas separat, eftersom
    talarna är typiskt födda i Sverige.

  363. Vi kan inte gå på nånting
    om var folk är födda eller så där.

  364. Jag har finkammat litteraturen
    efter andras uppskattningar.

  365. Hur många tror andra att det finns?

  366. Det finns enstaka enkäter
    som folk har genomfört.

  367. Just de här språken fanns med
    i 1945 års folkräkning.

  368. Men de flesta som var med då
    är inte med oss längre.

  369. Jag har ändå
    för att få nån sorts jämförelse-

  370. -försökt göra en framskrivning.
    Hur många har dött sen dess-

  371. -och hur många nya har fötts?

  372. I fallet samiska kan man jämföra
    med Finland som har språkstatistik.

  373. Av alla där med samisk etnicitet, hur
    många har samiska som modersmål?

  374. "Jaha, då är det kanske en
    motsvarande andel av svenska samer."

  375. Det är en av många tänkbara trådar
    att dra i.

  376. Då får man i alla fall
    det här resultatet, eller jag fick.

  377. Det här är de
    som jag tycker är inhemska-

  378. -plus... Där har jag då...

  379. ...delat upp finska och meänkieli
    som ni ser.

  380. Men ungefär nåt åt det där hållet
    kom jag fram till.

  381. Det är naturligtvis
    helt ifrågasättbart som allt annat.

  382. Men jag vill hävda
    att det är mer seriöst-

  383. -än många andra uppskattningar.

  384. Jag har räknat älvdalska och
    överkalixmål som inhemska språk-

  385. -och inte som dialekter. Som sagt,
    så är gränsdragningen godtycklig.

  386. Jag har räknat dem som språk,
    inte som svenska övriga dialekter.

  387. En fråga om tycke och smak.

  388. Svenskt teckenspråk
    är inget erkänt minoritetsspråk-

  389. -men ett språk är det uppenbart och
    inhemskt får vi väl ändå kalla det.

  390. Om vi då tittar på de uthemska-

  391. -försökte jag göra
    samma typ av resonemang där.

  392. Innan vi vet nåt överhuvudtaget
    kan vi a priori tänka oss-

  393. -att Sverige
    kan bestå av följande grupper.

  394. Man kan vara född i Sverige
    av två sverigefödda föräldrar.

  395. Då är svenska
    eller annat inhemskt språk modersmål.

  396. Man kan vara född av en svensk
    och en utrikisk förälder.

  397. Då kan man få den ena förälderns
    utrikiska språk som modersmål.

  398. Men mer sannolikt svenska. Man kan
    ha två utrikeskfödda föräldrar.

  399. Då är chansen lite större att man
    får deras språk som modersmål.

  400. I nån mån svenska. För dem båda
    har jag tittat på andra länder.

  401. Hur stor är chansen-

  402. -att en person med en
    eller två utrikeskfödda föräldrar-

  403. -får det utrikiska språket
    som modersmål?

  404. För det andra
    kan man vara född utomlands.

  405. Ens föräldrar kan vara sverigefödda.

  406. Jag råkade födas
    under deras solsemester på Mallis.

  407. Mer sannolikt
    när de jobbade utomlands.

  408. Då är jag tekniskt sedd
    född utomlands, men ändå svenne.

  409. Jag kan vara född utrikes
    av två utrikeskfödda föräldrar-

  410. -men tillhöra en svensktalande
    etnisk grupp.

  411. I praktiken
    betyder det finlandssvensk.

  412. I några fall estlandssvensk
    eller gammalsvenskbybo från Ukraina.

  413. De är relativt marginella, men
    finlandssvenskar är inte försumbara.

  414. Vi får se upp så att vi inte räknar
    finlandssvenskar som finsktalande.

  415. Glöm inte adoptivbarnen. De är
    tekniskt sett födda utomlands-

  416. -men har svenska som modersmål
    om de har svenska adoptivföräldrar.

  417. Sen har vi övriga, den största
    gruppen som är utrikeskfödda-

  418. -och sannolikt
    har andra språk som modersmål.

  419. Det finns uppgifter
    om var man är född.

  420. Det är inte integritetskränkande
    till skillnad från modersmålet.

  421. Man måste kombinera antalet födda
    i ett visst land med språket där.

  422. Men folk kan vara överrepresenterade.

  423. I Finland är finlandssvenskarna
    nere i 5 % av befolkningen.

  424. Men av finländare i Sverige finns det
    goda skäl att anta att de är 25-30 %.

  425. Folk som kommer hit från X-land
    måste ej ha samma språkfördelning-

  426. -som hos dem som är kvar i X-land.

  427. Det här är bara ett exempel,
    mina kommentarer till mig själv.

  428. Jag har skruvat språk upp eller ner
    med motiveringar för mig själv.

  429. Det är inte meningen att andra
    ska se det här. Vi går vidare.

  430. Om jag anser att jag har uppskattat,
    och det är extremt mycket höftande.

  431. Det är "educated guesses"
    för i alla fall halva slanten.

  432. Men då kan man
    komma fram till det här.

  433. Nu tog jag ett fiktivt land-

  434. -för att inte avleda uppmärksamheten
    från om det är korrekt eller inte.

  435. Jag vill visa tillvägagångssättet.
    G1 är alltså första generationen-

  436. -födda i Långtbortistan, är 10 000.

  437. 400 av dem är finlandssvenskar
    eller estlandssvenskar.

  438. De räknas bort.

  439. 20 är födda där av svenska föräldrar,
    500 är adopterade.

  440. Då får vi totalt 920
    som är födda i Långtbortistan-

  441. -men som har svenska som modersmål.

  442. Då har vi kvar 9 080
    som är födda i Långtbortistan-

  443. -och kan ha ett långtbortistanskt
    språk som modersmål.

  444. Därefter har vi G2-prim och G2-bis.
    G2, generation 2.

  445. De är födda i Sverige med en eller
    två föräldrar från det här landet.

  446. Det finns det också statistik över,
    så jag har räknat fram-

  447. -hur många de är
    som har föräldrar därifrån.

  448. Baserat på övriga länder.

  449. Med en förälder från Långtbortistan
    är det 14 % chans-

  450. -att man har förälderns modersmål,
    med två föräldrar är det 78 %.

  451. Ni fattar att jag skjuter från höften
    och att siffrorna inte är exakta.

  452. Är man född och uppvuxen
    i Långtbortistan-

  453. -är chansen 100 %, med finlands-
    svenskar och adoptivbarn borträknade-

  454. -att man har ett långtbortistanskt
    språk som modersmål.

  455. Då multiplicerar vi kategorierna
    med dem som kommer från landet.

  456. Sen pytsar vi ut det på de olika
    språk som talas i Långbortistan.

  457. Min metod för invandrarspråken.

  458. Sen har jag försökt
    att i nån mån geografiskt kartlägga-

  459. -var folk bor
    som pratar det ena och det andra.

  460. Det här råkar vara
    min gamla hemstad Södertälje.

  461. Den är enbart intressant,
    eftersom den är udda i sammanhanget.

  462. Den har en extremt hög koncentration
    av ett specifikt språk, arameiska.

  463. Och det... Södertälje är världens
    assyrisk/syrianska huvudstad.

  464. Det är i alla fall Europas
    assyrisk/syrianska huvudstad-

  465. -med TV-kanal och flera fotbollslag
    och såna där saker.

  466. Den geografiska fördelningen
    bygger enbart på skolsiffror.

  467. Andelen i respektive rektorsområde
    med annat hemspråk än svenska.

  468. Ibland kan det vara intressant
    med geografiska fördelningar.

  469. Men det är inte det vi ska prata om-

  470. -utan själva antalen.

  471. Här är...
    Nu håller jag er lite på halster.

  472. Här är återigen enbart skolstatistik.

  473. Bara för att visa att man inte kan
    påstå saker som sen blir inaktuella.

  474. Skolbarn med några utvalda språk
    som modersmål. Finska ser ni.

  475. Jag hade först tänkt så här:
    "Toppen! Vi har skolstatistiken."

  476. Multiplicera barn med föräldrar och
    få antalet som talar ett visst språk.

  477. Men de finsktalande är så gamla
    att de inte har barn i grundskolan.

  478. Utgå från skolresultatet och finsk-
    talande ser ut att vara mycket färre-

  479. -eftersom alla finsktalande
    är i snitt 82,5 år.

  480. I skolan sjunker finsktalande,
    arabiska och somaliska stiger.

  481. Serbokroatiska hade börjat sjunka-

  482. -när arbetskraftsinvandrarnas barn
    gick ur skolan.

  483. Sen gick det upp i mitten på 90-talet
    och ni vet ju vad det berodde på.

  484. Ett invandrarspråk som var på dekis,
    men som sen fick ett uppsving.

  485. Mina resultat i nån sorts stapelform.

  486. Pilarna är de språk-

  487. -som rör sig tydligt
    antingen uppåt eller neråt.

  488. Nu ska man komma ihåg
    att det här bygger på årsskiftet...

  489. Årsskiftet 2012/2013 eller nåt sånt.
    Siffrorna är redan ett par år gamla.

  490. Det är extremt svårt att säga,
    men jag tror att arabiska i detta nu-

  491. -går om finskan som det
    näst största språket i Sverige-

  492. -vilket är historiskt.

  493. Finska har varit
    det största minoritetsspråket-

  494. -i Sverige
    så länge Sverige har existerat.

  495. Det är historiskt
    att arabiska går om-

  496. -om vi nu anser
    att arabiska är ett språk.

  497. Jag sa det där i nån TV-intervju
    för nån månad sen.

  498. Sen googlade jag mig själv-

  499. -och oj så ofta jag nämndes
    på rasistiska sajter!

  500. "Nu har vi halalslakt och sharialagar
    runt hörnet här", och så...

  501. Det är väl trist, men...

  502. Är det så här, måste det påpekas
    i vilka syften folk än utnyttjar det.

  503. Finska är det enda
    av de större språken i Sverige-

  504. -som minskar, allt annat ökar.

  505. De minskar, eftersom de flesta finnar
    kom hit under skiftet 60-/70-talet.

  506. För varje generation
    försvinner ett antal talare.

  507. Man för inte det finska språket
    vidare i 100 % av fallen.

  508. Är det bara nåt litet tapp
    för varje generation, märks det.

  509. Sista bilden. Det här är topplistan.
    Så här föreslår jag att det ser ut.

  510. Jag hoppas att ni förstår att det här
    måste tas med åtskilliga skopor salt.

  511. Det här är en uppskattning-

  512. -eftersom ingen annan
    har velat göra en.

  513. Det är inte sanning,
    utan ett förslag.

  514. Här är alla språk överhuvudtaget,
    blandat invandrarspråk och inhemska.

  515. Det är tänkt att föreställa
    den totala topplistan.

  516. Så många som fick plats,
    topp 50, typ.

  517. Tänk även på att de här siffrorna
    redan är ett par år gamla.

  518. Ni har inte glömt bort
    hur det såg ut här förra hösten.

  519. Det har hänt en hel del
    när det gäller migration.

  520. Siffrorna blir fort inaktuella.

  521. Dels behöver det här göras bättre
    än vad jag har gjort det-

  522. -och dels
    behöva uppdateras regelbundet.

  523. Men var så säkra på
    att jag inte tänker göra det!

  524. Ni får ta bollen där jag släpper den.

  525. Tack för mig!

  526. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vilka språk talas i Sverige?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns ingen officiell statistik över hur många språk som talas i Sverige eller hur många som talar språken och var de bor. Detta har lingvisten och forskaren Mikael Parkvall försökt rätta till. Här berättar Parkvall om sin bok "Sveriges språk i siffror" där han har gjort en skattning och en översikt av det svenska språksamhället. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Språk, Språkstatistik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Den flerspråkiga arbetsplatsen

Som arbetsgivare är det viktigt att vara medveten om vilka fördelar och nackdelar flerspråkighet kan föra med sig, säger forskaren Gunlög Sundberg. Flygplatser är bra exempel på flerspråkiga arbetsplatser. En undersökning med fokus på Heathrow i London där 150 anställda intervjuades visade 27 olika förstaspråk och 45 talade språk. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Vilka språk talas i Sverige?

Det finns ingen officiell statistik över hur många språk som talas i Sverige eller hur många som talar språken och var de bor. Detta har lingvisten och forskaren Mikael Parkvall försökt rätta till. Här berättar Parkvall om sin bok "Sveriges språk i siffror" där han har gjort en skattning och en översikt av det svenska språksamhället. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att utveckla språk- och yrkeskompetens

Projektledaren Kerstin Sjösvärd berättar om ett antal lyckade projekt med syfte att utveckla språk- och yrkeskompetensen hos anställda inom vård och omsorg. En faktor som bidragit till det goda resultatet är att stor vikt lagts vid att träna sig i att använda svenska som arbetsspråk för att sedan bygga på med andra kurser likt ett pärlband. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att få komma till tals

Fredrik Harstad från ABF berättar om det uppmärksammade och prisbelönta magasinet Världen och vi. De journalister, fotografer och illustratörer som arbetar på tidningen har alla svenska som andraspråk, och många vistas här som flyktingar. Genom tidningen har eleverna fått en röst i samhället, och samtidigt har texterna har blivit ett viktigt undervisningsmaterial för dem som studerar på sfi. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Svenska språket och arbetsmarknaden

Olof Åslund är professor i nationalekonomi och generaldirektör vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Här berättar han om sin forskning kring om det finns ett samband mellan deltagande i sfi och framgång på arbetsmarknaden. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Samtal om svenska som arbetsspråk

Har vi i Sverige för höga krav på språkkunskaper i svenska när det gäller att få en plats på den svenska arbetsmarknaden? Nej, tyckte de flesta deltagarna i den här panelen med ett specialintresse i språkfrågor och flerspråkighet. Ett problem kan dock vara att vi svenskar är dåliga på att acceptera och förstå svenska med ett lite annorlunda uttal. Att bryta på svenska har till exempel sämre status jämfört med att prata engelska. Medverkande: Kerstin Sjösvärd, projektledare Äldrecentrum, Fredrik Harstad, pedagogisk utvecklingsledare ABF, Anna Folkesson, språkkonsult, och Olof Åslund, professor i nationalekonomi. Moderator: Karin Helgesson. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnbokprovning 2014

Lättläst - läsning ska vara kul

Tidigare var lättläst barn- och ungdomslitteratur något som hade med skolan att göra. I dag har den samma teman som annan litteratur. Litteraturforskaren Kristin Hallberg har gått genom 130 lättlästa titlar från 2013. Inspelat 18 mars 2014 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Rapport från kinesisk by - 50 år senare

1963 gav Jan Myrdal ut sin bok "Rapport från kinesisk by". Den kom att påverka en hel världs syn på den kinesiska revolutionen. Hur ser det ut i den lilla byn Liu Lin idag? Och hur sann var egentligen den bild Myrdal gav i sin bok?

Fråga oss