Titta

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Om UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Föreläsningar och samtal om svenska som arbetsspråk i ett flerspråkigt Sverige. Frågor som tas upp är exempelvis vilka språkkunskaper det krävs för att få arbete i Sverige och hur det går att utveckla språkkompetensen på en arbetsplats. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer : Samtal om svenska som arbetsspråkDela
  1. Sista punkten är en paneldiskussion.

  2. Vår nya deltagare får presentera sig.
    De andra är introducerade.

  3. -Anna.
    -Hej! Oj, inte så nära...

  4. Jag heter Anna Folkesson.
    Jag sitter med i Ess styrelse-

  5. -och är språkkonsult.
    Det är därför jag sitter i panelen.

  6. Jag har inriktat mig
    på svenska som andraspråk-

  7. -både i mina studier
    och i mitt arbetsliv.

  8. Jag skrev mitt examensarbete
    om svenska som andraspråk.

  9. Jag jobbar i mitt eget företag med-

  10. -att anpassa text för personer
    med svenska som andraspråk.

  11. Jag är även lärare
    i svenska som andraspråk.

  12. Mycket svenska som andraspråk
    för mig. Därför sitter jag här.

  13. Olof,
    vill du säga några ord om dig själv?

  14. Olof Åslund, generaldirektör på IFAU-

  15. -Institutet för arbetsmarknads-
    och utbildningspolitisk utvärdering.

  16. Kerstin Sjösvärd, projektledare
    på Stockholms läns äldrecentrum.

  17. Fredrik Harstad,
    pedagogisk utvecklingsledare-

  18. -för ABF vuxenutbildning.
    En av de stora SFI-skolorna.

  19. Karin Helgesson.
    Moderator i dag och språkvetare.

  20. Jag tänkte börja med en fråga
    som ni får svara på var och en.

  21. Den kom i de senaste föredragen och
    i diskussionen efter Olofs föredrag.

  22. Är vi för språkpuristiska i Sverige?

  23. Har vi för höga krav på hur mycket
    svenskkunskaper man ska ha-

  24. -för att få en plats
    i det svenska arbetslivet?

  25. Vem ska vi fråga först?
    Ska vi börja med Olof?

  26. Trevligt... Nej, jag tycker nog...
    Det här blir ett fegt svar.

  27. På arbetsmarknaden
    gäller utbud och efterfrågan-

  28. -så det är svårt att säga. Det finns
    ju en diskussion om överutbildning.

  29. Är folk mer utbildade
    än vad som krävs?

  30. Vi utgår från vad som gör
    att man får jobb eller inte-

  31. -att man får en viss inkomst.

  32. Där ser vi att språket
    har en stor betydelse.

  33. Om man som arbetsgivare har svårt
    att rekrytera arbetskraft-

  34. -kommer man alltmer att ifrågasätta
    de krav man ställer-

  35. -och de kriterier man sätter upp.

  36. Forskningen visar att vi tenderar
    att agera på brytning-

  37. -snarare än på korrekthet.

  38. Tills ganska nyligen var vi homogena-

  39. -och hade inte så stor tolerans för
    andra dialekter än de från Sverige.

  40. Engelska kan man prata på många sätt-

  41. -och det är ändå hundra procent
    engelska. Det är min reflektion.

  42. Fredrik, vad tänker du
    som har SFI-perspektivet?

  43. Vi är inte så vana vid
    att höra svenska på olika sätt.

  44. Många av oss har för höga
    förväntningar på språkkunskaper.

  45. En elev berättade att när hon kom hit
    så pratade hon engelska överallt.

  46. Hon kunde engelska och upplevde
    att hon blev vänligt bemött.

  47. Hon fick bra hjälp när hon skulle
    handla kläder och så.

  48. Men så bestämde hon sig för
    att det är svenska som talas här.

  49. Hon började prata svenska
    för att anpassa sig till samhället.

  50. Plötsligt märkte hon
    en attitydförändring hos människor.

  51. Från att ha varit nån som talat
    engelska och hade hög status-

  52. -blev hon en invandrare
    med bruten svenska.

  53. Hon fick sämre service och
    hade svårt att göra sin röst hörd.

  54. Hon sa: "I mitt hemland är jag säker
    på att det hade varit tvärtom."

  55. "Man hade uppmuntrat mig
    och tyckt att det var fantastiskt."

  56. Hennes erfarenhet var ett engelska
    har väldigt hög status i Sverige-

  57. -men den som försöker prata svenska
    blir bemött på ett helt annat sätt.

  58. Jag tror att det ligger nåt i det.
    Jag fick en tankeställare där.

  59. Kerstin.

  60. Jag tror också
    att engelska har högre status.

  61. Om jag ska svara "ja" eller "nej"
    på din fråga, så säger jag "ja".

  62. Men jag tycker också
    att det finns en oförmåga-

  63. -att prata om problemen
    med att kommunicera.

  64. Det finns en rädsla att ställa krav,
    och då blir det ingen kommunikation.

  65. Jag hör från chefer som inte har
    börjat fundera i de här banorna:

  66. "Vi måste ställa högre krav
    på svenskan."

  67. När man frågar vilken nivå på svenska
    de menar och i vilka situationer-

  68. -då har man svårare att beskriva det.

  69. Likaså hör man
    ur den invandrades perspektiv-

  70. -att det kan vara så
    att man behöver svenskan-

  71. -för att kunna delta
    i samhällslivet fullt ut.

  72. Det hör jag ofta, men det är ingen
    som riktigt bryr sig om det.

  73. Man ser det som vår rätt som svenskar
    att ställa krav-

  74. -men hur är det för den som kommer?
    Det diskuteras för lite.

  75. Många invandrade säger: "De säger ju
    att det går bra för mig med språket"-

  76. -"men sen så är det inte riktigt bra
    i alla fall."

  77. Hos oss var det vanligt att man hade
    fått praktik via Arbetsförmedlingen-

  78. -och fick höra att man var trevlig
    mot de gamla och hade bra språk.

  79. Men sen höjs kraven och man får höra:
    "Men du kan ju inte skriva!"

  80. Då sjunker också viljan att lära sig.

  81. Man ska nog ställa krav
    i en sorts trappa som är rimlig.

  82. Man kan också fundera på
    vem som ställer kraven.

  83. Anna.

  84. Ni har snuddat vid ganska mycket
    av det jag ville säga.

  85. Om jag ska svara "ja" eller "nej"
    på din fråga, så säger jag "ja"-

  86. -och då framför allt
    utifrån ett språkligt perspektiv.

  87. Att lära sig ett språk
    är ofta en jättelång process.

  88. Man lär sig inte ett språk
    på ett par månader-

  89. -vilket man ibland får känslan av
    att arbetsmarknaden vill-

  90. -om arbetsmarknaden nu är en person.

  91. Man ska plugga svenska
    i ett par månader och sen jobba.

  92. Den känslan har ofta mina elever-

  93. -och blir då väldigt frustrerade.

  94. Jag säger att det tar lång tid att
    lära sig svenska. Det är en process.

  95. Det är frustrerande för dem, för från
    resten av samhället får de inte höra-

  96. -att det är okej att det tar
    lite tid. Det ska gärna gå snabbt.

  97. Det handlar väl också
    om arbetsmarknaden i stort.

  98. Man söker inte jobb och säger: "Jag
    kan bli bra på det här om två år."

  99. Man ska vara bra på jobbet
    när man söker det, och får det.

  100. Det gäller även språklig kompetens.

  101. Det kanske är ett uttryck
    för hela arbetsmarknaden-

  102. -och vår arbetslivssituation just nu,
    skulle jag tänka.

  103. Jag hör ju hur förenklad frågan är.

  104. Man kommer från ett språk,
    till ett yrkesliv.

  105. Arbetsmarknaden "som en person".
    Det varierar ju väldigt tydligt.

  106. Jag funderade på nåt du sa
    i ditt föredrag, Olof.

  107. Om det är arbetsgivarens marknad
    så kan han ställa högre krav.

  108. Vi hade arbetskraftsinvandring
    på 50- och 60-talet.

  109. Hur var det då?
    Hur hanterade man det?

  110. Det var en annorlunda arbetsmarknad.

  111. De som kom då
    kunde gå in i industrin på en gång.

  112. Man rekryterade aktivt, för jobben
    krävde inte mycket kommunikation.

  113. Arbetsmarknaden
    har förändrats påtagligt.

  114. Typiska industrijobb kräver mer
    kommunikation. Tjänstesektorn också.

  115. Vi vet inte vart det här tar vägen,
    det är ju inte statiskt.

  116. Digitalisering,
    globalisering och automatisering-

  117. -kan förändra svenska språkets status
    på arbetsmarknaden.

  118. Men det finns inte en typ av jobb
    och en arbetsmarknad.

  119. Det här med att kunna språket perfekt
    efter två månader...

  120. En anledning till att politiken vill
    att det ska gå snabbt är-

  121. -att det tar lång tid för många-

  122. -och att individer förlorar
    motivation, drivkraft och kompetens.

  123. Arbetsgivare reagerar på att personer
    har varit utanför arbetsmarknaden.

  124. Man säger: "Det är bra att du har
    yrkeserfarenhet och utbildning"-

  125. -"men det var länge sen.
    Det har tappat sitt värde."

  126. Man räknar inte med att nån som varit
    här i ett halvår har perfekt språk.

  127. Men det är viktigt att signalera
    att man har kommit en bit på väg.

  128. Då visar man att det finns potential
    för en väg framåt.

  129. Men visst kan det bli frustrerande-

  130. -om man tror att man ska bli klar
    på några månader-

  131. -när det är en mångårig process
    att tillgodogöra sig språket.

  132. -Kerstin.
    -Jag tänker på... Är det här lagom?

  133. Jag tänker på det här med tillgång
    och efterfrågan, för det är sant.

  134. Kraven varierar väldigt mycket
    beroende på tillgång och efterfrågan.

  135. För femton år sen hade Stockholms län
    brist på personal i äldreomsorgen.

  136. Man rekryterade aktivt
    bland nyanlända och sa-

  137. -att det behövs händer
    i äldreomsorgen.

  138. Man har inte haft brist de senaste
    fem åren, men nu kommer det igen.

  139. Det vore roligt om man inte gick
    från det ena till det andra-

  140. -utan att man lärde av erfarenheter-

  141. -och byggde upp system där språket
    utvecklas även när man har ett jobb.

  142. Det tror jag är jätteviktigt.

  143. Vi har lärt oss mycket
    i de här stora projekten.

  144. De omfattar kanske
    tiotusen medarbetare.

  145. Tänk om man i stället för projekt-

  146. -som börjar och slutar snabbt
    och utvärderas när de pågår-

  147. -studerade det här på längre sikt?

  148. Vad får metoderna för effekt?
    Ger de nåt eller inte?

  149. Det skulle verkligen behövas nu.

  150. Det är ju inget ont i
    att människor kommer i jobb.

  151. Man vill ha ett liv, man tänker
    inte på att man ska lära sig språket.

  152. En inkomst, bostad,
    skola till barnen.

  153. Får jag kommentera?
    Ring IFAU, så diskuterar vi det.

  154. Det där är en återkommande grej.

  155. Man gör mycket i projektform
    som borde vara permanent.

  156. Man har utvärderingar under tiden
    och sen levererar man statistik.

  157. Men det vi medborgare, skattebetalare
    och forskare är intresserade av-

  158. -är vad effekterna blir på sikt.
    Vilka mönster ser vi?

  159. Vilken implementering behövs
    för att utvärdera det här?

  160. Om utförarna vill diskutera det här
    så är vi intresserade.

  161. Det finns otroligt mycket politik
    riktad mot nyanlända-

  162. -som inkluderar språkaspekten,
    och där vi vet väldigt lite.

  163. I pausen diskuterade vi
    vissa insatser.

  164. För mig är det slående hur mycket
    som pågår och hur lite vi vet-

  165. -kombinerat med att vi satsar mycket
    skattemedel och tid på det här.

  166. Precis. Men jag blev väldigt glad-

  167. -när jag fick höra om dina projekt,
    Kerstin.

  168. Här sammanför vi ju
    det vi försöker "pinpointa" här.

  169. Man kan börja jobba och fortsätta
    sin språkutveckling sen.

  170. Du var även inne på
    att lyfta det här med motivationen.

  171. Motivationen att lära sig språk
    blir större-

  172. -när man kan tillämpa det
    på en arbetsplats.

  173. Jag kan se lite problem
    med de insatser som görs i dag.

  174. Det satsas mycket pengar
    på språkutbildning för nyanlända-

  175. -som inte ens
    har fått uppehållstillstånd.

  176. Jag har hållit många kurser med dem
    som inte har fått uppehållstillstånd-

  177. -och där blir motivationen
    en väldigt avgörande fråga.

  178. Jag kan inte säga till mina elever-

  179. -att de kommer att få användning
    av svenskan-

  180. -för de vet inte
    om de får uppehållstillstånd.

  181. Det är kul att det finns initiativ
    som går andra vägen.

  182. Där man ser
    att det finns en tydlig motivation.

  183. Vilket såklart måste göra det mycket
    lättare att lära sig svenska.

  184. Många har varit inne på det. Ola sa
    att det har funnits en tendens-

  185. -att språket ska komma först
    och arbete och annat sen.

  186. Det gäller inte bara arbete
    utan också utbildning.

  187. Språket först, sen kan man gå en
    yrkesutbildning eller läsa nåt annat.

  188. Jag tror att det är förödande.

  189. Det är positivt med initiativ
    där man tänker både och.

  190. Min sambo är från Kina. Vi leker med
    tanken på att flytta till Shanghai.

  191. Hur skulle jag vilja att kinesiska
    för nybörjare skulle se ut?

  192. Jag tänker mig att jag pratar med en
    lärare som inte pratar mitt språk-

  193. -men som är duktig på lätt kinesiska
    och som säger:

  194. "Du är pedagog, men kinesiska måste
    du kunna till gymnasienivå"-

  195. -"innan du ens kan få läsa en kurs
    eller prova praktik eller jobb."

  196. Trots att jag är språkvetare
    så skulle jag tappa sugen.

  197. Jag skulle inte orka lära mig
    kinesiska så kontextlöst-

  198. -utan att göra det
    jag är intresserad av vid sidan av.

  199. Det är grundproblemet. De flesta
    som kommer hit är inte språkvetare.

  200. De har andra drömmar än
    att få lära sig språk.

  201. De inser att svenska är viktigt,
    en nyckel till samhället-

  202. -men de tänker att man kan göra annat
    samtidigt som man studerar svenska.

  203. För att gå högre utbildningar måste
    man kanske kunna engelska också.

  204. De kan fem språk men inte engelska.
    Tänk att sitta i Kina och höra:

  205. "Nu börjar din kinesiska likna nåt,
    men hur är det med din japanska?"

  206. Det är motigt,
    det är tufft att ta sig fram.

  207. Jag tror att det är därför så många
    hoppar av SFI-utbildningen-

  208. -och inte tar steget in
    på arbetsmarknaden.

  209. Vi har gjort det väldigt svårt.

  210. En reflektion kring utbildning.
    Jag brukar lyfta fram-

  211. -att den här "utmaningen" på arbets-
    marknaden och i utbildningssystemet-

  212. -började ju inte hösten 2015.

  213. Sverige har inte lyckats i
    de här frågorna på flera decennier.

  214. Det gäller inte en enskild regering,
    dess färg eller konjunkturläge.

  215. Men med en hög invandring
    och många asylsökande-

  216. -kommer vi att ha det här i många år.

  217. I en del delar av systemet
    diskuterar man anpassning.

  218. På utbildningsområdet har vi
    inte sett hela diskussionen kring-

  219. -hur man organiserar utbildning
    så att den blir så bra som möjligt.

  220. Dels för de som är nya,
    dels för de som har kommit tidigare.

  221. En faktor är hur vägarna genom
    utbildningssystemet ser ut-

  222. -om man kommer till Sverige
    i gymnasieåldern.

  223. Hur kan man, utan att falla för
    åldersgränser, ta sig in och vidare-

  224. -så att det blir bra på sikt?

  225. Det är jättestora, systemrelaterade
    diskussioner som bara har börjat.

  226. Personer och frågor rör sig
    genom och över olika system.

  227. På utbildningssidan finns det
    mycket att fundera på.

  228. Vi vet ganska lite kring effekterna
    av att organisera sig på olika sätt.

  229. Var du på väg att...?
    Kerstin först och Peter sen.

  230. Då tänker jag på det som sker-

  231. -inom arbetslivet.

  232. Kraven förändras och man har pratat
    om arbetsplatslärande i decennier.

  233. Men strukturer sitter ju i.

  234. Vi har ett utbildningssystem
    och ett arbetsliv-

  235. -men inget system
    för utbildning i arbetslivet.

  236. Då är det upp till projekt
    eller enskilda arbetsgivare.

  237. Nån gång måste det ändras.
    Jag vet inte när.

  238. Att det blir naturligt med inte bara
    enstaka kompetensutvecklingsinsatser-

  239. -utan att det finns möjlighet
    att genomföra längre satsningar-

  240. -utan att söka nån projektpeng
    som räcker i ett halvår eller så.

  241. Det skulle behövas.

  242. Det är en konsekvens av hela
    utvecklingen när det gäller lärandet.

  243. Det händer mycket
    i utbildningssystemet.

  244. Man har kommit längre
    i grundskolan och i gymnasiet.

  245. Där tänker man inte att en elev
    som kommer in ska lära sig svenska.

  246. Man försöker hitta språkutvecklande
    arbetssätt där lärare samarbetar.

  247. Man pratar om
    språkutvecklande ämnesundervisning.

  248. Det måste vuxenutbildningen
    lära sig av.

  249. Det arbetas fram former som vi kommer
    att få nytta av i vuxenutbildningen.

  250. Jag kan slå ett slag
    för utvärderingen.

  251. Undervisningssammanhang
    är fantastiska laboratorier.

  252. Det är ett avgränsat sammanhang.

  253. Man kan välja arbetsmetoder,
    lärarintensitet och gruppstorlek.

  254. Man kan laborera med faktorer på ett
    sätt som är svårt på arbetsmarknaden.

  255. Jag slås av att det finns väldigt
    lite kunskap-

  256. -om effekterna av olika sätt
    att göra det här.

  257. Det finns intressanta forsknings-
    resultat och stora möjligheter-

  258. -men då måste man öppna upp
    för systematiska försök.

  259. Sverige har en stark historia
    av pedagogisk forskning-

  260. -men min bild är ändå
    att vi skulle kunna göra mycket mer.

  261. Andra länder i vår närhet
    har kommit längre i det här arbetet.

  262. Det behövs lite mer fart. Det rör
    sig, men vi skulle kunna göra mer.

  263. Det är ju inga små frågor, det ser
    man när man tittar på etablering.

  264. Den stora faktorn på sikt är att
    lyckas skapa ett utbildningssystem-

  265. -där många kommer igenom
    med en så bra bas som möjligt.

  266. Det låter som en kliché,
    men det är helt avgörande-

  267. -för framtidens skattebaser,
    försörjningsbörda och pensionssystem.

  268. Det är extremt stora frågor som vi
    har svårt att greppa magnituden av.

  269. Anna, på vilka nivåer har du
    undervisat i svenska som andraspråk?

  270. Lite alla möjliga.

  271. Ganska många som kommer just nu-

  272. -är ofta tonåringar med väldigt
    varierande bakgrund.

  273. De är inte framme hos Fredrik än-

  274. -utan de hamnar i ett skolsystem
    som har svårt att svälja dem.

  275. Jag kan hålla med dig. Det jag
    har sett av utbildningssystemet-

  276. -har inte funkat på ganska länge.

  277. Under min egen skoltid
    kom det många från Kosovo.

  278. De fick gå i förberedelseklass i tre
    månader och sen i en vanlig klass.

  279. Sen skulle de klara
    vanliga betygskriterier där.

  280. Det är nåt i utbildningssystemet-

  281. -som vi inte har fått bukt med.

  282. Det blir ju en större utmaning
    när det kommer ungdomar-

  283. -som vi ska slussa in snabbt
    i skolsystemet.

  284. Sen har det kommit många vuxna. Jag
    känner igen den här historien med...

  285. Vad hette journalisten? Murat.

  286. Jag har haft många elever
    med höga utbildningar.

  287. Även författare och politiker
    som har varit kända i sitt hemland-

  288. -och som hamnar på
    en nybörjarkurs i svenska hos mig.

  289. Det är väldigt roligt.

  290. De vill att jag ska läsa deras bok,
    men så är den på persiska eller nåt.

  291. De ska ju inte in
    i det klassiska utbildningssystemet.

  292. Vi måste hitta ett annat sätt
    att ge dem en plats där de vill vara.

  293. Nu har varit uppe på makronivå
    med problem som vi inte kan lösa.

  294. Nåt som språkkonsulter kan drabbas av
    - det kan ju vara en fördel också-

  295. -är ju att jag tycker att jag lever i
    ett förvånansvärt enspråkigt Sverige.

  296. Jag har funderat
    över myndighetsinformation.

  297. Om man försöker hitta information
    på en hemsida...

  298. Säg att jag vill veta
    hur man hanterar soporna.

  299. Sopsortering är viktigt i Sverige.

  300. Vad tror ni?
    Hur ska myndigheter arbeta?

  301. Finns det flerspråkstänkande
    hos svenska myndigheter?

  302. Är man redo
    för den utmaning som finns?

  303. Jag var på en föreläsning om det här
    för några veckor sen.

  304. Det man kan se
    om man tittar på kommuner...

  305. Vissa har information på många språk,
    och det man kan se är-

  306. -att kommuner som har fattat grejen
    har information på många språk.

  307. Kommuner som inte har fattat grejen
    har kanske information på svenska-

  308. -och möjligen en kort grej
    på engelska.

  309. Det verkar vara antingen eller,
    i alla fall hos svenska kommuner.

  310. Hos statliga myndigheter
    vet jag inte hur det ser ut.

  311. Det kanske nån annan gör,
    vi har ju många språkkonsulter här.

  312. Vi har ju varit inne på att vi har
    en enspråkig norm på många sätt.

  313. Det tar tid att rucka på den,
    tror jag.

  314. En del
    i den här enspråkiga normen är ju-

  315. -att den som kommer till Sverige ska
    ha näst intill perfekt svenska.

  316. Vad är vårt ansvar som modersmåls-
    talande, t.ex. på en arbetsplats?

  317. Hur kan vi öppna, så att det blir
    ett samtal tillsammans?

  318. Kerstin kanske är närmast den frågan.

  319. Det var väldigt tydligt
    i våra projekt-

  320. -att när vi utgick från att vi hade
    ett gemensamt ansvar för språket-

  321. -så var det som
    att picka hål på en varböld.

  322. Det gav helt andra möjligheter
    till alla.

  323. Vi utbildade språkombud-

  324. -som fick lära sig att stötta
    nån som lär sig ett språk.

  325. Den medvetenheten
    tror jag behöver höjas hos alla.

  326. Sen kan inte alla bli språkombud.

  327. Men att bli medveten om sin roll
    som majoritetsspråkstalare.

  328. Man behöver ha lite kunskap
    om hur det kan vara.

  329. Man kan tänka på hur det är
    att åka till Danmark-

  330. -och pratar med danskar i några dygn.

  331. Fundera på hur det känns och
    på vad man skulle behöva hjälp med.

  332. En viktig fråga. Jag representerar ju
    en statlig myndighet.

  333. Att en liten myndighet ska uppfylla
    alla krav på tillgänglighet är svårt-

  334. -så nånstans måste man hitta en
    balans utifrån de resurser man har.

  335. Men man kan bredda frågan
    och titta på studier om-

  336. -att tillgängliggöra information
    om möjlighet till högre studier

  337. Det finns amerikanska resultat med
    en tydlig socioekonomisk dimension.

  338. Om man tydliggör möjligheter
    att läsa på college med stipendier-

  339. -inte genom att skapa nya stipendier
    utan genom riktad information-

  340. -så kan man enorma effekter
    på hur många som går utbildningarna.

  341. Det är en otroligt viktig faktor
    för social rörlighet.

  342. Hos oss är språket viktigt för att
    nå grupper man inte annars når.

  343. "Enspråksnormen"
    blir då en sorts maktfaktor-

  344. -där man ser vilka man når.
    Sen blir det ju en balansgång.

  345. Vad är individens ansvar
    för att tillgodogöra sig information?

  346. Men det har effekter.

  347. Det har vi sett i andra länder också.

  348. Nu snuddade du verkligen
    vid språkkonsultande.

  349. Det många av oss försöker göra är ju
    att förenkla information.

  350. Jag blir väldigt glad när jag hör
    att det finns siffror på det här.

  351. Jag fick frågan innan panelsamtalet-

  352. -om var språkkonsulternas kompetens
    kan komma in i det här.

  353. Jag tänker på det du säger,
    att göra information mer tillgänglig.

  354. Men också att det är få yrkesgrupper
    som har...

  355. Efter att ha jobbat som SFI-lärare
    känner jag-

  356. -att få yrkesgrupper
    har så bra insyn i-

  357. -hur komplicerat språket är.

  358. Då har man en större förståelse
    för den komplicerade process-

  359. -som man genomgår
    när man lär sig ett andraspråk.

  360. Samtidigt är många av oss
    ute på arbetsplatser-

  361. -och håller utbildningar
    eller gör insatser.

  362. Där har vi verkligen en möjlighet
    att finnas tillgängliga-

  363. -med det perspektiv
    som Kerstin lyfter väldigt bra.

  364. Att man i mångt och mycket
    kan finnas...

  365. Om det finns en gemensam insats
    kring att öka språknivån hos alla-

  366. -så går det generellt sett lättare.

  367. Vi förstår nog inte hur komplicerat
    det är att lära sig ett språk.

  368. De flesta har inte tänkt igenom det,
    trots att vi vet hur svårt det är.

  369. Jag känner många som bott utomlands
    utan att lära sig landets språk.

  370. Ändå finns det i politiska debatten
    att ska man bo i Sverige-

  371. -så måste man åtminstone
    lära sig språket.

  372. Vi måste få en acceptans för att-

  373. -det språkliga landskapet
    och befolkningen har förändrats.

  374. På ABF har vi ett samarbete
    med Uganda, Kenya och Tanzania-

  375. -där en stor del av befolkningen
    inte kan läsa och skriva.

  376. Det är intressant
    att komma in i ett sånt samhälle.

  377. I Sverige har vi vuxna analfabeter,
    men vi tänker inte på det.

  378. I Uganda kan 40 procent
    av de vuxna inte det-

  379. -och man kan se hur de har anpassat
    samhället efter den målgruppen.

  380. För många år sen
    var det folkomröstning i Kenya-

  381. -som är en demokratiskt viktig sak.
    Många kan inte läsa eller skriva-

  382. -så kampanjarbete och valsystem var
    anpassat efter det på ett fint sätt.

  383. Alla som röstade ja var bananer, och
    alla som röstade nej var apelsiner.

  384. Vid kampanjmöten delade man ut frukt.

  385. En ja-röstare skulle aldrig äta
    en apelsin under valrörelsen.

  386. Vid vallokalen fanns det
    vid sidan av ja och nej-

  387. -fanns det en bild på en apelsin
    och en bild på en banan.

  388. När vi hade riksdagsval tänkte jag
    att våra valsedlar har bara text.

  389. Vi har tagit bort rosor och
    blåklintar och har bara text.

  390. Det kan stå "Socialdemokraterna"
    eller "Sverigedemokraterna".

  391. Vi har inte tänkt på att vi har
    en stor grupp vuxna individer-

  392. -som inte kan ta till sig
    den informationen.

  393. Med nåt så viktigt som valsedlar
    har man ett demokratiskt problem.

  394. Där borde vi tänka målgruppsanpassat
    och föra in symboler igen.

  395. Svenskan som arbetsspråk.

  396. Hur definierar vi ett arbetsspråk?
    Det måste ju skilja...

  397. Vad skulle ni säga?
    Vad är ett arbetsspråk?

  398. I vår bransch, äldreomsorg,
    socialpsykiatri och så vidare-

  399. -är det ofta ett generellt språk.

  400. Fackorden är inte det svåraste.

  401. Orden däremellan har också betydelse,
    men de är lite svåra att få kläm på.

  402. Man behöver en hög generell nivå.
    Fackorden är det minsta problemet.

  403. Fackord lär man sig på arbetsplatsen.
    Det är det andra som är svårt.

  404. Många fackord är internationella ord,
    som man kan förstå väldigt lätt.

  405. Som exempel brukar jag ta en elev
    som efter praktiken berättade-

  406. -att han hade fått en order om
    att "hämta mejseln".

  407. Eleven förstod inte, och handledaren
    trodde att mejseln var problemet.

  408. "Kan du hämta mejseln?"
    "Mejseln!" med lite högre röst.

  409. "Mejseln" hade eleven förstått,
    inte vad man skulle göra med mejseln.

  410. Det säger en del om vad som är svårt
    och om vad vi tror är svårt.

  411. Intressant. Vi talade om statusen i
    att vara engelskspråkig.

  412. I forskarkretsar kan folk bo
    i Sverige länge-

  413. -och vara framgångsrika
    i sin forskning-

  414. -men de förväntas inte
    tillgodogöra sig svenska språket.

  415. Det är väl ett positivt exempel på
    att man kan växla lätt.

  416. Man kopplar på engelskan när den
    behövs, men vissa nyanser försvinner.

  417. Det här är ändå högutbildade personer
    som är bra på engelska.

  418. Men om en grupp svenskar sitter
    och diskuterar på engelska-

  419. -och en engelskspråkig sitter med,
    så blir det inte lika rikt.

  420. Man kan inte bara säga att nu pratar
    vi engelska på arbetsmarknaden.

  421. Det finns viktiga nyanser.
    Det där är en jättesvår balansgång-

  422. -om man vill öppna för flerspråkighet
    utan att ställa för höga krav.

  423. Jag pratar bara om arbetsmarknaden-

  424. -men det handlar även
    om samhällsdeltagande-

  425. -och att tillgodogöra sig
    information.

  426. Man kanske tar rätt valsedel
    om de har symboler-

  427. -men annat är svårt att tillgodogöra
    sig. En valdebatt, till exempel.

  428. Men det är inte givet att folk måste
    kunna svenska språket perfekt-

  429. -för att vara framgångsrika
    på den svenska arbetsmarknaden.

  430. Jag tänker på nåt Olle Josephson sa,
    att vi riskerar få ett arbetsliv-

  431. -där svenska företag styrs på
    engelska men arbetas på svenska.

  432. Kanske arbetas det inte ens
    på svenska.

  433. Inte lika mycket i offentlig sektor,
    där språkkonsulter ofta verkar.

  434. Vad händer när svenska arbets-
    tillfällen styrs mer från utlandet?

  435. De styrs inte på engelska för att
    ordföranden vill prata engelska.

  436. Han kanske inte är svensk.
    Det är också en utmaning, tänker jag.

  437. Men det är också spännande,
    för det är även en stor fördel.

  438. Jag har utlandsfödda vänner som fått
    jobb högt upp i en organisation-

  439. -för att de jobbar på engelska.

  440. De har tagit sig in på
    arbetsmarknaden mycket fortare-

  441. -än de som går via SFI
    och lär sig svenska.

  442. Det finns ju stora
    för- och nackdelar här-

  443. -som man kanske behöver
    fundera lite mer över.

  444. Man kan ju fundera
    på språkkonsulternas roll.

  445. Vi tror att det behövs språkkonsulter
    med flerspråkighetskompetens.

  446. Kunskaper om hur man hanterar fler-
    språkiga, inte att kunna många språk.

  447. Den stora utmaningen kanske ligger
    i den demokratiska frågan.

  448. Det kanske är där som språkkonsulter
    kan göra stor nytta.

  449. Att ha perspektivet att inte bara
    komma in på arbetsmarknaden-

  450. -utan att komma in i hela samhället.
    Det finns mycket att göra där.

  451. Har ni nåt ytterligare
    som ni väldigt gärna vill säga?

  452. Det finns mycket att ösa ur,
    men det har varit en intensiv dag.

  453. Då tackar jag panelen
    så väldigt mycket.

  454. Textning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samtal om svenska som arbetsspråk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Har vi i Sverige för höga krav på språkkunskaper i svenska när det gäller att få en plats på den svenska arbetsmarknaden? Nej, tyckte de flesta deltagarna i den här panelen med ett specialintresse i språkfrågor och flerspråkighet. Ett problem kan dock vara att vi svenskar är dåliga på att acceptera och förstå svenska med ett lite annorlunda uttal. Att bryta på svenska har till exempel sämre status jämfört med att prata engelska. Medverkande: Kerstin Sjösvärd, projektledare Äldrecentrum, Fredrik Harstad, pedagogisk utvecklingsledare ABF, Anna Folkesson, språkkonsult, och Olof Åslund, professor i nationalekonomi. Moderator: Karin Helgesson. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Flerspråkighet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Språkvetenskap, Svenska, Svenska som andraspråk, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Den flerspråkiga arbetsplatsen

Som arbetsgivare är det viktigt att vara medveten om vilka fördelar och nackdelar flerspråkighet kan föra med sig, säger forskaren Gunlög Sundberg. Flygplatser är bra exempel på flerspråkiga arbetsplatser. En undersökning med fokus på Heathrow i London där 150 anställda intervjuades visade 27 olika förstaspråk och 45 talade språk. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Vilka språk talas i Sverige?

Det finns ingen officiell statistik över hur många språk som talas i Sverige eller hur många som talar språken och var de bor. Detta har lingvisten och forskaren Mikael Parkvall försökt rätta till. Här berättar Parkvall om sin bok "Sveriges språk i siffror" där han har gjort en skattning och en översikt av det svenska språksamhället. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att utveckla språk- och yrkeskompetens

Projektledaren Kerstin Sjösvärd berättar om ett antal lyckade projekt med syfte att utveckla språk- och yrkeskompetensen hos anställda inom vård och omsorg. En faktor som bidragit till det goda resultatet är att stor vikt lagts vid att träna sig i att använda svenska som arbetsspråk för att sedan bygga på med andra kurser likt ett pärlband. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att få komma till tals

Fredrik Harstad från ABF berättar om det uppmärksammade och prisbelönta magasinet Världen och vi. De journalister, fotografer och illustratörer som arbetar på tidningen har alla svenska som andraspråk, och många vistas här som flyktingar. Genom tidningen har eleverna fått en röst i samhället, och samtidigt har texterna har blivit ett viktigt undervisningsmaterial för dem som studerar på sfi. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Svenska språket och arbetsmarknaden

Olof Åslund är professor i nationalekonomi och generaldirektör vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Här berättar han om sin forskning kring om det finns ett samband mellan deltagande i sfi och framgång på arbetsmarknaden. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Samtal om svenska som arbetsspråk

Har vi i Sverige för höga krav på språkkunskaper i svenska när det gäller att få en plats på den svenska arbetsmarknaden? Nej, tyckte de flesta deltagarna i den här panelen med ett specialintresse i språkfrågor och flerspråkighet. Ett problem kan dock vara att vi svenskar är dåliga på att acceptera och förstå svenska med ett lite annorlunda uttal. Att bryta på svenska har till exempel sämre status jämfört med att prata engelska. Medverkande: Kerstin Sjösvärd, projektledare Äldrecentrum, Fredrik Harstad, pedagogisk utvecklingsledare ABF, Anna Folkesson, språkkonsult, och Olof Åslund, professor i nationalekonomi. Moderator: Karin Helgesson. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaDin kropp - svenska som andraspråk

Skelettet och musklerna

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, i magen och hjärtat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaEld och hans 7 uppdrag - svenska som andraspråk

Del 2

Del 2 av 23. Eld får ett uppdrag av Druiden, underjordens mäktigaste kvinna. Han ska hämta sju saker till soppan som får jorden att snurra. Men Druiden har glömt vilka saker hon behöver.

Fråga oss