Titta

Romernas historia 1900-tal

Romernas historia 1900-tal

Om Romernas historia 1900-tal

Hur har det varit att leva och växa upp som rom i Sverige under 1900-talet? Vi får höra om den politik som fördes mot romer och hur många resanderomer steriliserades och hamnade på barnhem. Romerna tilläts inte bli bofasta förrän på 1960-talet och utestängdes därmed från den svenska skolan och den svenska demokratin. Sunita Memetocvic samtalar med elever på högstadiet om vad de vet om romernas historia. Både kunskap och fördomar ventileras.

Till första programmet

Romernas historia 1900-tal: En bostad åt alla?MaterialDela
  1. Vi bodde i en liten skogsdunge
    i Skarpnäck, i ett läger.

  2. Det hände ju att det kom bilar och
    stannade till och tittade på oss.

  3. Åkte i väg igen.

  4. Så här ska ju inte människor bo,
    ute i skogen.

  5. Man ska ju bo i lägenhet,
    som människor i allmänhet.

  6. På den tiden var de lite...
    Av klasskamraterna var man ju mobbad.

  7. De frågade: "Var kommer du ifrån?"

  8. Jag berättade sanningen, som det var.
    Då blev man ju lite mobbad.

  9. "Hon har ingen bostad,
    hon har ingen bostad."

  10. -Vad säger ni om jag säger rom?
    -Folkgrupp.

  11. Det är en svensk minoritet,
    och de bor väl i husvagnar. Alltså...

  12. -Bor... I dag också?
    -Nej, det tror jag inte. De bodde.

  13. Om jag visar er den här bilden...
    När och var tror ni den är ifrån?

  14. Det ser ut som
    en flyktinganläggning med tält.

  15. -Tält. Tråkig miljö.
    -De har nog inte valt det själva.

  16. -Det är lite...nomader.
    -Nej, det här är romer.

  17. Hur de traditionellt brukar bo.

  18. Hur de tvingas bo för att de inte
    kommer in i samhället.

  19. De fick inte vara bofasta och
    därför bodde de i tältliknande hus.

  20. -Och det här var Sverige?
    -Ja, det är Sverige.

  21. -Hur tror ni det var att leva där?
    -Vardagen blev ett helt annat slit.

  22. Man måste tänka på saker som vi tar
    som självklart, som rinnande vatten.

  23. Jag heter Allan Demeter och har bott
    i zigenarläger sen jag föddes.

  24. I tält och i husvagn.

  25. Min pappa och mamma fick resa runt.

  26. Man fick inte bo, som romer
    eller zigenare, på en plats lång tid.

  27. Då kom fjärdingsmannen och
    schasade bort oss till nästa kommun.

  28. Jag var väl ungefär 15-16 år
    när vi flyttade till Skarpnäck.

  29. Det var ju husvagnar
    över hela planen här.

  30. Min pappas husvagn låg rakt över-

  31. -och så hade vi en vattenpump
    som vi hämtade vatten i.

  32. Det hände att pappa
    fick gå upp på natten-

  33. -och lägga vedträd i spisen
    så man håller värmen.

  34. Men när träbitarna är slut
    och lågan är släckt, då är det kallt.

  35. Det är svårt att tänka sig
    hur en människa kan leva så.

  36. Jag hade ju vänner, svenska vänner.
    Det hade jag ju.

  37. Men ändå så var det ju "de och vi".

  38. De vännerna jag hade, svenska pojkar,
    dem bjöd ju inte jag hem.

  39. Många gånger... "Var bor du?"
    Ja, då var det svårt. "Zigenarläger."

  40. "Oj då!" Det var ju liksom lite...
    Man svalde innan man sa det.

  41. Det är klart att man hade en dröm
    om att kunna få bo i en lägenhet.

  42. Men den drömmen
    var ju så långt ifrån.

  43. Sen kom ju Katarina Taikon
    in i bilden. Hon drev ju det starkt.

  44. Vad som först och främst behövs
    är bostäder.

  45. Efter bostäder
    kommer skolor och arbete.

  46. Jag säger samma saker som alla
    människor säger till varandra.

  47. Vi har rätt att leva, vi har rätt att
    bo, vi har rätt att få undervisning.

  48. Det är inga märkvärdigheter alls.

  49. Då blev ju drömmen verklighet.

  50. Vi flyttade in i lägenheten
    när jag var 19 år.

  51. Från att bo i ett zigenarläger
    med en halv meter snö om vintern-

  52. -och så komma in i en lägenhet
    med en dörr man kan låsa...

  53. Varmt vatten
    och en riktig dusch och badkar.

  54. Det var ju som...paradiset på jorden.

  55. Vet ni om det är bättre
    för romerna i dag?

  56. Det borde det väl vara?
    De borde ju ha mer rättigheter-

  57. -för alla har ju fått
    mer rättigheter under tiden.

  58. Eller det kanske inte är det.

  59. -Jag tror inte de har det helt bra...
    -Men de bor inte i tält?

  60. Nej, det tror jag inte.

  61. Hej. Nadja.

  62. Jag jobbar i Rom och resande kvinnors
    organisation här i Stockholm.

  63. Vi hjälper utsatta kvinnor. När jag
    ser och hjälper de här kvinnorna...

  64. De har samma problem
    som jag i bostadsmarknaden.

  65. Varje dag söker jag lägenheter.
    Allt går väldigt bra per telefon-

  66. -tills den dagen när vi träffas,
    när de ser mig och min nationaldräkt.

  67. Då är det en massa ursäkter.

  68. Jag hade en lägenhet men ville flytta
    vidare och började leta aktivt.

  69. Det som hände mig gör att jag inte
    vill gå ut med namn eller bild.

  70. Jag är rädd att det ska skapa problem
    för mitt nuvarande boende.

  71. Jag fick min första lägenhet
    i en liten kommun-

  72. -som jag hade bott i hela mitt liv.

  73. När jag skulle flytta vidare
    började jag aktivt söka ett boende.

  74. Jag ställde mig i en bostadskö.

  75. Så fick jag via telefon en chans
    på en lägenhet och jag var jätteglad.

  76. Jag ringde handläggaren och
    hon bad mig samla ihop alla papper.

  77. Jag gick och träffade
    den här handläggaren.

  78. Jag märkte ju direkt
    den här vibben hon fick av mig.

  79. Det var inte samma som i telefonen.

  80. Efter en vecka ringer hon och säger:
    "Lägenheten har gått vidare"-

  81. -"för du har inte
    den längsta kötiden."

  82. Och det konstiga var när jag gick
    och kollade den här kösituationen-

  83. -så märkte jag att jag hade blivit
    nerflyttad väldigt långt ner.

  84. Jag märkte att datumen inte stämde.

  85. Mitt datum
    då jag hade ingått i kön var 2010-

  86. -och den som stod före mig var 2011.

  87. Så det hängde inte...
    Det stämde inte.

  88. "Godkänner ej
    zigenare och invandrare."

  89. "Zigenare godkännes ej."

  90. Ja, här har du det svart på vitt.

  91. De vet ju reglerna i dag.
    De får inte säga det här.

  92. Men det är ännu fulare
    när de gör det här i smyg.

  93. Det är ju värre i dag än det var då.

  94. Jag gjorde en anmälan
    mot det här bostadsbolaget.

  95. Jag gick till DO och de brevväxlade
    och frågade frågor.

  96. Men sen helt plötsligt fick jag
    ett byte och jag blev så glad.

  97. Jag fick en jättebra lägenhet.

  98. Sen tänkte jag så här:
    Jag vill inte få mer problem.

  99. Så därför tog jag tillbaka den här
    anmälan och gick inte vidare.

  100. Där jag bor i dag... Det är bra.

  101. Man hejar
    och småpratar lite i tvättstugan.

  102. Vi är alla olika. Jag har haft lätt
    att komma överens med mina grannar.

  103. När en zigenare ska hyra en bostad-

  104. -så går hyresbolaget omkring
    bland grannarna-

  105. -och frågar om de är beredda att låta
    en zigenare bo granne med dem.

  106. Man kommer hit om lediga lägenheter.
    Jag är ärlig nog att svara:

  107. "De är för andra, inte för er.
    Zigenare är inte välkomna."

  108. "Det innebär inget tillskott,
    ingen arbetskraftsförstärkning."

  109. 1959...

  110. ...bodde min far och mor på Oljevägen
    som är långt ute på Hisingen.

  111. De bodde ute i tält där.

  112. Det var ju jättekallt.

  113. Jag kommer ihåg hur mina strumpor
    var stela av frost. Skorna också.

  114. Det är många gånger jag har fått åka
    till skolan med fuktiga skor.

  115. Jag var glad när jag åkte till skolan
    för jag ville ju lära mig.

  116. Det var varmt och skönt där.

  117. Men när jag väl kom ut ur klassen
    och alla barn sprang hem...

  118. Man såg hur de sprang med kraft.

  119. Jag gjorde inte det. Jag tänkte:
    "Åh, nu kommer jag till tältet igen."

  120. Det var inte den glädjen
    att få komma hem.

  121. Vi hade ju ingen lekplats
    att leka på.

  122. Det fanns inga människor där
    som man kunde prata med.

  123. Sen tog det ju nåt år... När jag
    började komma in i tredje klass-

  124. -tog rektorn och kurator
    och bokade tid hos socialen.

  125. "Så här får det inte vara. Vi har en
    flicka som kämpar för sin skolgång."

  126. "Det kommer gå dåligt för henne
    om vi inte gör nåt i tid."

  127. Då började det hända saker och ting.

  128. Mamma och pappa
    blev kallade upp till kommunen.

  129. "Vi kan tyvärr inte
    erbjuda er lägenhet."

  130. "Vi har försökt i ett år med olika
    hyresvärdar men alla tackade nej."

  131. Så då beslutade kommunen
    att bygga upp det här huset.

  132. Då kom pappa och hämtade mig en dag
    och visade mig nycklarna.

  133. Då förstod jag. Jag började
    falla i gråt. "Pappa, kör mig dit!"

  134. Då körde pappa, mamma
    och min lillebror med.

  135. Han gav mig nycklarna. Jag skulle
    öppna dörren. Det gjorde jag.

  136. Det första vi gjorde, jag och min
    lillebror, vi sprang in i badrummet.

  137. Vi satt där på golvet, kanske...

  138. Ja, nästan en timme.
    Mamma och pappa fick inte ut oss.

  139. Det här med att det fanns vatten
    i toaletten... Vi blev förvånade.

  140. Det fanns varmt badkar.

  141. Vi satt där utav glädje.

  142. Den känslan,
    det finns inga ord att beskriva.

  143. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

En bostad åt alla?

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
1900-talet, Diskriminering av romer, Förföljelse av romer, Romer, Sverige
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Romernas historia 1900-tal

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En bostad åt alla?

Avsnitt 1 av 4

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En skola för alla?

Avsnitt 2 av 4

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

År av förföljelse

Avsnitt 3 av 4

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter. Kurt tvångsomhändertogs som barn och Marcela har funnits med i ett olagligt register över romska medborgare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

I Förintelsens spår

Avsnitt 4 av 4

Under andra världskriget kulminerade århundraden av romsk förföljelse. En stor del av Europas romska befolkning dödades av nazistregimen och tusentals romer flydde undan Förintelsen. Trots folkmordet i Tyskland rådde inreseförbud för romer i Sverige. Berith Kalander berättar om sin mamma Hanna som föddes i Polen 1931 och hur hon lyckades komma till Sverige trots inreseförbudet. Vi hör också Rita Prigmor berätta om sin uppväxt i Tyskland under Hitlers tid vid makten och hur hon och hennes syster utsattes för Dr Heydes och Josef Mengeles experiment.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

I Förintelsens spår

Under andra världskriget kulminerade århundraden av romsk förföljelse. En stor del av Europas romska befolkning dödades av nazistregimen och tusentals romer flydde undan Förintelsen. Trots folkmordet i Tyskland rådde inreseförbud för romer i Sverige. Berith Kalander berättar om sin mamma Hanna som föddes i Polen 1931 och hur hon lyckades komma till Sverige trots inreseförbudet. Vi hör också Rita Prigmor berätta om sin uppväxt i Tyskland under Hitlers tid vid makten och hur hon och hennes syster utsattes för Dr Heydes och Josef Mengeles experiment.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hédi Fried - Skärvor av ett liv

Frågestund

Hédi Fried svarar på högstadieelevernas frågor efter sin berättelse.

Fråga oss