Titta

UR Samtiden - Skolforum 2016

UR Samtiden - Skolforum 2016

Om UR Samtiden - Skolforum 2016

Föreläsningar från Skolforum 2016 om den senaste forskningen kring pedagogik och didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober och 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2016: Nätmobbning - vad behöver skolan göra?Dela
  1. Hej. Mitt namn är Sofia Berne.

  2. Jag forskar om nätmobbning
    tillsammans med professor Ann Frisén.

  3. Jag är på psykologiska institutionen
    vid Göteborgs universitet-

  4. -och har forskat om detta i många år.

  5. Nu i år har jag tillsammans
    med min medförfattare Ann Frisén-

  6. -skrivit en bok som heter
    "Nätmobbning: handbok för skolan".

  7. Ni ser en bild på den här.

  8. Natur Kultur är förlaget
    som har gett ut boken.

  9. Vi har skrivit den här boken
    främst med åtanke på-

  10. -att ge skolpersonal en översikt.

  11. Vad säger forskningen om nätmobbning?
    Både svensk och internationell.

  12. Hur upptäcker man den?

  13. Hur kan man arbeta förebyggande
    kring nätmobbning?

  14. Och hur kan man åtgärda den
    när det väl har skett?

  15. Vi lägger ett stort fokus
    på såna saker.

  16. Vi ger konkreta tips och råd, och
    övningar man kan göra med eleverna-

  17. -för att förebygga och åtgärda
    nätmobbning.

  18. Under den här föreläsningen
    tar jag upp olika delar från boken-

  19. -och belyser dem och ger exempel på
    vad som finns i boken.

  20. Då är det givetvis baserat
    på forskning.

  21. Det är väldigt roligt att vara här
    och prata med er.

  22. Jag tänkte börja med att tala lite
    kring Instagramupploppet.

  23. Det skedde i Göteborg 2012,
    ganska sent på året.

  24. Det var en situation
    där det registrerades-

  25. -en väldig massa bilder och negativa
    kommentarer på Instagram-

  26. -på ett konto som hette "gbgsorroz".

  27. "Orroz" betyder slampor, eller horor.

  28. Nån hade uppmanat andra unga-

  29. -att skicka in de här bilderna
    på "gbgsorroz".

  30. Denna någon fick en massa bilder
    och negativa kommentarer-

  31. -och tog steget att publicera det
    på Instagram.

  32. När det här kontot stängdes
    hade det 8 000 följare.

  33. Det är väldigt många. Det går fort
    när nätmobbning drar igång-

  34. -och sprids på vissa ställen.

  35. De vars bilder blev publicerade
    med kränkande kommentarer-

  36. -for givetvis väldigt illa.

  37. Men vi forskare och många andra
    i Sverige tänker-

  38. -att det var här vuxenvärlden
    fick upp ögonen för nätmobbning.

  39. För parallellt med
    att det här skedde-

  40. -bestämde sig unga
    för att ta tag i det här-

  41. -och de trodde sig veta vem denna
    någon var som låg bakom kontot.

  42. Så de startade en kommunikation
    på nätet-

  43. -där de bestämde sig för att gå
    till en skola i Göteborgsområdet-

  44. -och leta rätt på personen
    och göra upp med den.

  45. De gick dit och fick tag på personen.

  46. Som tur var fick skolpersonal bort
    personen så att den inte skadades.

  47. Det var väldigt många ungdomar där.

  48. Det visade sig senare
    att det inte var rätt person.

  49. Det var två unga tjejer på helt andra
    skolor som hade publicerat allting.

  50. Men det blev lite så att vuxenvärlden
    vaknade upp.

  51. Det som skedde på nätet flyttade ut
    på stadens gator-

  52. -och fick konsekvenser.

  53. Jag ska senare nämna vad som skedde
    med de två tjejerna-

  54. -som hade publicerat bilderna
    och kommentarerna.

  55. Det finns också många andra sätt som
    unga kan utsättas för nätmobbning.

  56. De kan bli utfrysta

  57. Alla andra kanske på olika sätt
    umgås på nätet-

  58. -men trycker inte på gilla-knappen
    eller svarar på nåns kommentarer.

  59. Man kanske är kompis
    med nån i klassen, på nätet alltså.

  60. Om den personen frågar om man ska ses
    efter skolan kanske man avböjer.

  61. Senare kanske man tillsammans med
    andra kompisar lägger upp bilder-

  62. -på hur kul man har när man fikar
    eller går på bio eller vad man gör.

  63. Man kan också få
    hotfulla kommentarer.

  64. Man kan också få kommentarer om
    utseende och kropp, särskilt tjejer.

  65. Man skriver att de är fula,
    och kanske tjocka.

  66. Man vet att det sårar dem mycket.

  67. De blir nedstämda och kan dra sig
    undan nätet och andra sammanhang.

  68. Att bli utsatt för nätmobbning
    ger väldigt kraftfulla reaktioner.

  69. Man vet att utsatta skolkar mer,
    presterar sämre i skolan-

  70. -och de känner sig mindre
    trygga och säkra i skolan.

  71. Man har också sett andra reaktioner,
    som nedstämdhet, rädsla, ilska.

  72. Det finns många olika saker
    som detta kan leda till.

  73. Det är vanligt att nätmobbning
    hänger ihop med-

  74. -att man blir utsatt
    även utanför nätet.

  75. Om man blir utsatt på båda platserna-

  76. -så att man inte har nån fristad,
    inga skollov-

  77. -leder det till att konsekvenserna
    kan bli ännu värre.

  78. Så om man blir utsatt för båda
    formerna blir man ännu mer nedstämd.

  79. Det här är väldigt allvarligt
    och vi måste förhindra-

  80. -att barn och unga ska ha det så.

  81. De som nätmobbar får också
    olika reaktioner.

  82. Exempelvis presterar de också sämre
    i skolan har man sett i forskningen.

  83. De kan bli nedstämda.

  84. Man har sett att de använder droger
    och alkohol mer än andra unga.

  85. Så även de som mobbar får reaktioner.

  86. De som utsätts kan prestera sämre i
    skolan, men det kan även nätmobbarna.

  87. Och de använder droger och alkohol
    mer än andra unga som inte nätmobbar.

  88. Så båda grupperna mår dåligt
    på olika sätt.

  89. Det får också konsekvenser
    för skolarbetet.

  90. Men det finns också
    lite variation här.

  91. Vissa unga som vi har intervjuat
    säger att de inte bryr sig så mycket.

  92. Det kan man förstå på olika sätt.

  93. De kanske har
    ett starkt socialt nätverk-

  94. -och känner att de inte bryr sig.

  95. Att de tycker: "Vad är det för person
    som skriver så? Det gäller inte mig."

  96. "Det är bara nån som vräker ur
    sig hat." De skyddar sig från det.

  97. Men i andra situationer
    kan det vara ett sätt-

  98. -att försöka stå ut med nåt jobbigt.

  99. De kanske står rådlösa,
    utan några vuxna att vända sig till.

  100. De bryr sig inte för att de har gett
    upp hoppet om att få stopp på det.

  101. Så det här kan ta sig
    lite olika uttryck.

  102. En viktig fråga som i allra högsta
    grad gäller skolan-

  103. -är hur man ska upptäcka nätmobbning,
    om nån blir kränkt på nätet.

  104. Det kan gå till på olika sätt.

  105. Man kan använda sig av
    anonyma frågeformulär.

  106. Man kan kartlägga
    hur eleverna har det.

  107. Om man gör det i relation till
    hur de har det utanför nätet-

  108. -kan man också lägga till nätet.
    Vi ger förslag på frågor att ställa.

  109. Det är kopplat till att man för in en
    kartläggning i likabehandlingsplanen.

  110. Det är ett sätt att fånga upp elever.

  111. Fast man vet inte vilka det är
    om frågeformulären är anonyma.

  112. Ett annat sätt är att skapa
    en öppen dialog med unga-

  113. -så att de berättar
    när de blir utsatta.

  114. Att de vågar göra det och känner
    att de kommer att få hjälp.

  115. Man kan också uppmuntra övriga elever
    att vända sig till vuxna-

  116. -om de bevittnar nätmobbning.

  117. En annan sak som man kan göra
    som skolpersonal-

  118. -är att öka chanserna
    för att själv bevittna det.

  119. Jag ska ge ett exempel.

  120. Sågtorpsskolan ligger i Nacka.

  121. Där hade man en situation
    där väldigt många elever-

  122. -väldigt gärna ville spela
    online-spel på fritids.

  123. Fritidspedagogerna hade en dialog
    med elevernas föräldrar-

  124. -och man bestämde sig för att ta
    några tillfällen i veckan-

  125. -då fritidspedagogerna
    spelade online-spel med barnen.

  126. De bestämde sig för att göra
    nånting mer av det.

  127. De startar med en värdegrundsfråga
    eller en säkerhetsfråga.

  128. Det kan vara hur man är
    en schyst kompis på nätet.

  129. Fritidspedagogerna diskuterar
    med eleverna.

  130. Sen kopplar alla upp sig och
    spelar spelet under en tidsperiod.

  131. Då kan det ske saker under tiden
    mellan eleverna-

  132. -eller att nån främmande person
    kontaktar eleverna.

  133. Ett exempel fritidspedagogerna ger-

  134. -är att en elev blev kontaktad
    av en okänd person-

  135. -som gjorde en grov sexuell invit.

  136. Då frågade fritidspedagogen eleven om
    de kunde prata i hela gruppen om-

  137. -hur man ska hantera det här,
    och det tyckte eleven var okej.

  138. Så alla elever pausade i spelet
    och man diskuterade-

  139. -hur man kan hantera en sån situation
    och sen vidtog man åtgärder.

  140. Man kopplade upp sig på helskärm för
    att visa hur man anmäler, blockerar.

  141. Hur man går till väga rent tekniskt.
    Det blev nåt fint av det.

  142. Eleverna får möjlighet att prata,
    och föra fram sina idéer och tankar-

  143. -och fritidspedagogerna får chans
    att ta upp frågor rörande nätet.

  144. Det kan vara både positiva
    och negativa aspekter.

  145. En sak som är viktig att veta
    när man arbetar i skolan är-

  146. -att om det finns en koppling
    mellan eleverna via skolan-

  147. -exempelvis att eleverna har samma
    huvudman, går på samma skola-

  148. -eller att det är separata skolor
    med samma huvudman-

  149. -men de ändå kanske ger sig
    på varandra på nätet-

  150. -då har skolan ett ansvar-

  151. -att omgående utreda och åtgärda
    en sån situation.

  152. Skolans ansvar ligger givetvis
    på skolledningen och huvudmannen-

  153. -men skolpersonalen
    blir ju involverad i detta.

  154. Det är tydligt i skollagen
    och diskrimineringslagen-

  155. -att skolan har ansvar kring frågor
    som rör mobbning-

  156. -och det gäller även nätmobbning.

  157. En annan sak som jag tänkte nämna är
    att när jag pratar om nätmobbning...

  158. Det finns flera andra begrepp
    man rör sig kring i skolan:

  159. Diskriminering, trakasserier,
    kränkande behandling.

  160. Vi vill visa likheter och skillnader
    när det gäller nätmobbningsbegreppet.

  161. Men utifrån hur vi har skrivit
    och resonerat-

  162. -tänker vi att nätmobbning
    innefattar alla tre begreppen.

  163. Det kan man titta närmare på i boken
    om man är intresserad.

  164. Ett sätt att arbeta förebyggande mot
    nätmobbning, som stöds i forskning-

  165. -är att öka elevers medvetenhet
    om nätmobbning.

  166. Det kan ske på olika sätt.

  167. Ett sätt är att man som skolpersonal
    engagerar sig med eleverna-

  168. -och låter dem ta reda på
    vad nätmobbning är för nånting.

  169. De kan hitta information
    om de skadliga effekterna-

  170. -både för den som utsätts,
    och för nätmobbaren.

  171. Nästa steg kan vara att de får göra-

  172. -en kort film, en broschyr,
    en affisch-

  173. -som de sen får presentera
    för andra elever.

  174. Eller om man på ett föräldramöte
    vill öka samarbetet kring detta-

  175. -kan eleverna få presentera
    det de gjort för föräldrarna.

  176. Det är ett sätt
    att motverka nätmobbning.

  177. En annan viktig aspekt
    när man arbetar med mobbning-

  178. -är att förändra de normer
    som skapar nätmobbning.

  179. Det kan hänga ihop med normer
    som påverkar att det är okej-

  180. -att mobba andra utanför nätet.
    Den typen av normer måste förändras.

  181. Det här kan handla om...
    Givetvis har man på skolor-

  182. -formella regler och normer kring
    att det inte är okej att mobbas.

  183. Det är inte okej att kränka andra.

  184. Men det kan uppstå informella normer
    i klasser, eller på en hel skola-

  185. -där elever på olika sätt tycker
    att det är okej att ge sig på andra.

  186. Så kallade promobbningsnormer.

  187. Det är viktigt att motverka-

  188. -och fånga upp och få syn på
    om det finns såna informella normer.

  189. Jag ska först visa ett sätt
    man kan göra det på-

  190. -som är kopplat till mobbning
    utanför skolan.

  191. Jag ska läsa från en affisch
    med resultatet.

  192. Det här är resultatet från en studie
    där man gick ut i skolor-

  193. -med ett frågeformulär
    där man frågade eleverna-

  194. -om deras attityd till mobbning,
    och hur andra elever tänker.

  195. Det fångar upp normer kring
    om det är okej eller inte att mobba.

  196. Sen satte man upp affischer
    på skolan-

  197. -utifrån vad eleverna tyckte.

  198. Eleverna gick runt och läste
    affischerna.

  199. Sen, arton månader senare,
    delade man ut ett nytt frågeformulär-

  200. -där man undersökte om attityderna
    till mobbning hade förändrats?

  201. Och om förekomsten av mobbning
    hade minskat.

  202. Det är ett finurligt sätt
    att aktivera och påverka eleverna.

  203. Det här exemplet har jag hittat
    i en av Robert Thornbergs böcker.

  204. En professor.

  205. Det skulle likväl kunna vara frågor
    som rör nätmobbning-

  206. -som man skulle kunna sätta upp
    som affischer utifrån elevernas svar.

  207. Men det hänger ofta ihop att om man
    blir utsatt för mobbning på nätet-

  208. -blir man även utsatt i skolan.

  209. Men ibland kan vissa saker
    te sig lite annorlunda-

  210. -när det gäller nätmobbning
    och mobbning i skolan.

  211. Vi ska titta närmare
    på de mekanismerna-

  212. -och tänka kring hur de kan förklara-

  213. -att det kan finnas normer
    som gör det okej att mobba på nätet.

  214. Jag och Ann Frisén undersökte
    om det fanns normer bland unga-

  215. -som gör det lättare att vara elak
    på nätet än ansikte mot ansikte.

  216. Vi gjorde intervjuer i fokusgrupper
    med elever kring detta-

  217. -och sen gjorde vi en enkätstudie
    i Göteborgsområdet-

  218. -där vi ställde frågan
    till elever i årskurs 9 och 6.

  219. Vi frågade: "Är det lättare att bete
    sig aggressivt eller vara elak"-

  220. -"via nätet än ansikte mot ansikte?"

  221. 69 procent av 12-åringarna svarade ja
    och 84 procent av 15-åringarna.

  222. Det här är ju anmärkningsvärt
    höga siffror.

  223. Sen har vi intervjuat unga kring-

  224. -vad det är för mekanismer som ger en
    mer aggressiv interaktionen på nätet.

  225. I vår bok skriver vi
    kring massa olika mekanismer-

  226. -och hur man kan arbeta mot detta.

  227. Jag kommer att ta upp två mekanismer,
    men det finns ytterligare.

  228. En mekanism är anonymitet.

  229. Unga tog upp att det är lättare
    att bete sig aggressivt-

  230. -om man kan hålla sin identitet dold.

  231. Då kan man ge sig på andra utan att
    behöva ta konsekvenserna av de valen.

  232. Ett sätt att arbeta kring anonymitet
    är att göra en övning med unga.

  233. Man kan dela in klassen
    i mindre grupper med fem i varje-

  234. -och ta upp en fråga
    som rör anonymitet.

  235. Till exempel:
    "Vad kan konsekvenserna bli"-

  236. -"av att man kan vara anonym
    på en del appar?"

  237. Man låter eleverna diskutera detta
    i mindre grupper.

  238. Fast innan de gör det låter man dem
    reflektera själva en kort stund.

  239. Först reflekterar de själva
    och skriver ner vad de tänker.

  240. Sen får de diskutera
    i mindre grupper.

  241. Sen kan varje grupp få redovisa
    hur de har tänkt-

  242. -och man sammanställer deras tankar
    på en whiteboard.

  243. Jag har gjort det här flera gånger
    med elever-

  244. -och det brukar bli livliga
    diskussioner kring det här.

  245. Det är också så
    när det gäller anonymitet på nätet-

  246. -att man i nån mån kan tänka att det
    finns positiva aspekter med det.

  247. Man kanske vågar mer, testa åsikter
    och argumentera för det man tror på.

  248. Jag tar upp de negativa aspekterna
    kring mekanismer som rör nätet-

  249. -men de kan givetvis också
    vara positiva.

  250. Det var så att vid ett tillfälle
    skapades en app som heter Secret-

  251. -och den skapades just
    för skolans värld.

  252. Den skulle användas
    på ett positivt sätt.

  253. Meningen var att elever
    skulle kunna vara anonyma-

  254. -och kunna göra ett identitetsarbete,
    utforska sig själva-

  255. -testa att skriva olika åsikter,
    testa olika roller.

  256. Men man gjorde inte nåt
    förebyggande arbete-

  257. -eller talade med eleverna om hur man
    skriver på nätet, vad som är okej-

  258. -så resultatet blev negativt
    på många ställen.

  259. Många skrev kränkande saker
    istället för vänliga saker.

  260. På vissa ställen
    stängde man ner appen.

  261. På andra tog man ett steg tillbaka
    och diskuterade med eleverna-

  262. -hur man skulle ha det på appen,
    och lyckades lösa det.

  263. En annan anledning
    som unga tog upp med oss-

  264. -var att ofullständig kommunikation
    också påverkar-

  265. -huruvida man kan bete sig
    mer aggressivt på nätet.

  266. Jag ska läsa ett citat från en elev
    om ofullständig kommunikation.

  267. Slutsatsen av det här citatet,
    och vad många elever har berättat-

  268. -är att vi bör uppmärksamma att
    avsaknad av kroppsspråk på nätet-

  269. -kan leda till att interaktionen
    blir mer aggressiv.

  270. Det kan man vrida och vända på-

  271. -och det finns bland annat
    en studie från USA-

  272. -där man testade detta närmare.

  273. Man tog ett gäng 10-åringar
    och delade upp dem i två grupper.

  274. Den ena gruppen fick vara på ett
    läger med mycket utomhusvistelse.

  275. Den andra gruppen
    fick vara kvar hemma-

  276. -och använda sig av internet
    2-3 timmar per dag.

  277. Men innan de delades in i grupper
    hade man testat-

  278. -via bilder och korta filmer-

  279. -hur väl de kunde läsa av
    andras känslor och kroppsspråk.

  280. Man testade dem även efter studien
    på samma vis.

  281. Eleverna som hade varit på lägret
    och varit utomhus-

  282. -var bättre på att läsa av känslor
    än de som hade använt sig av nätet.

  283. Det blir en tolkning där man tänker
    att det är nätet som på olika sätt-

  284. -påverkar förmågan att läsa av
    andras kroppsspråk.

  285. Man får vara försiktig med den typen
    av tolkningar-

  286. -för andra faktorer kan påverka.

  287. Det måste inte bara bero på internet
    att man läser av känslor sämre.

  288. Men det pågår forskning där man
    funderar kring de här sakerna.

  289. Ett sätt att ta sig an frågan...

  290. Det är ofta nåt elever vill diskutera
    och tar upp själva.

  291. Man kan dela in elever i grupper
    och låta dem diskutera.

  292. Kan man åtgärda att man beter sig
    illa för att man inte ser varandra?

  293. De här frågorna är hämtade
    från nohate.se-

  294. -där det finns material
    för pedagoger-

  295. -för att arbeta med elever
    kring såna här frågor.

  296. Ett annat sätt att arbeta
    för att just motverka nätmobbning-

  297. -kan vara att låta äldre elever
    vägleda yngre elever.

  298. I ett projekt som jag och Ann Frisén
    gjorde tillsammans med Friends-

  299. -gick vi till väga så
    och lät 15-åringar komma på idéer-

  300. -kring hur man kan förebygga
    och åtgärda nätmobbning-

  301. -och hjälpa 10-åringar
    med nätmobbning.

  302. Sen fick de träffa 10-åringar
    tillsammans med en vuxen handledare-

  303. -och genomföra insatser som de själva
    hade kommit på.

  304. De kan ha tyckt att 10-åringar-

  305. -behövde öka sin kunskap
    om internetsäkerhet.

  306. Så de visade 10-åringarna-

  307. -hur man kan blockera eller anmäla
    om nån är elak mot en på internet.

  308. Man pratade också om
    hur man ska hantera lösenord.

  309. Ska man säga sitt lösenord till sin
    bästa kompis eller hålla det hemligt?

  310. De hittade på alla möjliga saker.

  311. När de jobbade med hur man kan få
    den som nätmobbar att sluta-

  312. -bjöd de in vuxna personer på skolan
    - kuratorer, specialpedagoger-

  313. -och bad dem berätta
    hur man pratar med en nätmobbare.

  314. Det hittade på många olika saker.

  315. Det kan vara ett sätt att jobba.

  316. Givetvis med vuxna närvarande som
    kan fånga upp saker och hjälpa till.

  317. Här kommer vi in på en sak
    som man från forskningen vet-

  318. -är en förebyggande aspekt när man
    arbetar för att motverka nätmobbning:

  319. Att ge elever kunskap om
    hur de kan skydda sig tekniskt.

  320. En sak som elever ofta inte vet om,
    som man behöver berätta för dem-

  321. -är att de kan spara bevis
    när det handlar om nätmobbning.

  322. Men när de sparar bevis
    behöver de ha ett vittne.

  323. Det kan vara en kompis eller vuxen.
    Nån de litar på.

  324. Utan vittne kan man inte vara säker
    på om det här har hänt eller inte.

  325. Det är en viktig sak att förmedla-

  326. -att de behöver ett vittne
    om de ska spara bevis.

  327. Det är viktigt att uppmuntra dem
    att göra det.

  328. Ni kan tänka er att om man ska prata
    med nån som nätmobbar nån annan-

  329. -och man har bevis,
    men den personen förnekar allt-

  330. -kan man på ett fint sätt visa
    den personen bevisen-

  331. -och fråga hur personen menar
    när den nekar.

  332. Det kan kanske få igång en process
    för att hjälpa personen att sluta.

  333. I ett kapitel i vår bok skriver vi om
    hur man för den typen av samtal-

  334. -med dem som nätmobbar
    för att också få dem att sluta.

  335. Att skydda sig tekniskt kan också
    handla om att anmäla och blockera.

  336. Men man kanske också behöver lära sig
    hur man tar bort en blockering.

  337. Tyvärr fann jag och Ann Frisén-

  338. -i en studie i Göteborgsområdet
    som vi gjorde 2010-

  339. -att 16 procent
    av eleverna i årskurs fyra-

  340. -uppgav att de var utsatta
    för nätmobbning.

  341. Så det är viktigt att börja jobba
    tidigt med de här frågorna-

  342. -även förebyggande,
    så att det här inte tar fart-

  343. -och de unga eleverna drabbas.

  344. Även motverka det bland äldre,
    men det var färre utsatta bland dem.

  345. En annan viktig sak som man kan göra-

  346. -är att lära unga
    vad som är olagligt på nätet.

  347. I vår bok har vi ett kapitel
    som tar upp-

  348. -just vad som kan vara brottsligt
    som unga gör på nätet.

  349. Nätet är ju inte en helt annan plats-

  350. -utan bara ytterligare en arena
    där unga umgås med varandra.

  351. De lagar som gäller där
    gäller också utanför.

  352. Ett exempel är tjejerna
    jag nämnde i början-

  353. -som hade publicerat bilder och
    negativa kommentarer på Instagram.

  354. De blev dömda för grovt förtal
    och fick betala höga skadestånd.

  355. Deras föräldrar blev involverade i
    att betala skadestånden.

  356. Det finns andra typer av saker
    som kan vara brottsliga.

  357. Till exempel olaga hot,
    kränkande fotografering-

  358. -som unga kan behöva kunskap om.

  359. Vi ger ett exempel
    utifrån internationell forskning.

  360. En tysk forskargrupp har arbetat fram
    en modell-

  361. -där man kan göra ett rollspel
    tillsammans med eleverna-

  362. -där man iscensätter en rättegång.

  363. Då ska man inte använda nåt fall
    som har hänt på skolan-

  364. -utan nåt fiktivt fall-

  365. -eller nåt annat från media
    som kan vara okej att använda.

  366. Det här är även för äldre elever.

  367. Läraren kan vara domare, eleverna får
    roller och man utforskar fallet noga-

  368. -för att öka kunskapen om
    vad som är olagligt.

  369. Vi ger en utförlig beskrivning
    i boken.

  370. Här står det
    "Välkommen till föräldramöte".

  371. Det tar jag upp för
    när det gäller de här frågorna-

  372. -är det fint om man kan samverka med
    föräldrarna och få med dem i arbetet.

  373. Ofta är de väldigt nyfikna,
    fundersamma och ibland oroliga-

  374. -för sina barn kring de här frågorna.

  375. Vi ger många tips i boken, man kan
    använda alla kapitel egentligen-

  376. -att ta upp som teman
    på föräldramöten.

  377. Vi har ett kapitel som handlar mer om
    vad unga gör på nätet-

  378. -där vi mer pratar om
    den positiva funktionen nätet har.

  379. Det är viktigt
    att ibland informera om-

  380. -vilken funktion till exempel spel
    fyller för unga.

  381. Eller sociala medier.

  382. Sociala medier handlar mycket om
    att umgås och träffa andra.

  383. Många unga som förbjuds att vara på
    nätet känner sig ensamma och utanför.

  384. Det är en arena de umgås på.

  385. Man kanske är ute på sociala medier
    kortare stunder.

  386. Man använder sig mycket av sin iPhone
    eller padda.

  387. Andra spelar mycket.
    Det handlar också om att umgås-

  388. -men det kan också handla om
    att lära sig samarbeta, ibland tävla.

  389. Där kanske man behöver längre pass
    att spela.

  390. Det kanske inte passar så bra att
    använda datorn i kortare perioder.

  391. Vissa spel kan lämpa sig för det.

  392. Det kan man ta upp med föräldrar, vad
    detta fyller för funktion för unga.

  393. Då kan man få dem att tänka
    kring det.

  394. Man kan också få frågor
    från föräldrar.

  395. "Är det farligt att spela spel
    som har våldsamma inslag?"

  396. Vi tar upp lite om
    vad forskningen säger hittills.

  397. Vissa forskare menar att såna spel
    inte påverkar ungas beteende.

  398. Att de inte blir mer aggressiva
    i beteendet.

  399. Andra forskare tycker att det inte
    stämmer med internationell forskning.

  400. Kanske kan det påverka i alla fall
    tankarna, och eventuellt beteende.

  401. Man är inte riktigt på det klara med
    vad som gäller där än.

  402. När jag tar upp det här med samverkan
    är det viktigt-

  403. -att få elever att vara delaktiga,
    och att samverka med föräldrar.

  404. Men det är ju också jätteviktigt
    att de olika nätjättarna-

  405. -tar sitt ansvar i de här frågorna.

  406. Det kan inte ligga på skolans bord
    att försöka påverka dem.

  407. Det handlar om många olika aktörer-

  408. -så man hoppas att de försöker
    hitta sätt stötta upp-

  409. -och vara snabba att stänga ner
    konton om de får anmälningar-

  410. -om att nån blir kränkt eller utsatt
    för att nån lägger ut sårande bilder.

  411. Här är en annan sak som skulle kunna
    vara ett tema på ett föräldramöte.

  412. Det står "Tidsbegränsning".

  413. När jag träffar föräldrar dyker det
    här temat ganska ofta upp.

  414. Ofta frågar de hur mycket tid barnen
    ska vara ute på nätet.

  415. Det är olika i olika familjer
    hur man tänker kring det här.

  416. Vad man vet hittills från forskningen
    är att man behöver undersöka-

  417. -vad det barnet gör fyller
    för funktion för den personen-

  418. -när det gäller det den gör på nätet.

  419. Det är viktigt att ta reda på det,
    och hur länge den behöver sitta.

  420. Med sociala medier kanske man behöver
    sitta kortare stunder än med spel.

  421. Och att det är underhållning,
    att man umgås. Det är en aspekt.

  422. En annan sak är om det får
    några negativa konsekvenser.

  423. Är det så att barnet, via att det
    gör olika saker på nätet-

  424. -börjar hamna efter i skolarbetet,
    får svårt med sömnen-

  425. -drar sig undan kamrater,
    inte gör nåt annat på fritiden-

  426. -då kanske man får fundera på
    om man ska reglera tiden lite.

  427. Ålder påverkar också.

  428. Äldre elever behöver mer integritet
    jämfört med yngre.

  429. Det får man vrida och vända på,
    det finns inget enkelt svar.

  430. Men om man reglerar för att det här
    inte bara får positiva konsekvenser-

  431. -även om det är mycket gott givetvis-

  432. -men att det är nåt
    som gör det besvärligt-

  433. -ska man tänka på att förklara vad
    man gör och föregå med gott exempel.

  434. Det är lurigt att säga till
    en tonåring:

  435. "Du får inte ha din iPhone inne
    i ditt rum när du ska sova"-

  436. -"för jag tror att du inte sover,
    utan skriver eller chattar istället."

  437. Men om man själv har sin iPhone
    i sitt sovrum och surfar-

  438. -blir det kanske lite svårt att få
    till det tillsammans med barnet.

  439. Man kan ha en överenskommelse att
    alla lägger bort dem en viss tid.

  440. Det är olika delar man behöver
    tänka på i den här frågan.

  441. Det är sånt man kan dryfta
    på föräldramöten.

  442. Tack för att ni har lyssnat
    på mig i dag.

  443. Ni ser min mejladress här
    om ni har några frågor-

  444. -och vår bok "Nätmobbning: handbok
    för skolan" med information till er-

  445. -i ert viktiga arbete
    mot nätmobbning. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Nätmobbning - vad behöver skolan göra?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sofia Berne, psykolog och forskare, ger exempel på hur skolan kan arbeta för att motverka nätmobbning. Att spendera tid vid datorn, surfplattan eller mobilen är i dag en självklar del av ungas vardag. Men med möjligheterna som kommer med modern teknik och nya kommunikationskanaler ökar även risken för nätmobbning bland unga. Skolan har ett ansvar att utreda och åtgärda mobbningssituationer på nätet. Men hur gör man detta på bästa sätt? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Elever, Nätmobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolans socialpsykologi, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Inkluderande arbetssätt med nyanlända elever

Hur kan man genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla elever som en resurs i klassrummet? Frida Svensson, specialpedagog, och Camilla Jönsson, förstelärare i svenska och engelska, berättar om hur de arbetar. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum

Sagor och muntligt berättande kan vara en nyckel för att nå fram till barn som befinner sig i stress, till exempel nyanlända elever. Michael Lundgren, psykolog, beskriver här hur lärare och elever kan använda muntligt berättande för att bland annat utveckla språkliga färdigheter. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Hjärna, gener och jävlar anamma

Barn är inte bra eller dåliga på matematik eller läsning, utan snabba eller långsamma. En del behöver längre tid på sig och kanske dubbelt så mycket övning - och jävlar anamma - för att nå sina mål. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, berättar om ny forskning som bland annat visar att intensiv, digitaliserad träning i matematik kan öka sexåringars kunskapsnivåer med upp till 15 procent. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Programmering med och utan dator

Om du kan bygga med lego, baka eller lägga pussel så kan du programmera, menar Ewa-Charlotte Faarinen, universitetsadjunkt i matematik och lärande. Tanken är att inspirera och visa kreativiteten i att jobba med blockprogrammering i undervisningen. Det viktiga är inte ett specifikt programmeringsspråk utan att vi lär ut tankesättet, säger hon. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Kritiskt tänkande i skolan

Kritiskt tänkande utgör en grundbult i den svenska skolan. Men vad är kritiskt tänkande? Och vad krävs för att få in kritisk granskning av information i klassrummet? Fredrik Söderquist, högskoleadjunkt i svenska och retorik, Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen i Sverige, och Jack Werner, journalist och debattör, berättar hur skolan kan fördjupa innebörden av kritiskt tänkande och göra det till en metod snarare än en abstraktion. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Matematik i en mångkulturell skola

Madeleine Löwing, fil dr i matematikämnets didaktik, talar om kulturella och språkliga skillnader i matematik och nyanländas utmaningar i ämnet. Vad behövs för att en nyanländ elev ska få en bra start, och hur man kan gå till väga för att få en rättvis bild av elevens kunskaper? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Normkritiska verktyg

Karin Salmson utbildar i normkritik och ger exempel på hur man kan jobba normkreativt i förskolan och skolan. Normkritik är perspektivet som hjälper oss att se normer och hur de fungerar. Steg två är att skapa nya inkluderande normer genom faktiska handlingar, exempelvis genom medvetna val av vilka böcker som används under lässtunden. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Nätmobbning - vad behöver skolan göra?

Sofia Berne, psykolog och forskare, ger exempel på hur skolan kan arbeta för att motverka nätmobbning. Att spendera tid vid datorn, surfplattan eller mobilen är i dag en självklar del av ungas vardag. Men med möjligheterna som kommer med modern teknik och nya kommunikationskanaler ökar även risken för nätmobbning bland unga. Skolan har ett ansvar att utreda och åtgärda mobbningssituationer på nätet. Men hur gör man detta på bästa sätt? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Nyanländas lärande i matematik

I skolan existerar en mångfald av språk, etniska kulturer, uppfattningar och föreställningar. Det är en utmaning för en lärare att undervisa matematik för barn med rötter i en annan kultur än den svenska. Saman Abdoka, lärare i matematik, har lång erfarenhet av att kartlägga elevernas förkunskaper i matematik och delar här med sig av olika metoder och handfasta tips. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Panelsamtal

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaNPF-podden

Få slut på syskonbråk

Psykologen Bo Hejlskov Elvén och logopeden Ulrika Aspeflo svarar på lyssnarnas frågor om neuropsykiatriska diagnoser. En förälder ringer in och undrar hur man får slut på syskonbråken hemma.

Fråga oss