Titta

UR Samtiden - Social Innovation Summit

UR Samtiden - Social Innovation Summit

Om UR Samtiden - Social Innovation Summit

Föreläsningar och diskussioner från Social Innovation Summit. Inspelat den 25-26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Social Innovation Summit: Sluta prata, börja göraDela
  1. Jag vet bara att vi inte
    kan möta vårt samhälles utmaningar-

  2. -på det linjära sättet,
    för då går det för långsamt.

  3. I dag ska jag prata om vad jag
    brinner för allra, allra mest-

  4. -och om ett projekt som jag är
    så stolt över att ha varit med i.

  5. Jag driver
    en designbyrå som heter Doberman.

  6. Jag har varit entreprenör i 17 år,
    och för mig tar det aldrig slut.

  7. Det handlar så mycket om
    att det inte går att räkna ut-

  8. -hur man bygger
    ett bolag eller ett samhälle.

  9. Allt vi kan göra är
    att prova, utforska-

  10. -och lära oss tillsammans.

  11. Det skulle jag
    vilja prata med er om i dag.

  12. Men jag
    skulle vilja börja med Valter.

  13. Valter är min brorson.

  14. Han är sju år.
    Han har precis börjat ettan.

  15. Han är jämngammal med min son,
    som också är sju.

  16. Valter har en sällsynt diagnos,
    som gör att han har särskilda behov-

  17. -och den som är allra bäst
    på att förstå de där behoven-

  18. -det är ju egentligen Valter.

  19. Fast just Valter har nån som förstår
    honom extra bra - hans föräldrar.

  20. Det här är min brorsa, Oskar,
    som jag tänker-

  21. -är den absolut bästa uttolkaren
    av Valters behov.

  22. Så när det handlar om
    att förstå hur vi som samhälle-

  23. -ska stödja nån med särskilda behov,
    så borde vi sätta dem i mitten.

  24. Sen finns det
    en massa aktörer runt Valter-

  25. -som t.ex. skolan, platser
    för fritidsaktiviteter, anhöriga-

  26. -sjukvård, habilitering, personliga
    assistenter, patientorganisationer.

  27. Alla de här bidrar ju
    med otroligt mycket kunskap.

  28. När de här samverkar, när man
    kopplar lärandet mellan aktörerna-

  29. -då blir det allra bäst för Valter.

  30. För mig handlar innovation om
    det som händer emellan.

  31. Tjänsteinnovation handlar om det.

  32. Det är i sömmarna
    mellan de olika aktörerna-

  33. -som vi får
    en högre kvalitet för Valter.

  34. Det är bara det att det
    inte alltid är så här det funkar-

  35. -att vi utnyttjar
    all den kunskap som finns i systemet-

  36. -utan vi har ett parallellt system
    som designar hur det ska funka.

  37. Då blir det lite isolerat, eller hur?

  38. Varje enhet har sitt uppdrag och
    gör sitt, och det frustrerar mig!

  39. Jag längtar efter att få till all
    kompetens, allt lärande som finns-

  40. -och få det att samverka.

  41. Det är komplext.
    Hur sjutton gör man det?

  42. Vi har ett samhälle som är riggat
    väldigt mycket efter att leverera.

  43. Det har varit bra. Det har gjort oss
    så framgångsrika som vi är i dag.

  44. Det här gäller för näringslivet,
    offentlig sektor och för oss alla-

  45. -att vi har gjort saker linjärt,
    och vi är bra på att optimera det-

  46. -så vi kanske inte
    måste träna mer på det här.

  47. Det kan vara så att för att stödja
    den rörelse som vi vill se mer av-

  48. -så måste vi också
    stå ut med det här.

  49. Alltså, var börjar man? Hur gör man?

  50. Hur mäter man det här? Vem är chef?
    Hur vet man att det blev bra?

  51. Vad gör man först? Jag vet inte.

  52. Jag vet bara att vi inte
    kan möta vårt samhälles utmaningar-

  53. -på det linjära sättet,
    för då går det för långsamt.

  54. Om vi gör det, så tror jag att
    vi inte använder all den kompetens-

  55. -och all den kapacitet
    som finns i vårt samhälle.

  56. Jag har lurat på det här ett tag,
    för det här är ju mitt jobb-

  57. -att tänka på hur vi
    kan öka vår innovationsförmåga-

  58. -när det ser ut så här.
    Jag tror att vi måste utforska ihop.

  59. Det enda sättet är att börja göra.

  60. Jag har förmånen att ha fått vara med
    i ett sånt här utforskande-

  61. -som kallades Förändra radikalt.

  62. Det var SKL som hade modet-

  63. -att skapa ett projekt, där man
    inte visste vad det skulle bli.

  64. Det enda man visste var:

  65. Det måste finnas andra sätt
    att lösa kommuners problem på.

  66. Jag översatte det till
    att vi inte kunde vara i det linjära-

  67. -utan vi måste hoppa ner
    i prototypsamhället och utforska.

  68. När jag träffade Anna Lindström,
    så var det ett utforskande direkt.

  69. Jag sa inte:
    "Jag vet precis hur vi ska göra!"

  70. Vi sa tillsammans: "Hm... Här har vi
    en hypotes om hur vi kan utforska."

  71. "Vi försöker att lära
    under den här resan."

  72. Det ni ser här är tio kommuner
    med fem personer från varje kommun-

  73. -som samskapar från dag ett.

  74. Hela projektet inleddes med det.

  75. Förändra radikalt var ett projekt
    där SKL erbjöd alla landets kommuner-

  76. -att ansöka med ett problem
    som man inte kan lösa. "Bra fråga!"

  77. Tio kommuner blev nio kommuner,
    som kom med alla möjliga problem.

  78. Det vi sa var: "Vi ska stötta er"-

  79. -"i att utforska hur man löser
    det här problemet på ett annat sätt."

  80. Först måste vi förstå problemet,
    och här började det med en gång.

  81. Det här var väldigt utmanande-

  82. -därför att väldigt många kom
    till oss med problem och lösning.

  83. "Nej, vi ska bara förstå."
    "Här är en massa sköna idéer."

  84. Vi älskar att lösa problem.
    Det är så skönt!

  85. Så att bara säga "Det här är
    vårt problem", det tog två dagar.

  86. Att bara stå kvar där och försöka
    förstå det egentliga problemet-

  87. -så att vi sen
    kunde undersöka det vi inte visste.

  88. Vad är det vi behöver förstå
    kring våra brukares behov-

  89. -för att på djupet kunna skapa
    en analys av vad problemet är?

  90. Alla femtio personer fick gå ut-

  91. -och använda olika designmetoder
    och researchmetoder för att förstå-

  92. -och sen skapa syntes av det,
    en mening av all den här insikten.

  93. Nu har halva projektet gått. Vi
    har än så länge bara försökt förstå.

  94. Det var lite förbjudet att tänka ut
    idéer, vilket är viktigt när vi gör.

  95. Göra betyder inte "gå på lösning",
    göra betyder-

  96. -att vi kommer under huden på dem
    som vi ska hitta en ny lösning för.

  97. Sen kom det, och den här grenen
    är alla i det här rummet kanon på-

  98. -så det gäller att ni bara löser
    rätt problem, för det här är härligt!

  99. Utifrån de idéer som kom fram
    fick man sen skapa prototyper-

  100. -och i lite olika varierad grad
    fick man göra om och prova igen-

  101. -och så utvärderade vi.

  102. Det här har jag försökt rita som en
    icke-linjär process, det gick sådär-

  103. -men det jag vill är att ni
    ska tänka att det är attityden...

  104. Man behöver inte följa det här
    - det är ATT man gör aktiviteterna.

  105. Kanske en, kanske ett par stycken.

  106. Men det fina i det här projektet
    var att runt de här kommunerna-

  107. -så fanns det coacher, metodstöd,
    beslutsstöd och hinderröjare-

  108. -så det gick liksom inte att säga:
    "Ja, fast det går inte."

  109. Då sa SKL: "Ni kan prova,
    och vi kan titta på det."

  110. "Vi kan undersöka lagarna."

  111. "Dessutom finns det ett gäng
    kommunchefer och
    kommunaldirektörer"-

  112. -"i andra kommuner som ni kan ringa,
    så gå inte in i 'det går inte'."

  113. "Stanna i utforskandet och ta reda på
    vad som vore bäst för medborgaren."

  114. "Vad vore den bästa innovationen
    för just ert problem?"

  115. En av de kommunerna var Ronneby.

  116. Jag har bjudit hit Anna Söderberg,
    som är projektledare från Ronneby.

  117. Nu ska du få berätta lite
    om er resa genom Förändra radikalt.

  118. Hej! Hörs jag bra? Vad fint!

  119. Nu ska jag berätta om vad vi
    har gjort och fortsätter göra.

  120. Vårt problem
    som vi anmälde till uttagningen var-

  121. -hög ungdomsarbetslöshet.

  122. Ronneby och Blekinge hade
    högst ungdomsarbetslöshet i Sverige.

  123. Var tredje ungdom var arbetslös,
    och som om inte det var dystert nog-

  124. -så hade vi dessutom den högsta
    långtidsarbetslösheten hos ungdomar-

  125. -alltså folk som varit arbetslösa
    i mer än 1,5 år - unga människor.

  126. Det fanns kloka människor
    som ville väl och hade projekt-

  127. -och insatser och åtgärder-

  128. -men det kom inga unga dit-

  129. -och alla undrade: Var är alla unga?
    Det var den stora frågan.

  130. Det finns också
    en kultur av att vara lite bruksort-

  131. -och många släktingar
    hade jobbat på bruket.

  132. Vad skulle man göra utan bruket?

  133. Man hade svårt att se vad som
    skulle hända utan en ny industri.

  134. Det gör saker med en kommun-

  135. -och det gör saker
    med allas framtidstro, egentligen.

  136. Vi hade testat en massa grejer,
    men vi behövde få ett nytt synsätt-

  137. -ett nytt förhållningssätt,
    så vi fick komma med.

  138. -Vilka var ni från kommunen?
    -En ganska blandad skara.

  139. Vi hade en internationell samordnare,
    som är projektproffs.

  140. Kan man säga det? Processproffs?

  141. Vi hade en från näringslivet,
    en studie- och yrkesvägledare-

  142. -vi hade en från socialen, jag kom,
    som hade jobbat med digitala projekt-

  143. -och vi hade en kurator.

  144. Så det var en ganska brokig skara,
    och vi hade inte jobbat ihop innan.

  145. Och vad tänkte du när ni skulle åka
    på nåt som hette Förändra radikalt?

  146. "Bra namn", tänkte jag. "Vi kör på."

  147. Ja... "Man får se vad det blir."

  148. Vi hade framtidstro.

  149. Vi började undersöka då.

  150. Man tror ofta att man vet en massa
    och att man kan hafsa över det här.

  151. Man kan titta på statistik, och så
    har man koll, men det har man inte.

  152. Vi som var nya med frågorna fattade
    att vi behövde försöka förstå detta.

  153. Om ni skulle testa att göra det här-

  154. -så behöver hela gruppen
    vara med i den här fasen.

  155. Man tror att man vet,
    men man vet utifrån sitt utgångsläge.

  156. Man vet inte utgångsläget
    för dem man ska jobba med-

  157. -brukare eller kunder, eller vad man
    nu säger, utan alla behöver vara med.

  158. Vi försökte koncentrera oss på
    det vi inte visste-

  159. -och också på
    vad som bryter ett tillstånd.

  160. Vad är det som gör
    att man får kraft eller blir deppad-

  161. -eller vad är det som bryter
    ett tillstånd, förstår ni?

  162. Alla i teamet behöver förstå
    och få en empati och ett engagemang.

  163. Det finns inget som kan ersätta det
    utan att möta dem som är där.

  164. Skriv ner allt de säger,
    för man kommer inte ihåg-

  165. -för det är jättemycket information.

  166. Vi gjorde 16 djupintervjuer med unga-

  167. -och 15 djupintervjuer med experter-

  168. -folk från näringslivet,
    många som jobbade med
    ungdomsfrågor.

  169. Det vi märkte var
    att det fanns två helt olika bilder.

  170. Ungdomarna sa en sak
    och experterna sa en helt annan-

  171. -"De vill inte flytta", o.s.v.,
    så därför gjorde vi en brukarresa.

  172. Vi blandade folk som fick lyssna
    på en ungdom när den berättade-

  173. -vad som hade hänt när de blev
    arbetslösa, vart de behövde gå-

  174. -när man kom till nästa punkt och så.

  175. Djupintervjuerna var bra,
    men brukarresorna var superbra-

  176. -för där såg man en annan helhet
    än när man var i sin yrkesroll-

  177. -om ni förstår vad jag menar.

  178. Vi hade en person som hade varit
    företagsledare i 30 år, och han sa-

  179. -"Det här hade jag inte en aning om",
    så det var jättebra.

  180. Vi gjorde över 30 djupintervjuer
    och fick sjukt mycket material.

  181. -Vi hade nog tusen post-it-lappar...
    -Ja, det hade ni.

  182. Vi hyrde kommunfullmäktiges lokal,
    för där fanns det nog långa bord.

  183. Vi hade ett långt blädderblock
    med jättemycket information.

  184. Vad gjorde ni med det, då?

  185. Vi kategoriserade efter händelser-

  186. -initiativ som tagits och citat.

  187. Vi hade fått instruktioner från er
    med gula, röda och gröna pennor-

  188. -men det var ändå mycket material.
    Sen skulle vi ju åka till Stockholm.

  189. Då tog vi med oss vår långa rulle,
    och sen så kom vi till Doberman.

  190. Om ni kommer ihåg Lisas bild, med
    snygga pilar och såna här pilar...

  191. Den som ser ut som en gordisk knut,
    där var vi i Stockholm.

  192. Vi tyckte att ni var superjobbiga,
    och vi var sura-

  193. -och vi kände oss jätteunika.
    "Vi kan inte formulera tre insikter."

  194. Men vi bråkade vidare och
    kom fram till de här tre insikterna.

  195. Då kan man säga så här att...

  196. Den första insikten handlar om att
    visa den jag möter att jag bryr mig-

  197. -för då har jag chans att nå fram.

  198. Vi försökte se...
    Är Arbetsförmedlingen viktigast?

  199. Är det SYV, komvux, kurator?
    Men vi såg inte nåt sånt mönster.

  200. Vi såg ett mönster hos de personer
    som var viktiga för ens utveckling.

  201. Det handlade om att visa engagemang,
    ett förhållningssätt.

  202. Det andra är
    att förstå varför man gör saker-

  203. -och att man kan känna
    att en åtgärd är vald utifrån mig.

  204. Inte: "Välj en av tre insatser,
    för det är så vårt system ser ut."

  205. När man känner "Det här är
    valt för mig", då blir det bra-

  206. -och då kan det vara en jobbcoach
    eller praktik, det spelar ingen roll.

  207. Det är inte insatsen, det är
    hur det bestäms vad man ska göra.

  208. Sen har vi: Självkännedom och
    engagemang leder till handlingskraft.

  209. När folk hade varit med om saker
    som var lärorika och meningsfulla-

  210. -då jäklar hände det grejer.
    Då fick man mycket handlingskraft.

  211. Det hände fantastiska saker, så vi
    gjorde en prototyp på den insikten.

  212. Då gjorde vi två workshops,
    där vi träffade över trettio unga-

  213. -och vi kallade det för TalentDojo.

  214. Dojo är ju en japansk lokal-

  215. -för träning och djupare kunskap.

  216. Det används inom kampsport och så.

  217. De var hos oss i en dag,
    och vi kollade på deras kunskaper.

  218. Mycket fokus är på vad man inte kan,
    man saknar matte B och erfarenhet-

  219. -men det struntade vi i, så vi sa:
    "Vad frågar vännerna om hjälp med?"

  220. Det kunde vara: Mamma kan bosniska,
    man kan Photoshop, man kan jonglera.

  221. Så vi sa "Utifrån de kompetenserna,
    ta fram tjänster eller produkter"-

  222. -och så hade vi färdiga målgrupper,
    så de fick börja hitta på idéer.

  223. Det gick snabbt, och det var inte:
    "Öh, varför ska vi göra det?"

  224. Då gav vi dem ett skarpt läge.
    De skulle egentligen få prototypa.

  225. De skulle komma på en idé där de
    skulle göra fem personer glada-

  226. -ta hjälp av en sjätte, dokumentera
    och genomföra det här miniprojektet-

  227. -och det är det ni ser bilder på.

  228. På den längst ner i högra hörnet
    så går två personer med paraply.

  229. Det var en paraplyservice.

  230. De ställde sig vid en hiss
    på en parkering på ett varuhus-

  231. -och när folk kom ut,
    så stod de där med sitt paraply.

  232. "Jag kan följa dig till bilen." Så!

  233. Sen hade vi en jury och bedömde
    innovationskraft och humor och så.

  234. De fick priser, och vi pratade om...
    Vi gav dem även en enkel projektplan.

  235. Man kan sätta in missionen
    och produkterna och fortsätta göra.

  236. Vi sa: "Ni är inte arbetslösa,
    ni har bara ingen anställning."

  237. "Ni har visat i dag att det finns
    hur mycket kapacitet som helst."

  238. "Vad behöver ni för att
    fortsätta jobba med era idéer?"

  239. Då sa de:
    "Vi behöver ett kontor att vara på"-

  240. -"med internet,
    folk som hjälper oss och mentorer."

  241. -Så då gjorde ni en prototyp till?
    -Ja.

  242. När man prototypar,
    så om man skapar rätt stämning-

  243. -så säger folk
    vad som är bra och inte.

  244. Vi fick feedback på "TalentDojo":
    "Det är väl ingen Idol-uttagning."

  245. Så då tog vi bort det namnet
    och valde "Kaoskompaniet" i stället.

  246. Jag bad deltagarna
    att beskriva vad Kaoskompaniet är.

  247. Det är en plats där vi utvecklar
    idéer och jobbar med schyst folk-

  248. -så det är det vi gör nu.

  249. Nu har vi fått pengar för det.
    - Tack, ESF och Arbetsförmedlingen.

  250. Vi finns i Ronneby men jobbar
    med folk från hela Blekinge.

  251. I halvårsrapporten hade
    93 % av deltagarna fått anställning.

  252. Vad snälla ni är. Tack!
    Det här är gänget som vi har inne nu.

  253. De började den 1 september.
    Då hade de de här projekten.

  254. De prototypar också
    och gör tester med sin målgrupp-

  255. -så de får byta projekt, för man
    tänker ju sällan rätt från början-

  256. -så nu står det andra saker på dem.

  257. Välkomna till Ronneby och hälsa på!
    Tack så mycket!

  258. Tack, Anna! Man har så många frågor!
    Jag ska berätta om vad som hände...

  259. Ni kanske tänker:
    "Nu tog hon med den bästa kommunen."

  260. Det gick bra för alla. Det här var
    ett lärande och ett förhållningssätt.

  261. I Västra Göteborg hade man
    problem med ett otryggt område-

  262. -där ingen vågade sig ut,
    där brukare kunde säga:

  263. "Kvällspromenaden med hunden tar
    min man, då går jag helst inte ut."

  264. I början tänkte de nog
    att de skulle engagera polisen-

  265. -eller att de kunde kontrollera bort
    det där som stör-

  266. -men det de landade i var-

  267. -en grannbytestjänst
    som ökar relationsbyggandet.

  268. I Oxelösund hade de
    ett stort missnöje inom äldreomsorg.

  269. En av deltagarna i projektet sa:

  270. "När jag kom satt Lennart på en stol,
    och när jag gick hem satt han kvar."

  271. Den där berättelsen
    hade hon hört och läst rapporter om-

  272. -men nu såg hon Lennart,
    för hon var där ett helt dygn.

  273. De landade i inflyttningscoacher,
    som de nu kör i Oxelösund-

  274. -där man under ett dygn följer
    en person på ett äldreboende-

  275. -för att få empati
    som man kan sprida till personalen.

  276. Då ökar kvaliteten,
    både för de boende och personalen.

  277. I Laholm var det ett stort missnöje
    med ledsagarservice-

  278. -som egentligen borde vara
    värsta lyxen och rättigheten.

  279. "Jag får möjlighet att komma ut!"
    Men det upplevdes som att...

  280. Det är 60 dagars handläggningstid
    för att gå på gymmet-

  281. -och då blir jag beviljad 40 minuter.
    Det är inte så skönt.

  282. Hur många av er planerar
    ett biobesök 60 dagar i förväg?

  283. De landade i:
    Tänk om vi släpper det helt fritt!

  284. Tänk om vi har
    en friare ledsagarservice!

  285. Anna, en brukare, sa: "Förut var det
    dött. Nu är det Svensson, Svensson."

  286. Hon tog det där orangea bältet
    under den här piloten-

  287. -för hon kunde träna när hon ville
    utan att ansöka 60 dagar i förväg.

  288. Ja, användandet ökade lite grann-

  289. -men administrationen
    blev ju mycket billigare.

  290. Det här kan ni också läsa mer om,
    men det är så många fina exempel-

  291. -på både innovationerna men också
    vad förhållningssättet har lett till.

  292. Det har börjat sprida sig,
    och i många av de här kommunerna...

  293. De här siffrorna motsvarar nya
    initiativ som man har satt i gång.

  294. I Västra Göteborg,
    där de hade grannbytestjänsten...

  295. Det gick inte så bra för den-

  296. -men de har nu sex nya projekt,
    och det är ett lika bra resultat.

  297. I Oxelösund har man bjudit in
    alla Södermanlands kommuner-

  298. -att utforska och lära sig
    hur man jobbar radikalt.

  299. Så vad var det då som var så
    otroligt bra med Förändra radikalt?

  300. Jo, det första som jag vill peka på-

  301. -det är att jag tror att även om vi
    pratar om partnerskap och samverkan-

  302. -så behöver man ibland en regissör.

  303. Man behöver nån som säger:
    "Vet ni vad? Jag kan hjälpa till."

  304. I det här fallet var det SKL.
    De var stödjare och coacher.

  305. De var hinderröjare och ställde krav
    och utmanade Anna och gänget-

  306. -och sa: "Det är inte bra nog,
    ni fokuserar på interna problem."

  307. "Tänk lite mer på brukaren."

  308. Att ha höga förväntningar var bra,
    för vi använde det.

  309. "Det ska bli radikala förändringar.
    Det ni har är bara en evolution."

  310. I varje steg i processen fick man
    fundera på om det var radikalt nog.

  311. Ni fick gå på golvet
    och känna efter och så.

  312. Sen tror ju inte jag att man kan
    planera sig fram till innovation.

  313. Jag tror inte att vi har tid med det-

  314. -utan jag tror att vi måste börja
    testa, labba, prova och prototypa.

  315. Gör ingen plan, gör en prototyp.
    Lägg tiden på att testa.

  316. Avslutningsvis så har det funnits
    ett kunskapsutbyte mellan kommunerna.

  317. Ni har fått utmana
    och lära av varandra.

  318. Ni delar med er på Facebook:
    "Nu hände det här i dag."

  319. "Jag har fastnat. Hur gör man
    för att visa att man är nyfiken?"

  320. "Nu hände det här."
    Det har funnits ett utbyte.

  321. Så med det hoppas jag
    att jag och Anna har inspirerat er-

  322. -till att samskapande
    och prototypande-

  323. -kan vara vägen
    till ännu fler innovationer.

  324. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sluta prata, börja göra

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Genom sitt intresse för design, digital teknik, politik och innovation kopplar Lisa Lindström samman radikalt nytänkande med traditionell industri, med syftet att sluta prata om innovation och i stället börja göra. Här berättar Dobermans vd om sitt arbete med att utveckla nya metoder för att jobba med våra samhällsutmaningar. Medverkar gör även Anna Söderberg, projektledare Ronneby kommun. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Entreprenörskap, Företagsekonomi, Företagsformer, Företagsledning, Företagsorganisation, Socialt företagande
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Social Innovation Summit

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Omöjlig är en åsikt

Vad händer när man vägrar placeras i ett fack eller få en viss etikett? Caroline Casey berättar om hur hon utifrån sin egen historia har utvecklat en metod för att förändra människors syn på funktionsnedsättningar. Metoden används nu av hundratals organisationer världen över med stor framgång. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Resa med särskilda behov

Som fullt funktionell kan det vara svårt att se de behov som finns bland dem som inte är det. Därför grundade Sebastien Archambeaud Handiscover - en bokningssajt där människor med fysiska funktionsnedsättningar kan hitta boende på egen hand. Att inte behöva förlita sig på andra är en vital del för en individs självständighet och därmed inkludering i samhället. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Studentbostad och äldreboende i ett

Gea Sijpkes, vd på holländska Humanitas, talar om företagets regeneration-boende där ett äldreboende på 160 lägenheter delas av pensionärer och studenter. Studenterna bor gratis mot att de umgås med de äldre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Tillgänglig handel för alla

Många personer med kognitiva funktionsnedsättningar upplever stora problem när de handlar mat och gör andra inköp. Vad behövs för att skapa bättre förutsättningar? Medverkande i panelsamtalet: Elin Sandström, projektledare Med rätt att handla, Monica Rydén, handläggare Myndigheten för delaktighet, Kerstin Angvik, vice ordförande Demensförbundet, Malin Ekman Aldén, vikarierande generaldirektör Myndigheten för delaktighet, och Jenny Rehnman, Myndigheten för delaktighet. Moderator: Oskar Jonsson. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur jag blev en social investerare

Johan H Andresen är ägare och styrelseordförande för den norska investeringskoncernen Ferd. Här berättar han om sin resa till att bli en social investerare, om varför social innovation och socialt entreprenörskap är viktigt och hur han genom detta vill förändra världen till det bättre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Öppna dörren

Amelie Silfverstolpe från Axfoundation berättar om satsningen Öppna dörren, som är ett verktyg där människor med olika bakgrund ska kunna mötas för att stärka integrationen. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Mellanrumsarbete

Lena Wetterskog Sjöstedt, stadsområdesdirektör på Malmö stad, berättar om arbetet för att få en mer jämlik hälsa i Malmö och hur staden arbetat innovativt över gränser och sektorer för bättre integration. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation om 10 år

Louise Pulford, vd för ett av världens största nätverk för social innovation, Social Innovation Exchange, talar om sociala innovationer i framtiden. Hur ser social innovation ut om tio år? Vilken sorts stöd och infrastruktur behövs för nya samhällsinnovationer? Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur en lokal idé blir global

Hur kan en lokalt förankrad idé koppla upp sig mot befintligt strukturkapital och snabbt hitta möjligheter till uppskalning? En paneldiskussion om hur man utforskar de möjligheter som finns och hur man kan hjälpa entreprenörer som står bakom de smarta lösningarna. Medverkande: Anna Edwall, Vinnova, Hugo Ortiz Dubon, We link Sweden, Niss Jonas Carlsson, Språkkraft, Jonas Klevhag, affärsrådgivare, Johan Rindevall, Stadsmissionen, och Carin Daal, Region Skåne. Moderator: Anna Branten. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Sluta prata, börja göra

Genom sitt intresse för design, digital teknik, politik och innovation kopplar Lisa Lindström samman radikalt nytänkande med traditionell industri, med syftet att sluta prata om innovation och i stället börja göra. Här berättar Dobermans vd om sitt arbete med att utveckla nya metoder för att jobba med våra samhällsutmaningar. Medverkar gör även Anna Söderberg, projektledare Ronneby kommun. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation för tillväxt och jobb

Leonardo Quattrucci är policyrådgivare till ledningen av EU-kommissionens tankesmedja och specialiserar sig på framtidens arbetsmarknad och institutionell innovation. Här talar han om vikten av social innovation för att skapa tillväxt och jobb i Europa. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Det finska experimentet med medborgarlön

Kommer jobben att räcka till alla i framtiden? Hur kommer livet och arbetslivet att se ut? Är medborgarlön en av lösningarna? Henna Keränen berättar om sina erfarenheter från "the basic income experiment" som testas just nu i Finland. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation i uppsatta mål

En paneldiskussion om arbetet med social hållbarhet. De globala målen liksom arbetet inom ramen för Agenda 2030 ska balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Men den sociala dimensionen upplevs ibland som mer osynlig än miljömålen. Medverkande: Johan Hassel, vd Global utmaning, Caroline Wigren-Kristofersson, docent i entreprenörskap, Pär Larshans, hållbarhetschef Ragn-Sells, och Lars Bryntesson, departementsråd på Finansdepartementet. Moderator: Lena Friblick. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Kan vem som helst bli social entreprenör?

Kan man lära sig att bli en social entreprenör? Vilka egenskaper behövs och vilka metoder är bäst? Alastair Wilson är vd på School for social entrepreneurs. Här berättar han utifrån sin långa erfarenhet om framgångsrika metoder för utbildning. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Politik och social innovation

Framväxten av innovations- och policylabb är en global trend där tanken är att förstärka kopplingen mellan praktik och politik. Beatrice Andrews, politisk rådgivare, berättar här om erfarenheterna från Storbritanniens policylabb. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Sociala innovationer och välfärd

En av våra stora samhällsutmaningar är en åldrande befolkning och hur det påverkar vårt välfärdssystem. Här diskuterar Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, hur kan social innovation och socialt entreprenörskap kan användas för att lösa denna utmaning och få människor etablerade på arbetsmarknaden. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cannabis - en olycklig kärlekshistoria

Amelie Andersson har lång erfarenhet av att arbeta med drogberoende ungdomar och deras föräldrar. "Cannabis - en olycklig kärlekshistoria" vänder sig till ungdomar, men även till föräldrar och alla som jobbar med ungdomar eller missbruksproblematik. Intervjuare: John Chrispinsson.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Att tänja på sina gränser

Emil fick sin första allergiska reaktion när han var knappt ett år gammal. Sedan dess har många saker lagts till listan på allergier. Nu ska Emil fylla fjorton år och måste börja ta eget ansvar för vad han gör och äter. Det finns en hel del att oroa sig för, men också en värld full av möjligheter.

Fråga oss