Titta

UR Samtiden - Social Innovation Summit

UR Samtiden - Social Innovation Summit

Om UR Samtiden - Social Innovation Summit

Föreläsningar och diskussioner från Social Innovation Summit. Inspelat den 25-26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Social Innovation Summit: Omöjlig är en åsiktDela
  1. Vad tänker ni göra
    med ert enda vilda och dyrbara liv?

  2. Jag är alldeles skakis i dag.
    Det var väldigt länge sen-

  3. -jag var så här nervös
    för att gå upp på en scen.

  4. Så ha tålamod med mig,
    jag ska strax förklara varför det är så.

  5. Jag tyckte att det viktigaste var
    att jag i alla fall kom hit-

  6. -för jag bryr mig
    väldigt mycket om vårt arbete-

  7. -oavsett vilken roll man har.

  8. Jag tror med besatthet på att vi
    tillsammans kan skapa en värld-

  9. -där alla hör hemma.

  10. Jag tror att världen är bättre
    för oss alla när ingen lämnas utanför.

  11. Och alla har vi en roll att spela
    i skapandet av en värld-

  12. -där vi
    kan lösa problemen tillsammans.

  13. Vi behöver inte vara
    en Richard Branson-

  14. -eller en Nelson Mandela,
    eller bli sociala entreprenörer.

  15. Men alla har en roll att spela
    i skapandet av den här världen.

  16. Och jag är så imponerad över-

  17. -att så många har kommit hit i dag.

  18. Ni anar inte hur stor vikt-

  19. -Sverige lägger vid
    denna resa mot social innovation.

  20. Jag var här 2011, när vi började prata
    om sociala entreprenörskap-

  21. -och Ashoka hade kommit till Sverige.
    Utvecklingen de senaste fem åren-

  22. -visar återigen
    på hur bra Sverige är på det här.

  23. Jag vill bara berätta att jag har
    uppmärksammat allt ni har gjort.

  24. Den här konferensen är jätteviktig,
    för den handlar om att samlas-

  25. -om att samarbeta och om att enas-

  26. -för att hitta en väg framåt för
    ett bättre Sverige och en bättre värld.

  27. Och det är oerhört viktigt
    att det sker nu.

  28. Ni gör ett viktigt arbete, och det är
    underbart att se alla farliga drömmare-

  29. -som precis som jag
    tror att vi kan förändra världen. Tack.

  30. Jag stötte på
    ett av mina favoritcitat förra veckan.

  31. Många av er har säkert redan hört det.

  32. "Vad tänker ni göra
    med ert enda vilda och dyrbara liv?"

  33. Jag älskar det citatet,
    på grund av det jag arbetar med-

  34. -och på grund av människorna omkring
    mig, men just i dag är det så slående.

  35. Min far är döende, och i går morse-

  36. -var jag tvungen att lämna honom
    för att åka hit.

  37. Vi har inte
    så mycket tid kvar tillsammans-

  38. -och jag ville inte kliva ombord
    på planet. "Jag vill inte åka, pappa."

  39. Och han sa: "Vad har jag lärt dig?"

  40. "Upp med hakan, bak med axlarna.
    Ge inte upp."

  41. "Kliv ombord på planet
    och gör en insats för det du tror på."

  42. Så jag står här
    med axlarna bak och hakan i vädret.

  43. Och jag hade inte åkt
    till nån annan konferens. Bara hit.

  44. För jag vet att här får jag lika mycket
    energi tillbaka som jag ger er.

  45. Här påminns jag om varför jag gör det
    här, och det är en stor del av min far.

  46. Han lärde mig att omöjligt är en åsikt.

  47. När jag valde den titeln visste jag inte
    hur verkligt det skulle bli.

  48. Vissa saker är omöjliga,
    och såna saker råkar vi alla ut för-

  49. -men pappas åsikt har alltid varit:
    "Hitta en lösning."

  50. "Berätta inte vad problemet är,
    Caroline. Hitta en lösning."

  51. Så jag är här för att prata om
    vad jag har valt att göra-

  52. -med mitt enda
    vilda och väldigt dyrbara liv.

  53. Det här är till dig, pappa.

  54. När jag var sjutton år gammal
    hade jag massor med drömmar.

  55. Jag ville göra massor
    med mitt galna liv.

  56. Jag är en galenskapsmakare. Jag tror
    verkligen att man klarar det mesta-

  57. -om man har rätt inställning,
    är uthållig, har sinne för humor-

  58. -och är lite galen.

  59. Jag hade helgalna drömmar som barn.
    Jag ville bli Mowgli i "Djungelboken"-

  60. -och jag ville tävla med bilar och
    motorcyklar. Jag är en mc-brud.

  61. Och jag ville bli en cowgirl.

  62. Det är drömmar
    om frihet och självförverkligande-

  63. -och om att göra saker som ingen
    har gjort förut - nåt banbrytande-

  64. -eller bara om
    att vara fri att vara mig själv.

  65. Min far visste om det,
    så på min sjuttonde födelsedag-

  66. -gav han mig min första körlektion.

  67. Han visste att jag ville köra mc.
    Jag skulle aldrig få ha en motorcykel-

  68. -men han ville att jag skulle tro
    att jag kunde bli flickan jag ville bli.

  69. Jag fick min första körlektion för 28 år
    sen i torsdags. Jag fyllde nyss 45.

  70. Jag vill fortfarande bli mc-brud.
    Men på min sjuttonde födelsedag-

  71. -så var den drömmen väldigt levande.

  72. Men av en slump, på sjuttonårsdagen,
    med min dröm i handen-

  73. -upptäckte jag
    att jag aldrig skulle bli en mc-brud.

  74. Jag har nämligen en väldigt sällsynt,
    genetiskt betingad åkomma.

  75. Jag upptäckte av en slump
    på min sjuttonårsdag-

  76. -att jag är registrerad som blind
    ända sen födseln.

  77. Jag vet att ni undrar vad det betyder.

  78. Hur ser folk
    som är registrerade som blinda ut?

  79. Folk blir väldigt förvirrade när jag
    berättar det här iförd högklackade skor.

  80. Vilket jag tycker är jätteroligt. Varför
    skulle inte blinda kunna ha högklackat?

  81. De här klackarna är för höga -
    jag packade fel skor.

  82. Men hur ser synskadade ut?
    Och var det verkligen en slump?

  83. Jag ska förklara vad jag ser.
    Jag ser ingenting.

  84. Bortanför scenkanten är allt suddigt.

  85. Men det fina är att alla jag träffar
    får känna sig väldigt snygga.

  86. Jag struntar i botox och ställer mig
    en meter från spegeln i stället.

  87. Bortom min hand är allt suddigt.
    Jag känner lukten av er-

  88. -jag hör er, jag känner er,
    men jag ser er inte särskilt bra.

  89. En stor del av mitt liv...
    Min naturliga hårfärg är blond-

  90. -och blind och blond är en kass
    kombination, för man verkar helkorkad.

  91. Särskilt när man går in i glasdörrar.
    "Vem är den där galna tjejen?"

  92. Jag är väldigt vänskaplig av mig,
    men jag har kysst fel man flera gånger.

  93. Jag går ofta förbi folk
    utan att känna igen dem.

  94. Jag kommer hem med kläder
    som jag trodde passade bra, men icke.

  95. Såvida jag inte står långt från spegeln.
    Jag har klivit på fel plan-

  96. -och jag har klivit in i fel bilar
    och blivit gripen för det.

  97. Min värld...
    Och jag ser väl rätt normal ut?

  98. Och det är jag. Eller hur är man då?
    Men hur som helst...

  99. Det var ingen slump att jag
    fick reda på det på min sjuttonårsdag.

  100. Sättet jag fick reda på det
    var en slump. Jag föddes 1971-

  101. -och när jag var ett halvår tyckte
    mina föräldrar att jag blinkade mycket.

  102. De trodde att jag var väldigt smart, men
    det visade sig vara en åkomma-

  103. -som gjorde
    att jag hade väldigt dålig syn.

  104. Och de fick då avgöra var jag skulle
    gå i skolan. Vilket liv jag skulle få.

  105. Och om man är förälder så måste det
    vara ett väldigt läskigt beslut.

  106. Så mina föräldrar bestämde sig för-

  107. -att skicka mig till en "normal" skola-

  108. -med ett par "fejkade" glasögon,
    så att jag skulle verka normal-

  109. -och uppfostra mig
    som ett seende barn.

  110. Tänk på saken ett ögonblick.

  111. Jag visste inte att jag inte såg så bra,
    och i skolan sa de att allt var bra.

  112. Så jag gick bara i skolan, helt enkelt.

  113. De gjorde så
    för att de verkligen trodde-

  114. -att min värld skulle begränsas om jag
    stämplades som funktionsnedsatt.

  115. "Hon skulle bete sig begränsat."
    Vi skapar våra egna begränsningar.

  116. Vårt familjemotto är: "Etiketter sätter
    man på förpackningar, inte människor."

  117. Inte en enda av er
    kan definieras med en enda etikett.

  118. Vi är massor med etiketter.
    Vi är så saftiga, skiftande och olika.

  119. Vi är besatta av att ruta in folk.

  120. Vi ska inte rutas in.
    Vi är inte fyrkantiga.

  121. Så jag gick glatt till skolan,
    helt omedveten om hur det stod till.

  122. Jag var usel på sporter
    där man skulle träffa en boll.

  123. Man sa ofta: "Håll ögonen på bollen."
    Hallå?! Var då?

  124. Jag var fast besluten att lyckas, och
    trodde bara att jag var dålig på idrott.

  125. Men det är jag inte. Jag är rätt duktig,
    fast inte på att träffa bollar och sånt.

  126. Så pappa tänkte: "Hon kan inte träffa
    saker, och hon springer in i väggar."

  127. Så han lärde mig - det här är min
    favorithistoria om pappa - att segla.

  128. Jag var sex år gammal, och satt
    i en liten segelbåt på en irländsk sjö.

  129. Min mamma står
    fullkomligt vettskrämd bredvid pappa.

  130. "Gerry, sätt henne inte i båten!"
    Jag fattar ingenting.

  131. Jag tar glatt på mig flytvästen, och
    innan jag kliver i båten säger pappa:

  132. "Blunda och känn efter
    var solen är nånstans."

  133. "Okej." Fortfarande glad
    hoppar jag i båten. Mamma gråter.

  134. Pappa hoppar i motorbåten och
    bogserar ut segelbåten mitt på sjön.

  135. Han kör runt tre gånger, kastar loss
    segelbåten och säger: "Segla hem."

  136. Jag har aldrig seglat förut.
    "Segla hem."

  137. "Men hur seglar man?", undrade jag.
    "Och vart är hemåt?"

  138. Jag visste inte
    att jag inte förstod allt.

  139. Han sa:
    "Caroline, fatta rodret och seglet."

  140. "Kom ihåg var solen
    var när du stod på stranden."

  141. "Känn vinden i ansiktet
    och segla hem."

  142. Det är en sann historia.
    Och jag tog mig hem.

  143. Men inte på grund av vinden i ansiktet.

  144. Jag följde ljudet
    av min gråtande mamma på stranden.

  145. Men det är det bästa exemplet
    jag har på varför vi är här.

  146. Vi vet att världen kan bli bättre-

  147. -men vi måste använda
    både huvud och hjärta-

  148. -och våga ge oss ut i det okända.
    Vi måste åtminstone försöka.

  149. Vi måste börja nånstans,
    och vi kan inte undvika alla fallgropar-

  150. -men vi måste sikta på
    att skapa en bättre värld för alla-

  151. -där alla kan delta.

  152. Jag fattade fortfarande ingenting. Jag
    trodde att jag var en perfekt tonåring.

  153. Fyller sjutton, får höra att jag
    är blind, och jag var inte glad.

  154. Inte för att jag inte fick köra,
    utan för att jag inte trodde på det.

  155. Ibland tror jag fortfarande inte på det.
    Och jag var en 17-årig rockbrud.

  156. Jag ville inte stämplas
    som funktionsnedsatt-

  157. -så jag gjorde det värsta man kan göra.
    Jag diskriminerade min egen grupp.

  158. Jag ville inte erkänna det, för om
    jag berättade om min synnedsättning-

  159. -så skulle jag inte få jobb, inte bli
    kär och inte få leva det liv jag ville.

  160. Jag trodde att min funktions-
    nedsättning skulle göra mitt liv mindre.

  161. Så jag dolde den. Efter den dagen
    pratade jag inte ens om den.

  162. Jag höll den dold i elva år.

  163. Jag blev en expert på avledningar.
    Jag hade kjolar i olika färger-

  164. -och hade alltid en ursäkt när jag gick
    in i en vägg. Jag pluggade arkeologi.

  165. Hur korkat var inte det? Jag fick kicken
    efter att ha sabbat en utgrävning.

  166. Jag reste jorden runt,
    och i Australien tänkte jag köra bil-

  167. -för där borde det ju funka. De bad mig
    läsa nummerplåten på bilen.

  168. "Vilken bil?" Så det blev inte av.

  169. Jag liftade över Nullarborslätten
    för att åtminstone få bila lite.

  170. Jag kom hem
    och blev landskapsarkitekt.

  171. Sen blev jag massös. Då behöver man
    inte se så mycket. En seriös massös.

  172. Jag började plugga ekonomi igen, och
    de hade fortfarande inte avslöjat mig.

  173. Och när företagen
    kom för att rekrytera studenter...

  174. Alla ville jobba på Accenture,
    ett stort konsultföretag.

  175. Så det ville jag med.

  176. Och jag fick jobbet.
    Vad säger det om konsulter?

  177. De såg inte att jag var blind.

  178. Det gick alldeles utmärkt
    att hålla det hemligt.

  179. Jag var grym,
    fast jag var också helt slut.

  180. När jag var 28 år gammal,
    efter 2,5 underbara år på Accenture-

  181. -med både hårt arbete och en massa
    skoj, så gav mina ögon upp helt-

  182. -för jag hade vägrade be om hjälp.
    Det är ett problem.

  183. Vi måste lära oss att våga be om hjälp.

  184. Många sociala entreprenörer
    försöker fixa allt själv-

  185. -och precis sån var jag. Men på
    grund av att jag inte bad om hjälp-

  186. -blev min syn så dålig
    att jag inte hade nåt val.

  187. När jag var 28 år gammal erkände jag
    för första gången min synnedsättning-

  188. -för Accentures personalchef.

  189. Jag satte ned mig och sa: "Alice,
    jag måste berätta en sak för dig."

  190. "Okej", sa hon.
    Och jag sa: "Jag kan inte se dig."

  191. "Inga problem,
    vi kan ta det en annan gång."

  192. "Nej, jag kan inte
    se dig över huvud taget."

  193. Det var nånting med orden "kan inte",
    att erkänna ens egen oförmåga...

  194. Det är som att stå här och säga
    att jag är rädd och sårbar.

  195. Det var det svåraste jag har gjort,
    för jag hade alltid klarat mig-

  196. -och alltid avlett uppmärksamheten
    från det, för jag ville höra hemma-

  197. -och bli inkluderad.

  198. Jag trodde inte att folk skulle låta mig
    vara med om de kände till sanningen.

  199. Mitt självförtroende
    tog rejält med stryk.

  200. Jag skickades till en ögonspecialist -
    mina favoritmänniskor.

  201. Han läxade vänligt upp mig.

  202. Det viktigaste han sa var: "Varför
    är du rädd för att vara den du är?"

  203. "Ögonen blir inte bättre. Det är det
    du har här inne som måste förändras."

  204. Det mesta, med andra ord.

  205. När jag gick därifrån
    var jag arg och förkrossad-

  206. -och jag svor så det osade.

  207. Sen ringde han och sa:
    "Caroline, jag känner på mig en sak."

  208. "Unga dam..."
    Sista gången jag hörde det.

  209. "Du kommer
    att åstadkomma nåt stort."

  210. Jag gick därifrån med knutna nävar,
    och jag gav mig ut och sprang.

  211. Nu har jag ledsagare med mig. Man
    ska inte springa själv när man är arg.

  212. Jag sprang på stranden i Sandymount,
    och jag hade aldrig ramlat.

  213. Jag var 28 år gammal,
    och jag hade aldrig ramlat.

  214. Nu ramlar jag hela tiden, och jag
    ramlade och slog mig på en sten-

  215. -som jag alltid
    har lyckats undvika tidigare.

  216. Men den dagen var jag så upprörd över
    att min värld inte var min längre.

  217. Jag insåg att jag definierade mig själv
    genom min roll.

  218. Vi kan bara definiera oss själva
    genom vilka vi är.

  219. Inte vad vi gör, utan vilka är.

  220. Så jag sitter och gråter på en sten
    en onsdag i mars.

  221. Det är vått och grått. Jag visste inte
    hur jag skulle ta mig upp.

  222. Jag tänkte på min pappa.
    Han hade dödat mig om han såg mig.

  223. "Upp med dig!
    Bak med axlarna, vinden i ansiktet."

  224. Jag kom inte upp,
    men vet ni vad jag tänkte på?

  225. Min läkare hade frågat mig vad jag
    hade haft för drömmar som barn.

  226. Jag berättade inte, för om han visste
    att jag ville bli mc-brud-

  227. -och Mowgli från "Djungelboken"
    så hade han nog inte släppt iväg mig.

  228. Men när jag satt där och grät
    och inte kunde komma upp...

  229. Jag kallar den för "snorstenen".

  230. Alla har vi våra snorstenar.

  231. Många av er bär på nånting liknande.

  232. Ni vet hur det känns.

  233. Men det som fick upp mig
    var drömmen om Mowgli.

  234. Jajamän, jag gjorde ett omvälvande
    karriärbyte där på snorstenen.

  235. Från ledarskapskonsult till Mowgli
    åtta månader efter snorstenen.

  236. Jag tog tjänstledigt
    från Accenture i ett år-

  237. -och red på en elefant
    tvärs över Indien-

  238. -och utbildade mig som elefantförare.

  239. Fantastiskt, eller hur?
    Det var väl modigt, djärvt och galet?

  240. Och det var det bästa beslutet
    jag nånsin har fattat.

  241. Det var lättare
    att kliva ut i det okända-

  242. -än att stanna hemma
    och vara rädd för att vara sig själv.

  243. Jag färdades tvärs över Indien
    på en liten elefant som heter Kanchi.

  244. Hon är nu 37, och jag äger henne
    tillsammans med en indisk man.

  245. Hon var stor och fet,
    men hon var mitt livs kärlek.

  246. Och eftersom jag är irländsk, katolsk
    och full av skuldkänslor - såna är vi-

  247. -så var jag tvungen
    att göra det för välgörenhet.

  248. Så vi samlade in pengar
    till 6 000 starroperationer-

  249. -vilket var helt fantastiskt.
    6 000 indier fick sin syn tillbaka.

  250. Jag upptäckte att min funktions-
    nedsättning inte var problemet.

  251. Min syn var inte problemet.
    Uppe på min elefant upptäckte jag-

  252. -att det återigen var min inställning
    som var problemet.

  253. Jag lärde mig massor
    om funktionsnedsättningar.

  254. 1,2 miljarder människor lever med det.
    Jag kunde inte stanna på Accenture.

  255. De älskade mig,
    för jag hade samlat in miljoner.

  256. Men jag kunde inte fortsätta jobba där.

  257. Det sociala entreprenörskapet
    valde mig, inte tvärtom.

  258. Jag hade diskriminerat
    funktionsnedsatta människor-

  259. -och jag var tvungen att fixa det.
    Dels min egen diskriminering-

  260. -men även att det finns 1,2 miljarder
    människor i världen som exkluderas-

  261. -mer än nån annan grupp människor.

  262. Jag vill att alla ska höra hemma,
    och jag vill att alla barn-

  263. -ska kunna nå sin fulla potential.

  264. Jag vill att de ska få min gåva,
    en chans att drömma.

  265. Om jag hade barn hade jag ställt mig
    på knä, fattat deras axlar och sagt:

  266. "Du är perfekt precis som du är.
    Precis som du är."

  267. "Var dig själv, för alla andra
    är upptagna." Det är vårt enda val.

  268. Jag åkte hem
    och startade min första organisation.

  269. Den hette Kanchi - funktions-
    nedsättningar är elefanten i rummet.

  270. Som den galna idealist jag är
    tänkte jag att jag kunde ändra på det.

  271. Bara lite grand.

  272. Jag vill att ni tittar
    på en liten film i dag.

  273. Det är Apples tv-annons
    "Think Different" från 1984.

  274. Folk som är galna nog att tro att de kan
    förändra världen lyckas ofta lite grand.

  275. Det är min favoritfilm.
    Jag ser den när jag är ledsen.

  276. När jag startade min organisation
    så trodde jag att vi kunde göra det-

  277. -och det tror jag fortfarande,
    men det jag trodde var viktigast-

  278. -och nyckeln till förändring,
    var affärsvärlden.

  279. Affärsvärlden måste vara en del av
    det här. De får inte lämnas utanför.

  280. Vi tillförde nåt unikt.
    Välgörenhet är en del av problemet.

  281. Ingen regering eller välgörenhet
    kan fixa funktionsnedsättningarna.

  282. 80 % får sin funktionsnedsättning
    när de är mellan 18-64 år gamla.

  283. 10 % av alla i det här rummet
    får en funktionsnedsättning inom tio år.

  284. Men ni vill ju leva ert eget liv. Era
    föräldrar, era barns vänner, era barn.

  285. Ni vill att de
    ska ses som människor i första hand.

  286. Ett sjukdomstillstånd får inte definiera
    oss. Jag ville få affärsvärlden att se-

  287. -att folk med funktionsnedsättningar
    och anhöriga - 45 % av befolkningen-

  288. -är kunder, leverantörer
    och samhällsmedborgare.

  289. Både företagen och vi tjänar på det.
    Om de värdesätter funktionsnedsatta-

  290. -så går samhället också det. Då
    skapar man ett inkluderande samhälle.

  291. I flera år utvecklade vi metoder
    som var oerhört framgångsrika.

  292. Och jag tänkte att vi kunde klara det.
    Men 2014 tänkte jag: "Det räcker inte."

  293. Jag är den galna tjejen som stängde
    den organisationen och startade en ny.

  294. För det är vinna eller försvinna.
    Jag vill få världen att vakna till.

  295. Dessa att 1,2 miljarder funktions-
    nedsattas röster om inkludering-

  296. -ska hjälpa alla
    att känna sig inkluderade.

  297. Mitt nya företag heter Binc,
    som i Business Inclusion.

  298. Det är inte en välgörenhet.
    Människor är inte välgörenhetsfall.

  299. Om vi tänker på hur
    funktionsnedsättningar betraktas...

  300. Ingen vill ju vara elak, men i medierna-

  301. -handlar det alltid
    om nån som är superinspirerande-

  302. -eller om nån liten stackare.
    Eller så är man grotesk.

  303. Alla James Bond-skurkar
    tycks ha en funktionsnedsättning.

  304. Var passar jag in där? Jag vet inte.

  305. Men tiden är inne att ändra på det.
    Det lilla företaget Binc...

  306. Ni är de första som får höra det här,
    för vi startade för sex veckor sen.

  307. Nästa år...

  308. Jag hoppas att ni får se mer av mig.

  309. Vi ska starta och fungera
    som en katalysator för-

  310. -den första världsomfattande rörelsen
    för inkluderande företagande-

  311. -för att stoppa denna exkludering-

  312. -tillsammans med
    fem av världens största varumärken.

  313. Vi kan göra det här för planeten
    och för dess invånare.

  314. Och jag tänker göra det.

  315. Jag lovade pappa, för allt det här
    har hänt medan han har varit sjuk...

  316. "Är det rätt tidpunkt?",
    frågade jag mig. Det är det.

  317. Alla våra liv är värdefulla.
    Alla måste få samma möjligheter.

  318. Jag har väntat i tre eller fyra år
    på en chans att förverkliga det här-

  319. -och nu har jag samlat på mig
    kämpaglöden som krävs för att lyckas.

  320. Jag vet att tiden snart är ute, men jag
    vill bara säga ett par saker till er-

  321. -som ni kan ha med er
    under dessa två dagar.

  322. Tack för att ni kom,
    och tack för att ni bryr er.

  323. Social innovation är...

  324. Vi vet inte om det är rätt term,
    men det kan vi prata om senare.

  325. Ordet "social" är nyckeln.

  326. Det handlar om människor.
    Hela samhällen och kulturer.

  327. Alla kommer ni från olika platser,
    men ni delar en gemensam känsla.

  328. "Jag kan göra nånting
    som gör världen till en bättre plats."

  329. Så jag utmanar er att hitta tre
    människor som ni inte vet nåt om.

  330. En främling som står bredvid er på
    toaletten... Kanske inte  toaletten.

  331. Eller vid kaffemaskinen,
    eller i stolen bredvid er.

  332. Vänd er om och hälsa.
    Minst tre stycken.

  333. Låt inte nån stå ensam i ett hörn
    om de inte vill det.

  334. En sak som är ännu värre
    än att bli mobbad är att vara osynlig.

  335. Så gå och hitta dem.
    Låt ingen stå ensam.

  336. Det handlar om samarbete.
    Och en sak till som ni ska tänka på...

  337. Kan vi försöka
    att inte krångla till det?

  338. Kan vi släppa våra egon?

  339. Vi borde inte vara en ny sektor -
    vi borde infiltrera alla sektorer.

  340. Ja, tre minuter. Tack. Jag sa åt henne
    att säga till, så hon är inte elak.

  341. Försök hitta ett språk
    som passar i alla sektorer.

  342. Och se till att företagen är inblandade.
    Vi har en företagsledare med oss-

  343. -som lär hata mig för det här: Johan
    Andersen, som jag såg i Hong Kong.

  344. Leta upp honom och hans vänner,
    för företagen måste delta i samtalet.

  345. Vi måste använda ett språk
    som alla känner sig hemma med.

  346. Och när vi skapar denna sektor
    i alla våra länder-

  347. -så måste vi se till att vi inte dömer
    när nånting går fel.

  348. Vill man ha innovation
    måste man tillåta misslyckanden.

  349. Misslyckanden är lärdomar.

  350. Se till att kapitalet finns där. Pengar
    till tålamod, misslyckanden, utveckling.

  351. Se till att ramverken låter folk vara
    innovativa och låter dem misslyckas-

  352. -för det kanske är fjärde gången
    de reser sig som de lyckas.

  353. Vi måste fylla sektorn med värderingar
    som inte handlar om ego.

  354. Konkurrens är bra, men ingen är nån
    expert på det här. Lämna egot hemma.

  355. Främja återhämtningsförmåga,
    integritet och vänlighet.

  356. Vänlighet.

  357. Och ge inte upp. Om det var lätt hade
    nån annan gjort det för länge sen.

  358. De här sociala frågorna är
    komplicerade, men de går att lösa-

  359. -om man slutar säga hur svårt det är.
    Som de där ute säger.

  360. Vi måste samla alla skeptiker här
    nästa år. Det blir nästa års utmaning.

  361. Jag vill avsluta med att säga att skälet
    till att jag säger "ge aldrig upp"-

  362. -är att jag har upplevt det själv.
    Jag har ett nytt företag-

  363. -trots att alla sa att det inte gick.
    Jag gav inte upp förrän jag lyckades.

  364. Jag bevisade det även på ett
    annat sätt. Jag fick köra bil till slut.

  365. Och inte i nån förarlös bil från Google.
    Nej du.

  366. Jag åkte jorden runt på 80 sätt
    med en kille som var helt blind-

  367. -och en som hade förlorat benen
    och var förlamad.

  368. Han var 1,93 lång, nu är han 1,42.
    Vi åkte jorden runt i 80 färdmedel-

  369. -och samlade in en miljon.
    Att samla in pengarna var lätt-

  370. -men det var svårare att ta ett tåg
    i Rom än att rida på en struts.

  371. Vi kom till Malaysia, och alla visste
    att jag ville bli en mc-brud.

  372. Så de öppnade
    Malaysias Grand Prix-bana och sa:

  373. "Vi anordnar världen första
    blind mot blind-lopp."

  374. På Malaysias Grand Prix-bana.
    Jag hade bara kört traktor förut.

  375. Miles, den blinda killen,
    får en döv kille som ledsagare.

  376. Jag får den förlamade Mike,
    för han hade inget mer att förlora.

  377. Han har en funktionsnedsättning
    på 167 %. Vi står på startlinjen.

  378. Medier överallt,
    och det ska bli så spännande.

  379. Och lyssna på det här.
    Se till att ni verkligen hör de här.

  380. De viftar med flaggan
    för att starta loppet.

  381. Finn ett fel.

  382. De glömde att de blinda förarna inte
    kan se flaggan.

  383. Och ledsagarna i bilarna
    gjorde inte sina jobb.

  384. Sen skaffade de fram en tuta.

  385. 192 km/h, fem varv runt Malaysias
    Grand Prix-bana utan att krascha.

  386. Miles vann, men jag tävlade.
    Så vad tänker jag fortsätta göra-

  387. -med mitt enda vilda och dyrbara liv?

  388. Jag tänker lägga all min energi inte
    bara på mitt eget arbete-

  389. -utan även på att hjälpa den här
    sektorn som vill skapa bättre liv.

  390. Liv där alla får höra hemma. Där
    man får vara den man vill. Barn med.

  391. Där liv räddas.
    Och jag tänker inte ge upp.

  392. Omöjligt är oftast en åsikt-

  393. -och jag är väldigt stolt över
    att vara här. Jag är Caroline Casey.

  394. En farlig drömmare,
    en social upprorsmakare-

  395. -som är väldigt tacksam
    för ert mottagande.

  396. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Omöjlig är en åsikt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad händer när man vägrar placeras i ett fack eller få en viss etikett? Caroline Casey berättar om hur hon utifrån sin egen historia har utvecklat en metod för att förändra människors syn på funktionsnedsättningar. Metoden används nu av hundratals organisationer världen över med stor framgång. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Normer, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Social Innovation Summit

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Omöjlig är en åsikt

Vad händer när man vägrar placeras i ett fack eller få en viss etikett? Caroline Casey berättar om hur hon utifrån sin egen historia har utvecklat en metod för att förändra människors syn på funktionsnedsättningar. Metoden används nu av hundratals organisationer världen över med stor framgång. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Resa med särskilda behov

Som fullt funktionell kan det vara svårt att se de behov som finns bland dem som inte är det. Därför grundade Sebastien Archambeaud Handiscover - en bokningssajt där människor med fysiska funktionsnedsättningar kan hitta boende på egen hand. Att inte behöva förlita sig på andra är en vital del för en individs självständighet och därmed inkludering i samhället. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Studentbostad och äldreboende i ett

Gea Sijpkes, vd på holländska Humanitas, talar om företagets regeneration-boende där ett äldreboende på 160 lägenheter delas av pensionärer och studenter. Studenterna bor gratis mot att de umgås med de äldre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Tillgänglig handel för alla

Många personer med kognitiva funktionsnedsättningar upplever stora problem när de handlar mat och gör andra inköp. Vad behövs för att skapa bättre förutsättningar? Medverkande i panelsamtalet: Elin Sandström, projektledare Med rätt att handla, Monica Rydén, handläggare Myndigheten för delaktighet, Kerstin Angvik, vice ordförande Demensförbundet, Malin Ekman Aldén, vikarierande generaldirektör Myndigheten för delaktighet, och Jenny Rehnman, Myndigheten för delaktighet. Moderator: Oskar Jonsson. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur jag blev en social investerare

Johan H Andresen är ägare och styrelseordförande för den norska investeringskoncernen Ferd. Här berättar han om sin resa till att bli en social investerare, om varför social innovation och socialt entreprenörskap är viktigt och hur han genom detta vill förändra världen till det bättre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Öppna dörren

Amelie Silfverstolpe från Axfoundation berättar om satsningen Öppna dörren, som är ett verktyg där människor med olika bakgrund ska kunna mötas för att stärka integrationen. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Mellanrumsarbete

Lena Wetterskog Sjöstedt, stadsområdesdirektör på Malmö stad, berättar om arbetet för att få en mer jämlik hälsa i Malmö och hur staden arbetat innovativt över gränser och sektorer för bättre integration. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation om 10 år

Louise Pulford, vd för ett av världens största nätverk för social innovation, Social Innovation Exchange, talar om sociala innovationer i framtiden. Hur ser social innovation ut om tio år? Vilken sorts stöd och infrastruktur behövs för nya samhällsinnovationer? Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur en lokal idé blir global

Hur kan en lokalt förankrad idé koppla upp sig mot befintligt strukturkapital och snabbt hitta möjligheter till uppskalning? En paneldiskussion om hur man utforskar de möjligheter som finns och hur man kan hjälpa entreprenörer som står bakom de smarta lösningarna. Medverkande: Anna Edwall, Vinnova, Hugo Ortiz Dubon, We link Sweden, Niss Jonas Carlsson, Språkkraft, Jonas Klevhag, affärsrådgivare, Johan Rindevall, Stadsmissionen, och Carin Daal, Region Skåne. Moderator: Anna Branten. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Sluta prata, börja göra

Genom sitt intresse för design, digital teknik, politik och innovation kopplar Lisa Lindström samman radikalt nytänkande med traditionell industri, med syftet att sluta prata om innovation och i stället börja göra. Här berättar Dobermans vd om sitt arbete med att utveckla nya metoder för att jobba med våra samhällsutmaningar. Medverkar gör även Anna Söderberg, projektledare Ronneby kommun. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation för tillväxt och jobb

Leonardo Quattrucci är policyrådgivare till ledningen av EU-kommissionens tankesmedja och specialiserar sig på framtidens arbetsmarknad och institutionell innovation. Här talar han om vikten av social innovation för att skapa tillväxt och jobb i Europa. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Det finska experimentet med medborgarlön

Kommer jobben att räcka till alla i framtiden? Hur kommer livet och arbetslivet att se ut? Är medborgarlön en av lösningarna? Henna Keränen berättar om sina erfarenheter från "the basic income experiment" som testas just nu i Finland. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation i uppsatta mål

En paneldiskussion om arbetet med social hållbarhet. De globala målen liksom arbetet inom ramen för Agenda 2030 ska balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Men den sociala dimensionen upplevs ibland som mer osynlig än miljömålen. Medverkande: Johan Hassel, vd Global utmaning, Caroline Wigren-Kristofersson, docent i entreprenörskap, Pär Larshans, hållbarhetschef Ragn-Sells, och Lars Bryntesson, departementsråd på Finansdepartementet. Moderator: Lena Friblick. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Kan vem som helst bli social entreprenör?

Kan man lära sig att bli en social entreprenör? Vilka egenskaper behövs och vilka metoder är bäst? Alastair Wilson är vd på School for social entrepreneurs. Här berättar han utifrån sin långa erfarenhet om framgångsrika metoder för utbildning. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Politik och social innovation

Framväxten av innovations- och policylabb är en global trend där tanken är att förstärka kopplingen mellan praktik och politik. Beatrice Andrews, politisk rådgivare, berättar här om erfarenheterna från Storbritanniens policylabb. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Sociala innovationer och välfärd

En av våra stora samhällsutmaningar är en åldrande befolkning och hur det påverkar vårt välfärdssystem. Här diskuterar Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, hur kan social innovation och socialt entreprenörskap kan användas för att lösa denna utmaning och få människor etablerade på arbetsmarknaden. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Otillgängligheten som norm

Vilken historia är det vi berättar? Är det verkligen allas historia, frågar sig projektledaren Diana Chafik? Hon menar att de flesta museer inte har något funktionshindersperspektiv i sina basutställningar. Det finns heller ingen dokumentation kring funktionshinder i museernas arkiv. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Moppegänget i Matfors

Vi träffar Rasmus, Eddie, Jens och Andreas som bor i den lilla tätorten Matfors. En stor del av sin vakna tid tillbringar de åt att meka med sina mopeder. Vad är det som intresserar så mycket med att skruva och fixa? Och hur ser de på framtiden i Matfors?

Fråga oss