Titta

Nationen

Nationen

Om Nationen

Det finns berättelser som ingen har frågat om och platser få brytt sig om att skildra. Vi tittar närmare på Sveriges förflutna för att försöka förstå den tid vi lever i idag. En nation brukar benämnas som ett kollektiv av människor som förenas genom landgränser, språk, religion, härstamning, kultur, traditioner och historia. Genom att bredda bilden av vilka som ingår i kollektivet Sverige kan vi få en förståelse för att det hela tiden har gjorts val när historia har nedtecknats.

Till första programmet

Nationen: Skitåret 1917Dela
  1. Varför känns det
    som om vi går i cirklar?

  2. Lär vi oss aldrig nåt av historien?

  3. Vi ska se på Sveriges förflutna för
    att fatta det vi inte begriper idag.

  4. Programmen leds
    av nio olika svenskar-

  5. -som utifrån sina perspektiv gräver
    sig djupt ner i vårt historiska arv.

  6. Här är en topp fem-lista på störiga
    saker folk säger om landsbygden:

  7. "Här är folk mindre smarta.
    Här är människor fördomsfulla."

  8. "Alla har foppatofflor.
    Här finns det ingen kultur."

  9. "Här har det inte bidragits med
    mycket till Sverige genom historien."

  10. Jag heter Sara Parkman. Jag är
    folkmusiker från Västernorrland.

  11. Längs E4:n möts jag av
    nedsläckta orter och kalhyggen.

  12. Det tycks inte finnas mycket kvar-

  13. -och det är platser
    som sällan uppvaktas av politiker.

  14. Men borde inte folk
    få känna till de platser-

  15. -som spelade en avgörande roll
    i svensk historia för 100 år sen?

  16. 1917 var ett riktigt skitår
    i Sverige.

  17. Världskrig pågick, Sverige var ingen
    demokrati och det var nödår.

  18. Basvaror som socker, kaffe, bröd
    och mjölk ransonerades.

  19. 1917 blev året
    som skakade om nationen i grunden.

  20. Frågan är om vi nånsin
    varit så nära en revolution.

  21. Allt ställdes på sin spets när
    kvinnor inte hade mat att ge barnen.

  22. Kvinnorna blandade ut mjölet
    med ärtmjöl och bark.

  23. Det var en situation
    av hunger och hungersnöd.

  24. Kvinnorna kunde inte föda
    sina familjer. Det var drivkraften.

  25. -Hur länge har vi haft allmänna val?
    -Vet inte.

  26. -Nej...
    -Allmänna val.

  27. -Säg, du.
    -Nej.

  28. -Sen 1921.
    -Nej, du ljuger.

  29. Vet du vad som föranledde
    den allmänna rösträtten?

  30. -Känner ni till hungerkravallerna?
    -Ja.

  31. Vad säger du om det?

  32. Ja...

  33. Har ni
    hört talas om hungerkravallerna?

  34. Kvinnorna kämpade. Min mormors mor
    kämpade fast hon hade nio barn.

  35. Gå hem och googla. Det var
    startskottet för allmän rösträtt.

  36. -Vi borde lära oss det.
    -Vad gör vi i skolan?

  37. Ni ska få veta mer om kvinnorna
    som skapade panik hos makten-

  38. -men först ska vi backa bandet till
    de platser som få bryr sig om i dag-

  39. -men som har gjort Sverige till vad
    det är och som vi tjänade pengar på.

  40. Vi ska till bruksorterna
    och 1500-talets Sverige.

  41. Vår historia börjar runt 1530,
    när Gustav Vasa startade gruvor-

  42. -som bröt järn, koppar och silver.

  43. Det växte fram industrier
    i Bergslagen och norra Sverige.

  44. Vi gjorde grymma affärer utomlands
    med våra tillgångar.

  45. Vi exporterade,
    och cashen rullade in.

  46. Bruksorterna har haft stor betydelse
    för svensk ekonomi.

  47. Järnet hade länge en central roll.

  48. Ramona Ivener undervisar i ekonomisk
    historia vid Karlstad universitet.

  49. Malm och järn är starka exportvaror-

  50. -och har fortfarande
    en utpräglad roll.

  51. Vi var världsledande, och hade
    järnmalm av yppersta kvalitet.

  52. Vi framställde det inte bara,
    utan det var bra järn.

  53. Marie Steinerud är
    etnolog och kulturhistoriker.

  54. Hon kan mycket
    om brukspatroner.

  55. Vi hade
    järnmalm, skog och vattenkraft.

  56. Vi hade malm, och naturtillgångar
    som vattenkraft och skog.

  57. Det byggde upp bruken.

  58. Två tredjedelar av
    världens järnexport kom från Sverige.

  59. Två tredjedelar
    av världens järnexport!

  60. Järnet var lika viktigt då
    som olja är nu. Det gick bra för oss.

  61. Men de som slet mest var arbetarna,
    som gjorde det hårda jobbet.

  62. De jobbade tolvtimmarspass sex dagar
    i veckan - kvinnor, män och barn.

  63. Kvinnans roll var även i hemmet.
    Hon förväntades ta hand om hushållet.

  64. Den dubbla arbetsbördan
    dras vi fortfarande med.

  65. Det var ett hårt arbete och långa
    dagar, och de tjänade väldigt lite.

  66. Men en person blev rik,
    och det var brukspatronen.

  67. Han blev allt rikare.

  68. Det var en patriarkal struktur.

  69. Brukspatronen hade oinskränkt makt.

  70. Han bestämde över bruksmagasinet.

  71. Bruksmagasinet skulle förse
    de anställda med förnödenheter.

  72. Brukspatronen tjänade pengar
    på exporten, på låga löner-

  73. -och han ägde affären där arbetarna
    köpte sin mat. Han tjänade på allt.

  74. Det var svårt
    att klara sig på den lön man fick-

  75. -och därför handlade man på kredit.

  76. Man stod i ständig skuld, vilket
    gjorde att man inte kunde flytta.

  77. Så knöt brukspatronen folk till sig.

  78. Men trots det byggde förhållandet på
    ömsesidig lojalitet.

  79. Arbetarna var beroende av bruket-

  80. -men brukspatronen var lika
    beroende av arbetarnas kunskaper.

  81. Anställningen innebar därför
    eftertraktade förmåner.

  82. Det fanns skolor.
    De hade sjuk- och pensionskassa.

  83. Fri sjukvård var inte ovanligt.

  84. Det krävdes, för skicklig arbetskraft
    var svår att få tag på.

  85. Man jobbade kvar i generationer.

  86. Trots ett ojämlikt förhållande
    levde man i ett slags symbios.

  87. Det var dåligt,
    men inte helt för jävligt.

  88. Hur kommer hungerdemonstrationerna
    in i bilden?

  89. Jo, på 1800-talet
    växte pappers- och träindustrin fram.

  90. En industri där folk inte
    behövde utbildning för att jobba.

  91. Längs kusten, utanför Söderhamn,
    under träindustrins blomstringstid...

  92. Elisabeth Breig Åsberg
    är engagerad i Söderhamns historia.

  93. Bara på en mils sträcka
    fanns det elva sågverk.

  94. Runt 1850
    blev trä vår främsta exportvara.

  95. Men på sågverken var arbetarnas
    villkor sämre än på järnbruken.

  96. Träarbetarna tog upp kampen för fler
    rättigheter och bättre arbetsvillkor.

  97. De arbetsförhållanden som fanns-

  98. -i de norrländska kustsamhällena
    där träbruken fanns, var hårda.

  99. Folk hade väldigt lite att förlora.

  100. Det var där fackföreningsrörelsen
    först fick fäste.

  101. Den dubbla lojaliteten
    fanns inte inom trävaruindustrin.

  102. Träarbetarna var så utsatta
    att fackföreningar fick fäste.

  103. De manliga arbetarna
    började organisera sig.

  104. Kvinnornas kopplingar till
    fackföreningsrörelsen är spännande.

  105. Kvinnorna var uteslutna
    från arbetarrörelserna.

  106. De skapade egna fackförbund för att
    ta till vara kvinnornas intressen.

  107. Det var ingen arbetarrörelse,
    utan en manlig arbetarrörelse-

  108. -som historieböckerna beskriver det.

  109. På några hundra år blev Sverige rikt.
    Rikedomarna fördelades orättvist.

  110. Toppskiktet ägde allt,
    andra hade väldigt lite.

  111. När folk blir frustrerade,
    och klyftorna blir för stora-

  112. -kommer folk att göra uppror.

  113. Vad gör då kvinnorna?
    Jo... Nu är det 1900-tal.

  114. Kvinnorna jobbar dubbelt
    för att hålla barnen mätta och rena.

  115. Dessutom blir det missväxt
    och ett världskrig startar.

  116. Kött exporteras och mat ransoneras -
    inte limpor, utan gryn.

  117. Sen blev det så illa
    att även grynen ransonerades.

  118. Ett världskrig startades, och det
    påverkade Sveriges befolkning rejält.

  119. Under kriget stoppades
    importen av mat nästan helt-

  120. -och dessutom
    drabbades landet av missväxt.

  121. Sverige började få slut på mat.
    Nu är vi vid våren 1917.

  122. Man fick stå i kö
    för livsmedelskorten.

  123. Det var kort på bröd, mjöl och gryn.
    Kort på kaffe.

  124. Ransonerna blev mindre
    och folk fick svårt att klara sig.

  125. Bristen på mat påminde ständigt
    om kriget ute i världen.

  126. Ett svältande Sverige
    med långa potatisköer.

  127. Industriarbetare gör räder
    hos bönder i jakt på potatis.

  128. Här står man och stampar och fryser
    för några ynka potatisar.

  129. Det uppstod en stor livsmedelsbrist.

  130. Kjell Östberg är
    professor i samtidshistoria.

  131. Det hade att göra med
    att vi hade en tyskvänlig regering.

  132. När tyskarna började förlora kriget-

  133. -ville inte England och Frankrike
    hjälpa Sverige med livsmedelskrisen.

  134. Det var knapert med mat.
    Det fanns inget bröd.

  135. Det fanns inget i butikerna.
    Det var stopp vad gällde import.

  136. Inga handelsfartyg kom fram,
    och förråden sinade.

  137. Kvinnorna fick baka sitt bröd-

  138. -av mjöl som sopades upp från golvet.

  139. De blandade ut mjölet
    med ärtmjöl och bark-

  140. -för att ha nåt att äta.

  141. Många familjer var desperata,
    och kunde inte få hjälp nånstans.

  142. Samtidigt kom det fram
    att det fanns mat i landet.

  143. Det inhemska köttet exporterades
    till Tyskland. Det gav större vinst.

  144. Maten såldes utomlands,
    eller på svarta börsen.

  145. Då förvandlades folkets frustration
    till ilska.

  146. Folket svalt. Ju längre ner på den
    sociala stegen, desto värre var det.

  147. Kvinnorna upplever det värst, för de
    skulle föda sina hungriga familjer.

  148. Den 11 april 1917 samlas kvinnor
    i Söderhamn för att protestera.

  149. Det blir de kraftigaste
    demonstrationer Sverige har haft.

  150. Fyra kvinnor som bor här,
    i samhällena längs kusten...

  151. Det var sågverk efter sågverk.

  152. Där bor fyra kvinnor,
    som bestämde att de fått nog.

  153. Här träffas man.
    200 kvinnor utgick härifrån.

  154. De tågar in till Söderhamn. Och...

  155. Här ansluter, till den här
    hungermarschen, kvinnor efter vägen.

  156. När man kommer fram till Söderhamn
    är de ett ansenligt antal.

  157. De uppvaktar chefen för brödbyrån
    och lägger fram sitt ärende.

  158. Hungern drev kvinnorna från Söderhamn
    att ge sig in till stan.

  159. Sen kom Halmstad och Västervik.

  160. Kvinnorna var arbeterskor,
    hemmafruar och mödrar-

  161. -som inte var organiserade
    i politiska organisationer.

  162. De hade inget tryck på sig att vara
    disciplinerade, som andra grupper.

  163. Så de blev mer våldsamma.

  164. Myndigheterna hade två sätt
    att möta protesterna.

  165. Man skickade ut polis och militär-

  166. -för att hindra
    att de skulle sprida sig-

  167. -och hindra männen från att delta.

  168. Det andra sättet var
    att möta protesterna-

  169. -och integrera dem
    i parlamentariska former.

  170. Ilskan fortsatte gro.

  171. På flera orter protesterade kvinnorna
    mot bristen på mat och inflytande.

  172. Demonstrationerna spred sig. Männen
    anslöt sig till kvinnornas marsch.

  173. Den 21 april demonstrerade
    30 000 personer i olika städer.

  174. Folk hade det svårast bland
    träbruken. Där var man först ut.

  175. Man hade det otryggt och fattigt,
    och inget att förlora.

  176. Det var inte så konstigt.

  177. Man kunde lätt bytas ut
    eftersom folk saknade utbildning.

  178. Inom tio dagar var en kvarts miljon-

  179. -inbegripna i
    hungerdemonstrationer och protester.

  180. Det var en period av tilltagande oro.
    Det som hände några månader tidigare-

  181. -var den ryska revolutionen,
    och det skapade politisk spänning.

  182. Den 21 april nådde vågen Stockholm.

  183. Planen framför riksdagshuset
    fylldes av demonstranter.

  184. Tidningen Socialdemokratens reporter
    beskrev scenen i sina memoarer.

  185. Jag stod bredvid Per Albin.
    Riksdagshusets port öppnades.

  186. Ut kom polismästare Tamm.
    Han var blek och nervös.

  187. Tamm höjde sin högra hand för att ge
    signal till polisförstärkningen.

  188. Om de hade gått till angrepp
    hade resultatet blivit ohyggligt.

  189. Då såg jag en kraftigare näve
    pressa polismästarens arm nedåt.

  190. Det var poliskommissarie Kempe,
    känd för sitt lugn.

  191. Han drog in sin överordnade genom
    porten. Ingen märkte intermezzot.

  192. Per Albin fortsatte tala, okunnig om
    vad som hänt bakom hans rygg.

  193. I många länder är det kvinnorna
    som startar protesterna.

  194. Den ryska revolutionen
    startades av kvinnodemonstrationer.

  195. Revolutionen låg och pyrde
    under ytan.

  196. Förtroendet för etablissemanget var
    lågt. Man fruktade att militären-

  197. -skulle gå över till folkets sida.
    Makthavarna var livrädda.

  198. De riskerade att förlora allt.
    Nu måste de agera.

  199. Men hur stora eftergifter krävdes
    för att lugna folket?

  200. Räckte det med mat,
    eller ville de ha politisk makt?

  201. Besluten om att genomföra
    allmän rösträtt fattades hösten 1918.

  202. Det var rädslan för
    nya hungerkravaller-

  203. -tillsammans med revolutionära
    resningar i andra länder-

  204. -som fick motståndarna till demokrati
    att falla till föga.

  205. Varje utvidgning av
    de demokratiska rättigheterna-

  206. -är en följd av den sociala kampen.

  207. Storföretagarna tvingade
    de konservativa makthavarna-

  208. -att kompromissa. Det blev
    en vändpunkt för svensk politik.

  209. Den manliga arbetarrörelsen
    släpptes in i maktens korridorer.

  210. Fattiga och kvinnor fick rösträtt.
    Så lugnade man situationen-

  211. -och stoppade
    kraven på ekonomisk rättvisa.

  212. Det intressanta är att det
    är kvinnorna som tar initiativet.

  213. Sen följer männen efter.

  214. Sen tar männen successivt över
    demonstrationerna.

  215. Man vill flytta dem från gatorna
    till männens organisationer.

  216. Efter 1917,
    när den allmänna rösträtten införs-

  217. -finns det manliga strategier
    för att hålla kvinnorna utanför.

  218. Man kallar kvinnorna
    ointresserade och okunniga.

  219. Man säger att de måste mogna.

  220. I själva verket är det strategier
    för att få behålla makten.

  221. Den känsla av ansvar
    för det allmännas väl-

  222. -som kännetecknar Sveriges riksdag...

  223. Kvinnorna startade kampen
    på grund av hunger och orättvisor.

  224. De socialdemokratiska, manliga
    politikerna, tog deras frågor-

  225. -och vann genom det folkets röst.

  226. Kvinnorna drev på demokratiprocessen
    genom att organisera sig.

  227. Men fick kvinnorna
    komma in i maktens korridorer?

  228. Det är beklämmande att se-

  229. -att erfarenheterna kvinnorna
    hade skaffat sig inte togs till vara.

  230. I den första riksdagen
    var 99 procent män.

  231. Att man förskingrade erfarenheterna
    var en tragedi för demokratin.

  232. Kvinnorna fick sen
    vara med på ett hörn.

  233. Den roll arbetarkvinnorna
    spelade våren 1917-

  234. -för att driva på demokratin,
    har saknats i historiebeskrivningen.

  235. Demokratins genombrott kom tack vare
    den kvinnliga rösträttsrörelsen-

  236. -och arbetarkvinnornas kamp 1917.
    Det gav reformer.

  237. Sexton...

  238. Här är det!

  239. "Skärgårdens kvinnor
    uppvaktar brödbyrån."

  240. "Vid tio samlades vid Långrör
    ett stort antal kvinnor."

  241. I lokaltidningens arkiv
    hittar Elisabeth en artikel-

  242. -som bekräftar kvinnornas betydelse
    för hungerdemonstrationerna.

  243. Elisabeth ordnar möten
    på sitt museum.

  244. Hon upptäckte att här fanns det
    ett barnbarn till en av kvinnorna.

  245. Är det nån som kände min farmor?
    Anna Jonsson från Långrör.

  246. Hon kallades tant Jonsson.

  247. Det här är min farmor.
    Anna Karolina Jonsson.

  248. Den 11 april 1917
    startade hon hungerdemonstrationerna.

  249. Jag växte upp med farmor från att jag
    var två till jag blev sjutton.

  250. På den tiden skrev man aldrig
    kvinnonamn i tidningarna.

  251. Det kvinnorna gjorde kunde omnämnas-

  252. -som ett hysteriskt upptåg.
    Så var det bara.

  253. Därför är det sensationellt
    att deras namn kom ut i pressen.

  254. Det kunde stå makens namn och sen
    "H.H.", som stod för "hans hustru".

  255. Det stod aldrig kvinnans namn.

  256. Det föder starka kvinnokrafter-

  257. -om man ser att ingen gör nåt
    om vi inte gör det själva.

  258. -De gjorde det.
    -Ja.

  259. Det finns en mängd historiska skatter
    att upptäcka.

  260. Det kanske inte är inte guld
    och juveler, utan arkiv.

  261. De blir fönster till vårt förflutna.

  262. Vi får kika in där
    tack vare alla de eldsjälar-

  263. -som har samlat in, arkiverat,
    bevarat och berättat.

  264. Det är en förutsättning för
    att vi ska känna till vår historia.

  265. Genom att känna till historien
    kan vi undvika att upprepa misstag.

  266. Genom att se
    vad de före oss har kämpat för-

  267. -kan vi uppskatta
    det vi idag tar för givet.

  268. Kom ihåg min farmor
    och de demonstrerande kvinnorna-

  269. -för deras mod att kämpa
    mot hunger och för jämlikhet.

  270. Samhället behöver det modet idag.

  271. Anna Jonsson, Karin Östlund,
    Anna Sjögren och Hilma Pettersson-

  272. -startade hungerkravallerna och
    bidrog till demokratins genombrott.

  273. Dem får vi aldrig glömma,
    för de kämpade för bröd och för fred.

  274. Revolutioner startas sällan uppifrån.

  275. De växer ofta fram som ett resultat
    av konkreta missnöjen.

  276. Många gånger är det kvinnor som går
    i spetsen för de lokala upproren-

  277. -som sprider sig till revolutioner.
    Så var det 1917.

  278. Det sägs ofta att Sveriges
    inblandning i slavhandeln var liten.

  279. Det som inte nämns är att Sverige
    gärna ville tjäna pengar på det-

  280. -men inte fick vara med. Det har
    betydelse för vårt historiska arv.

  281. Mer om det i nästa avsnitt.

  282. Textning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skitåret 1917

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Historia > Historieanvändning
Ämnesord:
Arbetarklassen, Demokratirörelser, Genusfrågor, Historia, Hungerkravallerna i Sverige 1917, Kvinnofrågor, Kvinnor, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Sveriges historia
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund, Gymnasieskola

Alla program i Nationen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Skitåret 1917

Avsnitt 1 av 8

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Svensk slavhandel

Avsnitt 2 av 8

Ön Saint-Barthélemy i Karibien var en svensk koloni mellan 1784 och 1878. Kolonin är ett exempel på Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln. Journalisten Judith Kiros reser till Saint-Barthélemy för att se spåren efter Sveriges koloniala historia. Samtidigt diskuterar Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, och forskaren Ylva Habel den svenska slavhandeln. Vilka var motiven för transatlantisk slavhandel? Och hur kan vi förhålla oss till den delen av historien idag?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Den undangömda transhistorien

Avsnitt 3 av 8

I Sverige har ansökningar om könskorrigering ökat under de senaste åren. Ibland pratas det om könskorrigering som att det vore något nytt för vår tid men människor som brutit mot föreställningar om kön har alltid funnits. Skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg reser till Gotland för att träffa Andreas Bruces släktingar. Andreas Bruce levde under 1800-talet som en man men var född i en flickas kropp. I Stockholm leder Nadja Karlsson en transvandring och berättar om transpersoner från förr.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Rätten att leva som andra

Avsnitt 4 av 8

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Nationalstaten

Avsnitt 5 av 8

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Kvinnorna före dig

Avsnitt 6 av 8

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Världens fredligaste land

Avsnitt 7 av 8

Sverige sägs ha en tradition av neutralitet som inneburit att svenskarna ställer sig utanför väpnade konflikter. Uppfattningen om att Sverige har varit neutralt i de stora världskrigen tycks allmänt accepterad. Men stämmer det verkligen att Sverige aldrig tagit ställning i något krig? Komikern Aron Flam undersöker den svenska neutraliteten. Det visar sig vid närmare efterforskning att Sverige inte varit helt opartisk i historiska konflikter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Ortens historia

Avsnitt 8 av 8

Åren mellan 1965 och 1975 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Projektet kallades miljonprogrammet och skulle lösa Sveriges bostadsbrist genom att förorter till de stora städerna byggdes. Journalisten Evyn Redar undersöker förortens historia och träffar bröderna Salazar som berättar om sin uppväxt i Fittja och hur de har skildrat orten i sin musik. Vi får även höra professorerna Håkan Thörn och Irene Molina Vega prata om gentrifiering av förorter och bostadsbrist.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

Att bli svenskar

Judereglementet begränsar svenska judars boende och yrken. För att klara sig krävs nytänkande och uppfinningsrikedom. Den växande industrialismen skapar arbetstillfällen och ökar förutsättningarna. I Norrköping säljer Philip Jeremias allt från spelkort till rapsolja och i Nääs grundas ett seminarium som gör slöjd till ett banbrytande skolämne.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Fri kärlek

Runt sekelskiftet 1900 var författaren och pedagogen Ellen Key världsberömd. Hon var feminist i en tid när kvinnor inte fick rösta i allmänna val och gifta kvinnors män var deras förmyndare. Keys idéer handlade bland annat om att kärlek ska vara en fråga för individen och inte för moralen eller kyrkan. För att sann kärlek ska kunna uppstå måste kvinnor och män vara jämställda. Vi träffar kulturjournalisten Ulrika Knutsson, litteraturvetaren Claudia Lindén och idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som berättar om Ellen Key.

Fråga oss