Titta

Nationen

Nationen

Om Nationen

Det finns berättelser som ingen har frågat om och platser få brytt sig om att skildra. Vi tittar närmare på Sveriges förflutna för att försöka förstå den tid vi lever i idag. En nation brukar benämnas som ett kollektiv av människor som förenas genom landgränser, språk, religion, härstamning, kultur, traditioner och historia. Genom att bredda bilden av vilka som ingår i kollektivet Sverige kan vi få en förståelse för att det hela tiden har gjorts val när historia har nedtecknats.

Till första programmet

Nationen: Kvinnorna före digDela
  1. Många tänker sig att historien
    är en rak uppåtgående linje-

  2. -men den svenska kvinnohistorien
    ser ut så här.

  3. Ibland går det upp och ibland
    går det ner med kvinnors rättigheter.

  4. Vad händer i framtiden?
    Är det nån som har några frågor?

  5. Vårt land har ju byggts
    av våra förfäder.

  6. Kvinnor har typ uppfunnit...gröt.
    De har utvecklats sakta.

  7. Det är som en historisk pubertet.
    Om man tar vikingatiden...

  8. Vikingarna var schysta mot alla
    kvinnor. I alla fall svenska kvinnor.

  9. "Jag vill ha rösträtt."
    "Absolut, gumman, det kan du få."

  10. "Vi vill vara myndiga."
    "Absolut."

  11. "Vi vill ha abort."
    "Jag vill inte heller ha tusen barn."

  12. Om nu kvinnor gjort så mycket,
    varför har inte jag fått veta det?

  13. För alltså jag älskar kvinnor.
    - Alltså, jag älskar dig.

  14. Vi går runt i cirklar.
    Lär vi oss aldrig nåt av historien?

  15. Vi ska se på Sveriges förflutna för
    att fatta det vi inte begriper i dag.

  16. Programmen leds av
    nio olika svenskar-

  17. -som utifrån sina perspektiv gräver
    sig djupt ner i vårt historiska arv.

  18. Varsågod och börja!

  19. Läroböckerna är inte direkt
    fullproppade av kvinnor.

  20. I undersökningar ligger
    andelen kvinnor på 13-15 procent.

  21. Var deras liv ointressanta? Varför
    har vi inte koll på deras gärning?

  22. Vi ska göra tre nedslag som
    synliggör kvinnor i det offentliga.

  23. På vikingatiden,
    i 1500-talets yrkesliv-

  24. -och i den akademiska världen
    i slutet av 1800-talet.

  25. Programmet leds av
    professor Ann-Sofie Ohlander-

  26. -och biskop Tuulikki Koivunen Bylund.

  27. Vi tänker ofta att historien börjar
    på botten och går spikrakt uppåt.

  28. Men kvinnors ställning
    har gått upp och ner.

  29. Männen har skrivit historien.
    Vad vet vi om hur kvinnor levde?

  30. Vi börjar för tusen år sen,
    på vikingatiden.

  31. Då var kvinnornas ställning
    ganska stark.

  32. De var med på en del vikingafärder.
    De ägde jord och reste runstenar.

  33. -Polisen!
    -Oj.

  34. Vi står framför
    en stor och pampig runsten-

  35. -som är placerad
    i Funbo utanför Uppsala.

  36. Texten säger: "Ingrid och Ingegärd
    lät resa stenen"-

  37. -"efter sin fader, Tore."

  38. Professor Ann-Sofie Gräslund
    har forskat om vikingatiden.

  39. Man trodde
    att bara män reste runstenar-

  40. -men Ann-Sofie har visat att det inte
    är ovanligt med kvinnliga resare.

  41. Ingrid och Ingegärd
    måste ha haft det gott ställt.

  42. Att låta resa en sån här runsten
    måste ha kostat en halv förmögenhet.

  43. Det säger nåt
    om kvinnors ekonomiska status.

  44. De kunde verkligen ha god råd
    att göra det här.

  45. Det förekommer
    både kvinnor som resare-

  46. -och kvinnor som ihågkomna.

  47. När jag räknade igenom
    alla Upplands runinskrifter-

  48. -för att leta efter kvinnor-

  49. -såg jag att 39-40 procent
    nämner en kvinna.

  50. Det är ett exempel på-

  51. -att kvinnan spelade en roll
    även i det offentliga.

  52. Ofta hör man att kvinnor
    bara fanns i det privata och hemma-

  53. -men det här är ju gjort
    för att ses av alla.

  54. Så det får man räkna som en offentlig
    aktion, att göra det här.

  55. -Sen kom medeltiden.
    -Ja.

  56. Kristendomen var attraktiv för
    kvinnor. De antog den före männen.

  57. Det handlade om äktenskap.
    De fick möjlighet-

  58. -att gifta sig på ett helt annat sätt
    än tidigare.

  59. Man hade kloster-

  60. -där man kunde utbilda sig och få
    en viss självständighet och makt.

  61. I Nordens medeltid
    är det två kvinnor-

  62. -som är de mest betydelsefulla.

  63. Den ena är heliga Birgitta, som åkte
    till Rom och bråkade med påven.

  64. Sen är det drottning Margareta.
    Men sen kommer det nya tider.

  65. Då kommer 1500-talet.
    Nationalstaterna blir starka.

  66. Vi ska prata om vad kvinnor
    jobbade med på 1500-talet.

  67. Enligt den traditionella bilden
    gjorde män och kvinnor olika saker.

  68. Men tänk om de källor vi har
    går att läsa i ett annat ljus.

  69. Maria Ågren är professor i historia.

  70. Hon har forskat på vad kvinnor gjorde
    från 1500-talet till 1750-talet.

  71. Av olika skäl
    har kvinnor genom tiden-

  72. -varit mer osynliga. Det har varit
    svårare att få syn på dem.

  73. Så är det än i dag.
    Då får man utarbeta metoder-

  74. -som gör att man kommer åt dem.

  75. Maria fick uppfinna en ny metod för
    att förstå vad kvinnor sysslade med.

  76. De har använt sig av rättsprotokoll.

  77. Det gäller att hitta texter
    som i förbigående nämner-

  78. -vad folk jobbade med.

  79. I rättsprotokollen står det
    vad folk hade för sig-

  80. -när händelsen
    som ledde till rättssak ägde rum.

  81. Det finns påståenden av typen...

  82. "Jag satt och stickade vantar när
    jag såg att Pelle slog ihjäl Oskar."

  83. Att Pelle slog ihjäl Oskar
    var intressant för domstolen.

  84. Men informationen som kommer fram
    i förbifarten är det vi tar fasta på.

  85. Det beskrivs med olika verbfraser.

  86. "Plöja åker, mjölka ko,
    fiska strömming, sälja strömming"-

  87. -"virka vantar,
    låna ut pengar, ta ränta"-

  88. -"frakta timmer, hugga timmer."
    Såna saker.

  89. Genom att samla verben i en databas-

  90. -har forskarna kunnat nyansera
    bilden av mäns och kvinnors arbete-

  91. -till exempel att arbetsmarknaden
    var uppdelad mellan könen.

  92. Vi förväntade oss
    att kön skulle vara en viktig faktor-

  93. -som strukturerade folks vardagsliv,
    men det var inte så.

  94. Det intressanta var att det var
    väldigt få könsskillnader.

  95. Man hittar kvinnor
    i alla sektorer i samhällets ekonomi.

  96. Det är inga radikala skillnader
    mellan vad män och kvinnor gör.

  97. Den enda sektorn som verkar
    vara enkönad är den militära sektorn.

  98. Resultaten vi kom fram till tyder på
    att män också hade-

  99. -den här mångsysslande profilen
    som de flesta kvinnor hade.

  100. Det var ingen skillnad mellan könen.

  101. När det gäller
    att arbetsleda och bestämma-

  102. -och utöva makt och inflytande
    i arbetslivet visar det sig-

  103. -att kvinnor som var gifta
    var överrepresenterade.

  104. Kvinnor fanns
    på samma arbetsplatser som män.

  105. De fanns också i ledande positioner,
    åtminstone gifta kvinnor.

  106. Sen fanns det arbetsuppgifter
    som män inte befattade sig med-

  107. -till exempel mjölkhantering
    och att ta hand om barn.

  108. -Det var mycket att välja på.
    -Ja.

  109. Lamm ser gott ut,
    och fisk- och skaldjursgryta.

  110. Maries laxplanka...
    Vi kan ju inte äta Hasses laxplanka.

  111. Sympatiskt att det finns både och.

  112. -Ska vi vara tacksamma för det?
    -Ja.

  113. Ska inte det vara naturligt?

  114. Ann-Sofie Ohlander
    har jobbat som professor i historia.

  115. Hon har granskat hur män och kvinnor
    förekommer i våra läromedel.

  116. Tuulikki Koivunen Bylund flyttade
    till Sverige för att kunna bli präst.

  117. Hon har varit domprost och biskop,
    och säger gärna vad hon tycker.

  118. 1998 beslöt hon
    att utställningen Ecce Homo-

  119. -skulle visas i Uppsala domkyrka.

  120. -Hallå där.
    -Hej.

  121. Jag är förkyld, så jag kramas inte.

  122. Lina Thomsgård är redaktör
    för boken "En annan historia".

  123. Du håller på med en bok
    där du lyfter upp glömda kvinnor.

  124. Jag bad 51 av Sveriges
    mest intressanta skribenter-

  125. -att välja varsin kvinna
    som de vill att alla ska känna till.

  126. Det går från Barumskvinnan
    till kvinnor som lever i dag.

  127. -Är det 51 stycken?
    -Det skulle ha varit 50.

  128. Men det gick inte att stryka nån.

  129. Jag ville inte vänta på att den lilla
    klicken som skriver läroböckerna-

  130. -ska få ändan ur vagnen och förstå
    hur mänskligheten är sammansatt.

  131. Jag har skrivit en lärobok
    och granskat läroböcker.

  132. Jag mötte motståndet
    att man inte får plats med kvinnor.

  133. Och mycket av det kvinnor har gjort
    beskrivs som om män har gjort det.

  134. Jag tror på
    att lyfta fram enskilda kvinnor.

  135. I dem ser man historien,
    och dem kan man identifiera sig med.

  136. Det finns
    några nya och annorlunda problem.

  137. -Kvinnorna på fabriken skrämmer mig.
    -De kanske också är rädda.

  138. I mitten av 1800-talet kommer viktiga
    reformer om kvinnors rättigheter.

  139. 1842 införs allmän folkskola,
    som flickor får tillträde till.

  140. 1845 införs
    lika arvsrätt för män och kvinnor.

  141. 1858 kan ogifta kvinnor
    ansöka om att bli myndiga.

  142. 1863 blir alla ogifta kvinnor
    automatiskt myndiga vid 25 år.

  143. 1860-1890 tar flickskolorna fart.

  144. 1870 öppnas universiteten
    för kvinnor-

  145. -men det dröjer länge
    innan de får högre statliga tjänster.

  146. Jag tittade på
    litteratur över kvinnliga pionjärer-

  147. -och hittade kvinnor
    inom arbetar- och rösträttsrörelsen-

  148. -och till och med kvinnliga spioner
    under andra världskriget.

  149. Det fanns kvinnliga arkitekter
    och läkare, men inga jurister.

  150. Elsa Trolle Önnerfors
    är docent i rättshistoria.

  151. Hon skriver på en bok
    om de första kvinnliga juristerna.

  152. De första kvinnorna
    som väljer att läsa juridik-

  153. -möter en konservativ
    och manlig värld-

  154. -som har verkat ostört
    under lång tid.

  155. De första kvinnorna som läser juridik
    är främmande fåglar.

  156. Elsa Eschelsson var en av de första
    kvinnorna i den juridiska världen.

  157. Hon gjorde betydande insatser
    för kvinnor.

  158. Elsa kom från en välbärgad familj,
    men blev vid fjorton år föräldralös.

  159. Trots det fick hon chansen att läsa
    vidare. 1882 tog hon studenten.

  160. 21 år gammal blev Elsa den första
    kvinnliga juridikstuderande nånsin.

  161. 1897 blev hon den första kvinnan
    som doktorerade i juridik.

  162. 1904 var hon med och startade
    Akademiskt bildade kvinnors förening.

  163. Där arbetade hon för kvinnors ökade
    rättigheter till offentliga ämbeten.

  164. Något som Elsa själv
    aldrig fick uppleva.

  165. Det var långt ifrån alla hennes
    kollegor som såg det som spännande-

  166. -att en kvinna forskade om juridik.

  167. Många motarbetade henne,
    inte bara i det tysta.

  168. Det som slog mig var hur tuffa
    de kvinnliga juristerna var.

  169. De ger sig på
    nåt som känns helt dödsdömt-

  170. -att ge sig in i en manlig bastion -
    och de gör det så bra.

  171. Elsa blir docent i civilrätt och
    undervisar vid Uppsala universitet.

  172. När riksdagen 1906 beslutar att sänka
    kvinnliga folkskollärares lön-

  173. -skriver Elsa en skrift
    till lärarinnornas stöd.

  174. Skriften blir uppskattad
    av folkskollärarinnorna.

  175. Men vissa av hennes kollegor
    har svårt att acceptera henne.

  176. Professor Alfred Winroth
    motarbetar henne-

  177. -och kallar hennes kurs
    "Tant Elsas kindergarten".

  178. Han uppmanar sina studenter
    att glömma allt hon har sagt.

  179. 1909 tar riksdagen ett beslut
    om en grundlagsändring-

  180. -som ska ge kvinnor rätt
    att bli professorer.

  181. Men då säger Uppsala universitet att
    professuren i civilrätt ska undantas-

  182. -och vara endast för män.
    Det tar Elsa hårt.

  183. I mars 1911
    är Elsa i dåligt fysiskt skick.

  184. Stridigheterna har börjat
    ta hårt på hennes krafter.

  185. Hon dör. Det är oklart om hon
    begick självmord med tabletter-

  186. -eller om det var oavsiktligt,
    men i mars 1911 dör hon.

  187. Hur viktigt är mod
    om man vill förändra-

  188. -hur kvinnor får ta plats?

  189. Man får bortse från sig själv
    och tala om det som är viktigt.

  190. Jag har aldrig frågat mig själv
    om jag har varit modig.

  191. Efter att jag hade haft min cancer-

  192. -tappade jag all min rädsla
    och blev en modig kvinna.

  193. Jag tänkte:
    "Nu har det värsta hänt mig."

  194. Det var hemskt och gjorde ont
    och skrämde mig med döden.

  195. När jag hade fixat det
    blev jag en modig kvinna.

  196. -Vad var ditt valspråk som biskop?
    -"Kärleken fördriver rädslan."

  197. Man blir också modig i kampen.

  198. Man tänker:
    "Kan jag se mig själv i spegeln?"

  199. Muriel Siebert var
    den första kvinnan på Wall Street.

  200. Hon sa: "Om du stöter på
    en stängd dörr, sparka då upp den"-

  201. -"men se till
    att hålla den öppen för andra."

  202. "Jag står ut med att folk säger: 'Det
    får du göra för att du är kvinna.'"

  203. "Jag står ut med det
    för att andra ska kunna komma efter."

  204. Kom ihåg vilka som fick chansen
    till utbildning vid den här tiden.

  205. Fler flickor fick gå i skolan,
    men få hade råd att läsa vidare.

  206. Utbildning var en klassfråga.

  207. Samtidigt som Elsa Eschelsson
    forskade på universitetet i Uppsala-

  208. -arbetade Anna Pettersson
    i samma stad.

  209. Anna fick inte möjligheten
    att studera på universitetet.

  210. Vi vet inte
    så mycket om Anna Pettersson.

  211. Hon arbetade i Uppsala
    under flera år.

  212. Hon var biträde
    på kansliet till rådhusrätten.

  213. Hon hanterade
    olika juridiska inlagor och papper.

  214. Hon sa att den bok
    som hon tyckte bäst om var lagboken.

  215. Hon var intresserad av juridik, men
    hon läste aldrig på universitetet.

  216. Hon tog aldrig nån examina.

  217. Genom sitt arbete
    fick Anna en stor juridisk kunskap.

  218. Där träffade hon Elsa Eschelsson.

  219. Uppmuntrad av Elsa startade Anna 1904
    Kvinnliga juristbyrån i Stockholm.

  220. Att starta en juridisk byrå
    utan nån examen-

  221. -krävde stort mod.

  222. Anna Pettersson bryter mot
    alla regler och normer på den tiden.

  223. Anna bröt mot normer för att
    ta sig fram i en mansdominerad värld.

  224. Hennes byrå fick ett gott rykte.
    Klienterna var framför allt kvinnor.

  225. Vi vet inte så mycket om Anna.
    Det finns bara en enda bild på henne.

  226. Fortsätt kämpa,
    så ses vi på barrikaderna.

  227. -Hej då.
    -Hej då.

  228. Påste är det värsta jag vet.

  229. I det här huset,
    på våningen ovanför oss-

  230. -grundade Anna Pettersson
    sin juridiska byrå.

  231. -Det visste jag inte. Var det 1904?
    -Ja, så var det.

  232. En annan svensk kvinna som läste
    juridik har satt tydligare spår.

  233. Hon hette Eva Andén och föddes
    i Uppsala den 23 april 1886.

  234. Hon tog studenten 1906, och ett år
    senare började hon läsa juridik.

  235. Hon läste i Uppsala
    och hade Elsa som lärare i en kurs.

  236. Hon var student när Elsa dog,
    och hon var med på hennes begravning.

  237. Det satte
    ett starkt avtryck hos henne.

  238. Hon skriver om det själv
    i de papper hon har lämnat efter sig-

  239. -att hon tog starkt intryck
    av det som hände.

  240. Hon satt i kyrkan
    bland alla Elsas antagonister-

  241. -som såg ut som stenansikten.

  242. Jag är ju finne. I Finland
    vigde man inte kvinnor till präster.

  243. Men de kunde vara diakonissor.

  244. Jag kom till Sverige eftersom
    svenska kyrkan var mer progressiv.

  245. Så länge man inte var
    nån större chef var det rätt lugnt.

  246. Men när jag blev domprost
    blev det blåsigt.

  247. Ja, då blev du mycket hotande
    i och med det.

  248. Ja, möjligen.
    Att ha en som bryter på svenska-

  249. -och den första kvinnan...
    Det var för mycket.

  250. Hur handskas du med det?

  251. Tja... Jag litade på
    att Gud står vid min sida.

  252. Sen var det många kvinnor,
    och även män-

  253. -som tyckte att det var viktigt
    att kvinnor fick plats i kyrkan.

  254. Kvinnorna har nåt att ge
    som inte männen klarar av.

  255. När jag började studera
    var det många tjejer på grundnivån-

  256. -men som forskare blir man ensam.

  257. Jag hade inte en enda kvinnlig lärare
    på universitetet.

  258. Motståndet var bra, för jag tappade
    lojaliteten med universitetet-

  259. -och jag fick klart för mig
    vad diskriminering var.

  260. Det var inget personligt, utan det
    var bara för att jag var kvinna.

  261. Det fanns män som stöttade kvinnorna-

  262. -men de flesta ifrågasatte kvinnornas
    existensberättigande på universitet.

  263. Eva Andén bestämmer sig för-

  264. -att fortsätta i Elsas fotspår, ännu
    längre in på manligt territorium.

  265. Hon blir intresserad av familjerätt.

  266. Hon ville bli jurist för att verka
    för kvinnors och barns ställning-

  267. -genom att upplysa dem om
    deras rättigheter och skyldigheter-

  268. -som hon kunde uppmärksamma dem
    på.

  269. Hon var också
    engagerad i rösträttsfrågan.

  270. Eva ger sig in på lika oprövad mark
    som Elsa. Hon blir advokat.

  271. 1915 tar Eva Andén över
    Kvinnliga juristbyrån.

  272. 1918 blir hon den första kvinnan
    att antas i Advokatsamfundet.

  273. I en intervju från 1965 beskriver Eva
    hur hon som ung kvinnlig advokat-

  274. -blev bemött i rådhusrätten.

  275. Där satt
    den vänlige och snälle ordföranden.

  276. Varje gång
    jag uppträdde inför domstolen-

  277. -frågade han vänligt: "Är det
    en liten fru eller en liten fröken?"

  278. Jag förstod det inte!

  279. Men så småningom gick det upp för mig
    att om jag hade varit gift-

  280. -måste jag ha min mans medgivande
    för att uppträda inför rätta.

  281. Jag tackade himlen för
    att jag inte var gift.

  282. Gifta kvinnor var omyndiga och
    behövde sin mans tillstånd i rätten-

  283. -även om man var utbildad advokat.

  284. Eva blir den första kvinnan
    att tala i riksdagen.

  285. Det gör hon 1917, två år innan
    kvinnor får rösträtt i Sverige.

  286. Hon talar då om ett lagförslag
    om barn födda utanför äktenskapet-

  287. -en fråga som hon brann för.

  288. 1919 får svenska kvinnor rösträtt,
    som sista land i Norden.

  289. På den här bilden ser vi Eva och
    hennes medarbetare, på väg att rösta.

  290. Eva Andén har haft stor betydelse
    för de här frågorna-

  291. -vad gäller kvinnors
    stärkta ställning under 1900-talet-

  292. -inte minst som förebild
    och som kvinnlig ikon.

  293. På Eva Andéns byrå
    jobbade många av de kvinnor-

  294. -som sen öppnade juridiska byråer
    och var viktiga för utvecklingen.

  295. Som katalysator
    är hon väldigt viktig.

  296. Både Elsa och Eva är
    till skillnad från Anna Pettersson-

  297. -ihågkomna som banbrytare
    och feministiska pionjärer.

  298. Trots Anna Petterssons insats
    för kvinnors juridiska rättigheter-

  299. -är hon nästan bortglömd.

  300. Textning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kvinnorna före dig

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Ämnen:
Historia > Historieanvändning, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Historia, Historiebruk, Historieuppfattning, Kvinnofrågor, Kvinnor, Kvinnorollen, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Sveriges historia
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund, Gymnasieskola

Alla program i Nationen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Skitåret 1917

Avsnitt 1 av 8

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Svensk slavhandel

Avsnitt 2 av 8

Ön Saint-Barthélemy i Karibien var en svensk koloni mellan 1784 och 1878. Kolonin är ett exempel på Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln. Journalisten Judith Kiros reser till Saint-Barthélemy för att se spåren efter Sveriges koloniala historia. Samtidigt diskuterar Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, och forskaren Ylva Habel den svenska slavhandeln. Vilka var motiven för transatlantisk slavhandel? Och hur kan vi förhålla oss till den delen av historien idag?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Den undangömda transhistorien

Avsnitt 3 av 8

I Sverige har ansökningar om könskorrigering ökat under de senaste åren. Ibland pratas det om könskorrigering som att det vore något nytt för vår tid men människor som brutit mot föreställningar om kön har alltid funnits. Skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg reser till Gotland för att träffa Andreas Bruces släktingar. Andreas Bruce levde under 1800-talet som en man men var född i en flickas kropp. I Stockholm leder Nadja Karlsson en transvandring och berättar om transpersoner från förr.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Rätten att leva som andra

Avsnitt 4 av 8

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Nationalstaten

Avsnitt 5 av 8

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Kvinnorna före dig

Avsnitt 6 av 8

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Världens fredligaste land

Avsnitt 7 av 8

Sverige sägs ha en tradition av neutralitet som inneburit att svenskarna ställer sig utanför väpnade konflikter. Uppfattningen om att Sverige har varit neutralt i de stora världskrigen tycks allmänt accepterad. Men stämmer det verkligen att Sverige aldrig tagit ställning i något krig? Komikern Aron Flam undersöker den svenska neutraliteten. Det visar sig vid närmare efterforskning att Sverige inte varit helt opartisk i historiska konflikter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Ortens historia

Avsnitt 8 av 8

Åren mellan 1965 och 1975 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Projektet kallades miljonprogrammet och skulle lösa Sveriges bostadsbrist genom att förorter till de stora städerna byggdes. Journalisten Evyn Redar undersöker förortens historia och träffar bröderna Salazar som berättar om sin uppväxt i Fittja och hur de har skildrat orten i sin musik. Vi får även höra professorerna Håkan Thörn och Irene Molina Vega prata om gentrifiering av förorter och bostadsbrist.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land - syntolkat

I krigets skugga

Att forma det nya Sverige och att visa sin svenskhet blir viktigt för de judar som etablerat sig i landet. Men när nazisterna kommer till makten i Tyskland kräver Sverige och Schweiz att ett J ska stämplas i judars pass. Man vill inte ha judiska flyktingar och ett strängt system tillämpas. Femhundra barn och några ungdomspionjärer får inresetillstånd. Den judiska församlingen väljer ut vilka och är ansvariga att se till att de blir försörjda. Programmet inleds med 50 sekunders sammanfattning samt förklaring av olika ord och begrepp som förekommer i filmen. Syntolkning: Magnus Johansson.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaHarrisons historiepodd

Buddha från järnåldern

Historikerna och makarna Dick och Katarina Harrison reser runt i Sverige och pratar om historiska föremål och epoker. De pratar om en Buddhastaty från järnåldern. Fanns det buddhister i Sverige redan under järnåldern? Hur dyrkades statyn?

Fråga oss