Titta

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Om UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Ta del av färsk forskning om modern hästhållning från konferensen Hippocampusdagen. Inspelat på SLU i Uppsala den 3 november 2016. Arrangör: SLU och SVA.

Till första programmet

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016: Aktiv grupphästhållning av ridhästarDela
  1. Det tog cirka 17 minuter respektive
    nästan 19 minuter att äta 1 kg ts.

  2. Ja, hästhållningssystem...

  3. Vi har några talare på det här temat.

  4. Först ut är Linda Kjellberg-

  5. -som ska prata om aktiv grupphäst-
    hållning av ridhästar på Strömsholm.

  6. Linda är husdjursagronom
    och jobbar sen 20 år...oj...

  7. ...på Strömsholm, där man undervisar
    bl.a. på hippologprogrammet.

  8. Sedan 2015 är Linda också
    forskarstuderande vid SLU på halvtid.

  9. Därmed Linda...
    The floor is yours. Varsågod.

  10. Tack så mycket.

  11. Hej! Jättekul att få vara här och se
    att så många studenter och elever-

  12. -från de senaste 20 åren sitter här
    och är sugna på mer kunskap.

  13. Jag fick en ordentlig presentation
    av Göran, så vi kan nog hoppa vidare.

  14. Jag har tänkt prata om de studier
    vi gjort på ridskolan Strömsholm.

  15. Dels hur vi har introducerat grov-
    foderautomater. Vi har också insett-

  16. -att när vi har foderautomater och
    ska ställa in hur mycket de ska äta-

  17. -ställer man in i tid och väger inte,
    så det är viktigt att göra mätningar-

  18. -av hästarnas ättid.
    Vi har under de första åren-

  19. -sen vi invigde aktiv grupphäst-
    hållning också haft hästbesiktningar.

  20. Vi har jämfört hästar på box
    och på aktiv grupphästhållning.

  21. Jag kommer också att berätta lite om
    vad vi har kommit fram till där.

  22. Innan jag börjar tänkte jag kort säga
    hur systemet på Strömsholm ser ut:

  23. Byggt för 24 hästar, med sex grov-
    foderautomater, en kraftfoderautomat-

  24. -och tre automatiska vattenkoppar.
    Vi har också tre ligghallar.

  25. Det gör att vi har cirka 23
    kvadratmeter ligghallsyta per häst.

  26. Själva utomhusytan
    är 150 kvadratmeter per häst.

  27. Jag ska inte
    presentera systemet närmare.

  28. Det överlåter jag till nästa talare,
    Malin.

  29. Vi går vidare till de studier
    vi har gjort. Som jag sa innan-

  30. -går hästarna själva in
    och förser sig med sitt grovfoder.

  31. De har då ett chip-

  32. -som vi har i ett halsband.

  33. Hästen identifieras
    och sen fälls en lucka ner-

  34. -och de får tillgång till
    sitt grovfoder.

  35. De måste lära sig ett nytt sätt att
    äta. Det har vi haft inskolning på.

  36. Det passade vi på att göra
    när hästarna introducerades.

  37. I början får man leda in hästen så
    att de lär sig var de hittar fodret-

  38. -lär sig stänga dörrarna bakom
    så att de får äta i fred-

  39. -och att öppna utgångsdörren. Det kan
    vara lite svårt att bara trycka på.

  40. En utgångsdörr sitter i brösthöjd,
    som de ska öppna med bröstet.

  41. Från början leder man in hästarna.
    Här är ett exempel på hur vi tränar.

  42. När de kunde gå in på egen hand-

  43. -släpptes de fria i systemet. En
    dator registrerar hur mycket de äter.

  44. Vi bedömde-

  45. -att när de hade uppnått 90 % av sin
    dygnsgiva hade de lärt sig systemet.

  46. Alla hästar hade i början
    300 minuters ättid per dag.

  47. Vi hade olika hästar: Dels en yngre
    grupp hästar, fyra till sex år.

  48. Vi hade också en äldre grupp hästar.
    De yngre hästarna gick i utbildning-

  49. -och de äldre var skolhästar
    i dressyr och hoppning.

  50. Skolhästarna tränades och tävlades
    upp till 1,20-1,30-

  51. -och dressyrhästarna
    upp till medelsvår B.

  52. Alla hästar sköttes
    av studenter i hippologprogrammet.

  53. Och alla hästar "jobbade" i hippolog-
    programmet. Vad man kan se här är-

  54. -att de unga hästarna inte behövde
    lika många träningstillfällen-

  55. -innan vi kunde släppa dem lösa,
    jämfört med de äldre.

  56. De yngre var vana vid-

  57. -att stoppa in huvudet i foderhäcken,
    så det var inte så främmande för dem.

  58. Men när vi tittade på
    när man väl släppt in dem i systemet-

  59. -så kunde vi inte se nån skillnad
    mellan äldre och yngre gruppen.

  60. Några av testarna
    lärde sig första dygnet, i princip.

  61. Redan efter fyra dagar åt 50 %
    av hästarna tillräckligt mycket-

  62. -och hade lärt sig systemet. Inom
    en vecka var det ytterligare 2/3.

  63. Vad vi också konstaterade här-

  64. -var att första veckan hade vi inte
    nån kraftfoderautomat fungerande.

  65. Speciellt en häst ställde sig
    i en grovfoderautomat och väntade.

  66. De får mat ungefär en gång i timmen.

  67. Hästarna vet inte
    att de behöver röra på sig-

  68. -utan han stod glatt där och väntade-

  69. -vilket gjorde
    att han la beslag på en ätspilta-

  70. -men när kraftfoderautomaten
    kom i gång-

  71. -var han tvungen att kolla om han
    kunde äta lite kraftfoder också.

  72. Så systemen kräver
    både grov- och kraftfoder-

  73. -så att man får en cirkulation eller
    har väldigt många grovfoderautomater.

  74. En häst tog också väldigt lång tid
    på sig att lära.

  75. Det var en häst som hade problem med
    att gå in i de trånga utrymmena.

  76. Men när han väl hade lärt sig
    att det var okej att stå där inne-

  77. -började han äta utan problem.
    I dag klarar han att stå så trångt.

  78. Där hade vi god hjälp av att han
    lärde sig kraftfoderautomaten.

  79. Havre kanske lockar lite mer
    än hösilage emellanåt...

  80. Vi insåg att vi måste mäta deras
    tilldelning på ett helt annat sätt.

  81. Och då var det två studenter som...

  82. ...jämförde just det här:
    Hur snabbt äter en häst?

  83. De hade en grupp de plockade direkt.
    Det var totalt 20 hästar i studien.

  84. En grupp stod på box
    och en grupp var ute i hage.

  85. Sen tog de in dem till ett skötselhus
    och så fick de mäta-

  86. -hur mycket de åt under 20 minuter.
    Där kunde man se en skillnad-

  87. -mellan hästarna som gick på hage
    och hästarna som gick på box.

  88. Här är medianvärden som redovisas.
    Det här räknades då om till ättid-

  89. -1 kg ts, en jämförbar siffra.
    Då såg man-

  90. -att det tog ca 17 minuter respektive
    nästan 19 minuter att äta 1 kg ts.

  91. Samtidigt ser ni
    att det är en väldig...

  92. En väldig spridning.
    Även om vi har ett medianvärde här-

  93. -är det en del hästar som ligger där.
    Vi såg en individuell variation.

  94. Det var ju också så att i början,
    när vi hade 300 minuter-

  95. -var det en del hästar som åt mycket.
    Det var vi tvungna att justera.

  96. Året efter var det två studenter
    som koncentrerade sig just på-

  97. -att titta på det här, på skillnaden
    i ättid mellan olika hästar.

  98. De tittade bara på hästar som gick
    ute på aktiv grupphästhållning.

  99. Den här gången gjorde man mätningarna
    direkt i automaten.

  100. Det blev störningar emellanåt när man
    tog hästen från sitt vanliga system.

  101. Det var bäst att mäta där de
    befann sig, för bättre resultat.

  102. Det var elva hästar
    de gjorde mätningar på.

  103. De gjorde också så
    att de hade två mätmetoder.

  104. De fick äta hur mycket de ville
    i femton minuter-

  105. -och så vägde man hur mycket
    som hade försvunnit från foderbordet.

  106. Den andra mätmetoden var
    att man vägde upp 1 kg ts-

  107. -och så mätte man hur lång tid
    det tog för dem att äta klart.

  108. Det var ingen skillnad
    mellan mätmetoderna.

  109. Vill man mäta sin hästs ättid
    så kan man göra som man vill.

  110. Bara man gör på samma sätt.
    Metoden hade ingen betydelse.

  111. Men ni ser att det är skillnad mellan
    hästarna, så det är viktigt att mäta.

  112. Vad som också är intressant är att
    de mätte vid sju olika tillfällen.

  113. Här är från variationen med metod 1.
    Det är en liknande bild för metod 2-

  114. -när de fick äta 1 kg ts på tid.

  115. Från en gång till en annan kan det
    vara mycket variationer. Det visar-

  116. -att man ska inte bara mäta vid
    ett tillfälle, utan vid minst fem-

  117. -och ta ett snittvärde däremellan.
    Annars kan det bli väldigt...

  118. ...missvisande.
    Det är ett nytt sätt att tänka-

  119. -i de här systemen:
    att anpassa foderstaten.

  120. Vi vill ju ha hästar i lämpligt hull,
    varken för feta eller för magra.

  121. Vi har också tittat på hästbesikt-
    ningarna. Här är en bild från en sån.

  122. I januari invigde vi
    det här systemet.

  123. Vi gjorde en besiktning under våren
    och sen åtta under hösten-vintern...

  124. ...mellan september 2014
    och maj 2015.

  125. Naturligtvis är det betydligt fler
    hästar än 27 valacker vi har mätt.

  126. Men det var 27 stycken
    som stod kvar på antingen box-

  127. -eller i aktiv grupphästhållning
    under hela tiden.

  128. Därför tittade vi just på
    de här 27 stycken i den här studien.

  129. De som bedömde hästarna
    var lärare och personal.

  130. Antingen från hippologprogrammet
    eller hovslagarutbildningen.

  131. Det var de här sex olika parametrarna
    vi tittade på.

  132. Med "prestation" menade vi
    hästarnas funktion i arbetet.

  133. Det var skolhästar som reds av
    studenterna i dressyr och hoppning.

  134. Hästar upp till 1,30 i hoppning
    och upp till medelsvår B i dressyr.

  135. Det var ridläraren som bedömde.

  136. På en tiogradig skala
    värderade de hur väl de uppfyllde-

  137. -deras mål med funktion.
    Sen tittade vi på hull också.

  138. Där använde vi oss av Hennekes skala,
    med ett till nio.

  139. Där är fem perfekt hull. Det får man
    tänka på när vi tittar på nästa bild.

  140. Vi bedömde också muskelbyggnad, om
    vi såg nån skillnad mellan systemen.

  141. Återigen en tiogradig skala, där ett
    inte var så bra och tio perfekt.

  142. Vi bedömde också hovstatusen.

  143. Om det var nån skillnad
    på hovsprickor-

  144. -om det var frasiga
    eller dåliga hovar, eller bra hovar.

  145. Hårremmen tittade vi lite på
    i förhållande till-

  146. -om de hade bitmärken,
    skavmärken efter täcken...

  147. Yttre saker
    som man kan hänföra till viss del-

  148. -till det inhysningssystem
    de befinner sig i. Och så skötsel.

  149. Där bedömde vi hästarnas renhet
    och glans.

  150. Hur mycket behöver man borsta på dem-

  151. -för att de ska se riktigt
    skinande ut på utsidan också.

  152. Vi kom fram till
    att det inte var nån skillnad-

  153. -på deras funktion i arbetet.

  154. Vilket system de befann sig i.
    Det var heller ingen skillnad i hull.

  155. Det är ingen signifikant skillnad.

  156. Även om det är lite skillnad
    i stapelmängd där.

  157. Det tror jag
    har mycket att göra med att...

  158. Vid första besiktningen
    var det en viss skillnad.

  159. Men under tiden
    lärde vi oss systemet-

  160. -och vågade anpassa ättiderna
    till hästarna.

  161. Det finns snabbätare och långsam-
    ätare, och det måste man ha koll på.

  162. Inte bara hästens vikt.

  163. I muskelbyggnad
    var det inte heller nån skillnad.

  164. Inte heller i hovstatus.
    Det var vi lite förvånade över-

  165. -för hästarna sliter väldigt mycket
    skor i vår aktiva grupphästhållning.

  166. Vi verkar dem var sjätte vecka-

  167. -men vi byter skor var tredje.

  168. Det kan jag nog hänföra till
    att vi har skickliga hovslagare-

  169. -så vi kunde inte se nån skillnad
    i hovstatus.

  170. Det är viktigt att tänka på
    i systemet: skickliga hovslagare.

  171. Men det finns andra system där man
    inte har sett nån skillnad i slitage.

  172. Det har nog att göra med
    vad vi har för underlag ute i vår...

  173. ...paddock.

  174. Det är kanske nåt att tänka på om man
    har tänkt bygga ett sånt här system.

  175. Däremot kunde man se en skillnad
    mellan hårrem och skötsel.

  176. Hästarna som stod i box
    hade inte lika mycket bitmärken.

  177. Ni har ju sett att hästar kan vara
    friska mot varandra ute i hagen...

  178. Hästarna i aktiv grupphästhållning
    står ju täckade dygnet om.

  179. Eftersom de rör sig mer
    blir det mer täckesskav.

  180. Det har vi också försökt förebygga-

  181. -genom att hitta täcken
    som glider lätt över hästen-

  182. -och minskar risken.
    Det är viktigt att anpassa:

  183. Lagom stort täcke, lagom inspänt...
    Det är lite andra saker att tänka på-

  184. -än med hästar på box.
    Vi kunde också se-

  185. -att det var svårt att få hästar
    riktigt glansfulla, som med skötsel.

  186. Det innebär
    att man kanske måste vara beredd-

  187. -om man ska få hästarna
    i riktigt tävlingsmässigt skick...

  188. ...utseendemässigt i tävlingsmässigt
    skick, måste man lägga ner mer tid-

  189. -på att rykta och sköta den delen,
    så det man sparar in på andra saker-

  190. -kanske man får lägga ner på annat
    i stället, på omvårdnad.

  191. Våra slutsatser, som jag har
    sammanställt på den här bilden-

  192. -är att hästarna lär sig de här
    grovfoderautomaterna ganska fort.

  193. Inom en vecka
    hade en stor andel lärt sig.

  194. Systemet fungerar bra, men eftersom
    det är stor variation i ättid-

  195. -är det viktigt att man verkligen
    mäter hur snabbt varje häst äter-

  196. -och varierar mättillfällena-

  197. -så att man mäter vid flera olika
    tillfällen och inte bara en gång.

  198. Utifrån besiktningarna vi gjorde
    anser vi faktiskt-

  199. -att hästar uppställda på AG
    kan prestera likvärdigt som på box.

  200. I alla fall på den medelsvåra nivå
    som vi tittade på.

  201. Och håller man koll på ättiderna
    är det inga problem med hullet.

  202. Ser man över underlaget och har bra
    hovslagare fungerar hovarna också.

  203. Däremot kan det vara svårare-

  204. -att ha en häst
    i utseendemässigt tävlingsskick-

  205. -om man inte är beredd att lägga ner
    mer tid på det. Tack så mycket.

  206. Textning: Lotta Rossi
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Aktiv grupphästhållning av ridhästar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Linda Kjellberg är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om erfarenheter av aktiv grupphästhållning av ridhästar på Ridskolan Strömsholm. Hon talar om sin forskning i ämnet och ger konkreta tips. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Djurskötsel
Ämnesord:
Djurhållning, Husdjurslära, Lantbruk, Ridhästar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av ridhästar

Linda Kjellberg är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om erfarenheter av aktiv grupphästhållning av ridhästar på Ridskolan Strömsholm. Hon talar om sin forskning i ämnet och ger konkreta tips. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av travhästar

Malin Connysson är doktorand vid Sveriges lantbruksuniveristet och föreläser om uppstallning av hästar. De flesta hästar i Sverige och i många andra länder står i dag i stall med individuella boxar eller spiltor. Den typen av uppstallning kan begränsa hästens möjlighet att utföra grundläggande behov som att röra på sig och att ha social kontakt med andra hästar. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Smittskydd och hästhållning

Hästens hälsa är viktig för både djurskyddet och ekonomin i verksamheten. Gittan Gröndahl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om risker för smittspridning inom anläggningar för hästhållning, tävling eller träning. Därför är det bra om smittskyddet planeras innan ett stallbygge eller ombyggnad görs. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Liggytor och ligghallar i lösdriftssystem

Karin Morgan är docent vid Sveriges lantbruksuniversitet och föreläser om lösdrift. Vilka är fördelarna och nackdelarna med lösdrift? Varför ska man ha ligghall till hästarna och hur ska en sådan utformas? Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Från byahingst till internationell hästavel

Åsa Viklund är lektor i husdjursavel vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om hästavel. Det är inte ett modernt påfund utan har bedrivits sedan människan började tämja hästen. Dåtidens hästägare upptäckte att vissa hästar hade eftersträvansvärda egenskaper och att avkomman liknade sina föräldrar. Fortfarande handlar avel om att välja ut lämpliga individer att para för att uppnå önskat avelsmål hos avkomman, men i dag har vi andra avelsmål och mer kunskap. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hur dåligt ser hästarna egentligen?

I en studie genomförd vid Sveriges lantbruksuniversitet undersöker man silverfärgade hästars syn. Målet är att kartlägga om hästar med MCOA-anlag utvecklar brytningsfel som kan påverka synförmågan. Gabriella Lindgren är docent vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om studien. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hästavel i framtiden

Sofia Mikko är forskare vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantsbruksuniversitet. Hon berättar om metoder för snabbare avelsframsteg än med traditionellt urval. Det handlar om att studera hästens arvsmassa och identifiera gener som påverkar de egenskaper som uppfödarna gjort urvalet på. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Jennifer fick narkolepsi

Jennifer Blom är 14 år och har narkolepsi. Sjukdomen började ett par veckor efter att hon vaccinerat sig mot svininfluensan 2009. Hon berättar om vardagen med kataplexier, konstant trötthet och beroendeframkallande mediciner.

Fråga oss