Titta

UR Samtiden - Separera religion och politik

UR Samtiden - Separera religion och politik : Separera religion och politikDela
  1. Bill Clinton och Monica Lewinsky.

  2. Hade det hänt i Frankrike hade
    ingen människa höjt på ögonbrynen.

  3. USA är ju ett mångfacetterat land-

  4. -som ständigt väcker intresse
    på många olika sätt.

  5. Man kan fråga: Vilka är egentligen
    dess politiska hjältar?

  6. Och vilka dokument framhålls-

  7. -i så gott som nästan alla linjetal
    som presidenterna håller?

  8. Vilka tankemönster
    har satt sina djupaste spår-

  9. -sin djupaste pränt
    i den amerikanska politiska själen?

  10. Därmed kommer vi över till frågan om-

  11. -hur relationen
    religion och politik ser ut.

  12. Vi måste söka oss långt tillbaka
    för att finna de här tankelinjerna-

  13. -som fortfarande präglar den moderna
    amerikanska politiska scenen.

  14. Då tror jag också vi kan lättare
    förstå hur det faktiskt ser ut-

  15. -och varför det ser ut
    som det ser ut i dag.

  16. Vi hoppar långt tillbaka,
    vi kommer vara en stund där.

  17. Men det finns skäl till det.

  18. Om vi börjar med
    den amerikanska konstitutionen-

  19. -så är den ju världens äldsta
    i nu bruk varande konstitution.

  20. Den antogs i Philadelphia
    den 17 september 1787-

  21. -och den blir därefter bekräftad
    av var och en av delstaterna...

  22. "I folkets namn."

  23. ...från 1787 till 1790.
    Det krävdes nio staters godkännande-

  24. -och när New Hampshire
    hade sagt sitt ja var allt klart.

  25. De förenta staterna
    fanns på kartan och på bladet.

  26. Det skedde den 21 juni 1788.

  27. Den här konstitutionen är,
    kanske till mångas förvåning...

  28. ...endast mycket lite
    kopplad till religion.

  29. Det speglar i mycket ringa grad det
    läge som fanns i USA vid den tiden.

  30. Många talar om det och nämner det,
    men det har en enkel förklaring.

  31. Det finns fyra små smärre
    hänvisningar, av ringa art.

  32. Det berodde helt enkelt på
    att man i de olika delstaterna-

  33. -hade delstatskyrkor.

  34. Och man hade delstatskyrkor
    av olika slag.

  35. Och när man då skulle upp på
    den federala nivån och besluta-

  36. -så lät man den saken bero,
    helt enkelt.

  37. Den 4 februari 1789 samlades
    ett antal lektorer från delstaterna-

  38. -och valde den första presidenten,
    57-årige generalen George Washington.

  39. Han installerades
    en månad senare på dagen-

  40. -och han är en av
    de där stora politiska hjältarna-

  41. -som återkommer ständigt i talen.

  42. Till vicepresident valdes John Adams,
    som senare efterträdde Washington-

  43. -och Adams var mycket aktiv med
    att få "The Continental Congress"-

  44. -att acceptera och skriva under
    ett annat väldigt viktigt dokument-

  45. -nämligen
    "The Declaration of Independence".

  46. Och där finns...

  47. ...fyra hänvisningar till Gud.

  48. Alla var i en typisk tidsanda.

  49. Och det är... Jag läser.

  50. "Naturens lagar och
    de lagar skapade av naturens Gud."

  51. För det andra:
    "...som av sin skapare givits..."

  52. Tredje: "Den högste domaren"
    och "Guds försyn".

  53. Det är här är ett levande dokument
    som ständigt återkommer-

  54. -i dagens presidentretorik.

  55. Till konstitutionen hade man
    efter hand lagt till olika tillägg.

  56. De första tio kallas
    "The Bill of Rights".

  57. De introducerades 1789
    och blev lag 1791.

  58. Och det första tillägget är det där
    som också återkommer ständigt.

  59. Dokumenten är gamla, men de är
    ständigt levande och aktualiserade.

  60. "Kongressen skall inte stifta lagar
    gällande upprättandet av en religion"-

  61. -"eller hindra
    utövandet av densamma."

  62. Detta berodde alltså återigen,
    jag repeterar-

  63. -på att man på delstatsnivå redan
    hade fastställda konstitutioner-

  64. -med tydlig hänvisning till
    vilken tro som skulle gälla-

  65. -och som byggde upp
    det politiska bygget.

  66. Eftersom konstitutionen
    är levande så måste vi...

  67. ...och var så viktig ska vi titta
    bakom, vad var det som formade den-

  68. -och vad var det som formade
    de människor som skrev den-

  69. -och vad var det som formade
    de människor som skrev under?

  70. Vilka var intentionerna
    bakom det hela?

  71. Alla presidenter vill kunna
    hänvisa till "The Founding Fathers".

  72. Alla brukar sprida väl valda citat
    av de här landsfäderna.

  73. Och andra, något senare landsfäder
    som Abraham Lincoln-

  74. -för att just kunna hänvisa
    till att man själv står-

  75. -i en genuin rätt
    amerikansk tradition-

  76. -för att kunna driva
    den rätta politiken, så att säga.

  77. Vi går bakom de här tankemönstren
    som har format dokumenten.

  78. Då ska vi veta att när man skiljde
    på religion och politik-

  79. -var det på federal nivå-

  80. -men man hade därmed inte skiljt
    på religion och politik.

  81. Man hade skiljt på stat och kyrka
    på federal nivå-

  82. -men man hade inte skiljt
    på religion och politik.

  83. Om vi tar ett steg bakåt
    kommer vi till en ny grupp.

  84. Inte bara "The Founding Fathers" utan
    dem vi kallar "The Planting Fathers".

  85. Det var de som tog de första stegen-

  86. -satte sig i båtarna
    och for över till den nya världen.

  87. Det är de, som jag menar,
    som jag ska försöka påvisa här-

  88. -har satt den djupaste prägeln
    egentligen på det politiska scenen.

  89. "The Planting Fathers." Det var denna
    grupp, puritaner till största del-

  90. -som satte grundtonen till samhället.
    De ville skapa vad de kallade:

  91. "Ett kristet samvälde.
    En exemplarisk kristen nation."

  92. Eller som man ofta hänvisar till
    i de moderna politiska talen:

  93. "En stad uppe på ett berg."

  94. Det är en fras som är hämtad från
    Jesu bergspredikan. Matteus 5:14.

  95. Men den är också levande,
    använd, brukad ständigt.

  96. Med bibeln som den yttersta normen
    och den yttersta auktoriteten-

  97. -byggde puritanerna ett nytt Israel.

  98. Man såg alltså Atlanten
    som ett nytt Röda havet.

  99. Man kom från till viss del
    tuffa marker i Europa.

  100. En del av dem hade förföljts.

  101. Och så såg man Atlanten
    som det nya Röda havet-

  102. -och där väntade
    det förlovade landet. En ny chans.

  103. Man byggde därmed också städer
    som återspeglade gamla Israel.

  104. Ni som har varit på östkusten vet
    att man kan hitta till exempel-

  105. -Bethel, Bethesda,
    Jericho, Nazareth, Philadelphia-

  106. -Bethlehem och Prophetstown
    och så vidare.

  107. De finns där, i det nya Israel.

  108. Man betonade individen,
    individualismen-

  109. -och den personliga tron
    och en god moral.

  110. Man kunde ju inte mäta tron,
    den syntes ju inte-

  111. -så om man skulle visa sig vara
    en god medborgare-

  112. -så skulle det synas
    i det sättet man levde.

  113. Man... Och därav kommer den här
    betoningen på moral som finns kvar.

  114. Vi kan ju bara tänka på en sån sak
    som ett modernt exempel:

  115. Bill Clinton och Monica Lewinsky.

  116. Hade det hänt i Frankrike
    hade ju ingen höjt på ögonbrynen.

  117. Men i USA stannade
    hela det politiska livet upp.

  118. Det är annorlunda!

  119. Man tog med sig...
    betonade egentligen tio Guds bud.

  120. Man tog med sig en förbundstanke-

  121. -där man såg sig ha ett speciellt
    uppdrag för resten av världen.

  122. Man tog med sig en optimism,
    en dualism-

  123. -som alltså är en kamp mellan
    gott och ont. Det var djupt präglat.

  124. Gud och djävul, gott och ont.
    Det fanns en ständig kamp-

  125. -inne hos var och en
    och över huvud taget.

  126. Därmed betonade man också
    omvändelsen till Gud-

  127. -så att man byggde nationen rätt.

  128. Man skulle alltså bli, som jag
    tidigare sa, "a city upon a hill".

  129. Ett föredöme för resten av världen.

  130. De här grundmönstren, om vi tänker
    efter så kan vi hitta dem i dag.

  131. Gamla mönster, men så djupt präglade
    att man lätt hittar dem i dag.

  132. Jag har läst mängder med dokument
    och hittar dem, ser dem hela tiden.

  133. Om ni inte litar på mig
    så får ni läsa själva.

  134. Hur som helst - man såg sig som
    havandes ett gudomligt uppdrag:

  135. Att bygga nåt nytt
    i den här nya världen.

  136. Vi tar nåt exempel. I "The First
    Virginia Charter" står det så här:

  137. "Främjandet av ett så nobelt värv
    genom allsmäktige Guds försyn"-

  138. -"för att ära Hans gudomliga styre"-

  139. -"och främja den kristna religionen...
    för att känna och tillbedja Gud."

  140. Detta är alltså ett politiskt blad-

  141. -där man betonar vikten av-

  142. -att bygga den här kolonin
    i enlighet med Guds vilja.

  143. Vi tar ett annat, mycket välkänt
    exempel, "The Mayflower Compact":

  144. "Inför Gud och inom församlingen
    göra gemensam sak"-

  145. -"till en enda politisk skepnad."

  146. Alltså bygga ett samhälle
    i Guds närvaro-

  147. -alltså genomlyst av Guds vilja.

  148. Återigen, när man ser fartyget
    och de här vågorna på Atlanten-

  149. -så ska ni tänka er
    Röda havet framför er.

  150. Man skulle till landet
    som flöt av mjölk och honung.

  151. Jag sa då... Vi hoppar fram.

  152. 1720 levde 85 % av de
    som hade befolkat kolonierna-

  153. -i en typ av delstatskyrka.
    Det är ju en förkrossande majoritet.

  154. De kunde vara anglikanska,
    de kunde vara "congregational".

  155. Sedan, på detta, när de hade
    kommit dit och varit där ett tag-

  156. -satte nåt i gång som man brukar
    kalla den första stora folkväckelsen-

  157. -"The First Great Awakening",
    som då genomsyrade-

  158. -oerhört mycket av tänkandet
    inom de här kolonierna.

  159. En stor, stor gigantisk folkväckelse.

  160. Det betyder att om vi hoppar fram
    några årtionden till-

  161. -var det just detta som så tydligt-

  162. -präglade mentaliteten
    och tankestrukturerna-

  163. -när "The Founding Fathers" tog vid.

  164. Den kristna impulsen i det politiska
    livet var enorm vid den här tiden.

  165. Och jag betonar det här, därför
    att det finns i en del kretsar...

  166. Många skriver om detta
    med lite tydligare sekulär agenda.

  167. Att...tankemönstret...

  168. ...vid "The Founding Fathers" tid
    var annorlunda än vad jag nu påstår.

  169. Att jag påstår det här beror på
    att jag har läst mig till det.

  170. Det andra är mer ett önsketänkande
    om hur man önskar att det var-

  171. -utifrån en mer sekulär agenda,
    så att säga.

  172. Det är min övertygelse.
    Jag tar nåt exempel på detta sen.

  173. Eftersom det inte syntes så tydligt
    i konstitutionen-

  174. -kan vi ju se vad man hittade på-

  175. -på den här
    Continental-Confederation Congress-

  176. -som fastställde...konstitutionen.

  177. Jo,
    där öppnade man sessionerna med bön.

  178. Man hade en kaplan
    till kongressens ledamöter.

  179. Man tillsatte kaplan
    till de väpnade trupperna.

  180. Man stödde bibelpublicering
    ekonomiskt.

  181. Man skänkte land för att
    understödja kristningsprocessen-

  182. -i det här fallet av indianer.

  183. Man kan ju tycka vad man vill om det,
    men jag är ute efter hur de tänkte.

  184. Man talade om "covenant theology" som
    gick tillbaka på Gamla testamentet-

  185. -Abraham och Gud och så där.

  186. Man fastställde
    nationella tacksägelsedagar-

  187. -och man lät dem återkomma ständigt
    under befrielsekrigets gång.

  188. Det här var ju inga sekulära fenomen
    som satt där på stolarna-

  189. -utan de var präglade av "The First
    Great Awakenings" tankemönster-

  190. -som var djupt bibliskt.

  191. Om man tittar
    på de enskilda ledamöterna-

  192. -så var 52 av 56 undertecknare
    av "The Declaration of Independence"-

  193. -vad vi kallar trinitariskt kristna.
    Klassiskt kristna.

  194. Det var ju en tid när man i Europa
    började tala om den avlägsne guden-

  195. -som inte... Som bara satte i gång
    allt och sen lämnade allt. Deism.

  196. 50-52 av de 55 undertecknarna
    av konstitutionen-

  197. -var vad man normalt brukar kalla
    klassiskt troende kristna.

  198. Så de religiösa skeptikerna
    som ofta framhålls i debatten-

  199. -det var alltså
    en försvinnande liten minoritet.

  200. En del av dem var dock rejält
    högljudda och framträdande-

  201. -och kanske den främste av dem
    var Thomas Jefferson.

  202. Honom känner vi igen
    från alla läroböcker.

  203. Så den där bilden över politiken
    i den här tiden-

  204. -den var alltså tydligt präglad
    av klassiskt kristen idétradition.

  205. Jag ska ta några exempel.
    Jag tar Alexander Hamilton.

  206. När vi talar om viktiga dokument
    är det inte bara konstitutionen-

  207. -utan när man läser statsvetenskap
    eller politisk historia i USA-

  208. -så läser man alltid vad man kallar
    "The Federalist Papers".

  209. Då har de bland annat
    tre framstående företrädare.

  210. En var Alexander Hamilton, en av
    "The Founding Fathers". Han säger:

  211. "Jag har nogsamt granskat bevisen
    för den kristna religionen"-

  212. -"och om jag skulle sitta som domare
    över dess sanning"-

  213. -"skulle jag utan tvekan
    stå på kristendomens sida."

  214. "Jag kan bevisa dess äkthet lika väl
    som nån annan tanke i vår historia."

  215. Ja, man kan säga vad man vill
    men detta är vad han uttryckte.

  216. Vi går vidare till nästa. John Jay.

  217. Första ledaren av
    Högsta domstolen i USA.

  218. Också författare av
    "The Federalist Papers".

  219. "Genom Guds försyn
    kan vi välja våra ledare"-

  220. -"och det är vår skyldighet och
    vår förmån som en kristen nation"-

  221. -"att välja kristna att leda oss."

  222. Ett sista exempel
    som är lite dråpligt-

  223. -för här är en sak
    som de flesta inte har tänkt på.

  224. Och det är James Madison.
    Han blev den fjärde presidenten-

  225. -men det han kanske
    är mest berömd för-

  226. -är att han skrev in i
    "The Federalist Papers"-

  227. -systemet "checks and balances".
    Och vad är det?

  228. Jo, det är ju att i USA har man
    tre olika sitsar för beslutsfattande.

  229. Det är presidenten i Vita huset,
    kongressen, Representanthuset-

  230. -och sen är det ju den tredje...
    Högsta domstolen.

  231. Det är de tre
    som ska kontrollera varandra-

  232. -så att maktmissbruk ska minimeras.

  233. Och varför säger då James Madison
    att så här måste det vara?

  234. Jo, då säger han att det beror på
    att människan är fallen. Syndafallet.

  235. Efter det så tenderar människan
    att bli inkrökt i sig själv-

  236. -och har lättare för att bli
    korrumperad, självcentrerad...

  237. Därför måste vi i det politiska
    systemet bygga in kontrollmekanismer-

  238. -som gör att den där negativa sidan
    hos människan-

  239. -inte får spelutrymme.

  240. Vi kan ta ytterligare ett exempel
    från den här tiden.

  241. Det är från George Washington,
    den förste presidenten.

  242. Då vet vi återigen, jag påminner,
    detta sägs i en tid av dessa herrar-

  243. -som alla sa att man skulle separera
    kyrka och stat på federal nivå.

  244. Som ni förstår handlade det inte om
    en negativ inställning till kyrkan-

  245. -eller kristen tro, utan det handlade
    om nåt annat. Washington sa:

  246. "När det gäller de läggningar och vanor
    som leder till politiskt välstånd"-

  247. -"är religion och hög moral
    oumbärliga stöttepelare."

  248. "Förnuftet och erfarenheten visar att
    det är omöjligt att en nationell moral"-

  249. -"kan nå framgång
    utan religiöst bistånd."

  250. Och så där höll han på.
    Ni kan läsa hans tal.

  251. Man skiljde inte
    på religion och politik-

  252. -trots att man skiljde på kyrka och
    stat och då endast på federal nivå.

  253. Nu har jag sagt det fyra gånger,
    så jag hoppas ingen glömmer detta.

  254. När det gäller det där andra ledet
    i första konstitutionstillägget-

  255. -så handlade det egentligen...

  256. ...om frihet till religion-

  257. -inte frihet från religion,
    som i dag ofta betonas.

  258. Man ville ha en frihet till sin egen
    och andras religionsutövning.

  259. Inte frihet från religion.

  260. Ja, jag hade visst lagt till
    ett litet exempel till-

  261. -för det här satt i det gamla
    Vita Huset. Det brann ner.

  262. Men när han satt där så lät han
    i tjänstebostadens officiella matsal-

  263. -inrista följande text:

  264. "Jag ber att Gud i himlen
    välsignar detta hus"-

  265. -"och alla som kommer
    att bo och leva här."

  266. "Må endast redbara och visa män
    styra under detta tak."

  267. Ja, då är vi alltså nu här i läget-

  268. -för det som kallas
    upplysningstidens tänkande i USA.

  269. Det intressanta är egentligen
    att när detta började...

  270. När det hade gått några år till
    så kom den andra stora folkväckelsen.

  271. Den kallas
    "The Second Great Awakening".

  272. Detta är intressant på så sätt
    att det sker precis samtidigt-

  273. -som de mer anti-kyrkliga,
    anti-klerikala tendenserna-

  274. -i den europeiska upplysningsandan
    efter franska revolutionen-

  275. -började göra sig väldigt påminda
    på den europeiska scenen.

  276. Så när Europa börjar gå
    mot sekularisering-

  277. -så infaller samtidigt
    "The Second Great Awakening" i USA-

  278. -vilket i stället förstärkte
    de gamla bibliska mönstren-

  279. -och det religiöst
    präglade tänkandet-

  280. -som också då förstås hade sitt
    resultat i det politiska livet.

  281. Därmed kunde den här fransmannen,
    Alexis de Tocqueville...

  282. När han kom till USA på 1830-talet
    skrev han en bok om upplevelserna.

  283. Det är berömd och läses fortfarande
    i "political science"-klasser.

  284. "Democracy in America." Och då
    skriver han nåt, nämligen detta:

  285. "Det finns inget annat land i världen"-

  286. -"där den kristna religionen har ett
    så starkt inflytande som i Amerika."

  287. Så han såg
    och kände förstås skillnaden-

  288. -i det av Frankrike
    präglade landskapet-

  289. -efter revolutionen...

  290. ...och vad som hände och vad han såg
    på den amerikanska scenen.

  291. Nu ska vi hoppa fram rejält i tiden-

  292. -för den här andan
    fanns ju kvar förstås.

  293. Det var en kamp i början av 20-talet,
    men inte om icke-tro och tro-

  294. -utan mer om liberalt utformad
    kristen tro och konservativ tro.

  295. De konservativa tog ett steg till-
    baka, men kom tillbaka på 40-talet-

  296. -och skapade "The National
    Association of Evangelicals" 1942.

  297. Snart skulle man hamna
    i händelsernas centrum igen.

  298. Efter kriget så blev Truman
    president, Harry Truman.

  299. När han var tio år
    hade han läst bibeln två gånger.

  300. Han bar alltid som vuxen
    en bön med sig, alltid, varje dag.

  301. En skriven bön om att han skulle
    fatta rätt beslut.

  302. Alltid, alltid, alltid. Varje dag.

  303. Här började nu en ny karta målas upp-

  304. -där vi ser nationer,
    en hel del av Europa-

  305. -som plötsligt läggs
    under ett tolkningsmönster-

  306. -som hämtade sina tankar
    från Karl Marx och Lenin.

  307. Alltså ett mycket strikt
    anti-kyrkligt politiskt klimat-

  308. -där man brände
    kristna klosterbibliotek-

  309. -och satte munkarna i fängelse
    om man inte mördade dem.

  310. 40 000 präster tog Stalin livet av,
    till exempel.

  311. Det är klart att nu då, när man
    ser detta målas upp där borta-

  312. -så börjar man undra: "Var står vi?
    Vi representerar inte en sån tanke."

  313. Nej, då hittade man ju...försökte
    måla och hitta sin identitet.

  314. Måla den på ett sätt så det skulle
    bli begripligt för alla.

  315. Och när Eisenhower tagit över...

  316. ...så drev man igenom, 1952,
    i en enig kongress-

  317. -att man skulle tillskapa
    officiella nationella bönedagar.

  318. Varje år utropar presidenten
    fortfarande nationella bönedagar.

  319. Två år senare, 1954-

  320. -la man till "One Nation Under God"
    i trohetseden.

  321. Det är ganska sent i tiden.

  322. Två år senare fastställde man-

  323. -nåt som tidigare varit ett semi-
    officiellt motto, "In God We Trust"-

  324. -till att bli nationens motto.
    "In God We Trust."

  325. Då bestämde man att det skulle sättas
    på alla mynt och alla sedlar.

  326. Fortfarande i dag...september, 2016-

  327. -står det så på alla mynt.
    På alla sedlar.

  328. "In God We Trust."

  329. Och på 1-dollarsedeln som vi ser där-

  330. -det kanske syns dåligt,
    men om ni tänker er en-

  331. -så vet ni att det finns
    några olika tecken där.

  332. Bland annat finns det en liten text.

  333. "Annuit Coeptis." Latin.

  334. Om man går in på The State Department
    och tar reda på vad det betyder-

  335. -om man nu inte läser det rakt av
    på latin, så översätter de:

  336. "Gud gynnar vårt värv."

  337. "State Department"
    förklarar vad det står på-

  338. -de här uttrycken för vad den
    amerikanska nationen ska vara.

  339. "Gud gynnar vårt värv."

  340. Det är ju ganska fascinerande,
    kan man tycka-

  341. -om man står här i Sverige
    och ser på.

  342. Det här 50-talet har också
    karakteriserats, av några-

  343. -som "The Third Great Awakening".

  344. Väldigt många
    strömmade till kyrkorna.

  345. Många blev medlemmar i kyrkor under
    50-talet. En stark tillströmning.

  346. Det är klart att det hängde samman
    med att man kopplade samman-

  347. -att vara troende, kristen,
    och att vara en sann patriot.

  348. Vi känner ju till att det också
    ibland fick såna, ja, uttryck...

  349. ...att man liksom hetsade...

  350. Jagade kommunister, så att säga.
    McCarthy-eran.

  351. Det handlade djupast sett om att tala
    om "vilka är vi, vad står vi för?".

  352. Då var den självklara motbilden-

  353. -den kommunistiska
    anti-gudliga regimen i öst.

  354. Men vi kommer in på 60-talet.

  355. Och trots allt detta så ser vi
    att det kommer vissa trendbrott.

  356. Det händer saker som gör
    att man frågar sig:

  357. Har vi tagit några steg fel nu?

  358. Man såg John F Kennedy
    skjutas ihjäl i Dallas.

  359. Man såg hans bror skjutas ihjäl
    i Los Angeles några år senare.

  360. Man såg Martin Luther King Jr
    skjutas ihjäl.

  361. Man hörde Högsta domstolen
    plötsligt fatta beslut-

  362. -som gick emot det man tyckte var
    det genuint amerikanska.

  363. "Be ska man inte göra
    i statliga skolor" och...

  364. "Bibeln är ingen helig skrift
    utan ett litterärt verk", -62-63.

  365. Sen kom det där in som skar ett djupt
    sår i hela den amerikanska själen.

  366. Det var Vietnamkriget. Man började
    fråga sig: "Vad håller vi på med?"

  367. Det är ju så att det dog ungefär
    59 000 soldater i Vietnamkriget.

  368. Tio år senare så hade det dött
    mer än 100 000 veteraner-

  369. -på amerikansk mark,
    på grund av självmord!

  370. Det gjorde ont.

  371. Inte bara för dem runtomkring, utan
    hela själen. Watergateskandalen...

  372. Det var nåt som sa:
    "Nu har det hänt nåt som skadat oss!"

  373. "Vad ska vi göra?"

  374. Då ropade man ut efter en politisk
    ledare och så hittade man en.

  375. Jimmy Carter, som jag
    för övrigt träffade förra året.

  376. Fick en bok av.

  377. Han sa: "Jag är 'born again'."

  378. Vad är detta? "Born again?"

  379. Pånyttfödd, frälst
    kanske man skulle säga i svensk...

  380. ...kyrklig tradition.
    Det finns olika benämningar-

  381. -men alltså tydligt omvänd,
    "born again".

  382. Det är liksom en tydlig markering
    var man själv står.

  383. Det där väckte ju debatt.
    Vem är denne man från södern?

  384. Det blev ett sånt ramaskri att när
    Newsweek skulle karakterisera 1976-

  385. -så kallade man året
    "The Year of the Evangelicals".

  386. Man började undra: "Hur många är de?"
    Ja, det var inte få. Det var inte få.

  387. Men det visade sig att många tyckte
    att den där Carter...

  388. Han höll inte vad han hade lovat!

  389. Eller så var det så
    att han inte riktigt...

  390. Han levde inte upp till de höga för-
    väntningar som många hade på honom.

  391. Och därför gick ropet ut igen.
    Vi behöver en annan.

  392. Då kommer vi till Ronald Reagan-

  393. -som är en,
    i många kretsar, oftast konservativa-

  394. -stor hjälte.

  395. Och när han svors in...

  396. När man svärs in så lägger man
    ju förstås handen på en bibel-

  397. -och då väljer man ut ett bibelstycke
    som ska prägla presidentperioden.

  398. Carters stycke från Mikael handlade
    om att vandra ödmjuk inför Gud.

  399. Ja, det var ju personligt och fint,
    men Reagan hade ett annat stuk.

  400. Han hämtade sitt citat
    från Andra krönikeboken:

  401. "Om mitt folk, det som är uppkallat
    efter mitt namn, då ödmjukar sig"-

  402. -"och ber och söker mitt ansikte och
    omvänder sig från sina onda vägar"-

  403. -"så skall jag höra det från himlen
    och förlåta deras synd"-

  404. -"och skaffa bot åt deras land."

  405. Nationen står i fokus, ska tillbaka
    till det som sagts på 50-talet-

  406. -det som "The Founding Fathers"
    egentligen menade-

  407. -det som "The Planting Fathers"
    hade sagt att de skulle bygga.

  408. Vi måste tillbaka till dem!
    Det framstår väldigt tydligt-

  409. -i Reagans samlade talproduktion.

  410. Man skulle bli, vad han ofta
    benämnde, "a city upon a hill".

  411. Kommer ni ihåg det?
    Citatet från bergspredikan.

  412. Här kommer det. Det fanns
    i många tal, men här är ett exempel.

  413. "Vi har Guds löfte att om vi ber Honom
    om Hans hjälp skall vi få den."

  414. "Med Hans hjälp kan vi fortfarande bli
    den vackra staden på berget."

  415. För alla som hade sensorerna öppna
    för det religiösa budskapet-

  416. -i det politiska meddelandet
    så var det ju solklart.

  417. Nu stöttade han de här evangelikala,
    som var så starka genom historien-

  418. -och de stöttade honom.

  419. Från mer liberalt håll tyckte man ju
    att de där evangelikala var-

  420. -vad man också ofta
    i svensk press betecknar...

  421. Ja, högerkristna. Fundamentalister.

  422. Folk som inte ska blanda sig
    i politik men som ändå gör det.

  423. Men så var det ju inte,
    utan det var egentligen...

  424. Det är klart, det finns väldigt många
    speciella grupper där också-

  425. -men i det stora hela är
    den evangelikala folkrörelsen större-

  426. -än man kan knyta dem
    till en liten specifik udda grupp.

  427. Man knöt an till en tradition som
    hade präglat nationen sedan länge.

  428. Bakåt i tiden fanns det alltså
    de här spåren som man lyfte upp.

  429. Det var inte nån ny grupp som kom.

  430. Ungefär en fjärdedel-
    tredjedel av amerikanerna-

  431. -betraktar sig fortfarande
    som evangelikala.

  432. Om vi plockar fram några siffror
    så om vi tar strax efter 2002-

  433. -sa 59 % av amerikanerna:

  434. "Religionen är mycket viktig
    i mitt liv."

  435. Då tar vi sex gånger tre...

  436. Det är ungefär
    180 miljoner människor.

  437. Det kan ju inte då vara bara en udda
    grupp, utan det är ganska många.

  438. Detta sker alltså
    samtidigt som man i Sverige...

  439. Om man tittar på de politiska
    partierna så ser man att det...

  440. Till exempel Moderaterna,
    Bondeförbundet, Centerpartiet-

  441. -tar bort de där kristna referenserna
    allt tydligare.

  442. Så är landskapet helt annorlunda där.
    Man betonar det allt tydligare.

  443. "Born again" var ju Carter,
    men det sa även Reagan.

  444. Det sa även Bush senior,
    även om han hade en annan förklaring.

  445. Han var episcopalian-anglikan
    och då talade man inte om det-

  446. -men han var uppvuxen i ett hem
    där man bad varje morgon.

  447. Läste bibeln varje morgon eller
    en uppbygglig bok, och så vidare.

  448. Clinton sa också att han var
    "born again". Bill alltså.

  449. Bush senior var också "born again".
    Han var uppvuxen i ett kristet hem-

  450. -men han hade
    en omvändelseupplevelse som vuxen.

  451. Det hade ju Obama också.
    Han kommer från ett mer sekulärt hem-

  452. -men när han i Chicago mötte kristna
    socialarbetare och gick i kyrkan-

  453. -så blev han kristen och valde
    att bli kristen i 25-årsåldern-

  454. -efter sin juristutbildning. Alltså
    som vuxen tog han ställning för tron.

  455. Det där är ju heller inget udda,
    utan det är nåt som man säger.

  456. Men det är ju
    väldigt väsensskilt från...

  457. ...för många svenska statministrar
    att säga: "Jag är frälst."

  458. Det hör liksom inte till vokabulären.

  459. Det intressanta är ju att förra
    statministern hade Reagan som hjälte.

  460. Reagans tal är ju sprängfyllda
    av kristna referenser-

  461. -men det hade ju aldrig...så gott
    som aldrig vår förre statminister.

  462. Trots att Reagan
    var hans politiska hjälte.

  463. Med spelet i dag, om vi tittar på
    det amerikanska folket...

  464. Jag ska snart sluta.

  465. Då är det så här
    att ju mer kyrksam man är-

  466. -desto mer republikanskt röstar man.

  467. För många av de mer kyrksamma
    framstår Reagan som en stor...

  468. ...hjälte.

  469. Många röstar då på republikanerna.
    George W Bush, alltså pojken...

  470. 73 % av de evangelikala
    röstade på honom, till exempel.

  471. Även McCain fick ungefär lika mycket.

  472. När vi kommer fram till 2008-

  473. -så var det 38 % av den amerikanska
    befolkningen som var "born again".

  474. 38 %, 4 gånger 3...
    120 miljoner ungefär.

  475. Inte två, tre, inte några udda
    i nån sekt i Wisconsin.

  476. 120 miljoner!

  477. Det är klart att det påverkar
    det politiska klimatet och samhället.

  478. Jag har bott sju år i USA och
    frågan är inte om jag går i kyrkan.

  479. Frågan är var jag går i kyrkan,
    om jag kommer dit.

  480. Nu finns det dock en kamp mellan
    två grupper som blir tydligare.

  481. Vi ser dem tydligare. Det är nämligen
    att i det republikanska partiet-

  482. -så är man väldigt starkt fortfarande
    präglad av de traditionella värdena.

  483. Och blandar det med, från svenskt
    perspektiv, konservativ politik.

  484. "Separationists" är de som säger att
    vi ska skilja mellan kyrka och stat-

  485. -och då också i den här bemärkelsen
    skilja religion från politik.

  486. Så hänvisar man till just honom
    som jag nämnde tidigare-

  487. -Thomas Jefferson.

  488. Det upprepas så ofta att många tror
    att det står i konstitutionen.

  489. Det är hämtat från ett personligt
    brev som Washington skrev...

  490. Nej, förlåt, Jefferson skrev, några
    år efter att konstitutionen antogs.

  491. Men det har kommit tillbaka
    i Högsta domstolens resonemang.

  492. Det är därför det blir så intressant.

  493. Här finns en kamp nu,
    och därför är det så viktigt.

  494. På ett sätt kan man säga
    att det viktigaste presidenten gör-

  495. -är att utnämna...att han utnämner,
    eller hon, hur det nu går...

  496. ...domare i Högsta domstolen.

  497. Det är nio nu.
    Och länge har det varit 4-5, 5-4.

  498. Om vi tar en sån där brännande het
    fråga i den amerikanska politiken-

  499. -som är helt bortglömd här, som
    abortfrågans vara eller icke vara.

  500. Ska man vända upp och ner på Roe v.
    Wade från 1973 som tillät fri abort-

  501. -så är det 4-5.

  502. Är det en av dem som avlider eller
    avgår, för man sitter på livstid-

  503. -så räcker det med att en
    från det andra lägret tar över-

  504. -så spelar det över och
    besluten kan vara helt annorlunda.

  505. Så en person kan avgöra oerhört
    mycket på den politiska scenen.

  506. Därför är faktiskt det
    väldigt viktigt.

  507. Jag läste så sent som i dag...

  508. De intervjuade en republikan
    och han sa:

  509. "Jag håller inte alls med Trump."

  510. "Jag tycker inte om Trump
    men jag kommer rösta på honom"-

  511. -"för jag tror att han väljer
    en bättre kandidat än Hillary."

  512. Då förstår man vikten.

  513. Nu ska jag bara säga nåt, väldigt
    snabbt, hur det ser ut i kongressen-

  514. -för det är också ganska viktigt.
    Vad är det för några som sitter där?

  515. Hur ser det ut där
    på den religiösa kartan?

  516. Bland demokraterna finns det 46 i
    Senaten och 188 i Representanthuset.

  517. 81,6 % deklarerar sig själva
    som varande kristna.

  518. Judarna är 27, det är 11,5 %.
    De är kraftigt överrepresenterade-

  519. -för de är 1,9 % av befolkningen.
    En stor överrepresentation.

  520. Två buddhister,
    två muslimer, en hindu.

  521. Bland republikanerna finns det 54 i
    Senaten och 247 i Representanthuset.

  522. Där säger 99,7 % att de är kristna.

  523. 300 av 301.

  524. Det finns en med judisk tro
    i Representanthuset.

  525. Så här ser vi också en polarisering-

  526. -där mer traditionella kristna värden
    ofta dryftas av republikaner.

  527. Det finns också en lite mer
    liberal anda bland demokraterna-

  528. -fast det finns många evangelikaler
    där också.

  529. Men där finns det också, numera,
    några mer sekulära röster som höjs.

  530. Men ateisterna är försvinnande få i
    USA om man jämför med den här bilden.

  531. Det finns lite olika siffror på det,
    men...

  532. Den största siffran
    jag har hört är 3 %.

  533. Men om man tittar närmare på det
    så brukar hälften be.

  534. Så det är lite mer komplicerat än
    att bara säga det ena med det andra.

  535. En ganska sen undersökning sa: "Nu är
    det bara 70 % som är kristna i USA."

  536. "Och 22 % tillhör inte nånting!"

  537. Om man tittar närmare så visar det
    sig att de som inte tillhör nåt-

  538. -är de som inte fyller i
    metodist, baptist eller anglikan.

  539. De går till de kyrkor
    som är snabbast växande i USA-

  540. -och det är vad man kallar
    "non-denominational".

  541. Då kryssar man inte i det, men man är
    troende och kanske går varje vecka.

  542. Jag har sett att
    en del svenska tidningar-

  543. -inte riktigt har sett hela bilden
    eller förstått hela bilden.

  544. Så! Ungefär 160 miljoner
    går regelbundet i kyrkan-

  545. -om vi har samma mätinstrument
    som i Sverige. 160 miljoner.

  546. Det är klart, återigen, att det
    påverkar hur folk tänker och röstar.

  547. Då kommer vi till valet. Jag tar
    nån minut om det, om det är okej.

  548. Det är ju, med den här bakgrunden,
    egentligen ganska underligt-

  549. -att dagens valdebatt
    ser ut som den gör.

  550. Alltså hjältarna bland republikanerna
    är ju Reagan-

  551. -och så vidare, och sen går man
    tillbaka till Jefferson.

  552. Ja, kanske mer Lincoln. Lincoln
    var ju republikan. Sen Washington.

  553. Och så är det så annorlunda i dag.
    Varför det?

  554. Egentligen skulle jag lämna det till
    Gaston, men jag säger nåt hastigt.

  555. Det mest frapperande är att det är så
    många som inte gillar kandidaterna.

  556. Det är ingen hjälte.
    Det finns inga hjältar.

  557. Det finns många antihjältar. Därför
    blir det här valet ett anti-val.

  558. Den som ogillas minst
    kommer att vinna...

  559. ...mer än den som gillas mest,
    om ni förstår mitt sätt att tänka.

  560. Många av de där 80 miljonerna
    evangelikalt kristna-

  561. -som kryssar i det
    när man frågar vad man tycker-

  562. -som har blivit väldigt trogna
    republikanska väljare-

  563. -de säger, två av sju grupper säger:
    "Vi gillar inte Trump."

  564. "Vi gillar inte Trump.
    Han är mer en 'player' än 'prayer'."

  565. "Han är mer en 'player' än 'prayer'."

  566. "Men vi kan inte tänka oss
    att rösta på Hillary!"

  567. Och därför blir det väl Trump
    man väljer. Eller stannar hemma.

  568. När det gäller religion
    så har det alltså andra betydelser.

  569. För Trump hänvisar ju i princip...
    Han säger: "Bibeln är viktig."

  570. När man frågade honom vilken bibelbok
    som är viktig hade han ingen susning.

  571. Det är annorlunda. De andra strör
    citat efter sig. Han är annorlunda.

  572. Då brukar man säga att det blir
    personligheterna som blir centrum.

  573. Sakpolitiken läggs lite mer åt sidan.

  574. Det är vad de står för och
    vilka fel eller inte fel som görs...

  575. Alltså ofta felen som betonas.
    Inte sakfrågorna.

  576. Religionen kom upp genom att Trump
    säger nej till muslimsk invandring.

  577. Han har också ändrat sig och tar en
    mer traditionell syn, "pro-life"...

  578. ...approach när det gäller aborter
    och kan vinna röster på det.

  579. Men det är ingen
    man egentligen gillar-

  580. -men kanske ändå
    är beredd att rösta på.

  581. Ja. Jag skulle kunna säga mer
    men tiden springer i väg-

  582. -och jag säger därmed något
    bara till slut.

  583. Varför skiljer sig scenen som då
    är fylld ändå, trots dagens val-

  584. -fylld av religiös retorik?
    Varför är den annorlunda?

  585. Det beror på de tre stora folk-
    väckelserna, de två senaste-

  586. -som gick fram parallellt
    med en sekularisering i Europa.

  587. Det gör en stor skillnad. Man sår
    annorlunda, man skördar annorlunda.

  588. Man har skiljt på kyrka och stat,
    ja, sen 1833 också i alla delstater.

  589. Men man har aldrig skiljt
    på religion och politik.

  590. Från president Truman,
    Eisenhower, Carter och framåt-

  591. -så har vi alltså
    alla presidenter i en tradition-

  592. -där man till och med
    säger sig vara "born again".

  593. Fortfarande säger man varje gång
    man svär "The Pledge of Allegiance"-

  594. -att man är "One nation under God".

  595. Fortfarande när man plockar upp
    vartenda mynt, varenda sedel-

  596. -så står det "In God We Trust".

  597. Man har egentligen aldrig separerat
    religion och politik-

  598. -även om man på federal nivå
    separerade kyrka och stat.

  599. Jag stannar där. Tack.

  600. Svensktextning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Separera religion och politik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

59 procent av alla amerikaner tycker att religion är mycket viktigt, enligt en undersökning. Här berättar Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap, om avgörande beslut i bildandet av den amerikanska nationen som präglar landet än i dag och hjälper till att förstå religionens betydelse inom den amerikanska politiken. Inspelat den 20 september 2016 på Vallabiblioteket, Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Förenta staterna, Religion, Religion och politik, Religionshistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Separera religion och politik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Separera religion och politik

Separera religion och politik

59 procent av alla amerikaner tycker att religion är mycket viktigt, enligt en undersökning. Här berättar Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap, om avgörande beslut i bildandet av den amerikanska nationen som präglar landet än i dag och hjälper till att förstå religionens betydelse inom den amerikanska politiken. Inspelat den 20 september 2016 på Vallabiblioteket, Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Rätten till sin egen död

Att få hjälp att dö är en av de mest kontroversiella frågorna i vårt samhälle. För att inte tala om rätten att ta sitt eget liv. Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet, resonerar kring om det finns en sådan rätt, och vilka andra intressen som den kan stå i konflikt med.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Kvinnan bakom gardinen

I Malmös ortodoxa synagoga sitter kvinnorna bakom ett draperi. Eller på balkongen. Inom judendomen pågår idag en kamp om hur de uråldriga lagarna som Gud gav till Israels folk ska tolkas. Är kvinnan oren när hon har menstruation? Har hon rätt att hålla i den heliga skriften?

Fråga oss