Titta

UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Om UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

På vilket sätt kan vårt kulturarv bidra till samhällsutvecklingen? Föreläsningar och samtal från Riksantikvarieämbetets höstmöte 2016. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen: Utmaningar i det digitala samhälletDela
  1. Det är mediehusens produkter vi
    ska bevara. Inte bloggar och sånt.

  2. Eller memer som cirkulerar på nätet.
    Trots att detta också är kulturarv.

  3. I dag lever vi till stor del
    i en digital verklighet.

  4. Vem som helst, praktiskt taget,
    kan kommunicera, dela information-

  5. -nätverka och göra business
    genom digitala kanaler.

  6. Vi ska prata lite kring
    vad det här innebär-

  7. -för våra mellanmänskliga kontakter,
    men också för kulturarvssektorn.

  8. Hur kulturarvssektorn
    kan behöva förändras för att möta-

  9. -den explosiva digitaliseringen.

  10. Vi har tre experter här på området.

  11. Det är Anna Troberg,
    verksamhetschef på Wikimedia.

  12. Rasmus Fleisher, historiker
    vid Stockholms universitet-

  13. -och David Mothander, som är
    samhällspolitisk chef på Google.

  14. Om du säger det, så.

  15. Expert från Google.

  16. Jag vill fråga er...

  17. Trenden på internet sägs vara att vi
    umgås allt mer med likatänkande.

  18. Har det inte alltid varit så?
    Kan jag få höra nånting från er var?

  19. Är det nån som vill plocka
    första bollen?

  20. Filterbubblor har alltid funnits.

  21. Man umgicks med sitt fotbollslag,
    sina kollegor, grannar.

  22. Dem man tussades ihop med, för att
    man ville eller av praktiska skäl.

  23. Men det blir tydligt på nätet-

  24. -när man systematiskt kan välja hur
    man vill att ens bubbla ska se ut.

  25. Det kanske blev extra tydligt
    nu när det var valtider i USA-

  26. -vilka man sorterar in och ut
    i sin filterbubbla.

  27. Ibland kan det vara bra
    i ren självbevarelsedrift.

  28. Man orkar inte med en del människor
    och åsikter jämt.

  29. Men det blir också farligt när man
    börjar tro att ens filterbubbla-

  30. -är verkligheten, och inte inser
    att det finns andra verkligheter.

  31. Det blir fel att säga att det alltid
    har varit likadant.

  32. Just nu går pendeln i riktning mot
    en slags fragmenterad offentlighet.

  33. Historiskt har det tidigare svängt
    åt ett annat håll.

  34. Samtidigt är det en utveckling-

  35. -som vore svår styra.
    Och åt vilket håll?

  36. Själva överflödet av information
    gör det till en självbevarelsedrift-

  37. -att filtrera den.

  38. Snarare finns det alltid
    en dubbel rörelse.

  39. För varje rörelse mot fragmentering
    finns en rörelse mot gemenskap.

  40. För tio år sen hölls diskussionen om
    "the long tail", den långa svansen-

  41. -där många som en självklarhet
    drog slutsatsen-

  42. -att bara för att man får tillgång
    till mer information-

  43. -kommer toppliste- och
    Blockbusterkulturen att dö ut.

  44. Men det skedde inte,
    utan det blev en dubbel rörelse-

  45. -där dels nischer och små bubblor
    har fått större betydelse-

  46. -men också motpolen: Melodifestivalen
    har fått fler tittare.

  47. Man söker sig till "lägerelden".

  48. Snarare är det väl det som är mitt
    emellan ytterligheterna som minskar.

  49. Man kan se på bokmarknaden.

  50. Varken stor- eller småsäljande böcker
    har fått minskad läsekrets.

  51. Så det är en dubbel rörelse alltid.

  52. Det vi kallar kulturarvssektorn
    kan vara en del av lägerelden-

  53. -eller sökandet efter
    gemensamma referenspunkter.

  54. Jag får spinna lite på det du säger.

  55. Internet är stort,
    och mängden information likaså.

  56. Vi måste hantera all information,
    annars blir den inte nyttig för oss.

  57. Slumpvis presenterad information
    är inte relevant för oss.

  58. Den fyller ingen funktion, och då
    måste vi jobba med relevansbegreppet.

  59. Dels kan nån annan bestämma
    vad som är relevant-

  60. -och så vill vi nog inte ha det.

  61. Dels kan man utifrån den som söker
    fastställa var relevansen ligger.

  62. Det är egentligen
    det enda alternativet.

  63. Eli Pariser, som tog upp
    det här temat med filterbubblan-

  64. -laborerar med lösningen
    att skapa ett ställe-

  65. -där den relevanta
    informationen finns.

  66. Dit man kan gå
    för att undvika filterbubblan.

  67. Men även där måste man avgöra vem
    som bestämmer vad som är relevant.

  68. Så man kommer nog inte undan
    relevansdiskussionen.

  69. Det bästa vore att sammanväga flera
    faktorer, bl.a. individens preferens.

  70. Då landar man i
    en filterbubbladiskussion.

  71. Vi ska inte säga att
    kulturarvssektorn lider av en kris.

  72. Jag ska inte ta de orden i min mun.

  73. Men när vi talar medier
    som informationsföretag-

  74. -mediehus, dagstidningar, talar man
    om en kris, med konkurs i GP o.s.v.

  75. Handlar det om ett mitt emellan...

  76. Är det för att tidningarna är för
    mitt emellan, som Rasmus pratade om?

  77. Jag skulle säga att grundförklaringen
    till dagspressens kris...

  78. -...står här bredvid mig.
    -Det var inte jag!

  79. Jag dömer inte, men i en verksamhet
    som är beroende av annonsintäkter-

  80. -finns det aktörer som är bättre på-

  81. -att rikta reklam till avsedd
    mottagare än dagstidningarna.

  82. Så är det. Google är bättre än
    en dagstidning på det.

  83. Det får konsekvenser som på ett
    eller annat sätt kommer att hanteras.

  84. Jag frågar eftersom jag själv kommer
    från den här krisbranschen-

  85. -som journalist.

  86. Jag har hört en beskrivning
    att varje dag-

  87. -har nån gjort ett relevant urval
    av nyheter som man får hem.

  88. Förarbetet är gjort,
    man behöver inte söka.

  89. Men det finns ingen annonsmarkand
    i det, är det vad du säger?

  90. Ja, väldigt hårddraget är det så.

  91. Jag tror att traditionell media
    tävlar med alternativ media.

  92. Med alternativ media menar jag inte
    bara Avpixlat och sånt-

  93. -utan även det du och jag tittar på
    eller vad vi skriver på Facebook.

  94. Traditionell media har nog inte
    hittat sin roll där.

  95. Man väljer ut nyheter, men tävlar mot
    snabba klick och vinnande rubriker.

  96. Korta texter måste ut fort.

  97. Så när folk söker mer djup i
    traditionell media får de inte det.

  98. Man får ungefär samma sak
    som i en Twitter-feed.

  99. Vad är det då för mening?
    Då tappar folk intresset.

  100. Det är en identitetskris. Hur ska man
    förhålla sig till den "nya" världen?

  101. Historiskt sett är den rätt ny.

  102. Det är en kognitiv läroprocess.

  103. Det är väldigt få år
    vi har haft situationen-

  104. -där ljud, bild, video, text
    konsumeras via samma lilla manick.

  105. Det är inte förvånande att det tar
    tid att hitta sätt att hantera det.

  106. Vi är bara i början av början.
    Google är arton år gammalt.

  107. Det är bara de sista åren jag sett
    en explosionsartad utveckling.

  108. Vi tror att om fem år kommer hela
    världen vara täckt av internet-

  109. -via luftballonger,
    solcellsdrivna flygplan.

  110. Alla kommer att ha internet.

  111. Smartphones som kostar jättemycket
    säljs i Indien nu för 50-70 dollar.

  112. Vi kan ha åtta miljarder konsumenter
    av ljud, bild, kultur på nätet.

  113. Det ställer om allt.

  114. I mediadiskussionen kan vi se
    att det gick väldigt snabbt-

  115. -och det blev stora förändringar
    i deras bokslut.

  116. Nu ses mer en ömsesidig förståelse
    för att skapa ett ekosystem-

  117. -där kvalitetsjournalistik
    har relevans.

  118. Har det relevans går det att skapa
    ett format folk vill betala för.

  119. Vi är på väg uppåt, men kom ihåg
    det korta tidsperspektivet.

  120. Vi har ganska lång tid framöver
    som vi ska hantera.

  121. Så man ska vara försiktig med
    att dra för stora växlar på det.

  122. Alla kan kommunicera.

  123. Dagstidningskrisen har vi pratat om.
    Urvalsfunktionen där.

  124. Vi kan skapa våra egna kontakter. Vi
    kan skapa egna bloggar, egna nyheter.

  125. Alternativa mediasajter
    har också växt.

  126. Men vi gör detta inom
    en kommersiell bubbla till viss del.

  127. Facebook är ändå inom en
    företagslösning och en annonsmiljö.

  128. Hur fria är vi egentligen där?

  129. Har inte bara en annan aktör
    tagit informationsmonopolet?

  130. Den bubblan finns. Man kan inte
    ignorera Google, Facebook, Twitter.

  131. Men det finns andra aktörer. Som
    Wikimedia, en ideell organisation.

  132. Vi jobbar framför allt med Wikipedia.

  133. På Wikimedia Commons lägger många
    museer och bibliotek ut material.

  134. Där hamnar man inte i betalbubblan.

  135. Den informationen läggs ut fritt
    för att spridas vidare.

  136. Det är en modell
    som nog har framtiden för sig-

  137. -just när internetanvändandet
    kommer att växa så explosionsartat.

  138. Jag ställer frågan till dig också,
    David.

  139. Jag tolkade det som att jag
    skulle berätta hur onda Facebook är.

  140. Du ska berätta hur onda Google är.

  141. I det här ekosystemet
    som håller på att växa fram-

  142. -finns det hos oss
    en stor förståelse för-

  143. -att ett internet med bara Google
    inte blir så spännande.

  144. Vi jobbar med tidningar
    i Digital News Initiative-

  145. -för att skapa nya affärsmöjligheter.

  146. Inom kulturområdet har Google startat
    Google Cultural Institute i Paris.

  147. Lite som du sa.

  148. Vi arbetar med museer för att länka
    våra plattformar och deras innehåll.

  149. Det är ett väldigt spännande spår.

  150. Har du svarat på frågan
    kring det här med sökkriterierna?

  151. Om jag går in som jag brukar surfa
    på internet och söker i er sökmotor-

  152. -får jag olika svar beroende på
    hur mina mönster ser ut.

  153. Du får till viss del olika svar,
    men inte så mycket som du nog tror.

  154. Du och jag får nog ganska lika svar.

  155. Det är inte du som är mest intressant
    utan det är hur frågan är formulerad.

  156. Merparten av svaret formas av
    hur frågan är formulerad.

  157. Vissa delar i din sökhistorik
    kan vara relevant-

  158. -men det är mer intressant var du är.

  159. Om du söker en restaurang är det bra
    att veta var du är.

  160. I Googles sökmotor är betydelsen av
    din profil inte så stor som du tror.

  161. Om du söker som en icke-inloggad
    Google-användare men från en dator-

  162. -vet vi vilken dator det är, men den
    sökhistoriken används bara 180 dagar.

  163. Så sökhistoriken är inte så viktig
    för att skapa relevans.

  164. -Var det ett svar?
    -Ja, jättebra.

  165. Det är intressant.

  166. De två nyckelbegreppen här är
    uppenbarligen relevans och ekosystem.

  167. Vi bör diskutera dem,
    vad de innebär och kan innebära.

  168. Om man pratar om ekosystem...

  169. Det som har skett med nätet de
    senaste tio åren är en rörelse mot-

  170. -lite mer av monokultur.

  171. Då pratar jag inte om dominerande
    företag, utan dominerande gränssnitt.

  172. Ta mitten av 00-talet, när Wikipedia
    och bloggosfären slog igenom.

  173. Då var det en lite mer
    vildvuxen flora-

  174. -av olika sätt att orientera sig.

  175. Wiki-formatet var nytt.
    YouTube kom då.

  176. På 10-talet finns det egentligen
    två logiker som dominerar.

  177. Det ena är sökrutans logik där man
    skriver ner det man vill åt.

  178. Det andra är flödeslogiken där man
    inte behöver formulera nåt i förväg.

  179. Det är den som finns på Facebook,
    Twitter, Spotify, YouTube-

  180. -som har gått mer och mer mot att man
    ska kunna luta sig tillbaka-

  181. -och få det serverat på löpande band,
    vilket ofta är jätteskönt.

  182. Men det är i den flödeslogiken som vi
    har den hårda personaliseringen.

  183. Google Sök är mer av en gemensam
    referenspunkt fortfarande.

  184. Men just i detta är det viktigt...

  185. När man tänker på de här
    två huvudsakliga gränssnitten-

  186. -är ju Wikipedia superviktigt,
    för det står utanför det.

  187. Där har vi en old school hypertext-

  188. -där man kan orientera sig
    från ett håll till massa olika håll.

  189. Ingen reklam.

  190. Ett ekosystem är inte bara att sträva
    efter en mångfald av aktörer-

  191. -utan också av sätt
    att orientera sig.

  192. Kulturarvsinstitutioner får inte bara
    kasta sig in i de gränssnitt-

  193. -som för tillfället
    råkar vara dominerande.

  194. De kommer antagligen förändras.

  195. Kulturarvsinstitutioner,
    eller det kan vara museer-

  196. -kan liksom mediehus,
    och myndigheter-

  197. -förefalla klumpiga
    i det här digitala landskapet.

  198. Hur ska man formulera sin strategi?

  199. För några år sen var det vanligt-

  200. -att man kanske slog sig ihop
    och byggde egna system-

  201. -och väntade på att folk
    skulle komma till ens hemsida.

  202. Men det räcker inte, för det är svårt
    att få folk till en hemsida.

  203. Lägg hellre ut det nånstans
    där många redan är.

  204. Om vi talar om stora
    bildmängder data-

  205. -används ofta Wikimedia Commons.

  206. Det används av British Library,
    Rijksmuseum i Amsterdam.

  207. Allt fler stora aktörer kommer dit.

  208. Till Wikidata kommer det också
    fler och fler.

  209. Det är öppna plattformar, bra och
    solida ställen dit folk ändå kommer.

  210. Man slipper jaga in folk till
    sin hemsida för folk är redan där.

  211. Om man vill se varifrån nåt kommer
    kan man klicka sig vidare.

  212. Livrustkammaren har lagt ut bilder
    som har fått miljontals visningar.

  213. Det hade de inte fått på sin hemsida.

  214. Det är viktigt att tänka att man
    måste släppa iväg sina bilder.

  215. Om man kan det,
    beroende på licensiering.

  216. För det kommer tillbaka,
    det försvinner inte.

  217. Man gör det fritt
    och sen kommer det tillbaka.

  218. Det är bättre än att hålla på det
    för att folk ska hitta det.

  219. Släpp det fritt.

  220. Bara en väldigt praktisk fundering.

  221. I Sverige söker vi på Google
    50-55 miljoner gånger per dag.

  222. Mer än hälften av sökningarna
    kommer från mobiltelefoner.

  223. Man måste förbereda sig på att folk
    konsumerar även kultur från mobilen-

  224. -och inte från de stora skärmarna.

  225. Det följer med i nästa reflektion,
    lite av det du säger.

  226. Man måste fundera igenom på vilka
    kanaler och forum målgruppen finns.

  227. Det går att hitta dem.
    Och angående att släppa det fritt.

  228. Vår Google Art-plattform
    samarbetar bl.a. med Livrustkammaren.

  229. Museerna äger allt innehåll,
    och det har visat sig vara avgörande.

  230. En jättestöttesten
    har varit upphovsrätten.

  231. Museerna får typiskt sett visa sånt
    där konstnärerna lever.

  232. Arvingarna vill sen ha betalt.

  233. Sen efter tillräckligt många år får
    det visas igen. Där finns ett glapp.

  234. Därför har det varit viktigt att
    hitta en upphovsrättslig lösning.

  235. Just upphovsrätten har halkat efter.

  236. Den är inte anpassad efter
    den digitala verkligheten.

  237. Där pågår ett arbete både i Sverige
    och i EU. Det går långsamt.

  238. Man får försöka förbättra den och
    uppdatera den till dagens verklighet.

  239. Men trots hur upphovsrätten ser ut
    i dag finns det mycket man kan göra.

  240. Många museer, bibliotek och arkiv har
    material som de faktiskt får släppa.

  241. Men man har varit lite rädd
    för att göra det.

  242. Men när man pratar om samlingen, hur
    gammal den är, varifrån den kommer-

  243. -visar det sig ganska ofta
    att man får släppa det fritt.

  244. Jag är glad att det finns museer
    som har vågat testa gränserna.

  245. Vid klagomål har man tagit ett steg
    tillbaka, men inte stoppat arbetet.

  246. Man provar sig fram. Det är viktigt
    att så många som möjligt gör det.

  247. Finns det några faror i det här?
    Några fallgropar?

  248. Just för kulturarvsinstitutioner-

  249. -att ge sig in
    i digitaliseringens värld.

  250. Det är nödvändigt
    att jobba med digitalisering.

  251. Dels tillgängliggöra material-

  252. -men också hur man visar upp
    materialet på plats.

  253. Vidga ramarna för vad man gör.

  254. Inget hindrar att man använder
    mobiltelefon på museet.

  255. Om man inte använder digitaliseringen
    halkar man efter.

  256. Människors relation till sin historia
    och sina rötter är enormt viktig.

  257. Om man inte har en känsla av
    var man kommer från och var man står-

  258. -förlorar man fotfästet
    och hamnar lätt snett.

  259. Vi ser ju i samhället hur det går när
    man får en skev bild av historien.

  260. David, kör du först.

  261. Om man släpper ut sitt innehåll på
    nätet, vem ska kurera innehållet?

  262. På Google Art Plattform
    gör museerna själva det-

  263. -vilket ger dem kontroller över
    hur materialet presenteras.

  264. Men vad händer om jag låter
    nån annan kurera innehållet?

  265. Nånstans kan vi ta ett föremål
    och digitalisera det-

  266. -så att det liknar
    den fysiska världen.

  267. Men kan man göra det ännu större?

  268. Hur utvecklar vi konst i den digitala
    kontexten så att det blir mer?

  269. Där är det spännande
    att låta andra kurera och mixa.

  270. Där skulle jag nog vilja be er
    att utmana er nyfikenhet.

  271. -Då måste man våga släppa kontrollen.
    -Ja. Det finns forum där man kan det.

  272. Vissa museer har släppt kontrollen
    för att se vad som kommer ut av det.

  273. En fallgrop kan vara att det är för
    lätt att tänka att digitalisering-

  274. -bara handlar om tillgängliggörande.
    "Vi digitaliserar och kastar ut det."

  275. Det är självklart, men det är inte
    hela bilden. Det finns fler sidor.

  276. Det finns ett kulturarv
    som alltid har varit digitalt-

  277. -men som i hög grad inte dokumenteras
    eller sätts i sammanhang.

  278. Jag är lite involverad i forskarrådet
    på Kungliga biblioteket.

  279. Där diskuterar vi de här frågorna
    ganska mycket.

  280. Som den nya e-pliktlagen,
    vad som ska bevaras och inte.

  281. Det har varit svårt
    att skapa direktiv-

  282. -till den institutionen.

  283. Det landade i en traditionell idé-

  284. -om att mediehusens produkter
    ska bevaras-

  285. -inte bloggar,
    alltså alternativmedier-

  286. -eller memer på Twitter,
    trots att detta också är kulturarv-

  287. -som snabbt blir historiskt
    och försvinner bort.

  288. Det skulle vara viktigt
    att prata mer om-

  289. -hur vi bevarar den typen av digitala
    kulturarv och gör det begripligt-

  290. -så att vi kan förstå till exempel
    dagens politiska situation.

  291. Det finns en sketch
    om mannen som skriver ut internet.

  292. Han får panik över att allt
    kommer att försvinna.

  293. Allt kan inte hänga på att Kungliga
    biblioteket lagrar allt i sina valv.

  294. Det behövs många sätt att jobba
    med kulturarvet.

  295. Inklusive i samråd med olika
    underifrån-initiativ-

  296. -föreningsliv, lokala initiativ,
    där människor är intresserade av-

  297. -att dokumentera saker och skapa
    sammanhang i den nära historien.

  298. Ett samspel mellan såna initiativ
    och de officiella institutionerna.

  299. Om man bara sparar
    de traditionella mediakanalerna-

  300. -och inte allt det andra,
    som bloggar och Twitter-

  301. -ger det en haltande bild
    av verkligheten.

  302. Så det är viktigt att ha
    nån sorts plan för det.

  303. Det finns en Street View. Google har
    fotograferat alla gator i världen.

  304. Det är en tredje virituell version
    av världen vi lever i.

  305. Vi måste av lagstiftningsskäl radera
    de bilderna, och sen fylla på nya.

  306. Men det skulle kunna ge en möjlighet
    att ge sig tillbaka till vår samtid-

  307. -och vandra omkring inuti den.
    Problemet är lagstiftningen.

  308. Den har inte riktigt hängt med. Det
    är synd att vi inte kan spara det.

  309. Som historiker
    blir jag genast entusiastisk.

  310. Att om tio år kunna gå tillbaka
    och forska på Street View-materialet.

  311. Det skulle du vilja? Jag med.

  312. Hur skulle det kunna gå till?

  313. Vi har centrala lagstiftningar i form
    av upphovsrätt och integritetslagar-

  314. -som är nödvändiga, men inte
    anpassade till den tid vi lever i.

  315. Det är typiskt att vi ser gamla
    institutioner och affärsmodeller-

  316. -som utsätts för påfrestningar av det
    nya. Där är lagstiftningen långsam.

  317. Nu får vi en ny
    integritetslagstiftning i Europa-

  318. -men den tar nog inte höjd
    för detta heller.

  319. Lagstiftningen behövs, men man bör
    tänka på, speciellt från kulturhåll-

  320. -vad man behöver för att kunna visa
    det man vill.

  321. Vi hade en diskussion här tidigare
    om relevans och identitet.

  322. Finns det nånting i hur...

  323. Förändras informationen på nåt sätt
    när den når det digitala?

  324. Själva formen.

  325. Exempelvis när analog information
    transformeras till digital.

  326. Händer nånting med kulturarvet
    i den förflyttningen?

  327. Ja.

  328. Det kanske var luddigt formulerat.

  329. Vissa saker lämpar sig
    mer eller mindre för digitalisering.

  330. Att skanna in en bild eller text,
    visst.

  331. I vårt projekt
    Kopplat öppet kulturarv-

  332. -samlar vi in bilder och metadata
    om hotat kulturarv i världen.

  333. Det är ofta byggnader, skulpturer,
    stadsmiljöer som Palmyra.

  334. De sakerna har försvunnit
    väldigt nyligen.

  335. Även om vi har flera tusen bilder
    på det här är det aldrig samma sak-

  336. -som det man en gång hade.

  337. Men samtidigt är det bättre
    än att inte ha nåt.

  338. Kulturarv hotas hela tiden,
    dels av såna som förstör kulturarv-

  339. -men också miljöförstöring och tidens
    tand. Man kan inte spara allting.

  340. Även om digitalisering inte alltid är
    ett hundraprocentigt alternativ-

  341. -är det bättre än ingenting.

  342. Där finns det stor anledning
    att jobba med de sakerna-

  343. -även om hundra bilder på templet
    inte är samma sak som själva templet.

  344. Men det är bättre
    än att inte ha nånting.

  345. Hej. Torsten Hökby,
    Riksantikvarieämbetet.

  346. En liten fråga om potentialen. Saker
    skalar sig i den digitala världen.

  347. Ponera att jag har ett litet museum
    som om fem år har 10 000 besökare.

  348. Om jag satsar på digital hantering
    av min information-

  349. -hur många besökare digitalt
    talar vi om?

  350. Ni har arton års historia om
    hur tillväxt ser ut.

  351. Varför ska vi göra det?

  352. Hos oss har Livrustkammaren lagt ut
    väldigt många bilder.

  353. De har valt vilka bilder de har
    lagt ut, men det är väldigt mycket.

  354. De har lagt ut så mycket som möjligt
    och så får folk välja vad de vill ha.

  355. Jag minns inte
    hur många som har tittat på bilderna-

  356. -men senast hörde jag att det var
    över 20 miljoner människor.

  357. Över 20 miljoner är ganska mycket-

  358. -om man tänker att de skulle ta sig
    till Stockholm och Livrustkammaren.

  359. De flesta skulle inte göra det, men
    de har fått ta del av samlingarna.

  360. Om man lägger ut intressanta saker-

  361. -och intressanta saker har ni alla
    om ni jobbar på museum-

  362. -hittar folk det
    och det skalar ganska fort.

  363. Får jag svara? Inför Google Culture
    Institute pratade vi med museer.

  364. En invändning vi fick
    var att man var orolig att-

  365. -den digitala accessen
    skulle minska biljettintäkterna.

  366. Men det är tvärt om. Tillgängligheten
    på internet har blivit en drivkraft.

  367. Vi ser tydligt ökade tillströmningar
    till de fysiska museerna.

  368. Det finns en win win i det här.

  369. Vårt kulturinstitut i Paris,
    Google Culture Art-

  370. -har 40 miljoner unika besökare
    varje år.

  371. Och det ökar ju fler museer
    vi får ombord.

  372. Det är riktigt stora siffror.

  373. Man behöver inte enbart tänka
    att resultatet ska ske-

  374. -i form av ökat digitalt besöksantal.

  375. I två, tre steg framåt kan en sån
    digital satsning också ge resultat-

  376. -som kommer tillbaka
    i det fysiska museirummet.

  377. Det kan etablera samarbeten med
    besläktade museer i andra länder.

  378. Att tänka internationellt
    i en gemensam digital satsning-

  379. -som sen resulterar i utställningar-

  380. -som annars inte hade kommit till.

  381. Vi jobbar med Wikipedia,
    tillsammans med skolor och museer.

  382. När det finns bra bildmaterial lägger
    folk in det i Wikipedia-artiklarna.

  383. Om man vill att det ska finnas bra,
    välillustrerad information-

  384. -är det en bra väg att få ut
    bra bilder som är fria att använda.

  385. Då händer saker av sig själv. Sen kan
    man alltid hjälpa dem på vägen.

  386. Vi digitaliserade Dödahavsrullarna.

  387. Efteråt såg vi att en stor del av
    besökarna kom från muslimska länder-

  388. -som inte har haft tillgång
    till det här.

  389. Man kan nå ut till nya grupper.

  390. Jag hörde ordet "glesbygd"
    i diskussionen tidigare.

  391. Man når en betydligt vidare krets
    med sitt innehåll på nätet-

  392. -än bara de som kan resa till museet.
    Det ska vi inte underskatta.

  393. Speciellt när vi vill ha med kulturen
    i utbildningsperspektivet.

  394. Go for it!

  395. Jag tänker be om ett sista medskick
    från er-

  396. -till kulturarvssektorn...

  397. Eller ja...
    Vi kallar den så, helt enkelt.

  398. Har ni nåt råd som är kort
    och formulerat på 140 tecken?

  399. 140 tecken? - Var inte rädda,
    dela med er av det ni har.

  400. Många är intresserade av materialet
    och vill sprida det vidare.

  401. Testa gränser, fråga dem som redan
    har gjort det eller dem som vet.

  402. Ni kan fråga mig.

  403. Det kommer att hända en massa
    spännande med ert material.

  404. Så våga.

  405. För att delvis upprepa
    det jag redan sagt-

  406. -så tror jag att tillgängliggörande
    och byggande av samlingar i all ära-

  407. -men fundera på
    hur man kan gå vidare-

  408. -och engagera mindre grupper
    av eldsjälar i projekt-

  409. -som handlar om att dokumentera,
    bevara, relatera till historien-

  410. -och på så sätt väcka samtal om
    kulturarvet och historieskrivning.

  411. En praktik snarare än
    att bara bygga arkiv.

  412. -David, du får sista ordet.
    -140, det går inte.

  413. Jag vill se hur vi kan göra
    ännu mer konst ute på nätet.

  414. Att våga gå ut och möta de nya
    innovativa plattformarna.

  415. I Stockholm finns Sup46
    och Epicenter.

  416. Det är unga entreprenörer
    som driver digital innovation.

  417. Jag vill se möten
    mellan traditionella institutioner-

  418. -och den här uppfinnargenerationen.

  419. Jag vill ödmjukt tipsa om
    att söka upp dem-

  420. -och se vad de kan hitta på
    med ert innehåll.

  421. Jag tänker på att skapa
    nya konstverk.

  422. Två medarbetare på
    Riksantikvarieämbetet-

  423. -har röntgat Rauschenbergs get
    på Moderna museet.

  424. De stora turerna där var
    kring upphovsrätten.

  425. Vem får visa konstverket, och hur?

  426. Fast det blev en röntgenbild-

  427. -som de hade jobbat med
    för att få fram olika brott.

  428. Så den blir ju ett nytt konstverk
    i sig, utifrån det gamla.

  429. Där finns mycket att jobba med.

  430. Textning: Maya Danielsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Utmaningar i det digitala samhället

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Digitaliseringen ger praktiskt taget vem som helst möjlighet att kommunicera, dela information och skapa affärer. Här diskuterar Anna Troberg från Wikimedia Sverige, David Mothander från Google och historikern Rasmus Fleischer vår digitala samtid med allt från filterbubblor, alternativmedier och Googles roll. Moderator: Emil Schön. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Digitalisering, Informationsteknik, IT, Massmedia, Sociala medier
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Att engagera sig i kulturarvet

En paneldiskussion om museernas roll i Sverige idag. Ämnen som berörs är allt från normkritik till nationalism och historierevisionism. Medverkande: Birgitta Johansen, länsmuseichef Örebro länsmuseum, Britta Roos, kulturarvsstrateg vid Länsstyrelsen Skåne, och Adam Cwejman, liberal opinionsbildare. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Att göra anspråk på kulturarvet

För hundra år sedan var museer väldigt nationalistiska. Idag har det blivit nästan tvärtom, menar den brittiska sociologen Tiffany Jenkins. Här talar hon om hur historia och kulturarv kan användas i olika värdeskapande syften och hur konflikter kan uppstå över kulturarvets upplevda värde. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Globaliseringens tre kriser

Varför vinner den radikala högern mark i Europa och USA? Dr Cathrine Thorleifsson, Institutionen för socialantropologi vid Oslo universitet, berättar om projektet Overheating. Hon argumenterar utifrån antropologisk forskning att vi måste förstå logiken och attraktionen i konkurrerande berättelser för att kunna underlätta inkluderande förhållningssätt till samtiden och det förgångna. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Utmaningar i det digitala samhället

Digitaliseringen ger praktiskt taget vem som helst möjlighet att kommunicera, dela information och skapa affärer. Här diskuterar Anna Troberg från Wikimedia Sverige, David Mothander från Google och historikern Rasmus Fleischer vår digitala samtid med allt från filterbubblor, alternativmedier och Googles roll. Moderator: Emil Schön. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Vad triggar samhällsengagemang?

Rädda Barnen har bara hälften så många likes på Facebook som hallonlakritsskallen. Betyder det ens något? Författaren och kolumnisten Per Grankvist går på ett humoristiskt sätt igenom engagemanget i historien från efterkrigstiden till idag - från Batman till Robert Putnam och bowling. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Spelifiering som utmaning

Fördelen med spel om hälsa är att man interagerar istället för att hela tiden bli tillsagd vad som är rätt och fel. Spelkonstruktören och professorn Simon Mc Callum berättar. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Att twittra sig in i maktens korridorer

Det är i de sociala medierna som de politiska partierna skall vinna sina väljare. Men hur ska partiledarna komma i kontakt med väljarna och dessutom vinna valet? Vilka partiledare regerar på nätet? Hur bygger de sina relationer? Vi möter mediestrateger som berättar om sociala medier, politik och demokrati.

Fråga oss