Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Socionomdagarna 2016 som hölls den 15-16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016 : Schematerapi - en vidareutveckling av KBTDela
  1. Vilken typ av jobb ska man ha
    om man är narcissist?

  2. President.

  3. Jag heter Poul Perris och jag är
    läkare, psykoterapeut och handledare.

  4. Och även rektor vid Svenska
    Institutet för Kognitiv Psykoterapi-

  5. -som är ett utbildningsinstitut som
    ligger på Sabbatsberg i Stockholm.

  6. Titeln för presentationen
    som ni ser här...

  7. Är det nån av er
    som är bevandrad i filmvärlden?

  8. Är det nån som känner igen citatet?

  9. En del av er
    räcker upp handen eller nickar.

  10. Det var så här att...

  11. Det är ett citat från "Gudfadern".

  12. Hur många av er har sett "Gudfadern"?

  13. Bra, då är jag bland likasinnade.
    En bra början.

  14. Det hade varit tufft för mig annars.

  15. "Gudfadern" handlar om...

  16. I början var det Don Corleone
    som var den stora maffiabossen i...

  17. Ursprungligen från Italien.

  18. Det var flera delar av "Gudfadern",
    och i andra delen-

  19. -så var det sonen till Don Corleone,
    Michael Corleone-

  20. -som hade tagit över
    familjens verksamhet.

  21. Och han försöker...
    Det är ju de som utgör maffian-

  22. -och Michael Corleone försöker
    legalisera familjens affärer.

  23. Han försöker bryta sig loss
    från maffian.

  24. Då finns det...

  25. ...en väldigt citerad passage
    i den här filmen.

  26. Hur många har sett "Sopranos"?

  27. När de har tråkigt så säger de till
    en av karaktärerna: "Do that again!"

  28. Då vill de
    att han ska göra den här scenen.

  29. Det handlar om att så fort han
    försöker ta sig ur maffian...

  30. "They pull me back again."

  31. Det kan man ju tycka är kul,
    och många av er har sett det-

  32. -men det det handlar om
    är att vi människor-

  33. -tenderar till att ibland
    vilja förändra oss.

  34. Vi söker terapi.

  35. Man sitter i ett terapirum
    med en röd, liten lampa-

  36. -och man kanske upptäcker sig själv.

  37. Man kanske får hjälp att komma ner i
    olika symptom. Man kanske har ångest-

  38. -och man får hjälp
    här och nu i rummet.

  39. Men så kliver man ut genom dörren-

  40. -och så går man ut i livet.

  41. Och vad tenderar livet till att
    kunna göra? "It pulls us back again."

  42. Vi har ju hamnat i en situation
    skulle jag säga, och jag...

  43. Nu är det jag som står här - jag ska
    lämna tid efteråt för kommentarer-

  44. -men vi har hamnat i en situation-

  45. -där vi försöker hitta enkla
    lösningar på komplexa problem.

  46. Jag tror att de flesta
    av er som sitter här-

  47. -har haft ångest nån gång i livet.
    Många av er har känt er nedstämda-

  48. -och haft de lidanden och de problem
    som vi människor tenderar att ha.

  49. För vissa hjälper det att läsa en
    självhjälpsbok eller prata med nån-

  50. -men vi har så många medmänniskor
    i samhället-

  51. -som inte har tillgång
    till ett nätverk eller nånting.

  52. Att när man lämnar ett terapirum
    mötas av nånting som hjälper en upp.

  53. Tvärtom har vi etablerat arenor
    runt om oss som drar oss tillbaka.

  54. Jag kommer att prata utifrån en
    terapiansats som heter schematerapi.

  55. Schematerapi
    är en vidareutveckling av KBT-

  56. -som utvecklades av en amerikansk
    psykolog som heter Jeffrey Young.

  57. Det han såg...

  58. Han var skolad både i beteendeterapi
    och kognitiv terapi.

  59. Beteendeterapi hos Wolpe och kognitiv
    terapi hos Aaron Beck i Philadelphia-

  60. -som är
    den kognitiva terapins grundare.

  61. Jeffrey Young såg att många patienter
    blev hjälpta av en kortare ansats-

  62. -där man jobbar
    här och nu och framåt.

  63. Utifrån K:et så tittar man på hur vi
    tänker och tolkar kring oss själva-

  64. -och hur vi kan läsa in
    och övertolka-

  65. -och falla in i olika beteenden
    som kan skapa problem för oss.

  66. Försöker man hjälpa en person att få
    alternativa sätt att se på sig själv-

  67. -så kan man hjälpa en människa att
    ta sig loss ur det man har fastnat i.

  68. Samtidigt så märkte Jeff
    att det var många patienter-

  69. -där det här inte räckte.

  70. Det behövdes nåt mer,
    och det han såg var att...

  71. Tittade man tillbaka i deras liv
    så hade de ända sen de var små-

  72. -antingen känt sig utanför, känt
    sig värdelösa, känt sig misslyckade-

  73. -eller framför allt inte
    känt sig sedda.

  74. Ska vi möta en människa-

  75. -som har levt ett helt liv-

  76. -med känslor av utanförskap, skam-

  77. -svår ångest, missbruksbeteenden...

  78. En rad olika lidanden och problem.
    Om vi tror att vi kan-

  79. -på fem samtal i primärvården
    bryta det här-

  80. -så måste vi fråga oss själva
    vad det är vi tror.

  81. Vi kan ju inte rimligen tro på det.

  82. Samtidigt som det finns en grupp
    av oss som blir hjälpta av det-

  83. -för att vi har fått våra mest
    grundläggande behov tillgodosedda-

  84. -så finns det en parallell grupp
    i samhället som inte har fått det-

  85. -och de hamnar alltid
    mellan stolarna.

  86. Framför allt, om vi tar det här
    citatet som jag hade i början...

  87. Har man ett livssammanhang som drar
    en tillbaka så behöver vi i vården-

  88. -hjälpa varandra. Sitter jag inne
    i ett terapirum med en röd lampa-

  89. -och sen går min patient till
    sin dysfunktionella arbetsplats-

  90. -eller till ett dysfunktionellt
    hemförhållande-

  91. -då måste jag ha vårdgrannar
    att samarbeta med.

  92. Och om jag
    ska kunna samarbeta med vårdgrannar-

  93. -på ett bra och effektivt sätt,
    så behöver vi ha en samsyn-

  94. -kring vad en människa
    behöver i sitt liv.

  95. Och vad är det vi
    utifrån våra olika yrkeskategorier-

  96. -måste försöka bidra med,
    så att vi drar åt samma håll?

  97. Väldigt mycket av vården i dag
    är väldigt fragmenterad.

  98. Patienter hamnar på ställen som inte
    har nån kontakt med nästa ställe.

  99. Det blir i sig nånting som drar
    och håller fast patienten.

  100. Schematerapin erbjuder
    en förståelseram-

  101. -som man kan tillgodogöra sig
    om man så jobbar i socialtjänsten-

  102. -i skolan, inom polisen-

  103. -eller med den faktiska psykoterapin
    i psykoterapirummet.

  104. Det som skiljer schematerapin
    från den mer traditionella KBT:n-

  105. -är att man jobbar med människan
    i ett utvecklingsperspektiv-

  106. -från barndom till vuxen ålder, och
    har således ett mycket större fokus-

  107. -på uppväxtens konsekvenser
    för hur vi fungerar i dag.

  108. Men också vad vi behöver. K:et och
    B:et i en kognitiv beteendeterapi-

  109. -har ingen
    utvecklingspsykologisk teori i sig.

  110. Jeffrey Young såg
    att man behöver vidareutveckla-

  111. -och till de här teorierna som
    förstår hur vi tänker och beter oss-

  112. -behöver ha en utvecklingsram.

  113. Och i tillägg
    till att vi behöver det-

  114. -så behöver vi också kunna hantera
    det mellanmänskliga samspelet.

  115. Om ni tänker er
    att man har en manual-

  116. -för att behandla inom vården-

  117. -så förutsätter ju det-

  118. -att patienten och terapeuten kan
    samarbeta kring det man ska göra.

  119. Har man bara 5-10 gånger på sig måste
    man börja samarbeta ganska snabbt.

  120. Men många av er vet ju om att med
    många patienter vi möter i vården-

  121. -så tar det kanske tio gånger
    bara att få patienten att komma.

  122. Och att patienten inte ska sitta
    helt avstängd känslomässigt.

  123. Eller att patienten bara anpassar sig
    till det du gör, eller tvärtom-

  124. -att den kritiserar dig hela tiden.

  125. Jeff såg att vi måste ha,
    i vår metodik-

  126. -och i vår teori och förståelse,
    nånting för att förklara-

  127. -vad det är som händer i relationen
    mellan mig och patienten.

  128. Det står "transdiagnostisk ansats".

  129. Jag nämnde några diagnoser
    en patient kan ha.

  130. Man kan ha ångest, panikångest,
    social fobi, depression...

  131. Och när vi pratar om
    evidensbaserad terapi, som KBT-

  132. -så är det ofta utprövat
    en metodik vid social fobi.

  133. Problemet många av oss möter
    är att patienten-

  134. -kan ha social fobi
    och panikångest och vara deprimerad-

  135. -och ha lite ätstörning
    och dricker för mycket.

  136. Då har vi en rad olika diagnoser,
    och ska vi då börja tänka:

  137. "Först behandlar vi social fobi,
    sen får nån jobba med ätstörningen"-

  138. -"och nån annan får ta missbruket."
    Alla rycker och sliter i patienten.

  139. Och så ser vi
    vad konsekvenserna blir av det.

  140. Patienterna är kvar i ohälsa.

  141. Det vi behöver göra-

  142. -är att se människan
    utifrån lite andra glasögon-

  143. -än de traditionella
    diagnosmanualerna.

  144. Och se bortom symptomdiagnoser.
    Veta om att patienten har symptom-

  145. -men att se
    hur vi kan möta patienten-

  146. -utan att fastna i ett
    väldigt förenklat diagnossystem.

  147. Jag kommer att gå igenom hur vi
    kan se på våra lidanden och problem-

  148. -utifrån schemateorin,
    som är ett alternativ till det.

  149. Jag kommer att utgå från en bok
    som jag har skrivit-

  150. -tillsammans med en nära vän och
    kollega som heter Carl Gyllenhammar.

  151. Den heter "Schematerapi: en klinikers
    handbok och en terapiberättelse".

  152. Här är fokus på hur man
    behandlar människor som har-

  153. -långdragna
    psykiska lidanden och problem-

  154. -och som inom psykiatrin kan få
    en personlighetsstörningsdiagnos.

  155. Personer vars grundläggande problem
    inte bara är ångesten de haft nåt år-

  156. -eller den sociala osäkerheten, utan
    att livet inte känns meningsfullt-

  157. -och inte har gjort det
    på väldigt länge.

  158. I en del i boken får man följa
    behandlingen av en patient.

  159. Från första till sista samtalet,
    där vi...

  160. Man gör nedslag i terapin
    och följer dialoger-

  161. -där man som läsare ska få känslan
    av att man sitter med och tittar.

  162. Dialogerna varvas med reflektioner-

  163. -som är en handledarens perspektiv
    på vad som pågår i terapirummet.

  164. Varför användes den interventionen?
    Vad finns det för fallgropar?

  165. Vad kan det vara för biverkningar av
    att göra så, eller att inte göra så?

  166. Det som utgör
    den här transdiagnostiken-

  167. -är att vi i grunden tittar på
    hur den människa vi möter-

  168. -får sina mest grundläggande
    känslomässiga behov tillgodosedda.

  169. Man kan lite förenklat säga
    att vara en människa-

  170. -från vaggan till graven-

  171. -handlar om att lyckas balansera-

  172. -jaget med viet.

  173. Hur många av er har barn?

  174. Större delen av er.
    Om ni tänker tillbaka-

  175. -till när ni fick
    barnet eller barnen-

  176. -så vet ni att när barnet kommer ut
    så är det sin egen lilla människa.

  177. Barnet uttrycker sig med
    sitt temperament. Det skriker-

  178. -och gör en rad olika beteenden
    och känslomässiga reaktioner.

  179. Det har sin egen genetik
    och sin egen temperamentsprofil.

  180. Så det finns ett litet jag.
    Samtidigt så tror jag ni alla kan se-

  181. -vad som skulle hända
    om ni lade barnet i en korg-

  182. -och ställde ut det i skogen.

  183. Vad händer med barnet? Barnet dör.

  184. Varför dör barnet? För att samtidigt
    som barnet är sitt eget lilla jag-

  185. -så är det villkorslöst
    behövande av ett vi-

  186. -för att kunna primärt överleva.

  187. Men också för att kunna utvecklas
    och mogna psykologiskt.

  188. Det är nånting
    som följer oss hela livet.

  189. Jag behöver få känna att jag är
    min egen. Att jag är kompetent-

  190. -att jag klarar själv, men också
    att det finns nån att luta sig mot-

  191. -om jag hamnar i svårigheter.
    Och vi brukar ofta...

  192. Många pratar
    om behovet av en anknytning.

  193. En del tänker att anknytningar
    är nåt som händer när man är barn.

  194. Sen går man vidare.

  195. Men en trygg anknytning är nånting-

  196. -som vi människor behöver hela livet-

  197. -för att främjas i ett känslomässigt
    välbefinnande och i hållbarhet.

  198. Ni kan tänka er att man kan ställa
    vuxna anknytningsfrågor.

  199. Om jag skulle fråga er:

  200. Tänk er att det skulle hända
    nåt riktigt hemskt just nu.

  201. Att du fick ett meddelande om
    nånting, och du hade ingen lösning-

  202. -och blev jätteorolig.

  203. Vem skulle du kontakta?

  204. Tänk efter en stund. Vem skulle du
    kontakta om det hände nåt hemskt?

  205. Och om du kontaktar personen
    som du tänker på...

  206. Kommer du över huvud taget på
    nån som du kan kontakta?

  207. Eller sitter du och tänker
    "Inte den, inte den..."

  208. För hittar du ingen-

  209. -då har du ingen bra anknytning
    i dag.

  210. Mens säg att ni hittar en person
    som ni skulle kunna ringa.

  211. Nästa fråga är:
    Vad skulle han eller hon göra?

  212. Hur skulle han eller hon bemöta dig?

  213. Skulle han eller hon lägga ifrån sig
    allt och ge dig full uppmärksamhet?

  214. Eller skulle personen säga: "Vad
    är det nu då? Sluta med det där!"

  215. "Jag är upptagen. Hör av dig sen."

  216. Tänk själva på
    hur ni svarar på den frågan.

  217. Först får ni veta om ni har en
    anknytningsperson. Sen får ni veta-

  218. -vilken kvalitet det är
    på din anknytning i dag.

  219. Om ni nu sitter och känner er
    som små stålmän eller stålkvinnor-

  220. -och tänker: "Jag behöver inget sånt
    där känslotjafs. Jag klarar mig."

  221. Just nu kanske det går bra på jobbet.

  222. Ni är mitt i karriären,
    ni har hälsan i behåll.

  223. Men lugn, det går över. Det gör det.

  224. Ni blir av med jobbet, ni kommer
    att bli stekta av er partner.

  225. Jag har sett det så många gånger.
    Det händer hela tiden.

  226. Och då... Eller...

  227. Nåt som ofta händer, tyvärr...
    Många av er har barn.

  228. Nåt av era barn kommer att få
    stora problem. Problem i skolan.

  229. Bli mobbade. Och från
    att allt flöt så jäkla bra-

  230. -så vill du verkligen
    ha nån att vända dig till.

  231. Så det här med att vi människor är
    behövande från vaggan till graven-

  232. -och att vi behöver
    känna oss trygga i ett jag-

  233. -och inkluderade och trygga i ett vi-

  234. -det är det som är psykiskt
    välbefinnande och psykisk hälsa.

  235. Jag har jobbat länge med psykoterapi,
    och jag har aldrig nånsin-

  236. -träffat en patient som har känt sig
    trygg i sitt jag och trygg i viet.

  237. För är du det så är du inte längre
    en patient inom psykiatrin.

  238. Då kan man försöka se vad det är
    vi behöver som människor-

  239. -för att vi ska vara trygga
    i ett jag och i ett vi.

  240. Jo, vi behöver
    en känslomässig kontakt-

  241. -och det är det vi kallar anknytning.

  242. Den där frågan jag ställde. Men det
    räcker inte att det finns nån där-

  243. -utan vi behöver empati.

  244. Empati är att nån annan människa-

  245. -lever sig in i
    hur det är att vara jag.

  246. Nåt oerhört grundläggande
    för oss människor-

  247. -är behovet
    att vara sedda och förstådda.

  248. Återigen, i parterapi
    eller relationskonflikter...

  249. Två personer som båda känner sig
    sedda och förstådda av den andra-

  250. -ja, då kanske man upptäcker att
    man inte passar ihop av andra skäl.

  251. Men man är inte i konflikt.

  252. Vi behöver kärlek, och här kommer det
    som är så himla svårt-

  253. -för många av de vi möter i terapin.

  254. Det är ju en sak att jag är hel och
    ren och att jag har mat på mordet.

  255. Att en förälder skjutsar mig till
    träningen, att det är nån som...

  256. ...ser till så att jag har
    tillräckligt med vinterkläder.

  257. Det är en annan sak att känna att det
    finns nån som genuint älskar mig-

  258. -och bryr sig om mig, och lever man
    ett liv där man inte har-

  259. -nån som tycker om en, då är ju det
    nånting som man saknar i livet.

  260. Och det går inte att med
    en självhjälpsbok lösa det.

  261. I en självhjälpsbok kan du gå från
    att se "Jag känner mig oälskbar"-

  262. -eller så har jag en sån övertygelse,
    och så läser jag en självhjälpsbok-

  263. -och ser: "Du fick
    så lite kärlek när du var liten"-

  264. -"och du tolkar det som
    att det hade med dig att göra"-

  265. -"men det var dina föräldrar som
    var dåliga på att visa dig kärlek."

  266. "Det låter ju rimligt och klokt."
    Då går jag från att känna mig...

  267. I stället för att känna mig oälskbar
    kan jag då få övertygelsen-

  268. -att jag faktiskt är älskbar.

  269. Problemet är bara
    att jag inte känner mig mer älskad.

  270. För att känna sig älskad
    måste man få kärlek.

  271. Frågan är hur mycket kärlek
    du ger dina patienter?

  272. Dina medmänniskor.

  273. En del har det i sitt liv
    i olika nätverk, men många har noll.

  274. Då är frågan: Hur kan man inom vården
    vara kärleksfull mot de man möter?

  275. Det kan ställa till problem,
    det här med att jobba i vården.

  276. Sen behöver vi
    känslomässig vägledning.

  277. Det räcker inte bara med kärlek.

  278. Det räcker inte att sitta i mormors
    knä, och mormor doftar så där sött-

  279. -och man sitter och känner
    på gäddhänget-

  280. -och hon frågar om man vill ha O'boy,
    och det vill man gärna ha.

  281. Har ni haft en klump i magen nån
    gång? Man har en klump i magen-

  282. -och så får man lite O'boy och sitter
    i knäet. Vad händer med klumpen?

  283. Den smälter, eller hur?
    Är inte det lösningen på allt?

  284. Nej, det är inte det. För vad händer
    när mormor måste göra nåt annat-

  285. -och jag går in i mitt lilla pojkrum?
    Vad händer efter en stund?

  286. Har ni kissat på er nån gång? Det är
    varmt i stunden, men blir kallt sen.

  287. Jag blir beroende
    av det där gäddhänget.

  288. Jag blir beroende av den där syrliga
    Kungen av Danmark-doften.

  289. Jag behöver den där varma och fina
    stunden med kärlek och omsorg-

  290. -men jag måste också få nån
    som vägleder mig i klumpen.

  291. För om klumpen
    handlar om faktiska problem-

  292. -att jag blir mobbad i skolan
    eller att storebrorsan tykar mig-

  293. -eller att mamma och pappa bråkar,
    och så får jag O'boy hos mormor-

  294. -och det känns skönt en stund,
    men jag måste ju få vägledning.

  295. Vad är det jag känner?
    Nån måste leva sig in vad jag känner-

  296. -och hjälpa mig att sätta ord på
    det jag känner, så att jag själv...

  297. Det är det som är en trygg och bra
    anknytning med kvalitet.

  298. Det som händer i ett sånt samspel,
    där nån känslomässigt vägleder mig-

  299. -är att min lilla hjärna... Det bar
    sprakar i huvudet på ett litet barn-

  300. -när det blir myelinisering av nerv-
    ändar. Neurala nätverk och synapser.

  301. Det som händer
    är att barnet lär sig i samspelet-

  302. -när man har nån som lyssnar
    på klumpen, tycker om klumpen-

  303. -vägleder klumpen, sätter ord på den.
    Det lilla barnets hjärna-

  304. -de högre kortikala funktionerna -
    lär sig att knyta an till klumpen.

  305. En trygg anknytning med omgivningen-

  306. -gör så att jag lär mig
    att knyta mig an till mig själv.

  307. Och då blir jag en person som när jag
    hamnar i känslomässiga svårigheter-

  308. -vet hur man lyssnar empatiskt,
    hur man vägleder sina känslor-

  309. -och hur man kan bete sig-

  310. -för att saker och ting ska ändra sig
    på ett gynnsamt sätt.

  311. Men växer man upp i en miljö där
    man inte har nån som gör det här-

  312. -så får man rationalisera bort
    klumpen. Den är ju bara ett otyg.

  313. Jag kanske spelar hockey i stället.

  314. Idrott är ett ganska bra sätt
    att distrahera en klump.

  315. Eller är det nån
    som har tittat på Netflix?

  316. Vad gör ni när avsnittet är slut?

  317. Om ni har det jobbigt på jobbet
    eller om det är bråkigt hemma.

  318. Man tar nästa.
    Och vad gör du när hela säsongen...

  319. När säsongen av "Game of Thrones"
    är slut.

  320. Har ni sett "Breaking Bad"?

  321. Man messar en polare.
    "Vet du nån bra serie?"

  322. Det finns många sätt att distrahera
    sig från att behöva ta tag i klumpen.

  323. Ni förstår principen. Det är det vi
    måste titta på med våra patienter.

  324. I stället för att fastna i diagnoser,
    så lyssna...

  325. Ångesten
    är ju ett symptom på nånting.

  326. Lite förenklat är ångest
    som ett trassligt nystan.

  327. Det är odifferentierade känslor.

  328. Om nån börjar lyssna på ångestklumpen
    och börjar sätta ord på den-

  329. -så märker du att i klumpen så finns
    en känsla av att vara utanför-

  330. -en känsla av att vara ensam,
    en känsla av att vara värdelös.

  331. Och har du de där små orden
    på vad klumpen...

  332. Är det utanför jag känner mig,
    som ger mig den där oron...

  333. Jag frågar er retoriskt:

  334. Om man känner sig utanför,
    vad behöver man då?

  335. Jo, man behöver inkluderas. Vad kan
    jag göra för att inkludera mig?

  336. Känner jag mig värdelös och skamsen,
    vad behöver jag?

  337. Jag behöver acceptans och få veta
    att jag duger som jag är.

  338. Känner jag mig misslyckad så behöver
    jag vägledning i att bemästra nåt.

  339. Om jag bara har ångest, utan att
    nån förstår vad den handlar om-

  340. -så är jag ju fast i det.

  341. Så frågan är hur mycket vi i vården
    lyssnar empatiskt på patienten-

  342. -utifrån patientens liv,
    och patientens uppväxt?

  343. De som söker terapi...

  344. ...upplever oftast
    nån form av lidanden och problem.

  345. Det har blivit skillnad de senaste
    åren. Folk googlar och säger:

  346. "Jag har det här OCD." Sen när
    man hör lite grand visar det sig-

  347. -att det snarare låter som en social
    fobi. De hade sett fel på sajten.

  348. Vi måste ju se bortom det.

  349. Vad menar vi med lidande? Ur det
    perspektiv som jag nu pratar om-

  350. -vad menar vi med lidanden?
    Det är ju vad vi upplever och känner.

  351. Att vi kan känna oss övergivna.
    Vi kan känna en kronisk tomhet.

  352. Skam, misslyckande, utanförskap.
    Det är lidandet.

  353. Och hur konceptualiserar vi det?
    Hur begripliggör vi det?

  354. Jo, behov som frustreras eller kränks
    när jag växer upp-

  355. -ger oss känslomässiga sår.

  356. Och om de här såren av olika
    anledningar kvarstår i livet-

  357. -så utvecklar vi manifesta lidanden.

  358. Och så den andra aspekten -
    vad menar vi när vi säger problem?

  359. Det är hur vi relaterar till andra
    och vad vi gör - våra beteenden.

  360. Att vi anpassar oss, förhäver oss
    eller att vi har olika vanor.

  361. Vi pratade nyss om Netflix.
    Är det ett problem?

  362. Det beror på. Man får titta på
    Netflix-tittandet i sitt sammanhang.

  363. Är det farligt om vi fastnar
    i dataspel? Är det ett problem?

  364. I debattprogrammen har man en person
    som tycker att det är livsfarligt-

  365. -och en annan som säger att det är
    helt ofarligt. "Du fattar ingenting."

  366. Då känner många
    att det kanske är lite både och.

  367. Vad händer om du tar bort dataspelet
    från ditt barn?

  368. Räkna med att...
    Eller från din partner.

  369. Ryck ifrån din partner telefonen
    när denne spelar Wordfeud.

  370. Då kan man få en viss abstinens
    och bli förbannad. "Vad fan gör du?!"

  371. Men titta på vad som händer
    om ni fortsätter hålla det borta.

  372. Ett barn som när man tar bort datorn-

  373. -utan att ersätta det med nåt annat
    stimulerande och meningsfullt...

  374. Blir barnet deprimerat
    och isolerar sig-

  375. -då fyllde dataspelandet en funktion.

  376. Det är väldigt stimulerande och
    distraherande att spela dataspel.

  377. I inlärningspsykologiska termer-

  378. -är det både negativt förstärkande,
    d.v.s. det tar bort obehag.

  379. Om jag har det jobbigt i skolan-

  380. -och så går jag går in i dataspelet,
    så försvinner det jobbiga.

  381. Det är också positivt förstärkande.
    Det ger ett välbefinnande.

  382. Jag känner mig duktig.

  383. En del saker som vi sysslar med
    är väldigt beroendeframkallande.

  384. Hur konceptualiserar vi problemet?
    Inlärda strategier-

  385. -i syfte att skydda sår
    från att rivas upp.

  386. Så att spela dataspel...

  387. Om det syftar till...

  388. ...att distrahera mig från klumpen...

  389. ...då är det ett problem.

  390. För det funkar bara på kort sikt.

  391. Det finns så många sätt
    att döva klumpen.

  392. Jag nämnde spel.

  393. Man kan jobba.

  394. Jättemånga dröjer sig kvar på jobbet.

  395. "Jag har så mycket..."
    Man vill inte hem.

  396. För där hemma väntar livsklistret.
    Hemmaträsket.

  397. Det är skönare att vara på jobbet.

  398. Man kan distrahera sig
    med en doktorsexamen.

  399. Att bli professor är ett bra sätt
    att undvika att ta itu med sig själv.

  400. Jag raljerar,
    men det kan vara både och.

  401. För att veta
    om beteendet är ett problem-

  402. -så måste vi se
    vilken funktion det fyller.

  403. Våra coping-strategier följer de
    principer vi ser vid alarmberedskap.

  404. Antingen så överkompenserar vi
    - vi går till attack, "fight".

  405. Eller så är vi undvikande, vi flyr.

  406. Eller så anpassar vi oss,
    vi resignerar.

  407. Om ni tänker på våra olika sår...
    Vi kan ha ett sår av försummelse.

  408. "Jag fick inte den här kärleken."
    En person med konstant kärleksbrist-

  409. -som inte känner sig sedd och älskad.

  410. Om personen går till attack så kräver
    denne uppmärksamhet och bekräftelse.

  411. Har ni träffat en väldigt
    bekräftelsesökande person?

  412. Går det att stilla
    den bekräftelsetörsten?

  413. Nej. De vill bara ha mer och mer.
    Det är ett kompensatoriskt beteende-

  414. -som handlar om att hantera sitt sår.

  415. Samma person
    kan ha en undvikande coping.

  416. Då söker man inte bekräftelse-

  417. -utan man kanske undviker
    att gå in i relationer-

  418. -med en partner som är känslosam.

  419. Har ni träffat nån
    som har relationen AB?

  420. Aktiebolaget relation. "Jag gör det,
    du gör det. Helt och rent."

  421. "Kolla vilken fin fasad. Barnen
    är rakryggade och har fina kläder."

  422. Men känslomässigt
    är det helt förkylt. Tomt.

  423. Resignerande.

  424. Då accepterar man att det är
    som det är. Man ger upp i det.

  425. Ett sätt att hantera en kärleksbrist
    på ett resignerande sätt-

  426. -är att vända sig till personer
    som inte värdesätter närhet-

  427. -och intimitet. Nån som man vet inte
    kommer att finnas där för en.

  428. Jättemånga dras till relationer där
    man... Omgivningen säger direkt:

  429. "Hur kunde du vara tillsammans
    med honom eller henne?"

  430. Man är så van.
    "Jag är van att hantera personer"-

  431. -"som inte ger mig nånting
    känslomässigt."

  432. Och för att göra det
    extra komplicerat-

  433. -så är det så
    att om vi har ett visst sår-

  434. -så tenderar vi att i ett visst
    sammanhang kunna överkompensera-

  435. -medan vi
    i ett annat sammanhang resignerar-

  436. -för att
    i ett tredje sammanhang undvika.

  437. Så olika beteenden, olika strategier-

  438. -kan utgå från samma sår.

  439. Om vi tar ett väldigt vanligt sår,
    som till exempel skam.

  440. Att ha en skam kring sig själv.
    "Jag är fel och dålig och värdelös."

  441. Då kan man överkompensera-

  442. -så att det är andra
    som är värdelösa.

  443. "Jag är bäst, andra är värdelösa.
    De andra har inte fattat nånting."

  444. Säg att jag har klippt mig, och nån
    frågar: "Poul, har du klippt dig?"

  445. "Du då, krullis, när ska du klippa
    dig?" Jag bara hugger som en kobra.

  446. På samma sätt kan det vara
    om jag flyr.

  447. "Poul, har du klippt dig?"
    "Få se nu, klockan är tio över..."

  448. Jag byter ämne.
    Jättebra sätt att komma ur nånting.

  449. Har ni haft en patient nån gång
    som kanske har varit otrogen-

  450. -eller som dricker för mycket,
    och så ska ni börja prata om det-

  451. -och plötsligt pratar ni
    om en frånvarande pappa.

  452. Ni vill inte släppa det, men ni
    kommer aldrig att prata om det här-

  453. -för så fort ni ska göra det
    så hamnar ni i nåt annat.

  454. Så ett undvikande coping
    kan vi ju göra...

  455. Vi kan göra det i huvudet och i
    samtal, och man kan fysiskt undvika.

  456. Hur många har haft patienter
    som inte kommer?

  457. Det börjar kännas för jobbigt, för
    nära, och så hoppar de av terapin.

  458. Det kanske är de gånger
    när du egentligen jobbar på som bäst.

  459. Patienten reagerar för att ni börjar
    närma er. Du har gjort ett bra jobb-

  460. -men du har glömt att berätta
    för patienten att när...

  461. "Du är rädd för nära relationer, och
    vi börjar få en relation i terapin."

  462. "Skulle det kunna bli obehagligt
    för dig? Och vad gör vi då?

  463. Har du inget språk för det och ingen
    ram att kommunicera med patienten-

  464. -om vad som kan hända när man
    tar sig förbi olika copingbeteenden-

  465. -så sitter man där
    och kan inte göra så mycket.

  466. Om jag resignerar och har ett skamsår
    och nån frågar "Har du klippt dig?"-

  467. -så säger jag: "Det blev värdelöst.
    Jag kan inte ens gå och klippa mig."

  468. Har ni träffat nån
    som sätter sig i en offerbalja?

  469. "Jag är så dålig."

  470. Fråga nån
    om de kan knappa in en sak på datorn.

  471. "Nej, jag kan inget om datorer."

  472. Det är ett sätt att göra sig dålig,
    att slippa behöva göra nånting.

  473. Då kanske jag säger:
    "Men prova bara att knappa in."

  474. "Nej, jag är så gammal."

  475. "Det där får ungdomarna göra."

  476. Och så säger jag: "Nu står vi här,
    och så knappar du in."

  477. Vad tror ni händer om jag propsar på,
    och personen måste stå här?

  478. Vad kan personen börja känna
    när jag stänger alla flyktvägar?

  479. Då kommer oron, obehaget, skammen.
    "Jag kan inte."

  480. Så att bete sig
    som om man inte kan nånting-

  481. -är också en coping.

  482. Och vi som möter patienter
    som i hela sina liv-

  483. -har hemfalligt åt olika coping
    för att inte få sina sår upprivna-

  484. -måste ha en metodik för att prata
    om det när vi ser att det sker.

  485. Livsklistret - vad menar vi med det?

  486. Det går tillbaka
    till citatet i inledningen.

  487. Det är när man befinner sig... Det är
    inte mitt beteende som är problemet-

  488. -utan sammanhanget
    jag befinner mig i.

  489. Det har två sidor. Det ena är
    vad jag gör, men den andra delen-

  490. -är de faktiska kränkningar
    eller behovsfrustrationer-

  491. -som sker i omgivningen.

  492. Jag tror att många av er här
    vid nåt tillfälle-

  493. -har försökt jobba med medmänniskor
    som befinner sig i ett missbruk.

  494. Ett alkoholmissbruk
    eller ett drogmissbruk.

  495. Det är ju väldigt självklart,
    tycker många...

  496. Det är inte kontroversiellt
    att i samhällsdebatten säga-

  497. -att om en person är på Plattan
    på Sergels torg och knarkar...

  498. Ingen protesterar om du vill
    lyfta bort personen från Plattan-

  499. -och sätta denne
    på ett behandlingshem.

  500. Det blir ingen etiskt hätsk debatt.
    "Nej, så får man inte göra."

  501. "Man får inte kränka
    patientens integritet."

  502. "Man får inte lägga sig i
    patientens liv och sammanhang."

  503. För det är ju så synligt.
    Man har pundarpolare-

  504. -och om man skickar tillbaka
    personen till Plattan-

  505. -så måste denne ha en enorm karaktär
    för att kunna stå emot.

  506. De enda kompisarna man har
    tänker bara på nästa sil.

  507. Men när det kommer till...

  508. ...personer som har levt
    hela sina liv i en coping-

  509. -men där det inte omedelbart
    är så synligt-

  510. -är vi inte lika beredda
    att tycka att det är självklart-

  511. -att personen befinner sig i
    ett livssammanhang som inte är bra.

  512. Är det nån av er
    som kan se bilden framför er-

  513. -av en narcissist?

  514. Det som kännetecknar en narcissist.

  515. En person som inte bara har
    narcissistiska drag, som många har-

  516. -utan en person som uppfyller
    kriterierna i en diagnosbok-

  517. -för en narcissistisk
    personlighetsstörning.

  518. Om jag frågar så här:
    Vilken typ av partner-

  519. -vill en narcissist ha?
    Vad är det de har fokus på?

  520. Jo... Jag hör att nån av er säger...

  521. De vill ha nån som underkastar sig,
    säger nån.

  522. Hur vill de att partnern...
    Är det viktigt hur partnern ser ut?

  523. Om vi är lite generaliserande
    så vill de ha en snygg partner.

  524. Vilken typ av jobb ska man ha
    om man är narcissist?

  525. President.

  526. Det måste ju vara nånting
    som väcker omgivningens beundran.

  527. Man kan ju inte jobba
    med vad som helst.

  528. Vilken typ av kamrater ska man ha?

  529. Framgångsrika kamrater.

  530. Man ska ha en snygg partner,
    ett jobb som har status-

  531. -och framgångsrika vänner.

  532. Var kan man bo nån stans?
    Vita huset...

  533. På ett ställe
    som anses väldigt speciellt.

  534. Där har ni livsklistret.

  535. Om du träffar en narcissist
    i ett terapirum med en röd lampa-

  536. -och du har fått lära dig att ta dig
    förbi coping, och så ser ni att...

  537. Nu finns det olika bakgrunder
    till en narcissistisk personlighet-

  538. -men en vanlig bakgrund
    är en person som behöver kompensera-

  539. -för en upplevelse av att vara
    oälskad, otillräcklig och ensam.

  540. Och om du har blåst upp dig och
    skaffat dig de här statusattributen-

  541. -så att du uppfattas som beundrad-

  542. -och så kommer du till nån av er,
    och ni hjälper personen...

  543. Ni går inte igång på det där,
    utan ni ser den sårbara människan-

  544. -och ni tar er förbi
    den där copingen-

  545. -och så börjar personen med
    de här narcissistiska beteendena-

  546. -känna: "Här är det nån som ser mig."

  547. "Och inte för att jag förhäver mig -
    de ser mig som en sårbar människa."

  548. Hur tror ni
    det kan kännas för den personen?

  549. Ja, när man ska börja närma sig
    så blir den här copingen...

  550. Den försöker få dig att låta bli.

  551. De försöker göra ner dig
    med olika härskartekniker-

  552. -men om du tar dig förbi det där-

  553. -och personen för första gången
    har nån som ser och bryr sig om-

  554. -hur tror ni att personen
    känner det då? Ja, det känns ju bra.

  555. Men när han eller hon går ut
    genom dörren med den röda lampan-

  556. -vart ska han eller hon gå?

  557. Hem till den snygga partnern
    som bara bryr sig om utseendet?

  558. Eller som bara är undergiven?
    Eller hem till polarna-

  559. -som bara tävlar om vem som var
    på den häftigaste påsklovsresan.

  560. "Madagaskar?
    Nä, det är lite kyligt där."

  561. "Jag var i Sydney,
    så jag flög ju över där..."

  562. Ska man gå dit?

  563. Ska man ställa sig med grannarna, där
    alla försöker imponera på varandra-

  564. -med sina hus och bilar?

  565. Om den personen
    är det ingen som säger-

  566. -att han eller hon måste lyftas bort
    och stoppas på ett behandlingshem.

  567. Nej,
    det har vi inte lika lätt att se.

  568. Det var ett extremexempel, men
    väldigt många av våra medmänniskor-

  569. -har den här typen av
    överkompenserande livsklister.

  570. En del har tvärtom varit undergivna-

  571. -och har inte skaffat nån
    som finns där för en.

  572. Här behöver vi tillsammans se att-

  573. -parallellt med att en person
    som kanske är terapeut-

  574. -så behöver den personen hjälp
    av personer som jobbar-

  575. -inom socialtjänsten eller
    inom skolan eller på arbetsplatsen.

  576. Så att man tillsammans kan jobba
    och ha en gemensam syn.

  577. För har vi inte det så verkar vi
    utifrån isolerade öar.

  578. Om vi tittar lite kort här...

  579. Jag ska bara...ge er
    en liten översikt.

  580. Om vi regelmässigt möts av destruk-
    tiva attityder när vi växer upp-

  581. -så utvecklar vi känslomässiga sår.

  582. Parallellt med att vi får såren
    så försöker vi-

  583. -att kompensera -
    vi försöker skydda oss.

  584. Utifrån de principer
    som jag pratade om.

  585. Det här strecket emellan visar-

  586. -att vi vill slippa känna
    såren och sårbarheten-

  587. -så när vi är i kränkande miljöer
    så försöker vi antigen-

  588. -gå till attack, fly undan eller bara
    lägga oss platt, så vi lämnas i fred-

  589. -eller får vara kvar i relationen.

  590. Sen är det så funtat att...

  591. Om vi tar det här med vår självbild,
    hur vi ser på oss själva-

  592. -och de livsregler vi har
    om hur man ska vara...

  593. Det faller ju inte
    bara ner från himlen.

  594. Pang,
    så fick jag den här självbilden.

  595. Det formas i våra relationer.

  596. Vi tar in omgivningens
    attityder och bemötanden.

  597. Som jag nämnde inledningsvis,
    om jag har en klump i magen-

  598. -och jag sitter i mormors knä,
    och hon är både varm och mjuk-

  599. -men också känslomässigt vägledande,
    då lär jag mig-

  600. -att mina känslor och behov är
    viktiga, att man ska lyssna på dem-

  601. -och att man kan reda ut
    känslomässiga problem.

  602. Men om jag i stället får höra-

  603. -att jag beter mig som en jävla
    treåring - "Håll käften nu då!"-

  604. -så kommer en sån sida slå till
    så fort jag känner mig behövande.

  605. Fundera över i vilken grad
    ni har sidor hos er själva-

  606. -där ni i olika sammanhang säger till
    er själva: "Fan, vad dum jag är."

  607. "Fan, vilken idiot jag är.
    Nu måste jag skärpa till mig."

  608. Just ni kanske inte har en sån sida.

  609. En sida som säger: Det räcker inte,
    det duger inte, du kan bättre.

  610. Den sidan,
    i kombination med vår coping-

  611. -trycker ner,
    bevarar och håller kvar våra sår.

  612. Det gör att en person som hatar sig
    själv och trycker ner sig själv-

  613. -och i olika sammanhang anpassar sig
    eller går till attack...

  614. Om du sätter honom eller henne
    i en potentiellt bra och sund miljö-

  615. -så kommer personen inte
    att förändra sig bara därför.

  616. Hur många av er har mött
    en medmänniska och sagt:

  617. "Vad fin du är." Och så säger
    han eller hon: "Det säger du bara."

  618. "Det tycker du inte."

  619. Det är lätt att få en massa saker
    vi egentligen behöver-

  620. -men vi har sidor hos oss själva
    som slår bort det.

  621. En person
    från en dysfunktionell miljö-

  622. -kan ha lärt sig
    att se negativt på sig själv-

  623. -och "copa" i relationer,
    och anpassa sig.

  624. När de befinner sig i en bra miljö,
    där egentligen skulle kunna gå bra-

  625. -så bidrar de själva
    till att hålla sig kvar i det.

  626. Och sen har vi den andra gruppen, som
    har haft det dåligt när de växte upp-

  627. -men som på grund av
    sitt sätt att alltid anpassa sig-

  628. -dragit sig till nya relationer där
    de anpassar sig - det känner de igen.

  629. Eller dragit sig till nya arenor
    där de kan få omgivningens beundran.

  630. Och så skapar man ett livsklister,
    ett sammanhang-

  631. -så jag är fast både
    i min dysfunktionella självbild-

  632. -min dysfunktionella coping
    och min dysfunktionella miljö.

  633. Och den här patienten
    hjälper du inte-

  634. -med fem samtal i primärvården.

  635. Och frågan är hur många de är.

  636. Talar vi om personlighetsstörning
    så vet vi att prevalensen-

  637. -i normalpopulationen
    är ungefär tio procent.

  638. Var tionde person har en
    personlighetsrelaterad problematik.

  639. Inom psykiatrin är det över 50 %.

  640. Hur utbredda är våra insatser-

  641. -mot människor som lever med
    långdragna lidanden och problem?

  642. Jag stannar där, för jag tänkte ta
    en eller två minuter-

  643. -och öppna upp för en fråga.
    Är det nån som har en fråga?

  644. Är ni fullmatade?

  645. Du har en fråga.
    Vänta, så får du en liten...

  646. Jag hittar den inte.

  647. Jag tänkte på det här med
    narcissistisk personlighetsstörning.

  648. Du sa att orsaken till det-

  649. -skulle kunna vara att det är en
    kompensation för lite uppskattning-

  650. -och för lite självförtroende och så.

  651. Och sår kopplat till... En spegling
    av föräldrarna. Men är det alltid så?

  652. Jag tänkte på... Jag kommer inte på
    vad han heter. En föreläsare.

  653. Han ansåg att... Det var på en
    psykoterapimässa för två år sen.

  654. Vi kan bidra till att barn
    blir lite narcissistiska-

  655. -genom att bara ge och ge,
    utan att sätta gränser.

  656. Det är helt korrekt-

  657. -och jag sa
    att det finns olika bakgrunder.

  658. Lite grovt kan vi prata om "fragile
    narcissist" och "true narcissist".

  659. Den fragile narcissisten är en
    försummad person som kompenserar.

  660. En "true narcissist"...
    Tänk er ett litet barn-

  661. -som blir
    väldigt speciellt behandlat.

  662. Ta ett barn som har två syskon,
    men barnet anses väldigt viktigt-

  663. -för du är ju så fantastisk i skolan
    eller på träningen.

  664. "Nu ska vi bara
    äta havregrynsgröt till frukost"-

  665. -"för Janne har sin träning,
    och han måste få rätt miljö."

  666. Syskonen får stå tillbaka, och hela
    familjen lägger om sin semester-

  667. -för Jannes träningar. Den personen
    blir ju specialbehandlad.

  668. Man kan säga att... Lite skämtsamt,
    men med ett korn av allvar.

  669. Om man sticker med en liten nål
    på en "fragile narcissist"-

  670. -så pyser det ut.

  671. Om man trycker med en nål
    på en "true narcissist"-

  672. -så rinner det ut gröt och välling.

  673. Det skulle vara bra om det där
    fanns beskrivet i DSM.

  674. När du säger det,
    bara för att ta den biten...

  675. I stället för att fastna i ett DSM
    som bara visar beteenden och symptom-

  676. -så behöver man se vad personen
    har fått och inte fått.

  677. Får man för lite gränser så kan man
    bli narcissistisk, men får man...

  678. En del narcissister har fått
    jättemycket gränser, men har hittat-

  679. -andra vägar att kompensera
    för en försummelse de har varit i.

  680. Så det är olika behandling för dem.

  681. Jag vill bara nämna att den här boken
    som jag utgår ifrån...

  682. Den...skulle jag vilja rekommendera.

  683. Nu är jag försäljare. Tack ska ni ha.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Schematerapi - en vidareutveckling av KBT

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Poul Perris, läkare och psykoterapeut vid Svenska institutet för kognitiv psykoterapi, berättar om hur schematerapi skiljer sig från ursprunglig KBT. Här har man en större förståelse för uppväxten och vad den har haft för konsekvenser för vårt beteende. Många utvecklar strategier för att undvika att hantera svåra känslomässiga lägen, menar Perris. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykoterapi, Schematerapi, Terapimetoder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

April i Anhörig-Sverige

Susanna Alakoski är socionom och författare och berättar om vikten av att lyfta fram anhörigas perspektiv och behov av hjälp och stöd. Hon berättar utifrån egna och andras erfarenheter. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Att hjälpa den som inte orkar leva

Ullakarin Nyberg är psykiater och suicidforskare och föreläser om hur man kan hjälpa personer som är sjävmordsbenägna. Hon säger att man ska våga prata om de existentiella frågorna och våga möta mörkret. Det handlar om att lyssna till och mötas i den självmordsbenägnas berättelse. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Barn och unga med sexuella beteendeproblem

Anette Birgersson Thell är socionom och legitimerad psykoterapeut och föreläser om barns utforskande av sin sexualitet. Hon menar att man ska lära barnen att de har rätt till sin egen kropp och vad som är sunt sexuellt beteende. Riskerna att bli utsatt för och att begå sexuella övergrepp minskar med tydlighet när det gäller närhet, gränser och sexualitet, enligt Birgersson Thell. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

KBT i utveckling

Hur har KBT (kognitiv beteendeterapi) använts från 1950-talet och framåt? Anna Kåver är legitimerad psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och författare och berättar om det. Hon berättar också om kritiken som riktats mot terapiformen. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mina två liv - om bipolär sjukdom

Ann Heberlein är lektor i etik och författare och berättar om hur det är att leva med diagnosen bipolär sjukdom typ 2. Att leva med en psykisk sjukdom påverkar livet på ett genomgripande sätt men man är inte sin diagnos, säger Heberlein. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mindfulness 2016

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, visar hur vi genom meditation och mindfulnessträning kan träna och påverka hjärnan och dess funktioner. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möta, stödja och behandla barn och unga efter svåra händelser

Anna Norlén är legitimerad psykolog och psykoterapeut och föreläser om att arbeta med barn och unga som har drabbats av trauman. Hon säger att de ofta inte berättar men att de har väldigt stort behov av att göra det. För den eller de som ska hjälpa gäller det att skapa möjligheter för barnen att våga berätta. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möte med sexuellt våldsutsatta flickor

Maria Munkesjö är stödverksamhetsansvarig på Tjejzonen och musikterapeut. Hon berättar om Tjejzonens ideella stödverksamhet som vänder sig till sexuellt våldsutsatta tjejer. Cirka 200 volontärer runt om i Sverige arbetar med att möta tjejer, oftast på nätet, och anonymt. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

När livet blir verkligt

Bo Blåvarg, leg psykolog och verksamhetschef vid Ersta Vändpunkten, berättar om hur existentiell terapi kan vara till hjälp för den som har varit eller är medberoende. När man vuxit upp i en verklighet där missbruk stått i centrum är det viktigt att komma till en plats där det är en själv som står i centrum. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Schematerapi - en vidareutveckling av KBT

Poul Perris, läkare och psykoterapeut vid Svenska institutet för kognitiv psykoterapi, berättar om hur schematerapi skiljer sig från ursprunglig KBT. Här har man en större förståelse för uppväxten och vad den har haft för konsekvenser för vårt beteende. Många utvecklar strategier för att undvika att hantera svåra känslomässiga lägen, menar Perris. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Bemötande i kris och traumasituationer

Hur skiljer man pågående psykiatriska symptom från normala reaktioner i en krissituation? Psykologen Håkan Nyman berättar om vad som är viktigt att tänka på i mötet med personer som har exempelvis en nedsatt kognitiv förmåga. Konferensen hölls 13-14 mars 2014. på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.

Fråga oss