Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Socionomdagarna 2016 som hölls den 15-16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016: KBT i utvecklingDela
  1. KBT har fått på nöten historisk sett,
    och även i dag faktiskt-

  2. -för att inte vara humanistisk.

  3. Jag tänker göra
    lite "trend spotting".

  4. Först ägnar jag mig åt filosofin
    bakom KBT och sen "trend spotting".

  5. Jag tar er med på
    en snabb historisk resa-

  6. -och sen pratar jag om det jag
    betraktar som det nya i KBT i dag-

  7. -de trender och fokusområden som jag
    tycker att vi har i dagens KBT.

  8. Därifrån har jag reflektioner
    om vad som kan hända i framtiden.

  9. Jag vill börja med Freud. Det här
    är ett citat som jag tycker är fint.

  10. Vi har en benägenhet att tro
    att vi sitter inne med sanningen-

  11. -att det vi tror i dag
    på nåt sätt är sant.

  12. Jag tror
    att vi behöver påminna oss om-

  13. -att vi är en del
    av en pågående förändring-

  14. -och vi behöver förhålla oss ödmjuka
    inför nya influenser.

  15. Det vi vet i dag
    kommer att vara gammalt i morgon.

  16. Jag tycker
    att Sigmund Freud har rätt.

  17. Vi är alla barn av vår tid.

  18. Det finns dock en konstant.

  19. Nu plockar jag fram de här
    lite sammantaget.

  20. Så!

  21. Det finns en konstant som gäller-

  22. -oavsett alla andra förändringar
    som vi inom psykoterapin ser.

  23. Det är en värdegrund
    som ligger i humanismen.

  24. Hur väl utprovade tekniker vi än har
    och hur evidensbaserat vi än jobbar-

  25. -står det sig slätt-

  26. -om inte det psykoterapeutiska mötet
    baseras på en humanistisk syn.

  27. Vi kommer ingenstans
    om vi inte bottnar i detta.

  28. Det tycker jag att vi pratar
    för lite om på psykologutbildningar-

  29. -och utbildningar över huvud taget.

  30. Det kan tänkas självklart,
    men är det kanske inte alltid.

  31. KBT har fått på nöten historisk sett,
    och även i dag faktiskt-

  32. -för att inte vara humanistisk.

  33. Det vill säga att vi har blivit
    anklagade för att försöka...

  34. ...sätta det mänskliga psyket
    under en vetenskaplig lupp-

  35. -som är en omöjlig process.

  36. Carl Rogers och Abraham Maslow
    var de som kritiserade oss hårdast.

  37. De menade att det unika i människan
    inte går att fånga vetenskapligt-

  38. -och jag kan hålla med om det.

  39. Vi fick anklagelser kring att vi
    reducerade patienten till ett objekt.

  40. Vi gjorde manipulationer för att få
    dem att ändra på sina beteenden-

  41. -och vi brydde oss inte om
    de inre upplevelserna hos individen.

  42. Det fanns historiskt
    ett visst fog för den här kritiken-

  43. -men i dag är läget helt annorlunda.

  44. Vi är på väg mot det som Maslow
    och Rogers menade var viktigast-

  45. -att försöka förstå
    våra patienters inre upplevelser.

  46. KBT i dag är alltså på väg-

  47. -mot en metod där man intresserar
    sig för och engagerar sig i-

  48. -individens inre upplevelser
    och hennes förhållningssätt till dem.

  49. Det är där
    den stora förändringen pågår.

  50. Man kan säga att vi är
    en fenomenologisk psykoterapimetod.

  51. Vi betonar holism,
    att se helheten hos människan.

  52. Individen i en kontext och så vidare.

  53. Vi är också intresserade
    av dialektiken.

  54. Att se att de delar vi plockar isär
    människan och mänskligt fungerande i-

  55. -måste vi också sen sätta ihop.

  56. Ska vi forska på mänskligt lidande
    och mänskligt fungerande-

  57. -måste vi börja med
    att plocka isär människan-

  58. -för att sen sätta ihop henne igen
    och förstå helheten.

  59. Det är där
    vi har fått kritik inom KBT-

  60. -att vi plottrifierar och tittar på
    ett perspektiv i taget.

  61. Antingen är det beteendet, känslorna
    eller kroppsliga sensationer.

  62. För att förstå hur människor fungerar
    måste vi gå tillväga på det sättet.

  63. Det kallar vi för reduktionism.

  64. Vi är
    en reduktionistisk psykoterapiform-

  65. -och vi är samtidigt holistiska,
    fenomenologistiska... Det var svårt.

  66. ...fenomenologistiska och dialektiska
    i det vi arbetar med i dag.

  67. För att göra lite "trend spotting"!
    Jag kommer tillbaka till det sen.

  68. Fenomenologi...

  69. Vi tar den här bilden först.

  70. Fenomenologi är det här: Läran
    om världen som vi uppfattar den.

  71. Det viktiga som jag vill poängtera-

  72. -är den mening och innebörd vi lägger
    i upplevelser, minnen och tankar.

  73. Det här är nåt som man betonar
    i den mest aktuella KBT:n i dag-

  74. -särskilt i metoder
    som kallas för "Imagery rescripting".

  75. -där man går till patientens historia
    och plockar fram-

  76. -historiska hakar, bilder
    och bildminnen-

  77. -för att bearbeta
    patientens uppfattning om sig själv-

  78. -utifrån de här historiska hakarna.

  79. Då är vi intresserade av den mening
    patienten har lagt i de händelserna-

  80. -av typen trauman och så.

  81. Det här är inte så konstigt, men det
    är kanske ett för krångligt ord-

  82. -för att man ska kunna ta det
    som beteckning av ny KBT-

  83. -fenomenologisk KBT låter sig inte
    sägas, men det är vad det är.

  84. Lite "trend spotting".

  85. Vi går i KBT från regelstyrning
    mot principstyrning.

  86. Vad är det?

  87. Rent konkret tror jag
    att vi kommer att gå från manualer-

  88. -till konceptualisering och beteende-
    analyser som grund för behandling-

  89. -mycket mer i framtiden
    än vad man gör i dag.

  90. I dag har KBT utvecklats
    mot manualisering.

  91. Vi säger att evidensbaserad KBT
    bygger på manualer.

  92. Det är manualerna som är utprovade
    i RCT-studier och så.

  93. Jag tror
    att vi kommer att se mycket mer-

  94. -av diagnosöverskridande,
    principstyrda KBT-metoder-

  95. -än den här manualiserad formen
    som vi har i dag.

  96. Jag tror också
    att vi är på väg bort från DSM.

  97. Det finns signaler
    som tyder på detta.

  98. Det finns en motreaktion-

  99. -mot detta överdiagnostiserande
    vi kan se i psykiatrin i dag.

  100. Vi inom psykoterapin
    har tagit till oss av det-

  101. -och skapar de här manualerna
    utifrån diagnoserna.

  102. Jag tror
    att det kommer att bli förlegat.

  103. Detta står för mig och är inte nåt
    som jag har så mycket evidens bakom-

  104. -men jag tycker mig skönja
    en sån väg.

  105. Jag kommer till ytterligare
    trendspaningar längre fram.

  106. Jag tror att vi är på väg mot-

  107. -att se vägar för att implementera
    bra metoder ut i psykiatrin-

  108. -på ett annat sätt
    än vad vi har månat om tidigare.

  109. Det är ett fokus vi kommer att ha.

  110. Vi som jobbar i psykiatrin vet-

  111. -att de fina manualerna
    som är utarbetade inte alltid funkar.

  112. Patienter låter sig inte
    ledas in i de här diagnosfållorna-

  113. -på det enkla sätt
    som vi skulle önska.

  114. Patienter har hög samsjuklighet.

  115. De vill inte jobba med manualerna.

  116. Det finns en massa problem och hinder
    för detta.

  117. Så jag tror... Apropå att gå från
    regelstyrning till principstyrning.

  118. ...att vi kommer att tvingas titta på
    vilka kärnområden hos patienten...

  119. Utifrån
    en ordentlig konceptualisering.

  120. Vilka kärnområden hos patienten
    ska jag fokusera på?

  121. Och sen använda våra grundläggande
    principer, inlärningsprinciper-

  122. -för att leda patienterna
    in i förändring.

  123. Det tror jag är nåt
    som vi kommer att se mycket mer av.

  124. Det kallas "evidensbaserad praktik",
    ett begrepp som jag är förtjust i.

  125. Det är egentligen det här.

  126. Alla som jobbar i psykiatrin vet
    att det är så här vi måste jobba.

  127. Vi måste ta hänsyn till
    många olika faktorer.

  128. Det går inte att tänka i ett spår.

  129. Har patienten social fobi, är det
    David Clarks manual som ska användas-

  130. -typ 20 gånger.

  131. Så enkelt ser det inte ut.

  132. Å andra sidan
    är det vad vi har att luta oss mot-

  133. -det som är evidensbaserat
    och utprovat.

  134. Vi står inför utmaningar.

  135. Hur utvecklas KBT?

  136. Ja.

  137. Jag har beskrivit det,
    och många med mig-

  138. -som vågor som kommer och går-

  139. -där en våg hämtar med sig
    föregående våg.

  140. Det betyder inte
    att man lämnar den kunskap man har-

  141. -för att ta till sig
    nåt diametralt annorlunda och nytt-

  142. -utan man ackumulerar kunskapen, och
    en våg bär med sig tidigare vågor.

  143. Under en våg sker intressanta saker.

  144. Man finslipar tekniker och metoder.

  145. Man tänker till över sina teorier.

  146. Det här tycker jag
    är otroligt intressant.

  147. Det som man har gjort
    i Oxfordgruppen-

  148. -med David Clark och Paul Salkovskis-

  149. -är att man har arbetat
    med dismantling-forskning.

  150. Man plockar isär en behandlingsmetod-

  151. -för att renodla
    de verksamma komponenterna i den-

  152. -och sen börja använda och utprova
    den förenklingen.

  153. Det sker en förenkling och man skalar
    bort allt onödigt i manualen.

  154. Det här är de väldigt duktiga på
    i Oxford-

  155. -i gänget kring David Clark.

  156. Vad jag alltid tar fram är samarbetet
    mellan klinik och forskning.

  157. Det har inte varit
    så himla effektiv och bra.

  158. Bland annat har det varit
    nån slags envägskommunikation.

  159. Man har gått ut med
    universitetsbaserade RCT-studier-

  160. -som man har försökt applicera på
    psykiatrin vilket inte har gått bra.

  161. Men man har inte varit så intresserad
    av motsatsen-

  162. -att plocka med sig
    erfarenheterna från psykiatrin-

  163. -in i den akademiska forskningen
    kring psykoterapi.

  164. Här hoppas och tror jag
    att det kommer att förändras.

  165. Det är alldeles nödvändigt.

  166. Nu tänkte jag ge
    en snabb historisk överblick.

  167. Jag tycker
    att det är kul med historia.

  168. Speciellt inom det här området.

  169. Man kan beskriva utvecklingen
    i fyra vågor. Vi börjar med Pavlov.

  170. Nobelpristagare 1904,
    fysiolog i botten.

  171. Han studerade matsmältnings-
    processerna, framförallt hos hundar.

  172. Det var så
    han upptäckte betingningen.

  173. Hundarna började salivera,
    när de som skulle ge dem mat kom in.

  174. De började salivera
    antagligen på triggern...

  175. ...uppfödarnas rockar, trodde Pavlov.

  176. Sen började han experimentera.

  177. Han presenterade en klocka samtidigt
    som maten, och sen bara klockan-

  178. -och såg att hundarna hade lärt sig
    att salivera till ljudet av klockan.

  179. Väldigt enkelt. Detta har lagt
    grunden för så mycket kring...

  180. ...vår grundläggande teori
    om inlärning.

  181. Men steget var långt till att använda
    detta på mänskligt fungerande.

  182. Vad jag kommer att göra
    är att bli reduktionistisk.

  183. Jag ska plocka sönder
    det mänskliga fungerandet-

  184. -i de komponenter som vi
    har fokuserat på i KBT historiskt.

  185. Det här var de första komponenterna:
    en trigger och en kroppsreaktion.

  186. Det här förklarar ju inte mänskligt
    fungerande ett enda dugg egentligen-

  187. -men på 50-talet började man
    intressera sig för Pavlovs teori.

  188. Mycket genom Watson,
    som jag inte har med här.

  189. Det var han som började studera
    fobiers utveckling.

  190. Han skapade fobier hos sin son,
    lilla Albert-

  191. -så att han blev rädd för män
    med skägg och hundar med vit päls.

  192. Han laborerade i labbet kring detta.

  193. Så småningom, inte så långt därefter-

  194. -började man försöka
    applicera det här på människor-

  195. -framförallt inom området fobier.

  196. Här ser ni de två översta-

  197. -som jobbade med
    systematisk desensibilisering.

  198. Sen kom Skinner in på arenan,
    som var verksam i USA.

  199. Han sa att det var en för enkel bild
    av mänskligt fungerande.

  200. Vi är inte robotar som reagerar
    på olika triggers i tillvaron.

  201. Vi drivs av motivation,
    motivationell inlärning.

  202. Vi går mot sånt som vi vill ha mer av
    eller undviker sånt vi inte vill ha.

  203. Då började man få en mer komplicerad
    bild av mänskligt fungerande.

  204. Då har vi fler faktorer
    att ta till oss.

  205. Konsekvenserna är kortsiktig
    och långsiktiga.

  206. Sen är vi inne på 70-talet.
    Här börjar jag finnas med i bilden.

  207. Så gammal är jag.
    Jag har varit med...

  208. ...i flera vågor från 70-talet.

  209. Här började jag
    arbeta med psykologi och psykoterapi.

  210. Här gifter sig den klassiska
    beteendeterapin med den kognitiva.

  211. Aaron Beck är en av de främsta
    företrädarna för kognitiv teori.

  212. Han började gå in i det som man på
    den klassiska beteende terapins tid-

  213. -kallade "the black box".

  214. Det var vårt inre,
    våra tankar och våra känslor.

  215. Man brydde sig inte om
    "the black box" innan-

  216. -men Beck säger att det är intressant
    att se hur människor tänker.

  217. Han forskar kring depressioner
    och depressioners uppkomst-

  218. -utifrån
    en psykoanalytisk teoribildning.

  219. Han fann inga psykoanalytiska teorier
    som förklarade depressioner.

  220. Det han fann var
    att de deprimerade personerna-

  221. -hade ett särdeles negativt sett att
    se på sig själv, tillvaron och andra.

  222. Där har vi hans teori
    som gifter sig med beteendeterapin.

  223. I det giftermålet
    har vi framförallt Oxfordgruppen-

  224. -med David Clark, Chris Padesky, Jeff
    Young, Barlow, Foe och så vidare.

  225. Alla jobbar inte i Oxford, men jag
    klumpar ihop dem i samma gäng-

  226. -för de tillhör generationen
    som jobbar på liknande sätt.

  227. Andra vågens fokus...
    Nu börjar bilden bli mer komplicerad.

  228. De faktorer vi intresserar oss för
    börjar bli fler.

  229. Vi intresserar oss för-

  230. -människans kontext
    och hennes relationer.

  231. Vi har gått in i "the black box" och
    tittar på tankar och grundantaganden.

  232. Med oss har vi
    de klassiska faktorerna-

  233. -konsekvenser, beteende,
    kroppsreaktioner, trigger och så.

  234. På 90-talet
    sveper den tredje vågen in.

  235. Här börjar vi
    intressera oss för fenomenologi-

  236. -våra inre upplevelser
    och förhållningssätt till dem.

  237. Vi hämtar in österländsk filosofi-

  238. -och försöker gifta den
    med västerländsk psykoterapi.

  239. Då har vi de här sakerna
    att förhålla oss till.

  240. Som ni ser är det fler och fler saker
    att få ihop till den här helheten...

  241. ...som vi är intresserade av
    och en djupare förståelse.

  242. De KBT-behandlingar som betonar
    den österländska filosofin-

  243. -är DBT och ACT
    som var de allra första...

  244. ...metoderna att plocka in
    mindfulness och acceptans.

  245. Här ser ni terapiformer-

  246. -som är i huvudsak baserade
    på mindfulness och acceptans.

  247. Ni känner säkert till de här.

  248. Det är Jon Kabat-Zinn med MBSR-

  249. -och Teasdale, Segal och Williams
    med MBCT.

  250. Jag undrar själv om vi är på väg
    in i den fjärde vågen.

  251. Jag hör inte många prata
    om en fjärde våg-

  252. -så det är mina spekulationer
    och reflektioner.

  253. Här vill jag stanna upp lite. Det jag
    ska prata om nu handlar om det här.

  254. Jag tycker mig se-

  255. -att vi i dag
    har ganska mycket intresse-

  256. -för emotionsteori, affektteori
    och känslornas roll i psykoterapi-

  257. -på ett helt annat sätt
    än för 5-10 år sen.

  258. Sånt som empati,
    "self compassion", "compassion"-

  259. -är begrepp
    som vi får se mer och mer av.

  260. Att lära människor-

  261. -att ha tolerans för sig själv.

  262. Att kunna trösta sig själv
    och ta hand om sig själv.

  263. Det är centrala faktorer
    i psykoterapin-

  264. -därför att vi inte kan lita på
    att vi får det tillgodosett av andra.

  265. Därför måste vi själva
    förlita oss på oss själva-

  266. -i det avseendet.

  267. I dagens KBT är det högintressant
    med allians och terapirelation-

  268. -nåt vi har varit anklagade
    för att inte vara intresserade av.

  269. I dag har man stort fokus på
    terapeutens förmåga-

  270. -att just skapa-

  271. -en bra, empatisk bindning
    till patienten-

  272. -som en bas för allt annat man gör.

  273. Vad jag också ser är att vi
    ägnar oss mer åt imaginära tekniker-

  274. -och jobbar med det jag nämnde
    tidigare och plocka upp minnen.

  275. Inte bara
    utifrån perspektivet exponering-

  276. -som Edna Foa gör
    i sin "Prolonged exposure"-

  277. -utan också ha ett starkt fokus på-

  278. -den mening och innebörd
    patienten har lagt i traumat-

  279. -och hur det har påverkat
    patientens självbild och självkänsla.

  280. Inte bara exponering för att stå ut
    att tänka på det, med inre bilder-

  281. -utan också mening och innebörd.

  282. Här skiljer det sig från
    traditionella exponeringstekniker.

  283. Man använder inte de imaginära
    teknikerna bara på PTSD-

  284. -utan också
    vid depression och social fobi.

  285. Jag tror mig se ett ökande intresse
    för hur hjärnan fungerar.

  286. De principerna kommer att bli lika
    viktiga som inlärningsprinciperna.

  287. Vi kommer att behöva veta mycket mer
    om hjärnans funktion-

  288. -och om hur vi går omkring med våra
    hjärnor och försöker anpassa oss-

  289. -och hur omgivningen
    påverkar vår hjärna.

  290. Neurovetenskap är nåt som är "coming"
    i det här avseendet.

  291. Vi är i dag mer intresserade
    av patientens olika sårbarheter.

  292. Här tänker jag på temperament
    - introversion eller extraversion.

  293. Hur vi föds in i livet med olika
    typ av reaktivitet på omgivningen.

  294. Det kan komma att få-

  295. -ett stort intresse
    hos oss psykoterapeuter.

  296. Man talar om de sakerna
    på ett annat sätt-

  297. -och det är kopplat
    till neurovetenskapen.

  298. Formerna för behandling
    har jag redan nämnt.

  299. Manualer.
    Vi kommer att behöva komplettera det-

  300. -med mer
    principstyrda metoder och modeller.

  301. Internet-KBT är ett jättelikt
    området, ett spännande område.

  302. En av företrädarna för det är Gerhard
    Andersson som jag pratade med här.

  303. Det tror jag kommer att bli...

  304. ...en ännu starkare trend
    i framtiden.

  305. Det är ett stort och viktigt led
    i implementeringen-

  306. -att få ut metoder
    till inte bara storstäderna-

  307. -utan till landsbygden så att det
    blir tillgängligt för alla.

  308. Jag tror också att gruppbehandling
    kommer att utvecklas.

  309. Jag är osäker på det, men i Uppsala
    går man mot mer gruppbehandling.

  310. Mycket för att svara upp
    mot behovet av vård och behandling-

  311. -där det är otroligt bristfälligt.

  312. Det är långa väntetider
    för patienterna-

  313. -och väldigt frustrerande
    för patienter att inte få hjälp.

  314. Ett svar på det
    är att jobba mer med grupp.

  315. Mobilterapi är nåt som studenterna
    intresserar sig mycket för-

  316. -att nå ut med appar-

  317. -för att hjälpa med färdigheter att
    klara av till exempel panikångest.

  318. Sen har vi självhjälpslitteratur.

  319. Det skrivs väldigt mycket,
    inte bara inom KBT-

  320. -utan allmänt
    om självomhändertagande.

  321. Nu har bilden blivit så här komplex.

  322. Det är de faktorer vi intresserar oss
    för och ska försöka förstå.

  323. Hos varje enskild patient
    som vi tar in i rummet-

  324. -ska vi kunna betrakta de faktorerna
    och få ihop det-

  325. -till nåt
    som uppfattas som en helhet-

  326. -eller djup, att förstå på djupet
    hur patienten fungerar.

  327. Om ni jämför
    med den ursprungliga modellen-

  328. -som Pavlov hade-

  329. -ser den ju mycket mer komplex ut.

  330. Det kräver saker av oss
    som psykoterapeuter.

  331. Att...ha kunskaper om de här sakerna,
    veta hur vi ska foga ihop det-

  332. -och vad vi ska välja
    hos varje enskild patient...

  333. Vilka faktorer som är möjliga
    att påverka och leda in i förändring.

  334. Det är det vi är till för.

  335. Jag tänkte nu dyka ner i-

  336. -några av de nya fokus som jag har
    beskrivit inom den fjärde vågen.

  337. Jag vill börja med
    den känslofokuserade KBT:n.

  338. Jag kan inte själv fatta
    varför vi inom KBT:n har varit...

  339. ...kanske inte ointresserade,
    men vi har inte varit fokuserade-

  340. -på affekter och emotioner i KBT.

  341. Vi har sett det
    som ett resultat av våra åtgärder.

  342. En patient kommer in deprimerad
    sen gör vi nåt-

  343. -och då ska hon känna sig gladare
    eller mindre deprimerad.

  344. Vi har sett känslorna
    som en effektvariabel-

  345. -snarare än en variabel
    som vi ska arbeta med fokuserat.

  346. Kanske har vi av hävd tyckt att det
    har varit inom psykodynamisk teori.

  347. Där har de varit duktiga på det här.

  348. Vi har känt
    att vi inte är riktigt bra på det-

  349. -men nu sker en förändring.

  350. Det här är en bok
    som jag rekommenderar varmt.

  351. Jag hoppas att den ska översättas,
    men jag vet inte.

  352. "Working with emotion
    in cognitive-behavioral therapy".

  353. En guldgruva för alla er
    som vill jobba med den nyaste KBT:n.

  354. Här finns allt
    om "imagery rescripting"-

  355. -nya former av exponering
    a la Michelle Craske och...

  356. ...känslofokuserad KBT
    och transdiagnostisk KBT.

  357. Det finns samlat här.

  358. En annan bok som jag tror
    håller på att översättas-

  359. -är Joseph LeDoux "Anxious".

  360. Han skrev också
    om den emotionella hjärnan.

  361. Han är en fantastisk teoretiker-

  362. -kring det här med ångest
    och neurovetenskap.

  363. Han knyter ihop det
    på ett galant sätt.

  364. "Using the brain to understand
    and treat fear and anxiety".

  365. Det tycker jag är några grundböcker.

  366. LeDoux säger att det som är viktigt
    för att kunna se helheten-

  367. -är att känslor inbegriper skilda
    hjärnprocesser och responssystem.

  368. Det ena responssystemet
    är det implicita-

  369. -det fysiologiska, biologiska och
    förprogrammerade som vi har i oss.

  370. Det andra är det explicita
    som vi kan berätta om hos terapeuten.

  371. "Jag känner mig rädd
    eller är deprimerad."

  372. Det ligger på en mer verbal nivå där
    vi har begrepp och kan tala om det.

  373. Det andra är mindre tydligt för oss.

  374. Jag ska inte gå in djupt
    på LeDoux, men vad han menar är-

  375. -att i all psykoterapi måste
    terapeuten arbeta på båda nivåerna.

  376. Det betyder att man inte kan sitta
    och prata bort sin rädsla.

  377. Man måste "göra" bort sin rädsla i
    exponeringar, rollspel och övningar.

  378. Det här tycker jag är en så...

  379. ...fin bild av
    vad vi i KBT strävar efter-

  380. -att få till de här olika nivåerna.

  381. Den intellektuella insikten
    är nödvändig men räcker inte.

  382. Patienten
    måste också känna en förändring-

  383. -på det sätt som han eller hon gör
    i exponeringsbehandling-

  384. -där man möter sin rädsla, aktiverar
    rädslan och förhåller sig till den.

  385. Jag fortsätter på temat känslor.

  386. Vad vi ser i känslofokuserad KBT-

  387. -är att människor
    har olika sätt att hantera känslor.

  388. Via flykt och undvikande
    eller olika säkerhetsbeteenden.

  389. Vi överreglerar
    eller underreglerar känslor.

  390. I den gruppen har vi borderline-
    patienter och emotionellt instabila.

  391. I de överreglerade
    ligger i regel tvångspatienter-

  392. -och till viss del
    också deprimerade patienter.

  393. Det här är mönster vi tar till
    för att hantera vårt känsloliv.

  394. Det som utmärker
    en känslofokuserad KBT-

  395. -är att begreppet känslor
    finns i rummet hela tiden-

  396. -och vi tar in patientens känsloliv
    ur olika perspektiv.

  397. Vi talar om det och aktiverar
    känslorna under sessionen.

  398. Vi bearbetar känslominnen,
    som jag kommer in på senare.

  399. Vi tror att det som sker-

  400. -i samspelet terapeut och patient i
    termer av känslor har stor betydelse.

  401. Det är arbetsmaterial att bearbeta
    patientens känslor utanför rummet.

  402. Här spelar terapeutrollen
    en stor roll.

  403. Syftet är ledordet
    som vi så ofta hör i dagens KBT-

  404. -"psykologisk flexibilitet".

  405. Om man skulle sammanfatta
    psykoterapins syfte-

  406. -åtminstone KBT-

  407. -så är det att öka patientens
    psykologiska flexibilitet.

  408. Vad är det? Jo!

  409. Du och jag kan dansa med vår tillvaro
    i våra liv.

  410. Vad som än händer
    har vi en repertoar att ta till-

  411. -i förhållningssätt, i beteende
    och i känslomässiga reaktioner-

  412. -som gör att vi kan anpassa oss
    till det som händer.

  413. Det betyder att vi inte står stelt
    mitt i rummet när dansen pågår-

  414. -utan vi följer med och dansar.

  415. Det betyder att vi behöver
    färdigheter för den här dansen.

  416. Det betyder också att vi får ett
    skydd om vi kan dansa mjukt och fint.

  417. Då får vi ett skydd-

  418. -för katastrofer,
    känslan av katastrofer och hot.

  419. Vi blir lite mer "terränggående".

  420. Den här psykologiska flexibiliteten-

  421. -anser man är den främsta och största
    faktorn för psykisk hälsa.

  422. Avsaknad av sån flexibilitet-

  423. -är den främsta orsaken
    till psykisk ohälsa.

  424. Det är det psykoterapi går ut på-

  425. -inte i första hand
    att arbeta bort ångest och sånt-

  426. -utan att förhålla sig
    till sina reaktioner-

  427. -visavi din omgivning som du finns i.

  428. Sen har vi
    några känslofokuserade KBT-modeller.

  429. Vi har en modell
    som jag tycker är intressant.

  430. Det här är inte Steven Hayes
    utan Adele Hayes.

  431. Den här beskrivningen av hennes metod
    finns i boken jag visade först.

  432. Hon arbetar med depressioner-

  433. -med ett känslofokuserat anslag.

  434. KBT vid depression
    är ofta beteendeaktivering.

  435. En deprimerad patient ska upp
    ur sängen, och det är klart-

  436. -men Adele Hayes menar också-

  437. -att man måste angripa
    vissa andra aspekter av depressionen-

  438. -till exempel gå in och bearbeta
    symboliska, negativa minnen-

  439. -som har format-

  440. -patientens uppfattning
    om henne själv och livet-

  441. -och lett patienten in i hopplöshets-
    och meningslöshetskänslor.

  442. Hon menar att "naming", att sätta ord
    på sin depression har betydelse-

  443. -så hon låter patienten skriva om sin
    depression och sätta ord på det.

  444. Man lär patienten
    att inta olika perspektiv-

  445. -vilket ingår i dansen
    med omgivningen-

  446. -att bli mer psykologisk flexibel
    mot sin depressivitet och omgivning.

  447. Och att aktivera positiva känslor
    vilket kan skapa rädsla för förlust.

  448. Förlust är huvudtemat vid depression.

  449. Man upplever
    att man har förlorat nåt...

  450. ...kärlek, gemenskap, omtanke.

  451. Temat är förlust vid depression.

  452. Hon har utarbetat nån form av manual.

  453. Hon går in och tittar på
    de här nyckelsituationerna.

  454. Jag ska berätta om IMR
    lite längre fram.

  455. Då förstår ni.
    Hon hämtar tillbaka patienten-

  456. -in i nyckelsituationerna
    och låter dem återberätta-

  457. -men inte ur
    ett traditionellt exponeringssyfte.

  458. DBT är en annan modell
    som är känslofokuserad.

  459. Den kanske är den allra tydligaste
    känslofokuserade KBT-modellen.

  460. Marsha Linehan
    var tidigt ute med detta.

  461. Jag har jobbat i många år med DBT-

  462. -och varit hos Marsha Linehan
    och lärt mig det här.

  463. Jag anser att det är hon-

  464. -som har introducerat
    den känslofokuserade KBT:n-

  465. -jämsides med Steven Hayes
    i hans ACT.

  466. Hon var tidigt ute med gruppen
    borderline-patienter-

  467. -självskadande
    och suicidala patienter.

  468. Deras problematik
    handlar ju till största delen-

  469. -om oförmåga
    att hantera sina känslor.

  470. Därför skapade hon hela metoden
    utifrån det faktum-

  471. -att de behöver färdigheter
    för att reglera sina känslor.

  472. I dag används DBT
    på många andra diagnoser-

  473. -än bara borderline-diagnoser.

  474. På så sätt
    är den diagnosöverskridande.

  475. Man har börjat titta på sårbarhets-
    överlappning vid affektiva diagnoser.

  476. Man börjar titta på det och kliva
    ifrån det rigida diagnossystemet-

  477. -och se vad det finns
    för gemensamma faktorer-

  478. -mellan diagnoser inom det affektiva
    området, ångest och depression.

  479. Det finns stora likheter
    patienterna emellan-

  480. -så varför inte ta fasta på det och
    skapa en modell som fångar upp båda?

  481. I psykiatrin går det inga vattentäta
    skott mellan depressioner och ångest.

  482. Det har man försökt göra
    på de flesta kliniker.

  483. Man har en affektiv mottagning
    och en ångestmottagning.

  484. Man försöker skilja de patienterna
    åt, men de lider av både och.

  485. Det är artificiella indelningar
    som är obegripliga.

  486. Då kom Barlow
    med sin transdiagnostiska behandling-

  487. -som används väldigt mycket-

  488. -och som man försöker implementera
    i psykiatrin med gott resultat.

  489. I alla fall i Uppsala. Jag vet inte
    hur det ser ut i övriga landet.

  490. Precis som i DBT
    tränar man i emotionell medvetenhet.

  491. Man strävar efter kognitiv
    flexibilitet. Här kommer det igen.

  492. Man hanterar
    känslostyrt beteende och undvikande.

  493. Sen har vi en tredje modell:
    "Compassion focused therapy"-

  494. -som jag anser är känslofokuserad.

  495. Det är att man fokuserar på-

  496. -patientens förmåga
    att bli medveten om sitt lidande-

  497. -och ta hand om det på egen hand.

  498. Att man inte blir beroende av...

  499. ...omhändertagande av andra-

  500. -på det sätt man ofta kan bli
    när man har ett psykiskt lidande.

  501. Det finns flera saker som är viktiga-

  502. -att visa en vilja och välja
    att försöka lindra sitt eget lidande.

  503. Det är ett val.

  504. Det är ett val att gå in och försöka
    förändra och påverka sitt lidande.

  505. Har man inte det valet,
    har man ingen allians med patienten.

  506. Patienten måste välja att göra det.

  507. Sen tycker jag om
    det tredje från slutet:

  508. Att träna på att mjuka upp den inre
    tonen som man använder mot sig själv.

  509. Att försöka lämna dömande självkritik
    som vi är så bra på allihop.

  510. Det är en helt egen terapiform som
    heter "Compassion focused therapy".

  511. Jag såg nån bok här ute...

  512. Det finns flera böcker på svenska
    på Natur och kultur.

  513. Det finns också nån översättning
    från en norsk psykoterapeut-

  514. -som har skrivit om den modellen.

  515. Det är Paul Gilbert
    som är pappa till det.

  516. Han har skrivit så fina böcker
    om Compassion focused therapy.

  517. Den huvudsakliga känsla
    som han ägnar sig åt är skammen.

  518. Skammen är transdiagnostisk.
    Den finns i alla diagnoser.

  519. Om man frågar patienter-

  520. -oavsett om det är depression,
    borderline eller schizofreni-

  521. -finns skammen där nästan alltid.

  522. Han fokuserar mycket på
    hur vi kan bearbeta vår egen skam.

  523. Det är delvis
    genom hans psykoterapiform förstås.

  524. Jag visar lite tydligare.

  525. När du får in en patient-

  526. -och det blir tydligt att han eller
    hon har såna här meningsbärare...

  527. De har varit med om saker,
    det behöver inte vara ett trauma-

  528. -men har varit med om livshändelser
    av en sån dignitet-

  529. -att det har skapat bestående spår
    hos patienten.

  530. Det har definierat
    vem patienten är för henne.

  531. Då behöver man gå tillbaka till de
    incidenterna och rota runt med dem-

  532. -för att lägga till
    och forma en annan mening.

  533. Vi kan inte göra om det
    eller släcka ut minnet-

  534. -men vi kan lägga till saker
    så att det får en annan mening.

  535. Jag kallar det
    att bli perspektivtagande.

  536. Man hittar nya perspektiv-

  537. -och på så sätt bearbetar man den
    självbild som har skapats ur minnena.

  538. Därför jobbar man mycket
    med bildminnen.

  539. I den eminenta boken jag visade
    finns också Arntz-

  540. -som använder Imagery rescripting
    för personlighetsstörning och PTSD.

  541. David Clark har omarbetat sin manual
    så att den innehåller IMR också-

  542. -för patienter med social fobi
    som har varit utsatta för mobbning.

  543. Man tillför bildminnet nåt nytt.

  544. Man frågar: "Vad hade du behövt när
    du befann dig i den här situationen?"

  545. Kan vi tillföra det nu? Kan vi
    gå tillbaka och tillföra det nu-

  546. -och från ett vuxet perspektiv kliva
    in och titta på det som det hände då-

  547. -och lägga till de vuxna
    och mer realistiska perspektiven?

  548. Patienten uttrycker ofta att de
    hade behövt hjälp och assistans-

  549. -och att de hade behövt efterhjälp
    efter själva händelsen.

  550. Också under, förstås.

  551. Och man hade behövt förståelse från
    omgivningen, vilket många saknar.

  552. Här är exempel på arbetsprocessen.

  553. Patienten återupplever traumat
    i den ålder det hände-

  554. -och sen går man tillbaka och
    resonerar ur ett vuxet perspektiv.

  555. Vad hade du behövt? Kan vi gå
    tillbaka och tillföra minnet det här?

  556. Då får patienten stå
    vid sin egen sida men nu som vuxen-

  557. -och säga att det inte är okej.

  558. Så får man inte bete sig
    mot en sjuåring.

  559. "Kan du säga de här sakerna?"
    Och så säger patienten det.

  560. Det är
    som att återuppleva situationen-

  561. -men med nya beteenden
    och förhållningssätt.

  562. Sen kliver man tillbaka igen
    och resonerar.

  563. Det här är huvuddragen
    i Imagery rescripting.

  564. Det funkar på grund av att man ändrar
    mening och innebörd i situationen.

  565. Spännande, tycker jag.
    Jag jobbar en del med det.

  566. Både för deprimerade patienter-

  567. -och patienter som är allvarligt
    mobbade och har social fobi.

  568. Sen har vi det sista
    med allians och terapirelationen.

  569. Mitt hjärta klappar för det här.

  570. Det är så viktigt.
    Jag undervisar och handleder om det.

  571. Det här måste få ta större plats.

  572. Vi blir handikappade om vi
    inte kan lita på vår egen förmåga-

  573. -att skapa allians med patienter
    som är multiproblematiska-

  574. -som är supersvåra, har ett extremt
    lidande och kanske inte vill leva.

  575. Här måste vi ha färdigheter
    som terapeuter.

  576. Jag bygger det på validering som vi
    tränar i dialektisk beteendeterapi.

  577. Vad det är och hur man använder det
    i terapirelationen.

  578. Alliansen handlar affärsmässigt om
    att vara överens om mål och kontrakt.

  579. Terapirelationen handlar om
    hur det känns i terapirummet-

  580. -och hur jag kan motivera min patient
    att gå in i förändring.

  581. I dag granskar man olika mediatorer
    för utfall.

  582. Allians och terapirelation
    är bara en del av utfallet.

  583. Det är också personlighetsegenskaper
    hos terapeuter och patienter.

  584. Typ av metod, teknik och problem.

  585. Man kan sammanfatta det i den frågan.

  586. Vilken metod med vilken terapeut
    för vilken patient med vilka problem?

  587. Vad är mest effektivt?
    Det är mer komplicerat än så.

  588. Vissa har ansett att terapi
    är bara allians och terapirelation.

  589. Vi lutar oss mycket
    mot Leslie Greenberg.

  590. Det som uppstår i terapirummet-

  591. -i termer av känslomässig bindning
    och kontakt-

  592. -är superviktigt för patienten.

  593. Här kan man korrigera erfarenheter-

  594. -från dåliga relationer
    utanför terapirummet.

  595. Man kan korrigera erfarenheter
    av mobbning och "neglect".

  596. Vad heter det på svenska?
    "Vanskötsel" eller nåt sånt.

  597. Vi är "rollmodeller" för patienten.

  598. Så här kan man göra när man skapar
    en god relation. Så här kan man vara.

  599. Vi reparerar relationer genom att
    lyssna och ta patienten på allvar.

  600. Det kan vara en alldeles
    ny upplevelse för en patient.

  601. Ja! Nu är klockan tolv.

  602. Det här är vad vi lär ut
    i modern KBT.

  603. Bennett-Levy har vi nu med i all form
    av egenterapi för psykoterapeuter.

  604. Förmågan till empati
    och självreflektion.

  605. Att man kan granska sig själv.
    Återigen perspektivtagande.

  606. Så här ser KBT ut i dag.
    Det är de här fokusområdena vi har.

  607. Jag kan inte tycka annat än att den
    är djup, om du vill ta det ordet.

  608. Den är komplex och baserar sig
    på upplevelser och förhållningssätt-

  609. -på ett helt annat sätt
    än för 10 år sen.

  610. Då tackar jag för mig.

  611. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

KBT i utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur har KBT (kognitiv beteendeterapi) använts från 1950-talet och framåt? Anna Kåver är legitimerad psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och författare och berättar om det. Hon berättar också om kritiken som riktats mot terapiformen. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kognitiv beteendeterapi, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

April i Anhörig-Sverige

Susanna Alakoski är socionom och författare och berättar om vikten av att lyfta fram anhörigas perspektiv och behov av hjälp och stöd. Hon berättar utifrån egna och andras erfarenheter. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Att hjälpa den som inte orkar leva

Ullakarin Nyberg är psykiater och suicidforskare och föreläser om hur man kan hjälpa personer som är sjävmordsbenägna. Hon säger att man ska våga prata om de existentiella frågorna och våga möta mörkret. Det handlar om att lyssna till och mötas i den självmordsbenägnas berättelse. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Barn och unga med sexuella beteendeproblem

Anette Birgersson Thell är socionom och legitimerad psykoterapeut och föreläser om barns utforskande av sin sexualitet. Hon menar att man ska lära barnen att de har rätt till sin egen kropp och vad som är sunt sexuellt beteende. Riskerna att bli utsatt för och att begå sexuella övergrepp minskar med tydlighet när det gäller närhet, gränser och sexualitet, enligt Birgersson Thell. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

KBT i utveckling

Hur har KBT (kognitiv beteendeterapi) använts från 1950-talet och framåt? Anna Kåver är legitimerad psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och författare och berättar om det. Hon berättar också om kritiken som riktats mot terapiformen. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mina två liv - om bipolär sjukdom

Ann Heberlein är lektor i etik och författare och berättar om hur det är att leva med diagnosen bipolär sjukdom typ 2. Att leva med en psykisk sjukdom påverkar livet på ett genomgripande sätt men man är inte sin diagnos, säger Heberlein. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mindfulness 2016

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, visar hur vi genom meditation och mindfulnessträning kan träna och påverka hjärnan och dess funktioner. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möta, stödja och behandla barn och unga efter svåra händelser

Anna Norlén är legitimerad psykolog och psykoterapeut och föreläser om att arbeta med barn och unga som har drabbats av trauman. Hon säger att de ofta inte berättar men att de har väldigt stort behov av att göra det. För den eller de som ska hjälpa gäller det att skapa möjligheter för barnen att våga berätta. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möte med sexuellt våldsutsatta flickor

Maria Munkesjö är stödverksamhetsansvarig på Tjejzonen och musikterapeut. Hon berättar om Tjejzonens ideella stödverksamhet som vänder sig till sexuellt våldsutsatta tjejer. Cirka 200 volontärer runt om i Sverige arbetar med att möta tjejer, oftast på nätet, och anonymt. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

När livet blir verkligt

Bo Blåvarg, leg psykolog och verksamhetschef vid Ersta Vändpunkten, berättar om hur existentiell terapi kan vara till hjälp för den som har varit eller är medberoende. När man vuxit upp i en verklighet där missbruk stått i centrum är det viktigt att komma till en plats där det är en själv som står i centrum. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Schematerapi - en vidareutveckling av KBT

Poul Perris, läkare och psykoterapeut vid Svenska institutet för kognitiv psykoterapi, berättar om hur schematerapi skiljer sig från ursprunglig KBT. Här har man en större förståelse för uppväxten och vad den har haft för konsekvenser för vårt beteende. Många utvecklar strategier för att undvika att hantera svåra känslomässiga lägen, menar Perris. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2013

Smart eller dum reaktion på misstag - självbilden avgör

Alva Appelgren är neuroforskare vid Karolinska institutet. Här berättar hon om hur misstag påverkar vår hjärna. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskap & Allmänhet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Fråga oss