Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Socionomdagarna 2016 som hölls den 15-16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016: Mina två liv - om bipolär sjukdomDela
  1. Det är en befriande tanke
    att ingen är helt igenom normal-

  2. -helt sund eller helt fungerande.

  3. För ganska många år sen,
    2008 eller 2009...

  4. Det är många år sen. 2008 var det.

  5. Då släppte jag boken "Jag vill inte
    dö, jag vill bara inte leva".

  6. Det var faktiskt min fjärde bok-

  7. -men den räknas som mitt genombrott-

  8. -vilket inte är sant, för den
    som kom innan har sålt lika mycket.

  9. Innan den här skrev jag
    populärvetenskapliga böcker.

  10. Det här är
    en väldigt personligt hållen text.

  11. Det är min dagbok.

  12. Jag började skriva den
    natten till den 6 juni 2007-

  13. -och avslutade den
    den 28 augusti samma år.

  14. Det är väldigt lite ändrat
    från dagbokstexten.

  15. Jag har dolt namnen
    på de personer som förekommer-

  16. -och kallar dem bara K och R och A
    och så vidare, för att skydda dem.

  17. Det är känsligt
    att skriva självbiografiskt.

  18. När jag hade skrivit klart
    den här texten-

  19. -hade jag tänkt ta livet av mig.

  20. Texten är skriven under en period
    när jag mådde väldigt dåligt.

  21. Jag var nere i en djup depression.

  22. Texten skulle bli mitt avsked.

  23. Jag tänkte publicera texten-

  24. -så att det skulle fortsätta
    komma in pengar till mina barn.

  25. Det var mitt sätt att ta ansvar för
    mina tre barns framtid.

  26. Så blev det tack och lov inte.
    Jag lever ju, som ni ser.

  27. I dag är jag tacksam över det,
    men det tog tid att komma dit.

  28. Boken beskrivs som en skildring av
    att leva med psykisk ohälsa-

  29. -eller en skildring av
    att leva med ångest-

  30. -och en bok om att vara bipolär.
    Så ser inte jag på den.

  31. Boken skiljer sig inte från dem jag
    skrev innan och har skrivit efter.

  32. Jag intresserar mig för samma saker
    i alla mina böcker.

  33. Frågan är hur man ska leva
    och varför man ska leva.

  34. Frågan som står i centrum här är:
    "Varför ska jag leva?"

  35. Det är en fråga som alla ställer sig
    nån gång i sitt liv.

  36. Kanske flera gånger,
    med högre eller lägre intensitet.

  37. När man har min diagnos,
    bipolär typ 2-

  38. -ställer man sig den frågan
    på ett intensivt sätt.

  39. Boken har sålts i hundratusentals
    exemplar och lästs av ännu fler.

  40. Det är inte för
    att alla har samma diagnos som jag-

  41. -utan för att många
    känner igen sig i frågorna.

  42. Sen är det ju många som delar
    min diagnos som känner igen sig.

  43. Många har sagt att de
    har låtit sina anhöriga läsa boken.

  44. De anhöriga som har läst boken
    har sagt att de sen förstår bättre.

  45. Jag tänker använda den här stunden
    till att dels läsa ur boken-

  46. -och mellan uppläsningarna
    tala lite kring det här.

  47. Precis som Marie sa finns det
    möjlighet att ställa frågor sen.

  48. "I väntrummet på S:t Lars
    är vi jämlika."

  49. "Människor, varken mer eller mindre."

  50. "I psykakutens milda ljus
    finns inga titlar."

  51. "Fyllbultar och docenter,
    förgråtna tonårsbrudar"-

  52. -"uppgivna medelålderskriser
    och stinkande gubbar."

  53. "Där sitter vi i trådslitna fåtöljer,
    ofta ensamma. Oftast ensamma."

  54. "De unga tjejerna har ibland med sig
    en väninna som stöd."

  55. "Unga män kommer med sin mamma,
    äldre män kommer ensamma."

  56. "Fyllbulten kommer med polisen."

  57. "Välklädda personer mellan 30 och 40
    har med sig en välklädd partner."

  58. "Över 40 är de ensamma.
    Kanske har partnern tröttnat då."

  59. "Kanske stannar de framför tv:n."

  60. "'Har du ångest igen?
    Jag ringer en taxi.'"

  61. "Eller så har partnern tröttnat på
    att regelbundet åka till psykakuten"-

  62. -"och skaffat
    en mindre ångestfylld partner."

  63. "Mindre välklädda kvinnor
    är alltid ensamma."

  64. "Ibland har de fått stryk."

  65. "Ibland har de
    sällskap av en socialassistent."

  66. "Mindre välklädda män
    kommer sällan frivilligt."

  67. "När vi väl sitter där
    gör vi det på lika villkor."

  68. "Vi ser inte på varandra
    och söker inte ögonkontakt."

  69. "Vi låtsas inte om
    varandras existens."

  70. "En del sitter tysta"-

  71. -"och bläddrar i en tidning
    eller stirrar stint in i tv-rutan."

  72. "Nån snyftar, en annan suckar. Tysta
    tårar rinner längs välrakade kinder."

  73. "Där sitter vi. Så mycket ångest
    samlat på sex kvadratmeter."

  74. "Ingen gör den minsta ansats
    att sträcka ut en hand mot de andra."

  75. "Att erbjuda ett tröstande ord"-

  76. -"skulle vara ett etikettsbrott."

  77. "Här respekterar vi
    varandras ångest."

  78. "Här värnar vi vår integritet."

  79. "Det händer att paniken slår till."

  80. "Andnöden och hjärtklappningen
    övermannar nån."

  81. "Personalen är flink. De ger snabbt
    den olycklige lugnande medicin"-

  82. -"och lägger personen
    i ett undersökningsrum."

  83. "Vi andra sitter kvar,
    som om inget hänt."

  84. Jag har haft kontakt med psykiatrin
    sen jag var fjorton år.

  85. Det var först barn- och ungdomspsyk
    i Trelleborg. Jag är från Svedala.

  86. Då handlade det om tonårsproblem-

  87. -som ätstörningar
    och självskadebeteenden.

  88. När jag var arton förflyttades jag
    till vuxenpsykiatrin.

  89. När jag var nitton gjorde jag
    mitt första självmordsförsök.

  90. När jag var 21 fick jag medicin,
    efter mitt andra självmordsförsök.

  91. När jag var 30 fick jag min diagnos.

  92. Diagnosen bipolär
    finns i flera undergrupper.

  93. Det finns från typ 1 till typ 6.

  94. Diagnosen tar ofta lång tid
    att ställa.

  95. Det som kännetecknar bipolaritet är-

  96. -att patienten pendlar
    mellan två tillstånd.

  97. Mellan att vara deprimerad
    eller att vara manisk eller hypoman.

  98. Typ 2 innebär att man blir hypoman.
    Man utvecklar sällan fullt ut mani.

  99. Man måste ha haft ett par episoder
    för att kunna ställa diagnos.

  100. Många får fel medicin, som jag fick
    efter mitt andra självmordsförsök.

  101. På den tiden fanns inte det man
    lite vulgärt kallar "lyckopiller".

  102. De sorter som fanns då
    hade fler biverkningar.

  103. Men antidepressiva kan vara farligt
    för en bipolär att ta-

  104. -eftersom det kan driva fram mani.

  105. Man kan bli sjukare
    med fel medicinering.

  106. Psykisk ohälsa drabbar alla.

  107. Det försöker jag gestalta
    med scenen från väntrummet.

  108. Nu har psykiatrin i Lund flyttat.

  109. Sen de flyttade
    har jag inte varit på psykakuten.

  110. Nu har jag en bra psykiater-

  111. -som jag träffar två gånger om året.

  112. Där sitter människor
    som kommer från olika sammanhang-

  113. -av båda könen, i olika åldrar-

  114. -med olika klasstillhörighet
    och utbildning.

  115. Psykisk ohälsa är jämlik-

  116. -eftersom den drabbar alla.

  117. Det spelar ingen roll hur rik du är-

  118. -om du drabbas av ångest,
    psykoser, manier, utbrändhetssymtom.

  119. Det kan man inte skydda sig mot.

  120. Ändå är psykiatrin
    väldigt styvmoderligt behandlad-

  121. -trots att det drabbar så många.

  122. Det handlar mycket om skam.

  123. Det var därför jag gav ut boken-

  124. -när jag hade bestämt mig för
    att leva.

  125. Då lät jag en god vän läsa den.

  126. Hon tyckte
    att andra kunde ha nytta av den.

  127. Hon har en bror med samma diagnos,
    och hon arbetar med litteratur.

  128. Hon rekommenderade en förläggare
    och sa att boken var viktig.

  129. Sen kom boken ut väldigt snabbt.

  130. Syftet från min sida var-

  131. -att göra nåt åt det stigma
    som finns kring psykisk ohälsa.

  132. Att visa
    att vi som har olika diagnoser finns-

  133. -och att vi inte är
    på det sättet som ni tror.

  134. Vi är inte farliga.
    Vi är inte odugliga. Vi bidrar också.

  135. Jag hade gett ut boken "Det var inte
    mitt fel: om konsten att ta ansvar".

  136. Den fick stor uppmärksamhet. När jag
    skrev den här inledande texten-

  137. -hade jag lämnat psykakuten, efter
    en intensiv vår, där jag var hypoman.

  138. Jag hade lanserat boken,
    suttit i tv-soffor-

  139. -och blivit intervjuad och föreläst.

  140. Boken sålde enormt bra-

  141. -på ett sätt som varken jag
    eller förlaget var beredda på.

  142. Jag gick in i en hypoman fas.

  143. När jag började skriva
    var jag helt slut och helt utmattad.

  144. Hur är det då
    att vara hypoman eller manisk?

  145. När jag nu
    beskriver min kroniska sjukdom-

  146. -säger jag
    att man pendlar mellan två tillstånd-

  147. -hypoman eller manisk och deprimerad,
    men det är inte sant.

  148. Den största delen av tiden
    är jag frisk.

  149. Det finns tre tillstånd.

  150. Man är frisk, vad det nu innebär,
    eller normal-

  151. -eller så är man hypoman eller manisk
    eller deprimerad.

  152. Men oftast är jag faktiskt frisk,
    och så är det för många.

  153. Vi är ofta friska, men vi lever
    under hotet att bli sjuka igen.

  154. Jag tänkte läsa en skildring av mani.

  155. Det där med depression
    är inte så svårt att förstå.

  156. Jag tror att de flesta människor
    erfar nedstämdhet-

  157. -och en känsla av meningslöshet
    nån gång i livet.

  158. Det är en reaktion på sorg,
    saknad, misslyckande, uppbrott...

  159. Man drabbas av nedstämdhet
    och man klandrar sig själv.

  160. Depression har många erfarenhet av.
    Mani är svårare.

  161. Den amerikanska psykiatern
    Kay Redfield Jamison-

  162. -arbetar vid Columbia University,
    och hon är manodepressiv.

  163. Hon har skrivit flera böcker.

  164. Dels har hon gjort,
    hur meningsfullt det nu är...

  165. Hon har diagnostiserat kändisar-

  166. -som Sylvia Plath
    och Ernest Hemingway.

  167. De ska ha lidit av
    samma diagnos som hon själv.

  168. I en bok där hon mer kliniskt
    försöker beskriva-

  169. -bipolär sjukdom
    och manodepressivitet-

  170. -berättar hon om
    när hon föreläste för sina studenter.

  171. Hon säger
    att den som är manisk eller hypoman-

  172. -har ett minskat sömnbehov,
    minskad aptit, en väldig energi-

  173. -känner sig kreativ, har
    en ökad sexlust och går ner i vikt.

  174. Då brukar hennes studenter säga:
    "Så vill väl alla ha det?"

  175. Ja, det finns fördelar med
    att inte behöva sova och äta-

  176. -att vara kreativ, full av energi
    och ha en stor sexlust.

  177. Första gången tycker man
    att det är fantastiskt.

  178. Det är som ett drogrus, men det
    blir ansträngande för kroppen-

  179. -att inte få näring, sömn
    eller återhämtning.

  180. Det värsta är tankarna,
    som aldrig tar slut.

  181. Virginia Woolf är en av
    de berömdheter som var manodepressiv.

  182. Hon tog så småningom livet av sig.

  183. Så här skrev hon
    i sitt avskedsbrev till sin man:

  184. "Jag vill säga att du
    har skänkt mig fullständig lycka."

  185. "Ingen kunde ha gjort mer än du."

  186. "Men jag kommer aldrig över det här,
    och jag slösar bort ditt liv."

  187. "Ingen kan få mig på andra tankar.
    Du har det bättre utan mig."

  188. "Jag kan knappt ens skriva det här."

  189. "Fram till det att sjukdomen
    fick mig i sitt grepp var vi lyckliga."

  190. "Det var tack vare dig.
    Ingen kunde ha varit så god som du."

  191. "Det vet alla.
    P.S. Förstör alla mina papper."

  192. "Woolf hörde röster
    när hon var manisk."

  193. "En gång pratade hon
    tre dygn i sträck utan att pausa."

  194. "Under ungefär en dag talade hon
    sammanhängande, men galet."

  195. "Sen blev det osammanhängande,
    ett virrvarr av ord."

  196. "Så skrev hennes man."

  197. "Hon blev psykotisk,
    och det var fruktansvärt plågsamt."

  198. "Att förlora sig själv,
    att tappa kontrollen."

  199. "Sen kommer uppvaknandet och insikten
    i depressionen."

  200. "När hon hade skrivit avskedsbrevet
    dränkte hon sig i floden."

  201. "Är det vansinne
    att höra röster inuti sitt huvud"-

  202. -"som ändå kommer från hjärnan?
    Hur skiljer man dem från tankar?"

  203. "I mitt huvud slåss så många tankar"-

  204. -"att huvudet nästan sprängs."

  205. "I mitt huvud pågår debatter"-

  206. -"om ondskans natur, vem Gud är
    och vad jag ska laga till middag."

  207. "Ofta slår jag knytnäven i pannan
    för att få ordning på samkvämen."

  208. "Alla kan inte tala samtidigt.
    Är Radovan Karadzić ond?"

  209. "Vad vinner man på att sköta
    sitt eget försvar? Var Speer ond?"

  210. "Du måste definiera.
    Är det vita bönor i minestronesoppa?"

  211. "Har man pasta i minestronesoppa?"

  212. "Är Gud en skapare
    som inte längre deltar?"

  213. "Nej, det strider mot
    den judiska gudsbilden."

  214. "Jag orkar inte, även om jag är van."

  215. "Jag måste slå mig i huvudet
    eller recitera dikter av Karin Boye."

  216. "Hon tog också livet av sig.
    Tog Nils Ferlin livet av sig?"

  217. "Han blev gammal och var harmonisk
    med hon Hettie eller Henny."

  218. "Jag lyckas inte alltid
    bryta debatterna i huvudet."

  219. "Så håller det på dygnet runt.
    Det är väldigt tröttsamt."

  220. "Att tala tre dygn i sträck
    är utmattande, även för lyssnaren."

  221. "Vansinne -
    ett vanmäktigt och vanställt sinne."

  222. "Det kan inte vara
    ett sinne som är vant och anpassat."

  223. "Problemet med vansinne är
    bristen på anpassning och funktion."

  224. "Det vanställda och deformerade -
    det är där problemet ligger."

  225. "Ja,
    jag är också rädd för vansinnet."

  226. "Jag är rädd för
    att fastna i skymningslandet-

  227. -"och aldrig hitta ut.
    Det är jag mycket rädd för."

  228. "Jag är mer rädd för det än
    för evigheten. Det är ju samma sak."

  229. "Att fastna i mitt eget huvud,
    som är väldigt begränsat."

  230. "Det är som att slungas ut i rymden"-

  231. -"i den mörka evigheten utan slut,
    totalt isolerad."

  232. "Vansinnet. Michel Foucault gick
    på gayklubbar och hade oskyddat sex."

  233. "Han lät männen
    göra vad de ville med honom."

  234. "Han lade sitt liv i deras händer.
    En sorts rysk roulett."

  235. "Han visste att han kunde få aids.
    Ett raffinerat självmord."

  236. "Man kan fråga sig
    om Foucault var riktigt klok."

  237. "Han fick aids och dog 1984."

  238. "Jag gillar inte Foucaults tankar
    om vansinnet och galenskapen."

  239. "Foucault hävdar
    att de förnuftiga behöver dårarna."

  240. "Förnuftet behöver oförnuftet
    för sin egen definition."

  241. "Genom diagnoserna
    neutraliseras avvikarna."

  242. "De störande elementen
    måste isoleras."

  243. "Enligt Foucault
    finns galenskapen i alla."

  244. "Skillnaden mellan avvikande
    och normal är bara skenbar."

  245. "Vad som är normalt och avvikande
    har förändrats över tiden."

  246. Det finns
    en annan psykoanalytiker, Lacan-

  247. -som menar att det inte finns normala
    människor. Det finns tre grupper.

  248. Man är neurotisk, psykotisk
    eller pervers.

  249. När jag säger det
    brukar folk skratta.

  250. Sen funderar man över sig själv.

  251. Majoriteten är nog mer neurotiska
    än psykotiska eller perversa.

  252. Jag har aldrig krävt
    att publiken ska svara.

  253. Det är en befriande tanke
    att ingen är helt igenom normal-

  254. -helt sund eller helt fungerande.

  255. Känner ni till
    WHO:s definition av hälsa?

  256. Att vara frisk är-

  257. -att befinna sig i ett tillstånd av
    fysisk, psykisk och social harmoni.

  258. Fundera nu över om ni är friska.

  259. Man har ju alltid
    kanske lite ont nånstans-

  260. -lite skoskav eller förkylning.

  261. Man kanske känner
    en viss psykisk oro.

  262. Det sociala fungerar sällan helt.

  263. Jag oroar mig för att min dotter
    ska komma i tid till skolan i dag.

  264. Där finns det en oro.
    Det gnisslar i nån relation.

  265. WHO:s definition av hälsa
    är en utopi.

  266. Det som är bra med
    den definitionen av hälsa är-

  267. -att man har
    ett helhetsperspektiv på människan.

  268. Det räcker inte med att inte hosta,
    andra delar måste också fungera.

  269. Man jämställer
    den fysiska och psykiska hälsan-

  270. -och betonar vikten av
    att det sociala fungerar.

  271. Samtidigt blir det lite förödande-

  272. -när man tar
    Lacans idé om att alla är onormala-

  273. -som intäkt för att det är samma sak,
    för det är det inte.

  274. Eller som Foucaults idé om att
    det normala behöver det avvikande.

  275. Då hamnar man i att psykisk ohälsa
    är nåt konstruerat.

  276. Min diagnos är verklig.
    Den är inte konstruerad.

  277. Min ångest blir inte mindre
    för att stigmat försvinner.

  278. Jag mår inte bättre
    om jag slipper skämmas.

  279. Men bipolaritet, schizofreni,
    depression och psykoser-

  280. -liknar somatiska sjukdomar.
    Man kan inte tänka bort dem.

  281. Om man slipper skämmas
    försvinner inte psykosen-

  282. -lika lite
    som man kan tänka bort cancer.

  283. Det är intressant att man
    behandlar psykiska sjukdomar så.

  284. Samtidigt som det finns
    en tendens att förringa det-

  285. -finns även tendensen att identifiera
    den sjuke med sin sjukdom.

  286. Ibland blir jag presenterad som
    "Ann Heberlein, som är bipolär."

  287. Det är på sätt och vis riktigt,
    men det gör mig irriterad.

  288. Jag tänker aldrig på mig själv
    som bipolär.

  289. Jag tänker på mig själv som mamma,
    och som hustru till Erik.

  290. Jag är akademiker, författare,
    hästägare, hundägare-

  291. -syster, dotter och så vidare.

  292. Människor har ju
    en mängd olika identiteter.

  293. Min diagnos är en av mina
    identiteter, men inte den viktigaste.

  294. Man säger ju inte så om nån
    som har cancer. "Hon är cancer."

  295. Men om nån som har schizofreni
    säger man: "Han är schizofren."

  296. För några år sen
    föreläste jag i Norrköping.

  297. Riksförbundet för social och
    mental hälsa hade anordnat en dag.

  298. Jag och Anna Odell var där.

  299. Anna gjorde
    installationen "Okänd, kvinna".

  300. Före föreläsningen
    satt vi och drack kaffe-

  301. -och åt kanelbullar,
    tillsammans med styrelsen för RSMH.

  302. Mannen som då var kassör i styrelsen
    berättade-

  303. -att han hade blivit intervjuad
    dagen innan av lokaltidningen.

  304. Han hade sagt
    till den unga journalisten:

  305. "Jag har varit schizofren i 60 år
    och arbetat som brevbärare i 40 år."

  306. Då sa journalisten:
    "Du måste vara 100 år gammal."

  307. Man kan tydligen inte vara
    schizofren och brevbärare samtidigt.

  308. När de föreställningarna raseras
    blir det lite lättare.

  309. Man blir inte friskare, men det
    blir lättare att hantera sin sjukdom-

  310. -om man slipper dölja den
    och slipper skämmas.

  311. Om vi pratar mer om det
    kanske det tilldelas mer resurser.

  312. Människor berättar inte om det.

  313. Då blir det... "Såna där bipolära...
    Jag känner ingen sån."

  314. "De är konstiga.
    De behöver jag inte bry mig om."

  315. Att inte vara sin diagnos
    är väsentligt.

  316. Titeln "Mina två liv"
    är ett sätt att beskriva-

  317. -pendlingen mellan hypomani
    och depression-

  318. -och det friska och det sjuka.

  319. Jag var programledare för
    en tv-serie på SVT förra våren.

  320. Där mötte jag
    andra människor från hela Sverige-

  321. -som har samma diagnos som jag.
    Vi samtalade kring det.

  322. Syftet med serien var
    samma som för boken.

  323. Jag ville lyfta fram att vi finns
    och visa vilka vi är.

  324. Det är viktigt
    att vi får definiera oss själva.

  325. När man pratar om psykisk ohälsa,
    alkoholism eller narkotikamissbruk-

  326. -är det ofta anhöriga som berättar.

  327. Det är partners, barn och föräldrar-

  328. -som berättar om hur det är
    att leva med nån med psykisk ohälsa.

  329. Det perspektivet är också viktigt-

  330. -men alla har rätt
    att definiera sig själva.

  331. Vi pratade mycket om det
    på tv-seriens redaktion-

  332. -att vi var förvånade över
    att så många ville vara med.

  333. Det visar att föreställningarna om
    psykisk ohälsa har ändrats.

  334. Den serien hade varit svår att göra
    för tio år sen.

  335. Då hade inte
    folk velat sitta klockan 20 i tv-

  336. -och berätta för hela Sverige
    om ångest och självmordsförsök-

  337. -och overkligheten man hamnar i
    när man blir manisk.

  338. Redaktionen annonserade efter
    personer som ville vara med.

  339. Den största gruppen som hörde av sig
    var unga kvinnor.

  340. Kvinnor från 25-35 år.

  341. Vi hade kunnat fylla varje kväll
    med kvinnor i den åldern.

  342. Däremot var det svårt
    att få män att vara med.

  343. Där finns det faktiskt en svårighet.

  344. För en gång skull
    har kvinnorna en fördel i-

  345. -att inom ramen för
    tillåten kvinnlighet-

  346. -finns möjligheten att vara svag.

  347. Svaghet och hjälplöshet
    ingår i en accepterad kvinnlighet.

  348. Därför kan kvinnor söka hjälp.

  349. Kvinnor kan berätta:
    "Jag är liten, svag och rädd."

  350. Inom ramen för manlighet
    finns inte den möjligheten.

  351. Min sjukdom har
    en hög för tidig dödlighet.

  352. Nästan 25 procent med diagnosen
    dör i 40-årsåldern-

  353. -genom självmord, narkotikamissbruk-

  354. -eller genom slarvig bilkörning.

  355. En person som är manisk
    kör inte bil särskilt försiktigt.

  356. Det är en allvarlig sjukdom
    med hög för tidig dödlighet.

  357. Den är högre bland män,
    och så är det generellt.

  358. Kvinnor gör fler självmordsförsök,
    män gör fler fullbordade självmord.

  359. Det handlar om metod.
    Kvinnor använder sig av intoxikation.

  360. Man tar en överdos medicin.
    Män använder våldsamma metoder.

  361. De skjuter sig, hänger sig
    eller kastar sig framför tåg.

  362. Det är lättare att rädda en person
    från ett intox-försök-

  363. -än nån
    som har skjutit sig i huvudet.

  364. Det här funderade vi mycket på
    inför tv-serien.

  365. För oss var det viktigt
    att ha med män i programmet.

  366. Det lyckades vi med.
    Bland andra var Olof med.

  367. Olof bor i Malmö och läste
    sista terminen på lärarprogrammet.

  368. Nu är han färdig grundskollärare.

  369. Han är skejtare.
    En lång, blond, charmig kille.

  370. Att ha med honom var viktigt,
    för att han var man och ung.

  371. Jag har föreläst på psykiatriska
    mottagningar, för personalen.

  372. Då talar vi alltid om
    hur svårt det är-

  373. -att lämna besked till en
    ung människa om en kronisk sjukdom.

  374. Det pratade Olof och jag om
    i vårt möte.

  375. Han fick sin diagnos tidigt.
    Jag fick min när jag var 30.

  376. Men det var många år sen.

  377. Det är lättare nu. Man är mer
    uppmärksam på den här diagnosen.

  378. Olof fick diagnosen efter att...

  379. Han var på Hultsfredsfestivalen,
    och hamnade i mani.

  380. Hans dåvarande tjej skadade foten,
    och han trodde att det var hans fel.

  381. Sen hade han åkt till Barcelona, och
    helt tappat verklighetsuppfattningen.

  382. Han blev inlagd i Barcelona-

  383. -och blev sen inlagd hemma.

  384. Han fick sin diagnos
    när han var 22 år.

  385. Det var en oerhörd sorg för honom.

  386. Han sa: "Jag kommer aldrig
    att ha ett normalt liv."

  387. "Hur ska jag kunna utbilda mig
    och bilda familj?"

  388. "Kommer jag att kunna skaffa barn?
    Är allt redan över?"

  389. Den känslan kan man få
    när man får ett sånt besked.

  390. Men Olof hade tagit sig igenom det
    och slutfört sin utbildning.

  391. Nu har han flyttat ihop med sin tjej
    och de planerar barn.

  392. Det ville jag
    berätta för dem som tittade-

  393. -att man kan leva ett bra liv
    med den här diagnosen.

  394. Vi hade med Lisa,
    som är präst i Norrköping-

  395. -Elin,
    som är läkare i Östergötland...

  396. Båda var personer-

  397. -som hade en hel del att förlora på
    att berätta om det här.

  398. Lisas församlingsbor visste inget.

  399. Elins patienter
    kände inte till hennes diagnos.

  400. Vi frågade om de var säkra på
    att de ville att det skulle berättas.

  401. "Känner ni er trygga med det?"

  402. Både Elin och Lisa har faktiskt
    bara fått positiv respons.

  403. Elins patienter litar på henne.

  404. De tror inte att hon är opålitlig.

  405. Lisas församlingsbor har inte
    vänt henne ryggen-

  406. De vill att hon ska hålla i
    dop, vigslar och begravningar.

  407. Det är trösterikt
    att attityderna tycks ha förändrats-

  408. -i en mycket positiv riktning.

  409. Jag hoppas att vi
    har raserat en del föreställningar-

  410. -genom det tv-programmet.

  411. Nu ska vi se...

  412. Jag sa att många har läst min bok
    för att de har känt igen sig-

  413. -för att den tar upp frågor
    som är aktuella för alla.

  414. Frågan om meningen med livet.

  415. "'Ack och ändå -
    varför är den gode dum?'"

  416. "'Varför är den kloke ond?
    Varför är allt en trasa?'"

  417. "Så skriver Carl Jonas Love Almqvist
    i 'Ormus och Ariman'."

  418. "Camus påstår att ingen har dött
    för de filosofiska frågornas skull."

  419. "Men många har dött
    för att de finner livet meningslöst."

  420. "Jag tror att många
    har sökt finna nån form av mening"-

  421. -"i klassiska filosofiska frågor."

  422. "Vad är sanning, godhet,
    ondska, skönhet? Vad kan vi veta?"

  423. "Vad är meningen med livet?"

  424. "Kanske har några dött när de
    tappat lusten att söka svaret"-

  425. -"eller när svaret inte
    leder till tillfredsställelse?"

  426. "Jag valde filosofi och teologi
    för att jag ville förstå."

  427. "Jag ville fråga och försöka svara,
    ordna och sortera."

  428. "Jag ville bygga system av tankar och
    principer. Jag ville kontrollera."

  429. "Därför sysslade jag med
    anglosaxisk analytisk filosofi."

  430. "Ordning och reda ska det vara,
    i alla fall på mina argument."

  431. "Men frågan om meningen med livet
    är svår att bygga system kring."

  432. "Den låter sig inte enkelt besvaras."

  433. "Det är ingen faktafråga,
    ingen deskriptiv fråga."

  434. "Går den att besvara?
    Förväntar vi oss ett svar?"

  435. "Eller är det en o-fråga?"

  436. "Det innebär dock inte
    att frågan är ointressant."

  437. "Det innebär blott att den
    definitionsmässigt inte är en fråga."

  438. "O-frågorna saknar alltså
    ett entydigt svar."

  439. "Jag läste resonemanget om o-frågor"-

  440. -"i Mats Furbergs bok 'Allting en
    trasa? - En bok om livets mening'."

  441. "Den ingick i min utbildning
    och gjorde starkt intryck på mig."

  442. "Furberg skrev boken efter
    sin hustrus alltför tidiga död."

  443. "Han brottas med meningen med livet."

  444. "Det är en akademisk bok, men varje
    ord kräver ett svar på riktigt."

  445. "Furberg ger sig inte.
    Han kräver ett svar."

  446. "Finns det nån mening med livet,
    eller är vi alla lurade?"

  447. "Så här avslutar Furberg
    sin bok om meningen med livet."

  448. "'Livet är varken meningsfullt
    eller meningslöst - det bara är.'"

  449. "'Man måste själv fylla det med
    en mening som man tror på.'"

  450. "Jag vet inte om jag orkar fylla det
    med innehåll, och orkar tro."

  451. "Tro att det betyder nåt längre."

  452. Det är de sista orden i min bok.
    Det var så jag avslutade dagboken.

  453. Det är ett slut utan hopp,
    kan man tänka sig.

  454. Vi pratade om
    ifall man kunde lämna läsaren så.

  455. Men jag vägrade skriva att allt
    ordnar sig, för det gör det inte.

  456. Allt blir aldrig helt bra,
    men det blir bättre, brukar jag säga-

  457. -till dem som hör av sig till mig.

  458. Det blir bättre.
    Det gör inte alltid lika ont som nu.

  459. Det är en trygghet och glädje i
    att bli äldre.

  460. Man har tagit sig igenom saker.

  461. Jag har varit
    deprimerad, hypoman och inlagd.

  462. Men jag har inte bara varit
    ledsen eller hypoman de här åren.

  463. Jag har varit glad. Jag har
    skrivit böcker, gift mig, fått barn.

  464. Jag har levt. Det tror jag är
    det viktigaste vi kan göra-

  465. -för den som är sjuk och har
    tappat tron på meningen med livet.

  466. Vi kan påminna om
    att personen också har ett annat liv.

  467. "Ditt liv är inte din ångest.
    Ditt liv är allt det andra."

  468. Därför är det viktigt att inte
    identifiera personen med sjukdomen.

  469. Säg inte att nån är bipolär.
    Fundera över allt det andra.

  470. "Du är också hundägare.
    Du har dina barn."

  471. "Du tycker om att pyssla i trädgården
    eller att meka." Påminn om det.

  472. Då ingjuter man hopp.

  473. Min bästa vän, Linda,
    har samma diagnos, fast typ 1.

  474. Hon har djupare berg och dalar,
    kan man säga.

  475. Hon brukar säga att det viktigaste
    man kan göra är att bära nåns hopp.

  476. Det orkar man inte själv,
    och då måste nån annan hoppas.

  477. Det sista jag läste i boken,
    den här...frågan om meningen.

  478. Ofta när jag pratar med
    gymnasielärare och skolpsykologer-

  479. -pratar man om hur man ska veta
    vem som menar allvar.

  480. Mina söner har flyttat till Göteborg-

  481. -fast universitetet i Lund
    är överlägset.

  482. Båda två har
    gått på gymnasiet i centrala Lund-

  483. -på två av Sveriges bästa skolor.

  484. Barnen där kommer från välfungerande
    familjer, i alla fall ytligt sett.

  485. Ändå har minst en elev
    tagit livet av sig varje läsår.

  486. Det är en ålder med mycket ångest
    och självmordstankar.

  487. Men det är många fler
    än de som faktiskt tog livet av sig-

  488. -som pratade om det.
    Mina söners vänner dyrkade Morrissey.

  489. Morrissey är ju
    ingen muntergök precis.

  490. Många flirtade med döden och
    pratade om självmord och dödslängtan.

  491. Alla ställer sig nån gång frågan
    vad som är meningen med livet.

  492. Vi gör det som mest
    när vi är unga och i min ålder-

  493. -när utbildningen är klar
    och man har arbetat i några år.

  494. Man inser att man inte kommer längre.
    Barnen har flyttat hemifrån.

  495. Det knakar i äktenskapet.
    Man har tid att ifrågasätta saker.

  496. I många år är vi upptagna med
    att hantera livets praktikaliteter.

  497. Vi ska klara tentor,
    spara ihop pengar till en bostad-

  498. -och vi skaffar barn.

  499. Sen när barnen är borta kommer det
    tillbaka - "Är det här meningen?"

  500. "Var det så här det skulle bli?"

  501. I tonåren frågar man:
    "Vad ska det bli av mitt liv?"

  502. När skolpersonal undrar
    vem som menar allvar-

  503. -vem som bara poserar
    och vem som ligger i riskzonen-

  504. -säger jag: "Ta alla på allvar!"

  505. En missuppfattning är att den som
    pratar om självmord inte gör det.

  506. Det är inte sant.

  507. Man kan inte andas ut för att nån
    pratar om att ta livet av sig.

  508. Man ska alltid ta människors oro,
    frågor och sorg på allvar.

  509. -Får jag ställa en fråga?
    -Ja, gärna.

  510. Jag jobbar inom psykiatrin,
    med unga vuxna.

  511. Vad var det viktigaste
    vården gjorde för dig?

  512. Den vård jag fick när jag var ung
    var tyvärr väldigt dålig.

  513. -Över huvud taget, då?
    -Ja... Det viktigaste...

  514. Medicinering har varit
    och är väldigt viktig för mig.

  515. Att få mig att förstå
    att jag måste medicinera var viktigt.

  516. Jag medicinerar alltid.
    Jag måste göra det livet ut.

  517. Du jobbar med unga människor,
    och det är...

  518. Medicineringen har också biverkningar
    och oönskade konsekvenser.

  519. Det ska vårdpersonal fundera över.

  520. "Vad kan den här personen
    stå ut med?"

  521. Jag har inte stått ut med
    att gå upp för mycket i vikt.

  522. Man kan tycka att det är bättre
    att vara tjock och glad-

  523. -men med min historia av ätstörningar
    blev det ångestladdat.

  524. För andra kan det vara orimligt
    att den sexuella förmågan försvinner.

  525. Förra hösten sändes
    ett "Uppdrag granskning"-

  526. -om en ung man som tog livet av sig
    inne på psykiatrin i Malmö.

  527. Den unge mannen
    hade samma diagnos som jag.

  528. Han blev förälskad,
    och slutade medicinera-

  529. -för han ville kunna
    ha sex med den han var kär i.

  530. Han blev psykotisk och tog livet
    av sig. Det här måste man förstå.

  531. Men det viktigaste när jag var ung...
    Jag var inlagd när jag var 20 år.

  532. Psykiatrin gick som vanligt på knäna.
    Så har det ofta varit i Lund.

  533. Jag skulle läggas in på en avdelning
    för folk med affektiva sjukdomar-

  534. -men jag hamnade på allmänpsyk.

  535. Jag delade rum med en alkoholiserad
    kvinna som kissade på sig.

  536. Det var rätt fasansfullt
    för en 20-åring.

  537. Jag fick ingen samtalsterapi.

  538. Men en kvinnlig skötare satte sig ner
    med mig i rökrummet och sa:

  539. "Du är fortfarande ung.
    Du kan inte hålla på så här."

  540. "Ta tag i det här.
    Åk inte in och ut på psyk."

  541. Det betydde mycket
    att nån tog mig på allvar.

  542. Jag har varit inlagd
    på många olika ställen.

  543. Jag var på S:t Göran i Stockholm,
    och fick ett fantastiskt mottagande.

  544. Min kontaktperson pratade med mig
    och frågade om mina barn-

  545. -och mitt jobb
    på ett inkännande sätt.

  546. För mig var det ett sätt
    att koppla av från min ångest-

  547. -att få prata om nåt jag kunde.
    De såg individen.

  548. Psykiatrerna på en psykiatrisk
    akutmottagning förväntas kunna allt.

  549. De ska vara lika uppdaterade
    på psykoser som utbrändhet.

  550. Om jag har brutit benet
    åker jag till ortopeden.

  551. Halsont hör till öron-näsa-hals.
    Man önskar större differentiering.

  552. Jag har träffat många bra psykiatrer
    och mycket bra personal.

  553. Det är det personliga mötet
    som har varit det viktigaste.

  554. När det inte har fungerat
    har det varit förfärligt.

  555. Ni som arbetar inom psykiatrin
    fyller en viktig funktion i-

  556. -att se den som kommer in
    som en människa, inte som en diagnos.

  557. Man måste se alla som individer.

  558. Tv-serien du nämnde, vad heter den?

  559. Den hette "Mina två liv",
    och den sändes förra våren.

  560. Den gick våren 2014...2015 gick den.

  561. Jag är utredare på Barnombudsmannen.

  562. Du hade redan som fjortonåring
    kontakt med barnpsykiatrin.

  563. Vad hade du önskat för stöd då?

  564. Det var länge sen, 1984.

  565. Det har pågått en dragkamp
    inom psykiatrin i decennier-

  566. -kring vad som är viktigt -
    medicinering eller samtal.

  567. Nu har man landat i en bra balans och
    insett att man behöver båda delar.

  568. Då trodde de att det hade med
    min familjesituation att göra.

  569. Det hade det inte.

  570. Mina föräldrar och min bror
    drogs in i det här.

  571. Hela familjen tvingades till terapi.

  572. Jag ville inte prata
    om min ångest och min sorgsenhet-

  573. -inför min familj.

  574. Jag blev inte utsatt för
    misshandel eller övergrepp hemma.

  575. Man borde ha varit mer lyhörd
    när jag sa det.

  576. Jag blev inte mobbad.
    Jag var populär och hade höga betyg.

  577. Det var inte det som var problemet.

  578. Det var en lättnad för mig och
    min mamma när jag fick en diagnos.

  579. Det är en diagnos som är genetisk,
    och ärftlig i hög utsträckning.

  580. Min pappa är nog bipolär-

  581. -och det har funnits
    många självmord i min släkt.

  582. Jag önskar
    att nån hade tagit det på allvar.

  583. Man letade i kontexten
    i stället för att leta i mig.

  584. För min mamma var det...
    Hon har klandrat sig själv.

  585. Sen jag började skära mig i armarna
    har hon klandrat sig själv.

  586. Det förstår jag. När barnen är ledsna
    undrar man: "Vad har jag gjort?"

  587. Det är faktiskt det. Men mycket har
    förändrats sen jag var fjorton.

  588. Det är mitt intryck
    av barn- och ungdomspsyk.

  589. Man ser individen. Det finns inga
    färdiga förklaringsmodeller.

  590. Det är bra.
    Man kan använda sig av olika...

  591. Om jag hade fått min diagnos tidigare
    hade man kunnat inviga familjen.

  592. Nu är tiden slut. Hoppas att ni får
    en fortsatt bra dag. Tack!

  593. Översättning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Mina två liv - om bipolär sjukdom

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ann Heberlein är lektor i etik och författare och berättar om hur det är att leva med diagnosen bipolär sjukdom typ 2. Att leva med en psykisk sjukdom påverkar livet på ett genomgripande sätt men man är inte sin diagnos, säger Heberlein. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Bipolär sjukdom, Förstämningssyndrom, Personer med bipolär sjukdom, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

April i Anhörig-Sverige

Susanna Alakoski är socionom och författare och berättar om vikten av att lyfta fram anhörigas perspektiv och behov av hjälp och stöd. Hon berättar utifrån egna och andras erfarenheter. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Att hjälpa den som inte orkar leva

Ullakarin Nyberg är psykiater och suicidforskare och föreläser om hur man kan hjälpa personer som är sjävmordsbenägna. Hon säger att man ska våga prata om de existentiella frågorna och våga möta mörkret. Det handlar om att lyssna till och mötas i den självmordsbenägnas berättelse. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Barn och unga med sexuella beteendeproblem

Anette Birgersson Thell är socionom och legitimerad psykoterapeut och föreläser om barns utforskande av sin sexualitet. Hon menar att man ska lära barnen att de har rätt till sin egen kropp och vad som är sunt sexuellt beteende. Riskerna att bli utsatt för och att begå sexuella övergrepp minskar med tydlighet när det gäller närhet, gränser och sexualitet, enligt Birgersson Thell. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

KBT i utveckling

Hur har KBT (kognitiv beteendeterapi) använts från 1950-talet och framåt? Anna Kåver är legitimerad psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och författare och berättar om det. Hon berättar också om kritiken som riktats mot terapiformen. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mina två liv - om bipolär sjukdom

Ann Heberlein är lektor i etik och författare och berättar om hur det är att leva med diagnosen bipolär sjukdom typ 2. Att leva med en psykisk sjukdom påverkar livet på ett genomgripande sätt men man är inte sin diagnos, säger Heberlein. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mindfulness 2016

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, visar hur vi genom meditation och mindfulnessträning kan träna och påverka hjärnan och dess funktioner. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möta, stödja och behandla barn och unga efter svåra händelser

Anna Norlén är legitimerad psykolog och psykoterapeut och föreläser om att arbeta med barn och unga som har drabbats av trauman. Hon säger att de ofta inte berättar men att de har väldigt stort behov av att göra det. För den eller de som ska hjälpa gäller det att skapa möjligheter för barnen att våga berätta. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möte med sexuellt våldsutsatta flickor

Maria Munkesjö är stödverksamhetsansvarig på Tjejzonen och musikterapeut. Hon berättar om Tjejzonens ideella stödverksamhet som vänder sig till sexuellt våldsutsatta tjejer. Cirka 200 volontärer runt om i Sverige arbetar med att möta tjejer, oftast på nätet, och anonymt. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

När livet blir verkligt

Bo Blåvarg, leg psykolog och verksamhetschef vid Ersta Vändpunkten, berättar om hur existentiell terapi kan vara till hjälp för den som har varit eller är medberoende. När man vuxit upp i en verklighet där missbruk stått i centrum är det viktigt att komma till en plats där det är en själv som står i centrum. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Schematerapi - en vidareutveckling av KBT

Poul Perris, läkare och psykoterapeut vid Svenska institutet för kognitiv psykoterapi, berättar om hur schematerapi skiljer sig från ursprunglig KBT. Här har man en större förståelse för uppväxten och vad den har haft för konsekvenser för vårt beteende. Många utvecklar strategier för att undvika att hantera svåra känslomässiga lägen, menar Perris. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Skogen som kolsänka

Johan Bergh, forskare i sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur olika faktorer i klimatet påverkar kolbalansen i skogen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss