Titta

UR Samtiden - Hemmasittare

UR Samtiden - Hemmasittare

Om UR Samtiden - Hemmasittare

Föreläsningar och diskussioner om elever med långvarig skolfrånvaro. Inspelat den 21-22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Hemmasittare: Varför blir vissa elever hemmasittare?Dela
  1. Kan vi se till att den här
    utanförskapstiden inte inträffar-

  2. -är det värt otroligt mycket.

  3. Hur många känner till studien
    av Bosse Vinnerljung som kom 2010?

  4. "Att lyckas i skolan är den största
    friskfaktorn. Att misslyckas"-

  5. -"i skolan är den största
    riskfaktorn." Upp med en hand.

  6. Det var inte alla, så vi kan nämna-

  7. -att 2010 publicerades en studie
    i publikationen Social Rapport.

  8. Det var en gigantisk studie
    med 600 000 deltagare.

  9. Man tittade på hur det går
    för barn och ungdomar efter skolan.

  10. Vilken påverkan har det
    att misslyckas eller att lyckas-

  11. -eller att det går halvbra?

  12. Det kom inte som en chock
    att det var dåligt att misslyckas-

  13. -men den stora nyheten var
    att det var väldigt dåligt.

  14. Den riskfaktorn var större än
    andra riskfaktorer, som var man bor-

  15. -vilken klass man tillhör,
    om ens föräldrar är arbetslösa-

  16. -eller har en psykisk sjukdom. Det
    stod ut som den viktigaste faktorn-

  17. -för hur det går i livet. Därför
    anser vi att det är en viktig fråga-

  18. -att arbeta med. Det är svårt
    att lägga hemmasittarproblematik-

  19. -eller skolfrånvaro i ett vakuum-

  20. -för det hakar in andra frågor också,
    som inkludering i skolan-

  21. -och hur man tar sig an de barn, som
    det inte går spikrakt för i skolan.

  22. Men en förutsättning för
    att arbeta bra pedagogiskt är-

  23. -att barnen är där. På nåt sätt
    blir det en väldigt viktig fråga.

  24. Och därför väl värd att ta reda på.
    Vi hoppas kunna ge er-

  25. -en massa information om
    hur man kan jobba, organisera skolan-

  26. -jobba behandlande-

  27. -och att ni får en chans
    att utbyta erfarenheter med varann.

  28. En fråga som vi glömde är att vi
    nästa dag har ett antal valbara pass.

  29. Det vore hyggligt om ni funderade på
    vilket valbart pass ni vill gå på-

  30. -så att vi vet ungefär
    hur vi ska fördela lokalerna.

  31. Och sen förutom...

  32. Precis som Caroline nämnde, är det
    för de som blir hemmasittande-

  33. -en personlig katastrof.

  34. Det är sällsynt att man inte
    är medveten om att ens livschanser-

  35. -blir mycket sämre. Det är sällsynt
    att man på riktigt tycker-

  36. -att det är oproblematiskt, och att
    det inte är nåt man bekymrar sig om.

  37. Man säger kanske så
    om vuxna bemöter en på fel sätt.

  38. I valet mellan att inse
    att ens liv är på väg åt fel håll-

  39. -eller säga: "Lämna mig i fred",
    är det lätt att man hamnar där-

  40. -om nån pressar en på fel sätt
    eller försöker tvinga en.

  41. Förutom för barnet självt är det ett
    helt system med föräldrar, anhöriga-

  42. -och syskon,
    som också lider väldigt mycket.

  43. Förutom det
    är det här en kostbar samhällsfråga.

  44. Siffrorna är från rapporten
    "Är du lönsam lille vän?".

  45. Den är skriven
    av nationalekonomen Ingvar Nilsson.

  46. Den är på tretton sidor-

  47. -och man kan slå den i huvudet
    på kommunpolitikerna-

  48. -så att de satsar på den här frågan.
    Vi var på en stor konferens i Norge-

  49. -där en amerikansk forskare
    visade-

  50. -att ju tidigare man kommer in
    i barns liv-

  51. -desto lättare är det
    att göra skillnad.

  52. Här kommer vi ofta in
    alldeles för sent i barnens liv.

  53. Det är ofta elever som har haft
    problem under lång tid. Det är synd-

  54. -att det dröjer till högstadiet,
    när problematiken är större-

  55. -innan man får komma in
    och jobba behandlande.

  56. Jag tog med den här,
    men jag ska inte säga mycket.

  57. Man kan säga att det är jättedyrt
    med barn och unga-

  58. -som står utanför arbetsmarknaden.

  59. Det är fruktansvärt kostsamt,
    och det innebär ett stort lidande.

  60. Kan vi se till att den här
    utanförskapstiden inte inträffar-

  61. -är det värt otroligt mycket.

  62. Det är värt mycket
    om vi bara lyckas lite, lite bättre.

  63. Man kan vara ganska dassig
    som behandlare-

  64. -och ändå göra en samhällsinsats.
    Man kan vara bland de sämsta-

  65. -och det känns trösterikt
    i alla fall.

  66. När vi pratar om hemmasittare...
    Det finns ingen officiell beteckning.

  67. Ibland säger vi
    "långvarig skolfrånvaro"-

  68. -men "hemmasittare" har blivit ett
    begrepp, som vi har valt att använda.

  69. Men vad menar man? Vill man
    sammanfatta den här problematiken-

  70. -är det mycket ångest
    och oroskänslor-

  71. -som man förknippar med skolan
    i synnerhet.

  72. Samtidigt har man
    ganska mycket ångest i allmänhet.

  73. Den goda nyheten är
    att vad det gäller ångest-

  74. -finns det mycket bra behandling,
    och det är ju trevligt och fiffigt.

  75. Det gäller bara att se till
    att barnen kommer i kontakt med den.

  76. Det är en ångestproblematik,
    där skolan är förknippad med obehag.

  77. Frånvaron är sällan okänd
    av föräldrarna.

  78. De är väl medvetna om det, och
    de tycker att det är jättejobbigt-

  79. -och de skäms för det.

  80. Föräldrarna själva är ofta
    väldigt ångestfyllda och nedstämda.

  81. Bland de barn som vi möter har
    ungefär hälften av deras föräldrar-

  82. -så stora symptom att de skulle
    kunna få en psykiatrisk diagnos.

  83. Det är sällan de här barnen är ute
    på stan eller tar droger-

  84. -eller begår andra brott.

  85. Det vanliga bland de elever vi möter
    är att de har isolerat sig hemma.

  86. Ibland även från familjen.
    Man begränsar sitt liv mer och mer.

  87. Man gör färre och färre aktiviteter,
    och det är också så att-

  88. -om man frågar elever,
    säger praktiskt taget alla-

  89. -att det är klart
    att de vill gå i skolan.

  90. "Jag vet bara inte hur jag ska fixa
    det här. Jag klarar det inte själv."

  91. "Säg inte att det är dåligt.
    Det är klart att jag fattar det."

  92. Och...eleven upplever ofta
    att skolan är meningslös.

  93. Man begriper inte riktigt
    vad den ska vara bra för.

  94. Den här gruppen
    kan man kontrastera mot elever-

  95. -som har en hög skolfrånvaro, men som
    är i skolan, men inte på lektionerna.

  96. De försöker kanske dölja frånvaron
    för sina föräldrar.

  97. De två grupperna
    kräver olika åtgärder.

  98. Vi pratar om åtgärder,
    som har effekt på alla elever.

  99. Men när vi pratar om insatser, pratar
    vi om de som har oro och ångest-

  100. -som orsak till
    varför de har lämnat skolan.

  101. Hur stort är problemet?
    Caroline nämnde några siffror.

  102. Jag ska bara snabbt säga
    att det är så det ser ut.

  103. Men vi vet fortfarande inte riktigt
    hur det ser ut till 100 procent.

  104. Frånvarostatistiken som finns är
    i mångt och mycket ogiltig frånvaro.

  105. Det finns en stor giltig frånvaro.
    Av de som kommer in i vårt program-

  106. -och får behandling där,
    har majoriteten giltig frånvaro.

  107. Man har helt enkelt
    blivit sjukskriven.

  108. De blir lite osynliga i statistiken.
    Jag kan komplettera med-

  109. -att det är vanligast förekommande
    på högstadiet.

  110. Det har varit svårt
    och blir gradvis svårare-

  111. -men i förskolan
    och på låg- och mellanstadiet-

  112. -har man ett mindre sammanhang
    med vuxna, som kan komplettera-

  113. -och skapa en miljö,
    som man faktiskt klarar av.

  114. Men på högstadiet
    kommer man till en större skola-

  115. -med svårare sociala koder
    och större ansvar.

  116. Man har ofta ett skåp,
    och man ska gå till flera klassrum.

  117. Där faller många elever bort.

  118. Jag räknar inte gymnasiet.

  119. I gymnasiet blir det lite knepigare,
    eftersom det är frivilligt.

  120. Men mekanismerna för frånvaro på
    högstadiet finns även på gymnasiet.

  121. Men jag vågar påstå att skolfrånvaron
    trots det är vanligast på högstadiet-

  122. -jämfört med gymnasiet. Men jag
    vill inte hålla det löftet för hårt.

  123. Jag skulle vilja passa på
    att säga att det är hyfsat vanligt-

  124. -att elever som har svårt att komma
    till skolan ofta möts av tvång.

  125. "Hur svårt kan det vara?
    Varför kan du inte..."

  126. "Det måste ju gå att komma upp."

  127. "Det handlar bara om
    att ta sig till skolan."

  128. Eller till föräldrarna: "Det är väl
    bara att rycka sladden till datorn"-

  129. -"om ditt barn spelar dataspel
    på nätterna och sover på dagarna."

  130. "Alla andra fixar det."

  131. Ibland hotas det med vite,
    eller att man säger att man måste.

  132. Det är en kass metod, och vi
    är skyldiga att hitta nåt bättre.

  133. Om vi märker att metoden praktiseras
    på elever omkring oss-

  134. -är det vår skyldighet att säga
    att det inte funkar.

  135. Det har vi stöd för i forskningen.

  136. Hur motiverar man folk?
    Inte genom att tvinga dem.

  137. Det är genom
    att ha ett förändringsfokus.

  138. I nästan alla behandlingar
    inom socialt arbete och inom skolan-

  139. -där man jobbar med förändring,
    är nyckelfaktorn att få till det här.

  140. Att byta ut tjat, hot, gnäll-

  141. -skäll och negativ feedback mot-

  142. -att i stället ta på sig en inre
    ficklampa, där man försöker hitta-

  143. -vad barnen klarar av.

  144. Sen uppmuntrar man
    och förstärker det väldigt konkret.

  145. Det är lätt att visa en snygg bild
    på, men det kräver mycket coachning-

  146. -och praktisk färdighet,
    för annars...

  147. Som förälder är det vanligt
    att man säger allmänna saker-

  148. -som "vad fin du är, vad söt du är,
    vad smart du är, vad trevlig du är".

  149. När vi har förändringsfokus,
    måste vi bli mycket mer konkreta.

  150. "Vad var det som funkade?"

  151. "Hur gjorde du konkret för att lyckas
    där du tidigare inte gjorde det?"

  152. När jag var liten fick jag ofta höra
    att jag skulle vara mer noggrann.

  153. Det är en rätt kass uppmaning om man
    inte följer upp det med hur man gör.

  154. Det är en viktig komponent
    i behandling. Ge instruktioner om-

  155. -vilka färdigheter som behöver läras
    in, och sen ha förändringsfokuset.

  156. Om ni testar en dag... Relationen här
    är fem bra saker och en dålig sak.

  157. Ni skulle vara positivismkonsulter.

  158. Det här är ofta
    förändringsmekanismen.

  159. Det är ofta det här
    som gör att folk lyckas med sånt-

  160. -man inte har klarat av tidigare.

  161. Vad är det vi ber barnen
    och föräldrarna att göra?

  162. De har ofta ett sätt,
    som är dåligt i den bemärkelsen-

  163. -att det leder till lidande.
    Man isolerar sig.

  164. Man upplever
    att det är en lösning på ens problem.

  165. Man tycker att nåt är ångestfyllt,
    och då är det lättare att vara hemma.

  166. Ni ska få testa hur svårt
    det kan vara. Lägg armarna i kors.

  167. Testa bara. - Du med.

  168. Och så byter ni.

  169. Lägg armarna på fel håll.

  170. Det är knepigt, det är krångligt,
    det är svårt, det känns ovant-

  171. -och det här är bara
    en liten, liten del av-

  172. -vad vi ber eleven och föräldrarna
    att göra.

  173. Vi ber dem att göra nåt som är nytt,
    men som är bra i längden-

  174. -men det är nytt och svårt.
    Hur klarar man av det?

  175. Genom att nån står bredvid
    och har det här fokuset.

  176. Vi vill ta bort det här. Det handlar
    inte om vilja, om motivation.

  177. Det är inte det som gör
    att föräldrarna inte får till det.

  178. Det är inte det som gör
    att eleven inte kommer i väg-

  179. -utan det är miljöfaktorer.

  180. Hängde det på vilja och motivation,
    skulle vårt jobb vara-

  181. -att befinna oss i närheten, andas
    lugnt för att stå ut med stressen-

  182. -och vänta på att motivation
    och vilja infinner sig.

  183. Och det är tradigt.
    Men det har inte med saken att göra-

  184. -utan vårt jobb är
    att skapa en miljö-

  185. -genom att ha ett förändringsfokus-

  186. -så att motivation och vilja infinner
    sig hos eleven och föräldrarna.

  187. Om ni vill ha makt
    när ni går in och jobbar-

  188. -är det om ni säger till er själva:
    "Det är min insats"-

  189. -"som har chans att påverka."
    Kunde barnen göra annorlunda-

  190. -skulle de redan ha gjort det.
    Det beror inte på att de inte vill-

  191. -att de saknar motivation.

  192. Om man anammar det,
    är det vi som har makten.

  193. Vårt sätt att vara skapar en miljö,
    som gör att barnet klarar sånt-

  194. -de inte klarade tidigare.
    Det kan vara lätt att skapa en miljö-

  195. -som får folk att göra saker.
    Men det funkar bara en gång.

  196. Om jag säger till en sextonårig
    flicka: "Du får en miljon"-

  197. -"om du går till skolan nästa dag",
    kommer alla hemmasittare att gå.

  198. Det är värdelöst, det funkar inte
    i längden och det är jättedåligt.

  199. Men det går utmärkt att manipulera
    miljön, så att folk gör saker-

  200. -som de tidigare har haft svårt för.

  201. Det är vårt jobb...att få till
    den miljön åt barnen-

  202. -vare sig vi jobbar i skolan
    eller behandlande.

  203. Vad vet man då
    om vilka riskfaktorer som finns?

  204. Det är inte en riskfaktor,
    utan det är en massa olika faktorer-

  205. -som samverkar till riskfaktorer
    för att bli ett barn, som...

  206. ...har stor frånvaro. Det är viktigt
    att skilja på vad som utlöser nåt-

  207. -och vad som vidmakthåller det.

  208. I dag handlar det om kartläggning,
    och i morgon om behandling-

  209. -där vi tar upp de här frågorna.

  210. Eftersom det är så många riskfaktorer
    och orsaken till skolfrånvaro-

  211. -ser olika ut, är det så att det inte
    finns en metod som funkar för alla.

  212. Den metod vi jobbar efter baseras-

  213. -på kognitiva
    beteendeterapeutiska tekniker.

  214. Men det är inte allenarådande.

  215. Det finns en massa andra metoder
    som passar.

  216. Men att vi jobbar så,
    är för att det är saker vi kan-

  217. -och som vi är bäst på.
    En förutsättning för att lyckas är-

  218. -att den som utför behandling-

  219. -i skola eller socialt arbete,
    känner sig trygg med metoden.

  220. Det finns inte bara en metod
    som fungerar-

  221. -men jag vill vara tydlig med
    att det måste finnas en metod.

  222. Det ökar sannolikheten för
    att lyckas. Alla metoder är inte bra.

  223. Jag kan tänka mig
    att kristallhealing är dåligt-

  224. -när det gäller
    att få tillbaka barn till skolan.

  225. Eftersom den här gruppen är heterogen
    vill vi slå ett slag-

  226. -för kartläggning. Man behöver göra
    en omfattande bedömning kring vad-

  227. -som orsakar elevens skolfrånvaro.

  228. Det bör vara det första steget
    i alla insatser.

  229. Det kommer att skilja ut sämre från
    bättre insatser, hur väl man gör det.

  230. Vilka saker gör en sårbar?

  231. Det är lite komplicerat
    men några faktorer sticker ut.

  232. Elever som har väldigt höga krav
    på sig själva är en sårbarhetsfaktor.

  233. Ökad uppmärksamhet på inåtvända
    symptom, att man letar lite efter-

  234. -hur det känns inuti hela tiden.
    Då är det lättare att utveckla-

  235. -olika typer av rädslor,
    sociala rädslor eller andra saker.

  236. "Hur känns det för mig nu? Hur
    blev det där?" Den typen av saker.

  237. Det som står ut i yngre åldrar är
    att det finns en överrepresentation-

  238. -av separationsångest. Det är otäckt-

  239. -att vara utan
    sin primära vårdnadsgivare.

  240. Sen är det ofta en faktor
    som utlöser problemet.

  241. Man har varit sjuk, föräldrarna
    har skilt sig eller man har flyttat.

  242. Den typen av förändringar
    kan vara stressorer.

  243. Vissa klarar det skitbra
    och andra har svårt för det.

  244. Man tycker att skolan blir läskig.

  245. Får man vara hemma ett tag,
    kan det bli en ond spiral.

  246. Det som vidmakthåller
    kan vara faktorer som att...

  247. Jag säger kan,
    det ser inte ut så i alla fall.

  248. Föräldrar går med i barnets rädsla.
    Det är svårt att stå emot.

  249. När ens barn har jättestark ångest,
    inte vill gå till skolan-

  250. -och säger att de har ont i magen,
    är det jättesvårt att veta-

  251. -om det är nåt som gör att de ska få
    vara hemma. Barnet blir ju gladare.

  252. Eller:
    "Vi måste gå till skolan ändå."

  253. Det är svårt att göra rätt,
    speciellt om man inte får stöd.

  254. Ganska snart
    berättar många föräldrar-

  255. -som har barn med den här
    problematiken, eller nåt annat-

  256. -som gör det svårt i skolan-

  257. -att de får
    väldigt mycket negativ feedback.

  258. "Ditt barn har kommit för sent.
    Ditt barn har bitits."

  259. "Ditt barn har slagits.
    Ditt barn har skolkat."

  260. "Ditt barn har inte varit
    på idrotten." Man bombarderas av det.

  261. Vad händer med relationen-

  262. -mellan föräldern och skolan,
    och vad händer med samarbetet?

  263. Även om man är en bra förälder
    och skolan är bra-

  264. -bryts den relationen sönder.
    En bra relation grundar sig på-

  265. -att man har positiva stunder ihop.
    Har man inte det, blir det inte bra.

  266. Med skolfrånvaro är det viktigt att
    ha ett gott samarbete med föräldrar.

  267. Det är svårt att få barnet
    tillbaka till skolan annars.

  268. Hur får man ett gott ett samarbete?
    Inte genom all negativ feedback.

  269. Man gör det för att föräldrarna
    ska få reda på att barnet rymde.

  270. Föräldrarna ska säga: "Du ska
    inte rymma". Sen ska det vara bra.

  271. En av de bästa interventionerna för
    att få ett bättre samarbete är-

  272. -att bryta den onda cirkeln.
    Sluta skicka hem negativ information.

  273. Tala om för vuxna i skolan och leta
    efter det som funkar för barnet.

  274. Sen skickar ni hem den informationen.
    Då blir föräldrarnas inställning-

  275. -deras ork
    att jobba tillsammans med skolan-

  276. -radikalt förändrad, kan jag lova er.

  277. Sen finns det en grej, som vi märker
    att... När det gäller skolfrånvaro-

  278. -hamnar man snabbt
    i ett stort problem som barn.

  279. Redan efter en vecka funderar de på
    vad de ska säga när de är tillbaka.

  280. Det blir jättepinsamt
    att komma tillbaka.

  281. Om man tittar objektivt på det,
    är det inte ett stort problem.

  282. Frågorna kommer första dagen.
    Min kollega brukar tipsa eleverna om-

  283. -att de kan säga att de har varit
    skoltrötta. Alla accepterar det.

  284. Det är en fråga som är lätt att lösa.

  285. Men barnet sitter ofta
    med rädslan i sitt eget huvud-

  286. -och berättar det kanske inte. Man
    missar att det är en ångestpuckel-

  287. -som är ett stort hinder
    för att barnen ska komma tillbaka.

  288. Som skola är det antagligen
    väldigt frustrerande att känna-

  289. -att man har en massa man kan hjälpa
    barnet med, om barnet bara var där.

  290. Som förälder är det frustrerande.

  291. "Jag får inte i väg barnet.
    Vi skulle behöva hjälp."

  292. Men skolan säger
    att det inte är deras jobb.

  293. Socialtjänsten hamnar lite emellan.

  294. Det finns en massa bra exempel också.

  295. Det är lätt att man pratar
    som om samverkan går åt skogen.

  296. Samverkan är svårt,
    men det finns exempel...

  297. Vi hoppas kunna ge ett sånt
    i morgon från Lidingö stad.

  298. Men ofta blir det så att elever
    sitter på lite för många stolar.

  299. Aktörerna får inte ihop det,
    utan tjafsar om vem som ska göra vad.

  300. Den enkla uppgiften på pappret, nån
    kan ju hämta eleven i början och så-

  301. -blir inte riktigt gjord. Det är
    synd, för det är en bra investering-

  302. -om man hade en sån enkel åtgärd
    att ta till.

  303. Det är lätt att skolan hamnar i
    att föräldrarna gör fel.

  304. Då kan det vara svårt
    att komma vidare.

  305. Jag har pratat om frånvarande elever
    i allmänhet-

  306. -men de som kommer till vårt program,
    är ett skevt urval.

  307. En behandling som innebär
    en öppenvård av den intensiteten-

  308. -får man inte
    om man inte har en stor problematik.

  309. Många som kommer till oss har
    varit hemma ett halvår eller ett år.

  310. Jag vill
    att vi stannar upp lite i det-

  311. -för det är lätt att vänja sig.
    Det är lätt att normalisera

  312. När jag började jobba
    med den här frågan, var jag chockad.

  313. När jag träffade ett barn, som
    hade varit hemma ett år, tänkte jag:

  314. "Det är inte möjligt
    att man kan vara det i Sverige."

  315. Jag hade ingen konkret idé om
    vad som skulle hända.

  316. Jag tänkte att polisen skulle komma.

  317. Det är värt att komma ihåg
    vilket lidande det innebär-

  318. -att inte ha varit i skolan på
    ett år, och hur långt efter man är.

  319. I Norge hörde jag en metafor.
    Han beskrev det så här:

  320. "När man tappar kontakten
    med tätklungan"-

  321. -"hamnar man både efter
    och tappar i motivation"-

  322. -"därför att det är jobbigt
    att komma i kapp."

  323. Tänk er då ett år hemma. Det är lätt
    att man helt enkelt ger upp.

  324. Ställd inför all den här ångesten
    att det här inte går bra-

  325. -är det många barn som gör just det.
    "Jag ger upp." Det är en skön känsla.

  326. "Jag har gett upp, så jag måste inte
    bekymra mig om det här varje dag."

  327. Ångesten försvinner inte,
    men lockelsen finns där.

  328. Bland de barn vi möter finns mycket
    sånt. Man har ofta varit hemma länge-

  329. -och har en stor ångest. Det är
    vanligt med autismspektrumdiagnoser.

  330. Det är inte samma sak som att säga
    att frånvaro har med autism att göra.

  331. Men bland de som har långvarig
    frånvaro, de som vi träffar-

  332. -är det en överrepresentation.

  333. Men i stort om man tar med skolk
    och ströfrånvaro-

  334. -har de inte fler psykiatriska
    diagnoser än normalgruppen.

  335. I så fall separationsångest.
    De vi träffar har isolerat sig hemma-

  336. -vilket leder till att man tappar
    vardagliga strukturer och rutiner.

  337. Det är hygien, kost, sömn
    och den typen av saker.

  338. Man saknar färdigheter
    för att hantera sin oro.

  339. Den strategin man har är undvikande.

  340. Ibland har inte föräldrarna
    hittat en strategi för-

  341. -hur de kan hjälpa sitt barn, utan
    har också undvikande som strategi.

  342. Grejen med ångest är att prognosen
    är tydlig. Det blir inte bättre.

  343. Om ni tänker på sånt ni är rädda för,
    ormar, spindlar, flygplan-

  344. -är det ju inte så
    att det magiskt försvinner om tio år.

  345. Det tenderar tvärtom att bli värre.

  346. En stor del handlar om att
    hjälpa barnen att hitta strategier.

  347. Man är höjdrädd och står
    på tians trampolin och tänker:

  348. "Jag hoppar när det känns bra."
    Då blir det inget hoppande.

  349. Vi försöker lära ut att om
    man hoppar, kommer man inte att dö-

  350. -och man kommer att känna att
    man fixar det, och blir mindre rädd.

  351. Även om man inte blir av med rädslan,
    vet man att det går att hoppa.

  352. Vi märker också
    att skolan ofta behöver hjälp med-

  353. -att få till bemötandet av elever,
    som har oro i olika situationer-

  354. -och för olika saker.

  355. Det är sällan eleverna
    har inlärningssvårigheter.

  356. Man är tvärtom ofta särbegåvad.

  357. Svenska skolan har extra svårt
    att hantera ett barn som är knepigt-

  358. -och som också är smartare än
    läraren. Det blir en "double whammy".

  359. Skolan har funkat de första åren,
    men i årskurs 5-6 ökar ströfrånvaron-

  360. -och på högstadiet faller man ur.
    Man klagar över magont, huvudvärk-

  361. -och föräldrar eller BUP sjukskriver.

  362. Häromdagen föreläste jag
    för ST-läkare, som jobbar på BUP.

  363. Det finns bara två tillstånd,
    där det hjälper att vila.

  364. Det är kraftig hjärnskakning
    och utmattningsdepression.

  365. Då ska man vila
    och ta hand om sig själv.

  366. Vid hjärnskakning ska man ligga
    i ett mörkt, svalt rum utan intryck.

  367. Och vid utmattning behöver kroppen
    en lång återhämtningsperiod.

  368. Men i nästan alla övriga tillstånd
    hjälper det inte att sjukskriva.

  369. Det är ovanligt
    att ångestproblematiken spontanläker.

  370. Vi har ett ansvar som professionella
    att inte ta till det verktyget.

  371. Vuxna är desperata. Man vet inte
    vad man ska göra. Då sjukskriver man-

  372. -men utan nån plan för hur det ska
    hjälpa barnet tillbaka till skolan.

  373. Det är att skjuta problematiken
    framför sig.

  374. Vi möter barn, som är sjukskrivna.
    Det gör inte saken bättre.

  375. Man är lika skolfrånvarande ändå.

  376. Jag ville kolla med läkarna,
    och de sa att det var så.

  377. Då är det så, och därmed bör
    vi försöka undvika sjukskrivningar.

  378. Barnen har också svårt att komma
    i väg till BUP, särskilt om de säger:

  379. "Kom till mottagningen". Det är svårt
    att arbeta med hemmasittare-

  380. -om man inte gör hembesök,
    kan man konstatera.

  381. I våra ärenden har det varit svårt
    med samverkan. Det är många aktörer.

  382. BUP, habilitering,
    socialtjänst, skola.

  383. Var och en för sig
    har gjort bra saker-

  384. -men alla gör dem inte samtidigt,
    och då har det inte riktigt funkat.

  385. Några saker att tänka på...

  386. Förutom behandling pratar vi
    förebyggande arbete i skolan.

  387. Tidig upptäckt är A och O här.

  388. Det är ett, två och tre i
    att få tag i den här frågan.

  389. Det är lättare att göra nåt
    åt problemen när de är små.

  390. Det är lättare att komma tillbaka
    till skolan efter 3-6 dagar-

  391. -men efter två veckor
    är det pinsamt att komma tillbaka.

  392. Det börjar bli ovant och konstigare
    än tidigare, och ångesten växer.

  393. Ju tidigare ni kan komma in,
    desto bättre. Det gäller både ålder-

  394. -och hur länge problematiken
    har hållit på.

  395. Det är bättre att göra nåt som inte
    är så bra, än att inte göra nåt alls.

  396. Det är bättre med ett sms: "Uppsala
    kommun vill tala om för dig"-

  397. -"som vårdnadshavare, att ditt barn
    inte är i skolan." Det är...

  398. ...miniminivån.

  399. Eller via mejl. Vill man göra det
    bättre, är personlig kontakt bäst.

  400. Man ringer vårdnadshavaren,
    men även barnet självt förstås.

  401. Ju tidigare man kan göra det,
    desto bättre.

  402. Vill man vara överkurs, om det är
    på skolan eller nån annanstans-

  403. -finns det möjlighet att ganska
    snart, efter två, tre dagar hemma-

  404. -skicka hem nån. "Hur var det här?"
    "Hur ska vi hjälpa dig"-

  405. -"tillbaka till skolan?" "Har du
    nån aning om vad som kan hjälpa dig?"

  406. "Vi kan sitta på biblioteket
    och jobba"-

  407. -"för att ta igen det du har missat."
    Sen är det lättare att gå tillbaka.

  408. Eller nån som hämtar en i början,
    så att man inte fastnar-

  409. -i en för lång frånvaro,
    som gör att problemen växer.

  410. Det är sånt som ger resultat,
    men det viktiga är tidig upptäckt.

  411. Vi behöver också,
    Johan Hallberg ska prata om det sen-

  412. -få in elevhälsan i de här ärendena-

  413. -så att den kunskap som finns hos
    pedagoger, psykologer och sköterskor-

  414. -kommer ända in i klassrummen.

  415. Det vill säga att de här barnen
    får den anpassning de har behov av-

  416. -och att det blir en ordinarie del
    av verksamheten.

  417. Många vuxna behöver hjälp med hur man
    jobbar för att skapa bra relationer-

  418. -till de här barnen. Vi märker
    att för att ha en chans att lyckas-

  419. -måste man vara duktig på
    att skapa bra relationer och tillit-

  420. -så att barnen känner att de tycker
    om en, och att man vill deras bästa.

  421. Det ska vi prata mer om i morgon.

  422. Jag tänkte inte orda så mycket
    om det här.

  423. Ni får alla presentationer per mejl.
    Några har säkert anmält flera-

  424. -och då skickar vi till dem. De kan
    sen sprida det till sina kollegor.

  425. Här har ni det ni behöver ha koll på.
    Närvaroregistrering förstås-

  426. -och vad man har för gräns
    för frånvaron?

  427. När ska man anmäla det
    till socialtjänsten? Man kan prata-

  428. -och kolla av med dem vad de tycker
    och hur man ska gå vidare.

  429. Rutiner för möten, så att man inte
    behöver uppfinna hjulet hela tiden.

  430. Vem sammankallar? Vilka är med?
    Vad har vi för agenda?

  431. Och sen ta hjälp av andra inblandade.
    Skola, socialtjänst, BUP-

  432. -och habilitering är de vanligaste.
    Ring varann, prata med varann-

  433. -och försök få till det här
    samarbetet innan man sitter i skiten.

  434. Jag måste alldeles strax sluta.
    Jag tänkte bara...det här.

  435. Hur upptäcker vi dem i tid?
    Det här är de vanligaste tecknen.

  436. Ökande ströfrånvaro
    och många sjukanmälningar.

  437. Det är viktigt att inte missa
    att jobba med giltig frånvaro.

  438. Inte ringa upp och fråga
    varför barnet är sjukt hela tiden-

  439. -utan hitta nåt annat. Ta kontakt och
    säga: "Ditt barn har missat mycket".

  440. "Är det nåt vi kan hjälpa till med?"
    När man inleder en sån dialog...

  441. De föräldrar som är oroliga... "Lina
    klagar på ont i magen och huvudet."

  442. Man får möjlighet att prata om det
    på ett icke skuldbeläggande sätt.

  443. Mag- och huvudvärk, och vill gå hem.

  444. Man drar sig undan det
    man tyckte var roligt.

  445. Minskat umgänge med kompisar,
    svårt med övergångar-

  446. -att skifta från en aktivitet
    till en annan.

  447. Social oro, och när det blir svårt
    efter helger och lov.

  448. "Check" på mig. Det kan vara svårt
    att komma tillbaka till jobbet-

  449. -när man har varit ledig.

  450. Med det tänkte jag lämna över
    till mina kollegor-

  451. -som ska prata om kartläggning
    och hur man jobbar där. Tack, tack.

  452. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Varför blir vissa elever hemmasittare?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka är de tidiga tecknen på oroande skolfrånvaro, och vad kan skolan göra i det förebyggande arbetet? Hur ser vardagen ut för de elever som har mycket hög skolfrånvaro och som blir föremål för behandlingsinsatser? Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Elever, Elever som avbryter studierna, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Hemmasittare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Varför blir vissa elever hemmasittare?

Vilka är de tidiga tecknen på oroande skolfrånvaro, och vad kan skolan göra i det förebyggande arbetet? Hur ser vardagen ut för de elever som har mycket hög skolfrånvaro och som blir föremål för behandlingsinsatser? Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Behandling av hemmasittande elever

En bra kartläggning utgör en viktig grund att stå på i alla behandlingsinsatser. Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens hemmasittarprogram berättar varför man bör kartlägga problematiken och hur gör man det i behandlingen av hemmasittande elever. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Stötta de skolfrånvarande

Marit Sahlström, projektledare på Stadsmissionens insats Oneeighty, berättar om hur man arbetar med unga som har stor eller total skolfrånvaro. Oneeighty arbetar via internet och stöttar ungdomar tillbaka till skolan och till ett socialt sammanhang. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Juridiken kring hemmasittaren

Vem ansvarar för elevens skolgång? Vad måste skolan göra? Vad får socialtjänsten göra? Mikael Hellstadius, skoljurist, svarar på dessa frågor och talar om juridiken kring hemmasittaren. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Den avgörande alliansen

Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar om hur man skapar gemensamma mål och hur man bemöter och lyssnar till de elever man behandlar. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Hemmasittare i Lidingö

Teamet bakom projektet Ökad skolnärvaro i Lidingö stad berättar om sin modell för att arbeta med hemmasittare och hur de har implementerat ett kommunövergripande arbete för att minska den totala skolfrånvaron i kommunen. Medverkande: Ann Gottfridsson, Hasse Larsson, Per Wirén och Michael Lidman. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Neuropsykiatri och behandling

Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens hemmasittarprogram berättar om behandlingsfasen och vidmakthållandefasen i arbetet med hemmasittare. Vilka komponenter innehåller en behandlingsinsats och vilka anpassningar kan man behöva göra utifrån olika diagnoser? Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Skolavhopp bland unga i Norden

Lidija Kolouh-Söderlund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om projektet Unga in i Norden som arbetar med skolavhopp, psykisk hälsa, arbete och utbildning med fokus på unga nordbor mellan 16 och 29 år. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Vad säger forskningen om hemmasittare?

Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet, berättar om olika typer av forskning kring hemmasittare. Hur ser statistiken ut, och vad kännetecknar effektiva interventioner? Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Vilka elever behöver särskilt stöd i matte?

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering socialt och didaktiskt är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vdi Linnéuniversitetets speciallärarprogram, och Anette Bagger, lärarutbildare vid Umeå universitet, berättar om sina erfarenheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen som skollagstiftarna glömde

Lavinia är 14 år och har pendlat mellan Uppsala och Rumänien i sju år. I Uppsala driver hon runt på stan medan hennes föräldrar försöker samla in pengar till deras försörjning. Helst av allt vill hon gå i skolan här. Men det får hon inte. Lavinias situation är verklighet för allt fler barn i Sverige.

Fråga oss