Titta

UR Samtiden - Hemmasittare

UR Samtiden - Hemmasittare

Om UR Samtiden - Hemmasittare

Föreläsningar och diskussioner om elever med långvarig skolfrånvaro. Inspelat den 21-22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Hemmasittare: Den avgörande alliansenDela
  1. Vi har ett jättejobb att göra:

  2. Att upprätthålla en rimlig kravnivå
    på vad man ska åstadkomma i skolan.

  3. Vi pratar mycket om den här viktiga
    komponenten som behöver komma till.

  4. Johan pratade om hur man kunde
    hjälpa i den pedagogiska situationen.

  5. Lärare... Man ska skapa bra
    relationer till elever och föräldrar.

  6. Forskningen är rätt enig här.

  7. I förändringsarbete är alliansen,
    som är lite mer än en relation...

  8. Det innebär ju också en tillit mellan
    behandlare och elev och familj.

  9. Det är en central komponent i
    huruvida man lyckas. I alla insatser–

  10. –bör man, i början, lägga tid
    på att få till det här.

  11. Vi vet några kärnkomponenter
    i hur man gör.

  12. Vill man vara lite krass, så är ett
    problem att man övar för lite på det.

  13. Det här med att skapa tillitsfulla
    och trygga relationer till andra–

  14. –är inget som uppstår av sig självt–

  15. –utan bakom det ligger det
    konkreta handlingar som man gör:

  16. Vad man säger, hur man står,
    hur man går... Det går att öva på.

  17. Men det görs för sällan.

  18. I riktigt svåra ärenden
    har vi en ganska lång uppförsbacke–

  19. –när vi är den femte social–
    sekreteraren eller tionde psykologen–

  20. –som säger: "Det här
    kommer vi att fixa tillsammans."

  21. Elevens erfarenhet kanske är:
    "Du kommer att komma en gång"–

  22. –"och sen ses vi inte mer när jag
    har sagt 'Jag vet inte' tio gånger."

  23. Då måste man acceptera att det
    tar tid att få tillgång till eleven.

  24. Varför ska man för fjärde eller femte
    gången berätta sitt livs historia–

  25. –om man inte
    har fått nånting ut av det?

  26. I behandlingsforskning,
    terapiforskning–

  27. –tänker man sig, även om man bråkar
    om vilken del som kommer av vad–

  28. –tre områden som står för effekten.

  29. Det är just allians. Man lär sig mer
    av en lärare som man tycker om.

  30. Man blir friskare av en doktor
    som man tycker om.

  31. Man blir också bättre av att
    behandlas av nån man tycker om–

  32. –om man ska hårddra det lite.

  33. Ett bra förändringsarbete måste
    innehålla nån form av gemensamma mål.

  34. Jag säger "gemensamma", för det
    räcker inte med mål. Här brister det.

  35. Man skapar en relation, eller för–
    söker, och lyckas bra eller dåligt.

  36. När det kommer till målen, så säger
    vi till familjen: "Det är fel på er."

  37. "Det har vi sett. Ni har det inte bra
    hemma. Er unge är aldrig i skolan."

  38. "När han är där, så bråkar han bara.
    Det måste ni ändra på."

  39. "Han måste sova på natten.
    Ni måste rycka internetsladden."

  40. "Ni måste se till att ungen duschar
    och går till skolan."

  41. Det blir en liten lista på vad
    som ska fixas. "Så, nu kör vi."

  42. Där biter man sig i svansen, för ett
    bra sätt att förstöra en allians–

  43. –är att tala om för folk att det är
    fel på dem och att de ska ändra sig.

  44. Ett bra sätt att bygga en allians–

  45. –är tvärtom att fråga:
    "Vad är viktigt för dig i ditt liv?"

  46. "Vad har du för drömmar? Hur vill du
    att det ska se ut om 5 år?"

  47. "Vad önskar du dig av livet?"

  48. "När har du roligt och trivs som
    allra bäst? När är du avslappnad?"

  49. Frågor som handlar om vad som är vik–
    tigt för en ger mycket information.

  50. Konstigt nog är det ovanligt att man
    ställer de här frågorna till barn.

  51. Det är också ovanligt att man ställer
    de frågorna till barnets föräldrar.

  52. Det gör att om man gör det på
    ett icke–dömande och nyfiket sätt–

  53. –så får man bra svar som kan användas
    för att ta fram gemensamma mål.

  54. Barnen svarar oftast högst relevant
    på hur man vill att livet ska se ut.

  55. Man vill klara sig själv
    och ha ett jobb som man trivs med.

  56. Man kanske vill ha en partner
    och en familj.

  57. Det är den typen av relevanta
    och högst normala framtidsdrömmar.

  58. Utifrån dem kan man sen
    ta fram gemensamma mål.

  59. Då blir det lättare för behandlaren
    att säga: "Hur ska vi nå dit?"

  60. Då har man nästan kommit halvvägs.

  61. Om man har skapat en bra relation
    och tagit fram gemensamma mål–

  62. –har man nått väldigt långt.

  63. När man tar fram gemensamma mål
    strandar man ofta på–

  64. –att vi inte är överens om
    att det finns ett problem.

  65. Från första början
    måste vi vara överens om det.

  66. Om vi inte är det,
    så måste vi backa och prata om det.

  67. Det är sällsynt att föräldrar
    och elev inte är överens om det.

  68. Men om det skulle vara så, så måste
    vi backa och prata om den saken.

  69. Det sista är metoden.

  70. Som vi var inne på i går, så finns
    det flera metoder som skulle funka.

  71. Den måste vara
    vetenskapligt förankrad–

  72. –och de som utför metoden
    måste kunna den och tro på den.

  73. Annars blir det inte bra.

  74. Vi måste också komma ihåg
    att när det inte blir rätt–

  75. –när vi misslyckas,
    så har vi ansvaret.

  76. Det blir inte bra om vi skyller på
    den behandlade och på brist på vilja.

  77. Det är vårt jobb att skapa en miljö
    som genererar motivation och vilja.

  78. I sammanhanget
    vill jag också nämna...

  79. Här tror jag att jag hittade
    copy paste–knappen i PowerPoint.

  80. Men det finns en poäng här.

  81. Hur pratar vi om de här eleverna?

  82. Det finns en dragning åt att man har
    ett problemfokus hela tiden.

  83. Vi tittar på de här eleverna, vare
    sig de är i eller utanför skolan–

  84. –och beskriver deras svårigheter.
    Vi sätter etiketter på dem.

  85. Vi använder adhd, autism...
    Ibland är det lösare etiketter–

  86. –som att man är bråkig, omotiverad,
    svår, nedstämd...

  87. Vad vi än kan tänka oss.

  88. Sen har vi lagt problemen
    hos barnet.

  89. När vuxna i skolan får reda på
    att ett barn har en diagnos–

  90. –så sänker man kraven
    ganska kraftigt.

  91. Man nöjer sig med
    att det sociala ska fungera.

  92. Men om ni kommer ihåg skolan
    som skyddsfaktor...

  93. Man får inget skydd för att man varit
    tyst och snäll och inte stört andra.

  94. Man får skyddsfaktorn för att man
    går ut med kunskaper och betyg.

  95. Det är det viktiga.
    Här har vi ett jättejobb att göra:

  96. Att upprätthålla nån form
    av normal och rimlig kravnivå–

  97. –på vad man ska åstadkomma i skolan.

  98. Vi har också ett jobb med att för oss
    själva och andra vuxna att påtala–

  99. –att det inte är diagnosen
    eller etiketten som skapar beteendet.

  100. Ibland kan barn säga, när en vuxen
    frågar varför de gjorde så där...

  101. Det är en ganska dum fråga. Vem vet
    varför man gjorde som man gjorde?

  102. Då kan barnet svara: "Det gjorde
    jag för att jag har adhd."

  103. Eller: "Därför att jag har autism."
    Vuxna gör också det.

  104. Många vuxna säger: "Jag kom inte upp
    ur sängen, för jag är deprimerad."

  105. Eller: "Jag är så ångestfylld,
    så jag klarar inte av det där."

  106. Det är förrädiskt lockande
    att förklara beteenden med det.

  107. Men om det var sant,
    så är det ju bara att ge upp.

  108. Då ska ni inte gå
    på den här typen av konferenser.

  109. Om det är adhd som orsakar beteendet,
    så är det ju bara att ge upp.

  110. Adhd:n finns där.
    Ni kan inte ta bort den.

  111. Men som tur var är det inte sant.

  112. Att Albin inte kan sitta still på
    lektionen har inte med adhd att göra–

  113. –därför att alla diagnoser
    och etiketter är beteendediagnoser.

  114. Man får dem
    om man beter sig på ett visst sätt.

  115. Hur vet vi att Albin har adhd?
    Jo, för han gör som han gör.

  116. Han har svårt att sitta still, pratar
    oavbrutet och avbryter andra.

  117. De beteendena gör att man får adhd.
    Det är så vi vet att han har adhd.

  118. Varför gör han som han gör, då?
    Jo, därför att han har adhd.

  119. Det blir ett cirkelresonemang. Det är
    tur, för annars kan vi inte göra nåt.

  120. Det är inte adhd:n. Vad är det då som
    gör att det är svårt att sitta still?

  121. Albin hade aldrig fixat
    en sån här morgon–

  122. –med en massa människor, som
    det är på såna här tillställningar.

  123. Folk kommer några minuter sent
    och det är bullrigt.

  124. Det hade han aldrig fixat, för han är
    lite mer lättstörd än vad ni är.

  125. Han har svårare att skydda sig mot
    impulser som stör hans koncentration–

  126. –men utan störningarna
    kan han koncentrera sig.

  127. Är ni med på skillnaden?
    Det är en väldig tur–

  128. –för de yttre miljöfaktorerna
    kan vi ju göra nåt åt.

  129. Och ibland när han
    får en uppgift som är för svår–

  130. –så har han ett kortare fönster kring
    hur länge han orkar försöka själv–

  131. –utan att tappa koncentrationen
    eller tycka att det är tråkigt.

  132. Vad gör man när man tycker att nåt
    är tråkigt? Man gör nåt roligare.

  133. I Albins fall är det att prata med
    kamrater eller resa sig och göra nåt.

  134. Det är skojigare. Det är det som gör
    att det är svårt att sitta still–

  135. –inte nån etikett
    som vi har satt på honom.

  136. Det är inte depressionen som gör
    att man inte kommer upp ur sängen.

  137. Man är deprimerad och orkar inte gå
    upp. Det finns inget orsakssamband.

  138. Att klistra på en etikett är att säga
    att det inte går att göra nåt åt det.

  139. Där har vi ett jätteansvar–

  140. –att ta bort kassa förklaringar
    som vilja och motivation.

  141. Hur vet vi att nån är motiverad?

  142. Den slutsatsen drar vi
    utifrån vad de har gjort.

  143. För att man gör som man gör är man
    motiverad. Varför? Man var motiverad.

  144. Det är samma sak.

  145. Hur kommer det sig
    att ni klarade av att gå hit i morse?

  146. Är det för att ni är motiverade?
    Det en massa andra faktorer.

  147. Den viktigaste är att det skulle
    kännas jättekonstigt att inte gå hit.

  148. Inombords skulle det kännas konstigt.

  149. Ni har ett helt liv bakom er av att
    göra rätt och få bra grejer för det.

  150. Hur skulle vi behandla er om det
    var så att det inte kändes rätt–

  151. –om det kändes fel
    att gå hit på morgonen?

  152. Vi skulle inte förklara det
    med att ni har nån motivationsbrist.

  153. Då måste vi hitta på nåt annat.

  154. Apropå förändringsfokus, den här
    enkla principen kommer ni långt med.

  155. Ni bör försöka lära ut den till alla
    som umgås med barn och föräldrar.

  156. Det som ni uppmärksammar
    är det som ni kommer att få mer av.

  157. Man bör reflektera kring sig själv
    i behandlingssammanhang.

  158. Vilka saker uppmärksammar jag hos
    de barn och familjer som jag möter–

  159. –eller när vi samarbetar med skola,
    socialtjänst eller BUP?

  160. När får man min uppmärksamhet?

  161. Innan Ia och Robert tar över ska jag
    ta upp några viktiga anpassningar–

  162. –som vi bör tänka på när vi träffar
    barn som har en autismdiagnos.

  163. Man hinner inte med jättemycket här.

  164. Jag vill bara lyfta några saker
    och påpeka–

  165. –att alla som har en autismdiagnos...
    Det är ett enormt brett spektra.

  166. Men det här är områden
    som man bör vara medveten om.

  167. Det finns, hos barn
    med de allra svåraste problemen–

  168. –en kraftig överrepresentation
    av den här diagnosen.

  169. Först vill jag prata om perceptions–
    störningar, som är jättevanligt.

  170. Saker som man tycker är så obehagligt
    att man väldigt gärna undviker dem.

  171. Det leder ofta till
    att man inte går till skolan.

  172. Det kan vara ett ljud som man
    upplever som fruktansvärt obehagligt.

  173. Man kan därmed inte vara i närheten.
    Det är lite som, om ni har upplevt–

  174. –när spårvagnar eller tunnelbanan
    drar sig mot rälsen.

  175. Det låter så att hjärnan
    håller på att gå sönder.

  176. Så kan man tänka sig att människor
    med de problemen upplever såna ljud.

  177. Det är samma sak med det taktila.
    Duschstrålen kan kännas obehaglig–

  178. –eller så vill man bara ha
    mjukisbrallor och T–shirt på sig.

  179. Det kan kännas oerhört obehagligt
    när nån rör vid en–

  180. –eller så kan man inte ha
    säkerhetsbälte på sig i bilen.

  181. Det här är jättevanligt
    hos dem som har en diagnos–

  182. –och det bör ni leta efter.

  183. Det kan vara pinsamt för barnen
    att berätta om det.

  184. Sen kan det också vara visuellt.

  185. Man tycker att vissa färger
    är starka och obehagliga.

  186. Det är samma sak med smak och lukt.
    Det här tränar man inte bort.

  187. Normalt sett när man har ångest
    och oro... Det här är inte det.

  188. Såna här kroppsliga obehag går inte
    bort för att man exponeras för dem.

  189. Det blir inte lättare
    att stå ut med ljudet.

  190. Här gäller det helt enkelt
    att rensa bort de här–

  191. –och komma ihåg att det kan göra
    det svårt att hitta till klassrum.

  192. Vi kanske måste vara försiktiga
    med parfymer och såna saker–

  193. –ifall det är vissa lukter.

  194. Man ska hitta dem
    och rensa bort dem bäst man kan–

  195. –för det kan leda till undvikande,
    och då är det svårt att prestera.

  196. Även om man klarar av
    att inte undvika–

  197. –så kan det ta väldigt mycket energi,
    som gör att man blir stressad.

  198. Jag har gjort mina minuter och
    måste lämna över till mina kolleger.

  199. De här bilderna finns med.

  200. Ni kan bara kika på dem,
    så har ni dem och kan tänka på dem–

  201. –när ni möter barn
    med den typen av diagnos–

  202. –i de här behandlingssammanhangen.
    Eller i skolan, för den delen.

  203. Med det lämnar jag över
    till Ia och Robert–

  204. –som ska prata om behandlingsfas
    och vidmakthållandefas.

  205. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Den avgörande alliansen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar om hur man skapar gemensamma mål och hur man bemöter och lyssnar till de elever man behandlar. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Elever, Elever som avbryter studierna, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Hemmasittare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Varför blir vissa elever hemmasittare?

Vilka är de tidiga tecknen på oroande skolfrånvaro, och vad kan skolan göra i det förebyggande arbetet? Hur ser vardagen ut för de elever som har mycket hög skolfrånvaro och som blir föremål för behandlingsinsatser? Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Behandling av hemmasittande elever

En bra kartläggning utgör en viktig grund att stå på i alla behandlingsinsatser. Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens hemmasittarprogram berättar varför man bör kartlägga problematiken och hur gör man det i behandlingen av hemmasittande elever. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Stötta de skolfrånvarande

Marit Sahlström, projektledare på Stadsmissionens insats Oneeighty, berättar om hur man arbetar med unga som har stor eller total skolfrånvaro. Oneeighty arbetar via internet och stöttar ungdomar tillbaka till skolan och till ett socialt sammanhang. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Juridiken kring hemmasittaren

Vem ansvarar för elevens skolgång? Vad måste skolan göra? Vad får socialtjänsten göra? Mikael Hellstadius, skoljurist, svarar på dessa frågor och talar om juridiken kring hemmasittaren. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Den avgörande alliansen

Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar om hur man skapar gemensamma mål och hur man bemöter och lyssnar till de elever man behandlar. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Hemmasittare i Lidingö

Teamet bakom projektet Ökad skolnärvaro i Lidingö stad berättar om sin modell för att arbeta med hemmasittare och hur de har implementerat ett kommunövergripande arbete för att minska den totala skolfrånvaron i kommunen. Medverkande: Ann Gottfridsson, Hasse Larsson, Per Wirén och Michael Lidman. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Neuropsykiatri och behandling

Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens hemmasittarprogram berättar om behandlingsfasen och vidmakthållandefasen i arbetet med hemmasittare. Vilka komponenter innehåller en behandlingsinsats och vilka anpassningar kan man behöva göra utifrån olika diagnoser? Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Skolavhopp bland unga i Norden

Lidija Kolouh-Söderlund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om projektet Unga in i Norden som arbetar med skolavhopp, psykisk hälsa, arbete och utbildning med fokus på unga nordbor mellan 16 och 29 år. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Vad säger forskningen om hemmasittare?

Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet, berättar om olika typer av forskning kring hemmasittare. Hur ser statistiken ut, och vad kännetecknar effektiva interventioner? Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Matematiken och politiken

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolfotografen

Vi slår följe med en återkommande gäst i skolan, skolfotografen. Flera kommuner och skolor säger numera nej till skolfotografering. Obetalda skolfotoräkningar är en växande kategori hos Kronofogden och klagomålen till Konsumentverket ökar för varje år. Är skolfotot en hotad tradition?

Fråga oss