Titta

UR Samtiden - Hemmasittare

UR Samtiden - Hemmasittare

Om UR Samtiden - Hemmasittare

Föreläsningar och diskussioner om elever med långvarig skolfrånvaro. Inspelat den 21-22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Hemmasittare: Skolavhopp bland unga i NordenDela
  1. Om man anstränger sig utan att få
    hjälp, och står och trampar vatten-

  2. -utvecklar man förr eller senare
    psykisk ohälsa.

  3. Fantastiskt underbart att vara här.
    Jag tänkte presentera mig lite kort.

  4. Jag har jobbat på myndigheten för
    ungdoms- och civilsamhällesfrågor-

  5. -och följt ungdomspolitiken, även
    i temagruppen "Unga i arbetslivet".

  6. I grunden är jag forskare, och har
    sysslat med ungdomsfrågor i 25 år.

  7. Och nu har jag fått förmånen
    att arbeta med ett projekt-

  8. -som Nordiska ministerrådet
    har prioriterat.

  9. Jag jobbar, som Peter sa,
    på Nordens Välfärdscenter.

  10. Det är en institution
    kopplad till Nordiska ministerrådet.

  11. De har sitt huvudkontor i Köpenhamn-

  12. -och de har tolv nordiska
    institutioner kopplade till sig.

  13. Nordens Välfärdscenter
    är en av dessa tolv.

  14. Vi får uppdrag om välfärdspolitiska
    frågor, sociala frågor, utbildning-

  15. -och etablering på arbetsmarknaden.

  16. Allt vi gör ska täcka hela Norden.

  17. Innan jag går vidare,
    vore det trevligt att veta-

  18. -vilka jag har framför mig.
    En handuppräckning.

  19. Hur många jobbar direkt
    med unga människor eller barn?

  20. Hur många jobbar i skolans värld?

  21. Hur många av er är forskare?

  22. Hur många av er är byråkrater, och
    sitter på förvaltningar i kommunen?

  23. Det känns
    som om vi är gjorda för varann.

  24. Fantastisk publik. Jag tänkte börja
    med att visa en film. En kort film.

  25. Min skolgång har varit problematisk,
    eftersom jag har haft depressioner.

  26. Jag hade social fobi
    och var rädd att jag inte dög.

  27. Bland barn och unga har en av fem
    ångest, depressioner eller ätstörningar.

  28. Mina första femton år hade jag
    inga vänner. Det påverkade mig starkt.

  29. Ungdomar är den åldersgrupp
    som lider mest av ensamhet.

  30. Hos en av tre går problem med
    ensamhet ut över skolan och vardagen.

  31. Resultatet blir ofta
    att man inte pluggar vidare.

  32. Jag tänkte att antingen tar jag livet
    av mig eller så dör jag av nåt.

  33. Mer än 500 personer
    begår självmord i Norge.

  34. Sju av tio är män.

  35. Värst var att ingen märkte det.

  36. Jag trodde att ingen såg mig
    eller brydde sig. Där hade jag fel.

  37. Folk bryr sig, men man måste säga till.

  38. VI måste våga fråga varandra
    hur vi har det.

  39. Jag vet inte varför jag började skada
    mig själv. Det bara blev så.

  40. Självskadebeteende
    är utbrett bland kvinnor.

  41. Hur många som skadar sig är inte känt.
    Mörkertalen är stora.

  42. Jag har försökt ta livet av mig
    massor av gånger.

  43. Jag är extremt självmordsbenägen.

  44. Nu är jag bara passiv.
    Dör jag så dör jag.

  45. Dör jag nu så gör jag det. Jag försöker
    varken orsaka det eller stoppa det.

  46. Behöver du nån att prata med?
    Ta kontakt med:

  47. Det här projektet som jag leder...

  48. ...fokuserar på två tematiska
    områden. År efter år har vi sett-

  49. -att ungas självupplevda
    psykiska ohälsa tyvärr ökar.

  50. Det gäller för alla nordiska länder.

  51. Vi i projektet
    har tittat på psykisk ohälsa.

  52. Ungdomar, som riskerar
    att hoppa av skolan i förtid-

  53. -och som får svårt
    att etablera sig på arbetsmarknaden.

  54. I dag är
    en avslutad gymnasieutbildning-

  55. -ett obligatoriskt körkort-

  56. -för att få det här
    självständiga livet och ett arbete.

  57. Förutom det temat har vi också
    fått ett uppdrag att titta på-

  58. -varför vi ser en ökning
    av unga vuxna-

  59. -som hamnar i aktivitetsersättning,
    alltså unga mellan 19 och 29 år.

  60. Man mår så pass dåligt att man...

  61. ...får aktivitetsersättning.

  62. Denna ökning vill man
    inte ska fortsätta.

  63. Den ökningen finns i alla nordiska
    länder. Det är de tematiska områdena-

  64. -i det här arbetet. De flesta projekt
    på Nordens Välfärdscenter-

  65. -förväntas komma med
    policyrekommendationer.

  66. Danskarna kallar det "anbefalinger".
    Jag gillar det.

  67. "Jag 'anbefaler'
    att politiker ska göra si och så."

  68. Vi har nu tagit fram
    policyrekommendationer-

  69. -efter tre års hårt arbete
    och ett antal publikationer.

  70. Men ibland tänker vi lite bättre...
    Bilder säger ibland mer än ord-

  71. -så jag tänkte visa er kartor,
    som är baserade på Eurostatstatistik-

  72. -för att ni ska se
    hur situationen ser ut.

  73. Hur många unga har vi
    mellan 16 och 29 år i Norden?

  74. Hur många har hamnat i förtidspension
    eller aktivitetsersättning?

  75. Jag pratar
    om de fem nordiska länderna-

  76. -plus de självstyrande områdena
    Grönland, Färöarna och Åland.

  77. 26 miljoner invånare bor i Norden-

  78. -och av dem är cirka 5,5 miljoner
    mellan 16 och 29 år.

  79. Och ungefär 19 % av den
    totala befolkningen i alla länder-

  80. -19 % är mellan 15 och 29 år
    i Norden.

  81. Men som ni ser på kartan
    finns det områden med fler unga-

  82. -såsom Island-

  83. -delar av Grönland-

  84. -och storstadsområdena.

  85. Det är glest med ungdomar
    i östra delen av Finland.

  86. Det ser lite olika ut.

  87. Och i områden med den mörkaste
    gröna färgen är det över 24 %-

  88. -som är i den här åldersgruppen.

  89. "Early school leaving" mäts i Europa
    att man har avslutat-

  90. -den obligatoriska grundutbildningen,
    och minst två år-

  91. -av gymnasial utbildning, men vi har
    oftast tre års gymnasieutbildning.

  92. Det här är statistik från 2014,
    som generellt visar på-

  93. -hur många det är som inte har-

  94. -en avslutad
    treårig gymnasieutbildning.

  95. Sverige är inte sämst i klassen.
    De har mycket att göra-

  96. -i vissa delar av Norge och Island.

  97. Jag vet inte om ni ser
    de här gröna cirklarna.

  98. Den mörkgröna färgen i cirkeln
    är män, och den ljusa är kvinnor.

  99. Generellt kan vi se
    att det är fler unga män-

  100. -som inte klarar av
    att avsluta sin...gymnasieutbildning.

  101. Arbetslösheten ser ut ungefär så här.
    Vi är bättre på utbildning i Sverige-

  102. -men inte så bra på att ge unga jobb.

  103. Men de senaste siffrorna visar
    att arbetslösheten-

  104. -bland unga i Sverige sjunker.
    Det är fantastiskt underbart.

  105. Den här kartan visar på unga vuxna,
    som hamnar i förtidspension-

  106. -eller aktivitetsersättning.
    Jag har blivit lite halvspråkig.

  107. Vissa uttryck säger jag
    på norska och danska.

  108. "Ressourceforløb" heter det i Danmark
    och aktivitetsersättning i Sverige.

  109. Men den här kartan visar
    inte bara på psykisk ohälsa-

  110. -utan det är funktionsnedsättningar,
    som gör att den här gruppen-

  111. -inte...klarar av
    att arbeta helt enkelt.

  112. Och gruppen "Needs"... "Need in
    education, employment or training".

  113. I Sverige pratar vi om UVAS, unga
    som varken arbetar eller studerar.

  114. Och den här gruppen
    är ju extremt heterogen-

  115. -men viss forskning visar också-

  116. -att den här heterogeniteten
    går att analysera-

  117. -och man kan se
    ungefär tre olika grupper-

  118. -i den här UVAS-statistiken.

  119. Det är unga som behöver
    extraordinärt mycket stöd-

  120. -för att klara av
    att gå till skolan eller arbetet.

  121. De måste kanske arbeta med
    sin psykiska ohälsa en längre tid-

  122. -och de behöver kanske mer komplex...

  123. ...hjälp för att gå vidare i livet.

  124. På den andra skalan
    har vi unga i statistiken-

  125. -som bara behöver tillgång till
    rätt nätverk för att få ett arbete-

  126. -som ganska lätt kan bli "job ready",
    som det heter ibland.

  127. Sen har vi gruppen mitt emellan, som
    kanske inte behöver långtgående stöd.

  128. Det går att anpassa våra välfärds...,
    vår välfärd, och tänka på-

  129. -att den här gruppen är heterogen,
    men vissa behöver långtgående stöd-

  130. -och andra behöver bara en liten
    knuff för att vara på banan igen.

  131. Det ser väldigt olika ut, och det
    som ligger bakom är problem i skolan.

  132. Det kan vara...
    Varför har man problem i skolan?

  133. Jag skrev en rapport för några
    år sen, "Tio orsaker till avhopp"-

  134. -där vi fick möjlighet-

  135. -att intervjua 379 unga avhoppare
    från gymnasieskolan.

  136. Tio orsaker är just att... De tio
    orsakerna är listade i rangordning.

  137. Den främsta orsaken till
    att många hoppade av var-

  138. -att de inte kände skoltillhörighet.
    De kände sig inte sedda.

  139. De var mobbade,
    framför allt av andra elever-

  140. -men i vissa fall kände
    de sig trakasserade av vissa lärare.

  141. Det var den främsta orsaken till
    att de fattade ett beslut-

  142. -att inte gå till skolan längre.
    Den andra orsaken till avhopp var-

  143. -att de inte fick tillräckligt
    mycket pedagogiskt stöd-

  144. -för att klara av de uppgifter
    som krävdes av dem.

  145. All forskning i världen... Kungliga
    Vetenskapsakademin lyfte det här-

  146. -för sex, sju år sen. När man
    tittade på all befintlig forskning-

  147. -som försökte se korrelationer
    eller samband mellan psykisk hälsa-

  148. -och utbildning,
    visade det sig så klart...

  149. Det är skönt att ha forskning
    på saker man tycker är självklara.

  150. Om man anstränger sig utan att få
    hjälp, och står och trampar vatten-

  151. -utvecklar man förr eller senare
    psykisk ohälsa.

  152. Är man deppig, är man
    inte mottaglig för information-

  153. -så det blir en ond cirkel.
    Därför är det extremt viktigt...

  154. Det är en mänsklig rättighet att
    alla våra barn ska gå ut årskurs 9-

  155. -och känna att de är bra. "Jag
    har lyckats. Jag är bra på nånting."

  156. Vi är ju alla bra på nånting,
    men tyvärr ser det inte ut så.

  157. Vi har också sett
    att en avslutad gymnasieutbildning-

  158. -med fullständiga betyg i alla ämnen-

  159. -är en extraordinärt
    stark skyddsfaktor-

  160. -för framför allt sårbara grupper-

  161. -såsom fosterbarn-

  162. -unga, som av olika anledningar...

  163. ...har högre risker
    att hamna i utanförskap helt enkelt.

  164. Den här gruppen
    kan ha haft problem hemma.

  165. Det kan handla om...psykisk ohälsa,
    och den ökar som sagt.

  166. I de flesta enkätundersökningar
    ser vi att det är fler unga kvinnor-

  167. -som säger
    att de har psykosomatiska besvär.

  168. Men vi ska också tänka på
    att inte dra för snabba slutsatser-

  169. -och tro att det är fler unga tjejer
    som mår dåligt.

  170. Myndigheten för
    ungdoms- och civilsamhällesfrågor-

  171. -har tittat på den här frågan,
    och det kan vara så att unga män...

  172. Nu måste jag generalisera. Unga män
    är inte så socialiserade till-

  173. -att prata om känslor
    och sätta ord på hur de mår.

  174. Det finns undantag, men många
    är fortfarande fast i en machokultur-

  175. -där det gäller att bita ihop.
    Många unga mäns psykiska ohälsa-

  176. -visar sig på ett annat sätt. De
    blir utåtagerande, de hamnar i våld-

  177. -missbruk etcetera. Men många unga
    kvinnor har ett mer introvert sätt-

  178. -att behandla sin psykiska ohälsa. De
    hamnar kanske i självskadebeteende-

  179. -eller utvecklar ätstörningar.

  180. Vi måste nog tänka på
    vilka genusglasögon vi har på oss.

  181. Det är viktigt att upptäcka barn
    och ungas psykiska ohälsa tidigt.

  182. Ju tidigare, desto bättre.
    Tidigt är billigt och sent är dyrt.

  183. Det är svårt
    att övertyga politiker om det.

  184. I gruppen UVAS-

  185. -är det vanligt med neuropsykiatrisk
    funktionsnedsättning-

  186. -och kognitiv funktionsnedsättning.
    Det pratar vi inte så mycket om.

  187. Unga människor
    som har intellektuella svårigheter-

  188. -att faktiskt följa
    dagens prestationskrav i skolan.

  189. De finns i varje klass, och
    de behöver specialpedagogiskt stöd-

  190. -för att klara sig.
    Sociala fobier känner ni väl till-

  191. -om ni jobbar med unga,
    som isolerar sig själva.

  192. Ju längre de är hemma, desto större
    risk att de utvecklar sociala fobier.

  193. Ju längre de är hemma,
    desto längre tid tar det-

  194. -att få in dem i nån
    vettig aktivitet, sysselsättning.

  195. Vi har även läs- och skrivsvårigheter
    i gruppen.

  196. Vi har tagit fram
    nio olika publikationer-

  197. -och ungdomsperspektivet
    har varit vägledande.

  198. Ingenting om unga utan unga.
    Vi har intervjuat många ungdomar-

  199. -i alla delar av Norden-

  200. -och även professioner,
    som arbetar med dessa unga.

  201. En väldigt stark indikator,
    där det finns risker-

  202. -att utveckla psykisk ohälsa,
    är att känna sig ensam-

  203. -när man är barn och ung.
    Det är ganska självklart.

  204. Man är ung, man vill frigöra sig
    från sina föräldrar-

  205. -man vill gå in i vuxenlivet
    och skapa sina egna nätverk.

  206. Är man ensam då,
    är man ganska utsatt.

  207. Man har framför allt
    den här känslan av att inte passa in-

  208. -att inte duga till nånting.

  209. De unga som vi har pratat med
    vittnar om emotionell omsorgsbrist-

  210. -från deras familjer.
    De kan ha varit fysiskt närvarande-

  211. -men man har känt sig
    ganska osynliggjord och ensam.

  212. De vittnar om otrygghet,
    olika former av otrygghet-

  213. -och en stress. Den här stressen
    är extremt mångfacetterad.

  214. Det kan handla om stress av
    att inte göra nånting-

  215. -och känna att livet man lever inte
    är normalt. "Jag är så stressad."

  216. "Jag vill göra nåt, men hur?"

  217. Det kan handla om stress, som
    är förknippad med prestationsångest.

  218. Man vill vara duktig, man vill
    prestera, man vill ha höga betyg.

  219. Vi har unga i gymnasieåldern,
    som riskerar att bli utbrända.

  220. Och det är ingen klassfråga,
    utan psykisk ohälsa drabbar...

  221. Jag hörde nån säga "slott och koja".
    Det är ett bra uttryck.

  222. Det drabbar alla samhällsklasser.

  223. Känslan av att inte passa in
    är förödande för många unga.

  224. Och barn, unga och vuxna, vill vara
    med i ett meningsfullt sammanhang-

  225. -annars får ju inte livet nån mening.

  226. Man vill ju vara behövd,
    och är man inte det-

  227. -kan den känslan nästan ta kål på en.

  228. Jag vill läsa en sak för er,
    för att ni verkligen ska förstå-

  229. -vilken stress unga,
    som isolerar sig hemma, kan känna

  230. Det här bygger på en studie
    av två norska forskare-

  231. -som skickades till Island,
    Färöarna och Norge.

  232. De intervjuade unga människor-

  233. -som känner att de
    inte orkar gå till skolan längre-

  234. -och som har isolerat sig i sina hem.

  235. De transkriberade alla intervjuer,
    och när de kom tillbaka till Norge-

  236. -gav de en gymnasieklass i uppgift
    att tolka alla intervjuer.

  237. De sa: "Gör tre korta filmer.
    Ni får fria händer. Varsågod."

  238. Filmen ni såg är en av tre filmer.
    Jag vet inte om vi har tid-

  239. -att se de andra två.
    Vi får se var vi hamnar.

  240. Det är en man på 22 år. Han
    har isolerat sig och bor i Nordnorge.

  241. En metod de använde var att
    intervjua ungdomarna om deras vardag.

  242. "Hur ser din vardag ut?"
    Sen var den andra frågan:

  243. "Hur tror du att andra lever
    i sin vardag?"

  244. Det var för att komma åt...
    De är antropologer.

  245. De ville komma åt vad
    unga människor upplever som en norm.

  246. Vad är ett lyckligt liv?
    Han beskriver sin vardag så här:

  247. Jag kan ju inte norska. "Sömnbehovet
    bestämmer hur dagen ser ut."

  248. "Det händer inte så mycket.
    Man går upp, och sen går det nerför."

  249. "Det gäller att ta sig genom dagen.
    Jag känner mig ensam."

  250. "Jag oroar mig för så mycket."

  251. "Allt som kan gå fel. Det är mycket
    oro, det bara snurrar i huvudet."

  252. "Ingen som lever ett normalt liv,
    ska ha det så."

  253. "Jag tänker på allt jag borde göra.
    Tv:n kan lätta på trycket"-

  254. -"men sen kommer det dåliga samvetet.
    Att tänka på att vara social"-

  255. -"och vara bland andra, känns
    jobbigt. Jag oroar mig för ekonomin"-

  256. -"och bostadssituationen. Jag
    saknar nån att gå till sängs med."

  257. Så här tror han att alla andra lever:
    "Vaknar tidigt pigg och utvilad."

  258. "Ett träningspass före
    eller efter arbetet."

  259. "Duscha, äta hälsosam frukost,
    lämna barnen och åka till jobbet."

  260. "Man bör arbeta till fyra,
    men är kvar till fem."

  261. "Jobbar mycket, men det är
    inte stressigt. Man fixar allt."

  262. "Inklusive det kollegiala, sociala.
    Hämta barn, hem, laga mat."

  263. "Maten är närproducerad,
    ekologisk...hemlagad"-

  264. -"och man tar tillvara
    på resterna i frysen."

  265. "Man lever tillsammans med andra,
    umgås med barnen"-

  266. -"och man pratar mycket med varann.
    Man är aldrig trött."

  267. "Man umgås med vänner, grannar,
    har mycket trevligt, går på bio"-

  268. -"dricker kaffe, gör volontärarbete.
    Man känner att man duger."

  269. "Man är social och generös. Läser
    tidningar man inte har hunnit läsa."

  270. "Man bör titta på nyheter
    och förstå allt."

  271. "Och berätta om allt man ska göra
    i helgen, och planera en utflykt."

  272. "Man ska kanske packa fiskeredskap"-

  273. -"hyra en 'hytte', och sen städa,
    plocka, tvätta, göra rent"-

  274. -"så att man kan
    börja planera nästa dag."

  275. "Man avslutar med att uppdatera allt
    i sociala medier."

  276. "Man skriver på Twitter, Facebook,
    Instagram, e-post och sånt"-

  277. -"och sen ser man en dokumentär
    innan man lägger sig kl.22.30."

  278. Alltså...

  279. Visst vet man inte
    om man skratta eller gråta?

  280. Den stressen som man måste känna
    om man har den bilden av-

  281. -att ett lyckligt liv ser ut så, och
    själv sitter hemma. Diskrepansen...

  282. Man kan undra vad vi vuxna
    förmedlar till unga människor om-

  283. -hur ett lyckligt liv ska levas.

  284. Jag känner mig väldigt ensam.

  285. Jag har ingen att prata med.

  286. Jag gillar egentligen skolan och tycker
    att det är spännande att lära sig saker.

  287. Men jag har haft en svår situation
    sen jag började grundskolan.

  288. Mobbningen har tagit all min energi.

  289. Jag kan inte koncentrera mig på
    skolarbetet, på lektionerna eller hemma.

  290. Jag är så rädd för världen där ute.

  291. Rädd för att möta folk
    och för att gå till skolan.

  292. Rädd för att gå hemifrån.

  293. Allt är svårt, och jag är så trött.

  294. Men varför blir jag trött
    av att göra absolut ingenting.

  295. Det är tungt att gå upp på morgonen...

  296. ...för då har jag legat vaken på natten
    och gruvat mig inför morgondagen.

  297. Jag oroar mig för allt som kan gå fel,
    för meningslösheten-

  298. -för brist på energi
    och ork att ta tag i vardagen.

  299. Att ta sig genom vardagen är en kamp.

  300. Tiden är emot mig. Den går för sakta,
    och samtidigt är den meningslös.

  301. Jag flyter genom dagen
    i en sorts tomhet.

  302. Jag har gått till psykiatrin i många år,
    men det har inte direkt hjälpt.

  303. De ger mig bara medicin, och när jag
    blir tvångsinlagd för ätstörningar-

  304. -verkar de bara vara intresserade av
    att få upp min vikt.

  305. Framtiden är en dyster plats.
    Framtiden är mörk.

  306. Det är jobbigt att prata om det.
    Livet där ute susar i väg för andra-

  307. -men jag ligger i sängen på rummet.
    Jag känner mig utanför samhället.

  308. Utanför det ställe där de andra är.
    Jag önskar att jag var där.

  309. För att jag ska komma dit
    måste nån hjälpa mig upp på fötter.

  310. Behöver du nån att prata med?
    Ta kontakt med:

  311. Jag tänkte ge er en läxa. Ni ska inte
    tro att ni bara ska sitta och lyssna-

  312. -utan nån motprestation.
    I slutet av den här presentationen-

  313. -kommer ni att få...länken
    till vår hemsida.

  314. När ni går tillbaka till era arbeten,
    ska ni gå in på hemsidan-

  315. -och där finns alla
    de här publikationerna.

  316. Man kan beställa dem, de är gratis,
    eller så kan man ladda ner dem.

  317. I de flesta finns det
    även policyrekommendationer.

  318. Vi har försökt ha en sammanfattning,
    för många har inte tid-

  319. -att läsa en tjock rapport. Det finns
    sammanfattningar, rekommendationer-

  320. -och de är riktigt, riktigt bra. Jag
    är stolt över att publikationerna-

  321. -har ungdomsperspektivet.

  322. Som jag sa tidigare: Ingenting
    om unga utan unga, så att...

  323. Jag har ju följt frågorna länge.
    Att vara ung i dag är inte samma sak-

  324. -som när man var ung
    för bara tio år sen. Allt förändras.

  325. Därför behöver vi ta oss tid
    att fråga unga människor om-

  326. -hur deras liv och behov ser ut-

  327. -för att kunna anpassa
    den bästa möjliga hjälpen för dem.

  328. I den första rapporten till vänster,
    "Skolelevers psykiska hälsa"-

  329. -tar vi upp det här,
    som jag nämnde tidigare, med-

  330. -att få hjälp
    att faktiskt klara av skolans krav.

  331. Att klara av skolan
    är så extremt viktigt-

  332. -för annars kan man
    utveckla psykisk ohälsa.

  333. Där finns nordisk statistik
    som visar-

  334. -att den självupplevda
    psykiska ohälsan bland elever ökar.

  335. Unga vuxna med nedsatt arbetsförmåga
    är en kartläggning-

  336. -över socialförsäkringssystemen
    i Norden.

  337. Det handlar om hur man har löst-

  338. -och utvecklat socialskyddet
    i alla länder, hur systemen ser ut.

  339. Det är en komparativ...historia.

  340. "In focus mental health among youth".
    Några är på engelska.

  341. Alla nordbor
    vill gärna förstå varann-

  342. -men det ser inte riktigt ut så.
    Vi har översatt mycket till engelska.

  343. Den kan vara spännande för er,
    för där har vi samlat-

  344. -två så kallade "best practice"
    från varje land-

  345. -som jobbar med unga,
    som riskerar att hamna i utanförskap.

  346. Unga vuxna i förtidspension
    eller aktivitetsersättning.

  347. Två riktigt bra exempel från
    varje land, som har goda resultat.

  348. Jag tror att rapporten kan inspirera
    praktiker, lärare, rektorer.

  349. "Jaha, de gör så på Island.
    De gör så där i Finland."

  350. Det är så lätt i det här nordiska...
    Vi har ju fungerande välfärdspolitik-

  351. -i alla länder, men vi har
    löst utmaningar på lite olika sätt.

  352. En sak hörde jag häromdagen.
    Det måste jag berätta-

  353. -för det var nytt för mig också.
    I Norge har man nyligen infört-

  354. -ett uppföljningssystem,
    som lät spännande.

  355. Det går ut på att ingen elev
    i grund- eller gymnasieskolan-

  356. -får bli utskriven från skolan
    förrän ett kontrakt skrivs-

  357. -mellan eleven, rektorn,
    eller ansvarige mentorn-

  358. -och den instansen som tar vid.

  359. Det lät ganska spännande. På det
    sättet hjälper man faktiskt unga-

  360. -att inte hamna mellan stolarna, och
    sitta hemma och inte riktigt veta-

  361. -vart man ska ta vägen, i det
    många upplever som välfärdsdjungeln.

  362. Jag tänkte bara tipsa.
    Man kan tänka så också.

  363. Det här är
    den här rapporten jag nämnde-

  364. -om Island, Färöarna och Norge.

  365. Den innehåller många policyförslag om
    vad man kan förbättra.

  366. Och samverkan, samverkan, samverkan
    är ju faktiskt A och O-

  367. -för ett lyckat arbete.
    Jag lyssnade på Lidingö stads arbete-

  368. -och blev djupt imponerad.
    Det är lätt att prata om-

  369. -att samverkan är viktig, men
    när det görs på riktigt i praktiken-

  370. -ser man alltid riktigt,
    riktigt bra resultat.

  371. Det är inte lätt,
    men heller inte svårt om man vill-

  372. -och inte skyddar sig bakom regler.

  373. "Vi kan inte samverka,
    för vi har sekretess."

  374. Tjänstemän behöver vara lite modiga,
    för att det ska fungera.

  375. Där det fungerar
    ger det goda resultat.

  376. "Relationship between young people
    and welfare services"-

  377. -tar upp den här gruppen UVAS,
    som jag pratade om.

  378. Där finns förslag på
    hur man kan tänka-

  379. -när man utvecklar stödsystemet,
    för att anpassa det till tre grupper.

  380. De som behöver jättemycket stöd,
    långsiktigt stöd, de mitt emellan-

  381. -och de som bara behöver tillgång
    till rätt nätverk, och så vidare.

  382. "Creating participation for youth
    with mental health problems"-

  383. -bygger på åtta månaders fältarbete-

  384. -i så kallade hybrida organisationer.
    Min kristallkula säger mig-

  385. -att vi kommer att se mer och mer
    av så kallade hybrida organisationer.

  386. Det är att civila samhället-

  387. -delar arbetsvardag
    med offentlig sektor.

  388. Inte som i Sverige
    att kommuner eller andra ger pengar-

  389. -till den civila sektorn, och säger:

  390. "Gör det och det.
    Ni är en bra kompletterande aktör."

  391. Utan verksamheter-

  392. -där volontärer
    och kommunens olika tjänstemän-

  393. -delar arbetsvardag under ett tak.

  394. Till exempel Headspace i Danmark
    jobbar på det sättet-

  395. -med fantastiska resultat. Det är
    ungdomsvänligt, lättillgängligt-

  396. -och man behöver ingen remiss för
    att ta sig in på ett Headspacekontor.

  397. Deras motto är: "Inget problem är
    för stort, eller för litet för unga"-

  398. -"för att komma till oss."
    Man får prata med nån ung vuxen-

  399. -som själv har haft psykisk ohälsa,
    eller utbildar sig till psykolog.

  400. Det finns även utbildade människor
    i den här hybrida organisationen.

  401. Har man inte kompetens
    inom till exempel Headspace-

  402. -att hjälpa nån med svårare
    problematik, hjälper de den personen-

  403. -att hamna rätt och få rätt stöd.
    Det är vad den rapporten handlar om.

  404. Och Vad säger då unga människor
    är viktigt?

  405. Vi har delat in rekommendationerna.
    Vad unga säger är viktigt-

  406. -och vad forskningen
    och beprövad verksamhet säger.

  407. "Se och lyssna." Det låter
    självklart. "Se mig och lyssna."

  408. "Ta dig tid, fråga mig."
    Men det är inte så självklart.

  409. Unga som tar steget att söka
    efter hjälp i olika instanser-

  410. -vill bli bemötta med respekt
    för den de är-

  411. -och inte stämplas
    med välfärdspolitiska stämplar.

  412. "Nu kommer vår långtidsarbetslöse
    Robert", eller nåt.

  413. "Hjälp oss att hitta en riktning."

  414. Alla vill vara behövda,
    alla vill ha ett jobb-

  415. -och alla vill leva
    ett självständigt liv.

  416. Men vissa av våra unga människor
    behöver lite extra hjälp med det.

  417. I det här arbetet ska man verkligen
    fokusera på människors styrkor-

  418. -och inte på deras svagheter.
    Det ger ganska goda resultat.

  419. Man ska hjälpa unga att lyckas.
    Många sårbara unga...

  420. Många unga som riskerar
    att hamna i utanförskap-

  421. -har en ryggsäck som är så tung
    av självupplevda misslyckanden.

  422. De tycker inte att de duger
    till nånting. Att hjälpa dem-

  423. -att hitta deras styrkor,
    säger de att de behöver hjälp med.

  424. Många pratar om att de har svårt
    att hitta rätt i välfärdsdjungeln.

  425. När de till slut
    kanske samlar kraft...

  426. ...för att söka hjälp, är kanske
    köerna och väntetiderna för långa.

  427. Många behöver stöd
    att hitta rätt i välfärdsdjungeln-

  428. -och de vill vara behövda
    i ett sammanhang.

  429. Robert säger
    att det är fem minuter kvar-

  430. -så jag tänkte avsluta med
    att nämna våra andra "anbefalinger".

  431. Det är fyra tematiska områden,
    och om tre veckor kommer de-

  432. -att finnas på alla nordiska språk
    på vår hemsida-

  433. -med lite längre förklarande text
    än så här.

  434. Men det tvärsektoriella samarbetet
    är ju A och O-

  435. -när man jobbar med barn och unga. Vi
    fick höra hur Lidingö stad arbetar-

  436. -och det är extremt...nödvändigt.

  437. Det borde finnas en lag på
    att förvaltningar måste samarbeta-

  438. -så att medborgarna inte hamnar
    mellan stolarna. Vi föreslår...

  439. Samarbetet skulle i den bästa av
    världar gå upp på departementsnivå-

  440. -för...där bör man
    börja med samarbete...

  441. ...och inte bråka om pengar.

  442. Vi föreslår utbyggnad
    av förstalinjenverksamheter.

  443. Varför inte bygga ut
    förstalinjenverksamheter i skolor?

  444. De behöver inte ligga
    på nån vårdcentral.

  445. Man kan ha förstalinjenverksamhet
    lättillgängligt och ungdomsvänligt.

  446. Och så pratar vi... Vi utvecklar
    den här tredje punkten-

  447. -som jag tror
    kan vara extra intressant.

  448. Vi måste investera i hälsofrämjande
    insatser i grund- och gymnasieskolan.

  449. Vi måste ge våra barn och unga
    verktyg för hur de ska stärka-

  450. -sin psykiska och fysiska hälsa.
    Vi vuxna är snabba på-

  451. -att tala om vad de inte får göra.

  452. Men hur mycket tid investerar vi i
    att berätta hur man är en bra vän-

  453. -vad man ska göra för att må psykiskt
    bra, pratar om relationer i skolan.

  454. Mer tid för sånt i skolan.

  455. På tal om skolan, nämner vi också
    att vi gärna skulle vilja se skolor-

  456. -med multiprofessionella team,
    så att lärare får tid-

  457. -att göra det de är bra på.

  458. Vi fick höra att Socialförvaltningen
    finns i vissa skolor på Lidingö.

  459. Man kan tänka sig många olika
    professioner som finns i skolan.

  460. Skapa förutsättningar för tidiga
    och lättillgängliga insatser.

  461. Vi saknar det i Sverige.

  462. Vi saknar insatser som går in tidigt
    när man ser de första tecknen på-

  463. -att barn och unga utvecklar psykisk
    ohälsa. Vi väntar alldeles för länge.

  464. Det finns inga naturliga instanser
    att skicka unga till-

  465. -som inte har seriösa problem.

  466. Vart kan de gå för att prata
    om existentiella frågor, hjärtesorg?

  467. Många ungdomar
    vet inte skillnaden på...

  468. "Är det normalt att känna så här?
    Är jag psykiskt sjuk nu eller inte?"

  469. Instanser som tar hand om unga-

  470. -som har lättare psykiska problem,
    och som behöver prata-

  471. -med nån engagerad vuxen.
    Mer av sånt skulle vi vilja se.

  472. Headspace i Danmark
    har nog hittat lösningen, men...

  473. Det finns fantastiska verksamheter
    även i Sverige, men mer av sånt.

  474. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skolavhopp bland unga i Norden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lidija Kolouh-Söderlund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om projektet Unga in i Norden som arbetar med skolavhopp, psykisk hälsa, arbete och utbildning med fokus på unga nordbor mellan 16 och 29 år. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Elever, Elever som avbryter studierna, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Hemmasittare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Varför blir vissa elever hemmasittare?

Vilka är de tidiga tecknen på oroande skolfrånvaro, och vad kan skolan göra i det förebyggande arbetet? Hur ser vardagen ut för de elever som har mycket hög skolfrånvaro och som blir föremål för behandlingsinsatser? Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Behandling av hemmasittande elever

En bra kartläggning utgör en viktig grund att stå på i alla behandlingsinsatser. Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens hemmasittarprogram berättar varför man bör kartlägga problematiken och hur gör man det i behandlingen av hemmasittande elever. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Stötta de skolfrånvarande

Marit Sahlström, projektledare på Stadsmissionens insats Oneeighty, berättar om hur man arbetar med unga som har stor eller total skolfrånvaro. Oneeighty arbetar via internet och stöttar ungdomar tillbaka till skolan och till ett socialt sammanhang. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Juridiken kring hemmasittaren

Vem ansvarar för elevens skolgång? Vad måste skolan göra? Vad får socialtjänsten göra? Mikael Hellstadius, skoljurist, svarar på dessa frågor och talar om juridiken kring hemmasittaren. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Den avgörande alliansen

Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar om hur man skapar gemensamma mål och hur man bemöter och lyssnar till de elever man behandlar. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Hemmasittare i Lidingö

Teamet bakom projektet Ökad skolnärvaro i Lidingö stad berättar om sin modell för att arbeta med hemmasittare och hur de har implementerat ett kommunövergripande arbete för att minska den totala skolfrånvaron i kommunen. Medverkande: Ann Gottfridsson, Hasse Larsson, Per Wirén och Michael Lidman. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Neuropsykiatri och behandling

Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens hemmasittarprogram berättar om behandlingsfasen och vidmakthållandefasen i arbetet med hemmasittare. Vilka komponenter innehåller en behandlingsinsats och vilka anpassningar kan man behöva göra utifrån olika diagnoser? Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Skolavhopp bland unga i Norden

Lidija Kolouh-Söderlund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om projektet Unga in i Norden som arbetar med skolavhopp, psykisk hälsa, arbete och utbildning med fokus på unga nordbor mellan 16 och 29 år. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Vad säger forskningen om hemmasittare?

Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet, berättar om olika typer av forskning kring hemmasittare. Hur ser statistiken ut, och vad kännetecknar effektiva interventioner? Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Vilka elever behöver särskilt stöd i matte?

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering socialt och didaktiskt är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vdi Linnéuniversitetets speciallärarprogram, och Anette Bagger, lärarutbildare vid Umeå universitet, berättar om sina erfarenheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Måste killar halka efter i skolan?

Att tjejer i genomsnitt får bättre betyg än killar konstateras nästan pliktskyldigt varje höst när skolresultaten analyseras. Skillnaderna har funnits länge och syns globalt. Vi ställer frågan om varför det ser ut så här? Och vad kan man göra åt det? Vi besöker en skola där betygsskillnaderna mellan killar och tjejer började jämna ut sig när skolan satsade på att höja allas resultat.

Fråga oss