Lyssna

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Om Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Vad är kritiskt tänkande? Och hur tänker man kritiskt? Kritiskt tänkande kan beskrivas som grunden till en befogad slutsats. För att tänka kritiskt behöver vi ha fakta och beakta olika perspektiv. Vi måste våga säga emot men även lyssna på andra. Vi behöver motivera varför vi tänker på ett visst sätt, och ha modet att tänka om. Här får vi ta del av olika personers kritiska tankar, tankar som utmanat och utvecklat sin samtid.

Till första programmet

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen: Att avfrosta tänkandetDela

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att avfrosta tänkandet

Avsnitt 1 av 30

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisten Arvid Hallberg undersöker den politiska filosofen Hannah Arendts tankevärld. Arendt ansåg att tänkande är en inre dialog vi för med oss själva, säger Maria Johansen, lektor i idé- och lärdomshistoria. Hon berättar hur Arendt var inspirerad av Sokrates sätt att ifrågasätta och utmana den egna tankeförmågan. Författaren Annika Ruth Person beskriver hur Arendts resonemang om nazismens koncentrationsläger gav oss ett nytt sätt att se på historien.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Arendt, Hannah, 1906-1975, Filosofer, Filosofi, Filosofins historia, Koncentrationsläger, Kritiskt tänkande
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Bildningsbyrån

Mänskliga rättigheter
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Aldrig mer!

Avsnitt 1 av 20

Hur kom deklarationen om de mänskliga rättigheterna till?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Född fri

Avsnitt 2 av 20

Om de två första artiklarna i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Brottsoffer - liv, frihet & säkerhet

Avsnitt 3 av 20

Vi undersöker vilket skydd som finns för brottsoffer och vittnen. Och hur upprätthåller vi tredje artikeln i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Slaveri - igår och idag

Avsnitt 4 av 20

Om människohandel ur både ett historiskt och ett samtida perspektiv.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Ingen får utsättas för tortyr

Avsnitt 5 av 20

Vi träffar de som arbetar mot tortyr, de som försvarar bruket av det, och de som själva har blivit utsatta för det.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Papperslös

Avsnitt 6 av 20

Alla har rätt att erkännas som person men utan personnummer har du ingen rätt till vård i Sverige. Vi besöker Rosengrenska stiftelsens ideella vårdcentral som erbjuder vård för papperslösa flyktingar.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Likhet inför lagen

Avsnitt 7 av 20

Alla ska vara lika inför lagen och ha samma skydd mot diskriminering. Men existerar likhet inför lagen? Och får de som diskrimineras den hjälp de har rätt till?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Ingen får godtyckligt anhållas

Avsnitt 8 av 20

Enligt de mänskliga rättigheterna får ingen godtyckligt anhållas eller förvisas. Hur fungerar det i Sverige? Vi träffar bland andra en åklagare och en flykting som sitter i förvar i väntan på avvisning.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Rättssäkerhet

Avsnitt 9 av 20

Går det att förena kampen mot terrorismen med rättssäkerhet och mänskliga rättigheter?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Familjens helgd

Avsnitt 10 av 20

Vad händer när samhället griper in i familjelivet? Hur långt får man egentligen gå? Vi möter bland andra Elias och Youssef, som omhändertogs av socialen som barn.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Rätten att byta land

Avsnitt 11 av 20

Det är en mänsklig rättighet att kunna söka asyl från förföljelse. Vi hör Assets och Whrismins dramatiska berättelse om hur de kom till Sverige.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Statslös

Avsnitt 12 av 20

Utan nationalitet är man i många fall rättslös. Vi träffar statslösa palestinier som bor i Malmö. Dessutom besöker vi Ryssland där det finns städer som man inte kan besöka utan tillstånd.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Det frivilliga äktenskapet

Avsnitt 13 av 20

Alla har rätt att välja vem de vill leva tillsammans med men det är många som tvingas gifta sig mot sin vilja. Vi möter Furat som fick kämpa för att få välja livspartner själv. Pernilla Ouis berättar om tvångsäktenskap inom och utom Sverige.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Rätten till egendom

Avsnitt 14 av 20

Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom säger artikel 17. Men det händer i alla fall - även här i Sverige.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Religionsfrihet

Avsnitt 15 av 20

Är fundamentalistiska religiösa grupper ett hot mot religionsfriheten? Vi besöker England där det har pågått en debatt om shariadomstolar under våren 2008.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Hälsa
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Vad är hälsa?

Avsnitt 1 av 16

Vi träffar två män som båda gått ned kraftigt i vikt men som har olika syn på ideologier och forskarrön.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Sjuk eller frisk?

Avsnitt 2 av 16

Vi träffar en diabetiker som anser sig vara frisk. Filosofen Bengt Brülde resonerar kring vem som avgör om någon är frisk eller sjuk.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Lycka & livskvalité

Avsnitt 3 av 16

Vad är egentligen lycka? Och kan man träna sig i att vara lycklig? Vi talar med Stefan Klein, författare till boken Lyckoformeln.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Antropologi och hälsa

Avsnitt 4 av 16

Somaliska kvinnor löper större risk än andra att förlora sina barn vid förlossningar i Sverige. Vad beror det på?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Gener

Avsnitt 5 av 16

Våra arvsanlag kan ha betydelse för vilka sjukdomar vi drabbas av. Hur kan vi påverka det?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Hälsorättvisa

Avsnitt 6 av 16

Fattiga människor med låg utbildning lever kortare än andra - också i Sverige. Vad kan vi göra för att minska hälsoklyftorna?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Ungas psykiska hälsa

Avsnitt 7 av 16

Enligt Folkhälsoinstitutet ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga. Skyddar vi våra barn för mycket? Eller är det svårare att vara ung idag?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Blodtryck

Avsnitt 8 av 16

Vår reporter har för högt blodtryck. Vad gör man när man får rådet att ändra sin livsstil?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Kost

Avsnitt 9 av 16

Vad är egentligen nyttig mat? Och vad är det i maten som gör oss sjuka?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Integrativ vård

Avsnitt 10 av 16

Det blir allt vanligare att kombinera skolmedicin med alternativa behandlingsmetoder. Vi besöker Högsbo sjukhus där man i flera år använt alternativa metoder för behandling av patienter med smärtproblematik.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Sömn

Avsnitt 11 av 16

Allt fler sover allt mindre. Hur får man en god nattsömn? Vi följer med på sömnskola, och träffar även Helena som nästan inte sov alls på tio år.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Hygien

Avsnitt 12 av 16

Vad är god hygien? Är vi kanske för renliga? Vi talar om goda och onda bakterier, den klassiska reportageserien Lort-Sverige och besöker ett slumområde i Kenya.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Sexualitetens helande kraft

Avsnitt 13 av 16

Går det som vuxen att få ett fungerande sexliv om man som barn utsattes för sexuella övergrepp?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Kan man tänka sig frisk?

Avsnitt 14 av 16

Nocebo kallas det fenomen där negativa förväntningar också framkallar sjukdomssymptom. I vilken utsträckning ska man egentligen leta efter sjukdomar?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Beröring

Avsnitt 15 av 16

Beröring är viktigt för att vi människor ska må riktigt bra. Vi tar upp beröringens betydelse vid livets början, dess slut och tiden däremellan.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Lågkonjunktur och folkhälsa

Avsnitt 16 av 16

Hur påverkas vår hälsa av ekonomiska kriser och konjunktursvängningar?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
EU (2009)
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Konjaksförsäljaren som fick en idé

Avsnitt 1 av 16

Sändningsår 2009. 1950 föddes tanken som skulle förändra Europa för gott. Vi berättar historien om Jean Monnet, den franske tjänsteman som hade makthavarnas öra.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Det självspelande pianot

Avsnitt 2 av 16

Sändningsår 2009. EU:s inre marknad kan liknas vid ett självspelande piano som får oss européer att dansa i takt. Gemensamma regler tas fram för allt fler områden. Vad får det för konsekvenser?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

En liten trea med rinnande vatten

Avsnitt 3 av 16

Sändningsår 2009. Hur väl tar EU hand om sina minoritetsgrupper? Agency for Fundamental Rights har gjort en undersökning som visar att den högsta andelen diskriminerade inom EU finns bland romerna.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Kor, får och monstertröskor - en bild av EU:s jordbrukspolitik

Avsnitt 4 av 16

Sändningsår 2009. Hur fungerar EU:s jordbrukspolitik? Vi träffar lantbrukare som beskriver hur jordbrukspolitiken påverkar dem och experter som ger oss sin syn på jordbruksstödet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Är du giftfri?

Avsnitt 5 av 16

Sändningsår 2009. Miljögifter känner inga gränser och ställer stora krav på samarbete inom EU. Hur farliga är egentligen de kemikalier som vi har i våra egna hem?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Smartare, snålare och renare

Avsnitt 6 av 16

Sändningsår 2009. Enligt EU:s energipolitiska mål ska den totala energiförbrukningen minska med 20 procent, utsläppen av koldioxid minska med 20 procent och andelen förnyelsebar energi öka med 20 procent fram till år 2020. Hur ska dess mål uppnås? Och är de tillräckliga?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Våra fattiga

Avsnitt 7 av 16

Sändningsår 2009. Antalet fattiga i Europa har ökat dramatiskt. Hur ska EU bekämpa fattigdom och social utestängning? Och hur ser det ut i ett EU-land? Vi besöker Frankrike.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Regionstöd - utveckling eller kosmetik?

Avsnitt 8 av 16

Sändningsår 2009. Skillnaderna mellan fattiga och rika delar av EU ska minska med hjälp av regionalstöd. Vi besöker Kalix kommun där flera verksamheter drivs med hjälp EU-stöd.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

På resa till vård

Avsnitt 9 av 16

Sändningsår 2009. EU-fördraget ger medborgare inom unionen rätt till vård i valfritt EU-land. Möjligheten har lett till skapandet av ett helt nytt yrke - vårdmäklare.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Den nya järnridån

Avsnitt 10 av 16

Sändningsår 2009. Vi möter några av de tusentals flyktingar som försöker ta sig in i EU och några av de som arbetar med att fånga dom.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Tjeckisk pilsner eller euro-öl?

Avsnitt 11 av 16

Sändningsår 2009. Slovakien har, till skillnad från Tjeckien, infört euron. Vilket land har gjort det bästa valet?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Lag och rätt

Avsnitt 12 av 16

Sändningsår 2009. Vad är EG-rätten, och hur förhåller den sig till våra svenska domstolar?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Fri rörlighet på gott och ont

Avsnitt 13 av 16

Sändningsår 2009. I ett gränslöst Europa blir brottslighet och kriminalitet vanligare och mer brutalt. Hur ska den gemensamma brottsbekämpningen gå till? Och vilka konsekvenser får det för den personliga integriteten?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

En pirat i maktens korridorer

Avsnitt 14 av 16

Sändningsår 2009. Vi möter representanter från Piratpartiet i såväl Lund som Bryssel, och vi träffar även politiker från andra partier som arbetar med frågor rörande friheten på Internet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Vinnare och förlorare på en öppen arbetsmarknad

Avsnitt 15 av 16

Sändningsår 2009. Inom EU har man rätt att arbeta i vilket land man vill. Vi träffar arbetsförmedlare och människor som söker arbete över gränserna.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Unionens huvudvärk

Avsnitt 16 av 16

Sändningsår 2009. Moldavien är ett av Europas fattigaste länder, och det politiska läget är kaotiskt. I detta splittrade land, som ligger som en buffertzon mellan EU och Ryssland, träffar vi några av dem som hoppas på en bättre framtid.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Historia
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Marsupproret

Avsnitt 1 av 20

1848 sveper en våg av revolter över Europa. I mars når den Stockholm.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Emigration

Avsnitt 2 av 20

Mellan 1850 och 1920 utvandrade mer än en miljon svenskar till Amerika. Vi besöker Emigranternas hus i Göteborg och träffar Mabel som tillhör den sista generationen emigrantbarn.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Uppfinningen Sverige

Avsnitt 3 av 20

Vad innebär det att vara svensk? Om tre diktare som var med och skapade idén om en svensk identitet under 1800-talet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Att vara barn

Avsnitt 4 av 20

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Ogift, föraktad

Avsnitt 5 av 20

På 1800-talet betraktades en ogift kvinna som en överflödig vara. Vi gör bekantskap med två ensamstående kvinnor som var typiska för sin tid.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Avsnitt 6 av 20

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Darwin eller Gud

Avsnitt 7 av 20

Hur mottogs Darwins utvecklingslära i Sverige?

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Orienten - vad var det som lockade?

Avsnitt 8 av 20

I det industrialiserade Europa under 1800-talet var intresset för Orienten enormt. Konsthistorikern Karin Ådahl berättar om den spektakulära Orientalistkongressen som ägde rum i Stockholm år 1889.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

1800-talet - supandets århundrade?

Avsnitt 9 av 20

Under 1800-talet var alkohol en del av vardagen men också den period då den svenska nykterhetsrörelsen växte fram.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Avsnitt 10 av 20

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Människan och könet

Avsnitt 11 av 20

Under 1800-talet var mannen norm, kvinnan avvikande och den manliga blicken förhärskande. Om kvinnligt, manligt och Sveriges första kvinnliga gynekolog.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Skräddaren som blev en rörelse

Avsnitt 12 av 20

Skräddarmästare August Palm var Sveriges första agitator. Hans arbete var starten för en utveckling som ledde till att arbetarrörelsen på bara några år blev en maktfaktor att räkna med.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Avsnitt 13 av 20

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Avsnitt 14 av 20

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Avsnitt 15 av 20

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Psykisk hälsa
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Normalt att vara sjuk?

Avsnitt 1 av 22

Var går gränsen mellan frisk och sjuk och vem har makten över sjukdomsbegreppen inom psykiatrin? Vi ställer frågan om det helt enkelt kan tillhöra det normala att vara psykiskt sjuk?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Anhåller vördsamt om omedelbar lobotomi

Avsnitt 2 av 22

Med utgångspunkt i gamla brev och en tjock journal söker Per-Axel Janzon efter svar om sin mammas sjukdomshistoria.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Freuds arvtagare under lupp

Avsnitt 3 av 22

Psykodynamisk terapi, vidareutvecklingen av den freudianska psykoanalysen, är den vanligaste terapiformen i Sverige men har blivit alltmer ifrågasatt. Hur går den till, och vem blir hjälpt av att gå i psykodynamisk terapi?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Cecilia och det renstädade helvetet

Avsnitt 4 av 22

Cecilia ägnar flera timmar per dag åt att tvångsmässigt städa sin lägenhet. Nu har hon sökt hjälp hos en KBT-terapeut. Vi får veta hur KBT, kognitiv beteendeterapi, fungerar och följer med Cecilia under ett besök hos hennes terapeut.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Tiden läker inte alla sår

Avsnitt 5 av 22

Många kommer till Sverige med trauman efter tortyr eller krigsupplevelser. Vi möter Edin, som diagnostiserats med posttraumatiskt stressyndrom, och terapeuter på Kris- och traumaenheten i Göteborg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Om patienten själv får bestämma

Avsnitt 6 av 22

Integrerad psykiatri innebär att patienten får mer att säga till om vad gäller sin behandling. Dessutom engageras anhöriga och vänner på ett helt annat sätt än vad som är brukligt. Modellen har visat goda resultat i studier och har snabbt blivit populär. Men hur går det egentligen till?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

"Lyckopiller" - frälsarkrans eller mardröm?

Avsnitt 7 av 22

De antidepressiva medicinerna revolutionerade psykiatrin i början av 1990-talet och åtföljdes av både skräckhistorier och rapporter om deras effektivitet. Idag är det många som äter antidepressiva mediciner.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Möjligheternas hus

Avsnitt 8 av 22

Valter var sjuttio år när han dömdes till rättspsykiatrisk vård för mordförsök. Vi möter Valter och andra på Möjligheternas hus, ett aktivitetshus i Göteborg som fungerar som en länk mellan rättspsykiatrin och samhället.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Helande kunskap

Avsnitt 9 av 22

Koncentrationssvårigheter, yrsel, trötthet och depression tillhör vardagen för personer med en neuropsykiatrisk diagnos, och omgivningens bemötande är av stor betydelse för deras välbefinnande. Vi möter diagnostiserade som tycker det är viktigt att informera andra om sin vardag, och vi besöker Ågesta folkhögskola i Stockholm där elever lär sig att informera om Aspergers syndrom.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Kan man bota en utmattningsdepression stående på ett ben?

Avsnitt 10 av 22

Margareta kom tillbaka genom medicinsk qigong, meditativa rörelser med tusenåriga anor. Forskning visar nu att metoden kan reducera oro, ångest och depressioner. För vissa utövare ökar livskvaliteten betydligt. Vi möter idrottsforskare, psykiatrer och Fan Xiulan, grundaren av qigongmetoden biyun.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Hur hjälper man barn och unga?

Avsnitt 11 av 22

Bristen på samordning och tydliga riktlinjer gör att man idag använder sig av över hundra olika behandlingsmetoder i vården av svenska barn och ungdomar. Sjuttonåriga Rebecka Johansson hann gå ner 25 kilo innan hon fick hjälp.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Elbehandlingens renässans

Avsnitt 12 av 22

När 67-åriga Stina Persson gick in i en djup depression och inga mediciner hjälpte blev ECT-behandling - elektriskt utlösta krampanfall - den enda utvägen. Vi är med på Trelleborgs lasarett när chefsöverläkare Martin Hultén behandlar Stina.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Nollvision för självmord - är det möjligt?

Avsnitt 13 av 22

Varje år begår 1 500 människor i Sverige självmord. År 2008 satte riksdagen upp en nollvision för självmord, men går det att uppnå? Vi träffar Britta Alin Åkerman som arbetar på Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa på Karolinska Institutet, och 31-årige Simon som försökt ta sitt liv tre gånger.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Behandling av depression och ångest hos äldre

Avsnitt 14 av 22

Många äldre med depression får inte rätt behandling då landsting istället ofta fokuserar på demensvård. Vi besöker en mottagning i Södertälje med lång erfarenhet av att behandla äldres depressioner med bland annat KBT och fysisk aktivitet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Psykosmedicin - verkan eller biverkan?

Avsnitt 15 av 22

När Hibernal introducerades på 1950-talet var det första gången kunde man medicinera bort hallucinationer och vanföreställningar. De flesta schizofrena patienter hjälps av dagens moderna psykosmediciner men liksom Hibernal har de en del svåra biverkningar. Vi möter Elisabeth som har en fyra sidor lång medicinlista.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Ledarskap
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Vad är en bra ledare?

Avsnitt 1 av 20

Få chefer kan som en dirigent vifta med en stav för att få personalen att göra som de vill. Kan ledare i allmänhet lära sig något av hur en dirigent leder sin orkester? Och vad krävs för att vara en bra dirigent?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Härskartekniker

Avsnitt 2 av 20

Att osynliggöra en person kan vara ett sätt att erövra makt, men det finns fler. Elaine Bergqvist berättar om de sju huvudkategorierna av härskartekniker - och om strategier att använda mot dem.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Vanmakt

Avsnitt 3 av 20

Det finns tillfällen när ledare hamnar i en känsla av vanmakt. Vi möter en rektor, en politiker och en psykolog som vet något om situationer som skapar vanmakt och hur det går att förändra sin situation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Inspirerande engagemang

Avsnitt 4 av 20

Vad krävs det för att starta en rörelse? Vi träffar Anton Abele, grundare av föreningen Stoppa Gatuvåldet, Piratpartiets ledare Rick Falkvinge och ekonomen och författaren Kjell A Nordström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Opinionsskapande konst

Avsnitt 5 av 20

Kan ett enda konstverk skapa opinion och påverka samhällsutvecklingen? Vi möter tre konstnärer som på olika sätt varit med och skapat opinion.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Den militära ledaren

Avsnitt 6 av 20

Hur hanterar en ledare tillit, lydnad och livsfara? Vi möter Paloma Blanco som utbildar sig till officer vid Försvarshögskolan.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Fåraherde?

Avsnitt 7 av 20

Hur ska en andlig ledare förhålla sig till tydlighet och måluppfyllnad? Vi träffar tidigare ärkebiskopen K.G. Hammar och Daniel Norburg, huvudpastor i Immanuelskyrkan i Malmö.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Att ha makt

Avsnitt 8 av 20

Hur känns det att ha makt? Två före detta makthavare, Kristina Axén Olin och Göran Johansson, resonerar om hur makten påverkar. Vi möter även Alf Rehn, professor i företagsekonomi, som varit med och skrivit boken som heter just Makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Att twittra sig in i maktens korridorer

Avsnitt 9 av 20

Det är i de sociala medierna som de politiska partierna skall vinna sina väljare. Men hur ska partiledarna komma i kontakt med väljarna och dessutom vinna valet? Vilka partiledare regerar på nätet? Hur bygger de sina relationer? Vi möter mediestrateger som berättar om sociala medier, politik och demokrati.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Vem leder i en platt organisation?

Avsnitt 10 av 20

Idag är det vanligt med platta organisationer där avståndet mellan ledaren och den anställde är kort. Men hur är man en bra chef i en platt organisation? Och hur gör man i en organisation som inte har någon ledare alls?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Motivation och drivkrafter

Avsnitt 11 av 20

Vad är drivkraften och motivationen att vara ledare? Och hur motiverar man sina medarbetare? På Öjersjöhemmet, ett boende för personer med missbruksproblem, står dörren till chefens rum alltid öppen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Vad är en röst värd?

Avsnitt 12 av 20

Hur ser relationen mellan det ryska folket och makten ut? Elin Jönsson besöker ett Ryssland där valfusket breder ut sig och folket inte tror att deras röster kan påverka landets politik. Men nu har en trafikolycka fått folket att protestera mot elitens maktmissbruk.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Huvudjägarna anfaller

Avsnitt 13 av 20

Hur får man ett chefsjobb? Räcker det att vara resultatorienterad och ha god kommunikativ förmåga? Vi träffar bland andra rekryteringskonsulten Arne Nordström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Toppstyrd och ideell

Avsnitt 14 av 20

Ideella föreningar har; traditionellt sett, varit demokratiska organisationer där medlemmarna haft stort inflytande. Idag blir det allt vanligare med hierarkiskt styrda föreningar. Vi möter representanter för Greenpeace och Charity International.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Idrottsledare

Avsnitt 15 av 20

De flesta ledare för barn- och ungdomsidrott arbetar ideellt. Vi träffar Christel Gröndahl i Göteborg som leder Fotbollslek för yngre tjejer och också tränar ett av klubben Azaleas pojklag. Hon menar att det är viktigt för en ledare att förstå hur barn fungerar.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Feminist och troende
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

I kyrkan kan jag vara riktigt revolutionär

Avsnitt 1 av 3

I kölvattnet efter pedofilskandalerna inom katolska kyrkan tar sig motståndet mot kyrkans manliga dominans allt mer högljudda uttryck. Dominikansystern Madeleine Fredell är en av dem som opponerar sig. Hon visar runt i kommuniteten i Vasastan och berättar hur det går ihop att vara feminist och samtidigt inordna sig en av de mest patriarkala strukturerna i vår tid.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Kvinnan bakom gardinen

Avsnitt 2 av 3

I Malmös ortodoxa synagoga sitter kvinnorna bakom ett draperi. Eller på balkongen. Inom judendomen pågår idag en kamp om hur de uråldriga lagarna som Gud gav till Israels folk ska tolkas. Är kvinnan oren när hon har menstruation? Har hon rätt att hålla i den heliga skriften?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Jag vill ha en kvinnlig imam

Avsnitt 3 av 3

Islamsk feminism har många ansikten. Vissa muslimska feminister vill omtolka sin religion och ta bort de lagar i sharia som gör kvinnan underordnad mannen. Andra tycker att islam redan idag är den högsta formen av feminism. I skuggan av moskéerna pågår en kamp om vad som är, och vad som inte är, ett förtryck av kvinnan.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Ekonomi
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Adam Smith, moralen och girigheten

Avsnitt 1 av 5

Adam Smith gjorde nationalekonomin till en modern vetenskap med boken "Nationernas välstånd" 1776. Smiths tanke var att om vi alla handlar egennyttigt så kommer det på sikt gynna hela samhället. Men samtidigt förespråkade han högre beskattning av de rika och en statlig industripolitik.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Avsnitt 2 av 5

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Avsnitt 3 av 5

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Avsnitt 4 av 5

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Avsnitt 5 av 5

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Förälder och funktionshindrad
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - förälder och funktionshindrad

Den största sorgen - och kärleken

Avsnitt 1 av 3

Annika är förlamad och behöver assistans dygnet runt. Trots det är hon nybliven mamma till Erik. I början var Annika och hennes man Martin lite oroliga för hur det skulle gå att ta hand om ett nyfött barn. Men det har fungerat långt över förväntan!

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - förälder och funktionshindrad

Rullstolen, ett hjälpmedel - och ett hinder

Avsnitt 2 av 3

Lars Andersson är en aktiv pappa. Han åker i sin rullstol, plockar upp badmintonbollarna och manar på sin son Albin. När Albin spelade ishockey var arenorna inte handikappanpassade. Albin fick sluta med hockeyn, eftersom han inte kunde bära ner den tunga trunken själv.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - förälder och funktionshindrad

Min dotter är min spegel

Avsnitt 3 av 3

Johanna Olin förlorade synen strax före Tildas födsel. Nu har Tilda börjat på universitet och kommer att flytta ifrån mamma. Johanna är glad för sin dotters skull, men visst blir det en omställning. Jag måste lära mig planera min tillvaro på ett annat sätt, säger hon.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
EU (2014)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Konjaksförsäljarens frö till EU

Avsnitt 1 av 9

Sändningsår 2014. 1950 föddes tanken som skulle förändra Europa för gott. Den franske tjänstemannen Jean Monnets idé gick ut på att skapa en överstatlig institution som skulle ta över ansvaret för kol- och stålindustrin i några av Europas länder. Detta blev fröet till ett helt nytt politiskt system - den europeiska unionen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Maratondansen

Avsnitt 2 av 9

Sändningsår 2014. På EU:s inre marknad ska varor, tjänster, kapital och människor kunna röra sig fritt. Det leder till ett behov av att standardisera och skapa gemensamma regler på allt fler områden. Var går gränsen för vad EU måste reglera för att den inre marknaden ska fungera?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Plus och minus med fri rörlighet

Avsnitt 3 av 9

Sändningsår 2014. Den fria rörligheten inom EU har gett oss fler tiggare på gatorna men också mer pengar i välfärdssystemen. I Europa rasar nu hätska diskussioner om huruvida begränsningar bör införas.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Euron, en framgångssaga?

Avsnitt 4 av 9

Sändningsår 2014. Eurozonen har fortfarande inte återhämtat sig från den ekonomiska kris som inleddes 2009. Ändå söker sig nya länder till samarbetet. Vi besöker Lettland där man sade adjö till den egna valutan lats den 1 januari 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Gifter känner inga gränser

Avsnitt 5 av 9

Sändningsår 2014. Miljögifter känner inga gränser och ställer stora krav på samarbete inom EU. Hur farliga är egentligen de kemikalier som vi har i våra egna hem?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Vad hände med klimatpolitiken?

Avsnitt 6 av 9

Sändningsår 2014. År 2007 antog EU ett klimatpolitiskt program som slog fast att till år 2020 ska koldioxidutsläppen minska med 20 procent, energikonsumtionen minska med 20 procent och andelen förnybara energikällor öka till 20 procent av den totala konsumtionen. Kommer det gå att nå de målen?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Hur jobbar en parlamentariker?

Avsnitt 7 av 9

Sändningsår 2014. Europaparlamentet består av 766 ledamöter från EU:s medlemsländer. Parlamentarikerna har många lagförslag att ta ställning till och det är svårt att hinna få grepp om allt. Vi träffar bland andra parlamentarikern och piratpartisten Christian Engström.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

28 vägar till jämställdhet?

Avsnitt 8 av 9

Sändningsår 2014. Vad kan EU göra för att förbättra jämställdheten i medlemsländerna? En av de saker som påverkar kvinnors möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden är tillgången till barnomsorg. Men om det är ett område som EU kan och bör lagstifta om är inte självklart.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Federation eller sönderfall?

Avsnitt 9 av 9

Sändningsår 2014. De senaste årens ekonomiska kris har fått många att bli besvikna på EU och på allt fler håll ropas det på nationella lösningar. Vad innebär det för EU:s framtid?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Tyg och otyg
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Älskade fuljeans

Avsnitt 1 av 4

Vi i Sverige älskar jeans och andra produkter av bomull, men vi måste kanske tänka om. Vår planet klarar inte mer bomull, säger Mats Westin som ingår i ett forskningsprogram där det undersöks hur konsumtionen av bomull ska kunna minska. Går det att ta fram nya textila material som kan ersätta bomull?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Smutsiga regnkläder

Avsnitt 2 av 4

Regnklädernas smutsavvisande ämnen har visat sig vara några av vår tids mest spridda miljögifter. Vad är det vi tar på oss när vi är utomhus, och hur hälsosamt är det egentligen?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Damm dammigare dammigast

Avsnitt 3 av 4

Det är inte bara för den som vill ha det rent hemma som damm är ett problem. Vi följer med städerskan Louise Olcén på städrunda på jakt efter damm. En stor del av dammet i våra bostäder kommer från textilier. Men det är inte bara textilfibrer i dammet, i det döljer sig en cocktail av gifter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Irriterande färger

Avsnitt 4 av 4

Kläderna vi har på oss har badat i kemikalier för att få färg. Kemikalieinspektionen har hittat 350 ämnen som anses miljö- och hälsofarliga som används vid färgning av textilier. Vi får höra om dåliga arbetsvillkor för textilarbetare och får veta mer om allergier som har uppkommit tack vare ämnen i textilfärgerna i kläder.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Politiska tänkare
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Konservatismen

Avsnitt 1 av 8

Franska revolutionen var det mest våldsamma brott mot den gamla ordningen som världen skådat. Det fick filosofen Edmund Burke att skriva en bok där han stämplade revolutionen som en förbrytelse mot både tidigare och kommande släkten. Idag kallar vi Burkes politiska filosofi för konservatism.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Feminismen

Avsnitt 2 av 8

I "Till försvar för kvinnans rättigheter" från 1792 krävde Mary Wollstonecraft att kvinnor skulle betraktas som tänkande varelser och som fullvärdiga samhällsmedborgare med rätt till utbildning och rätt till sina egna pengar. Få tog henne på allvar då, men hundra år senare skulle hon hyllas som en radikal feministisk föregångare. Lena Halldenius är docent i praktisk filosofi i Lund och berättar att Wollstonecraft inte ifrågasatte att kvinnan ensam hade ansvar för hem och barn. Det är något som många feminister i dag har svårt att förstå. Feminismen har gått från att bara handla om könsförtryck till att handla om diskriminering överhuvudtaget. I programmet hör du också Gudrun Schyman från Feministiskt initiativ (Fi), samt kvinnliga akademiker på ett feministforum i Malmö.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Liberalismen

Avsnitt 3 av 8

Socialliberalism, klassisk liberalism, libertarianism eller nyliberalism - vad är skillnaden? John Stuart Mill och Harvardprofessorerna John Rawls och Robert Nozick är bara några som haft olika tankar om individens frihet och statens ansvar. Vi möter Tommie Gran som tidigare var partiledare för Liberala partiet. Han anser att statens beskattning av medborgarna är ett övergrepp - ingen ska tvingas att betala för någon annan. Journalisten Per Svensson redogör för Mills liberalism. Den kan anses vara en reaktion på den uppfostran han utsattes för. På den liberala tankesmedjan Timbro träffar vi Mattias Svensson, redaktör för tidskriften Neo. I sin bok "Glädjedödarna" berättar han om hur stat och myndigheter ständigt försöker tala om för medborgarna vad som är nyttigt och onyttigt, lämpligt och olämpligt.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Anarkismen

Avsnitt 4 av 8

"Egendom är stöld", skrev den franske typografen Proudhon år 1840. Sen dess har anarkisterna strävat efter ett samhälle med kollektivt ägande och direkt demokrati. På ett bokcafé i Lund träffar vi anarkistveteranen Staffan Jacobsson som menar att anarkismen har rötter i antiken.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Ekologismen

Avsnitt 5 av 8

Under 1840-talet levde Henry David Thoreau eremitliv i Walden Pond i Massachusetts. Han skrev boken ”Skogsliv vid Walden” om människans förhållande till naturen. Thoreau reagerade mot det moderna samhällets frambrytande konsumism och ansåg att man bör leva enklare. För många av sina samtida var han bara en knäppgök. Idag är det fler som förstår honom.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Reformismen

Avsnitt 6 av 8

1920 blev Hjalmar Branting Sveriges första socialdemokratiska statsminister. Inte mycket i hans överklassbakgrund skvallrade om att han skulle bli socialist. Under 1880-talet möttes han av radikala strömningar på universitetet i Uppsala. Samtidigt förde August Palm den socialistiska rörelsen till Sverige och Branting blev anhängare. Han förde in partiet på en reformistisk väg som betonade samförstånd och breda lösningar. Visionen om en socialistisk omdaning av samhället förpassades till garderoben. I programmet medverkar SSU-ordföranden Ellinor Eriksson och Olle Svenning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Kommunismen

Avsnitt 7 av 8

Hur är det att vara kommunist idag? När Lenin och bolsjevikerna i november 1917 griper makten i Ryssland avlossas inte många skott. Men på bara några år utvecklas den nya sovjetstaten till en av de värsta diktaturer världen skådat. Det politiska förtrycket blev allt hårdare och andra partier förbjöds. Tiotusentals människor miste livet i summariska avrättningar. Efter 1989 har det kommit fram att Lenin själv initierade både gisslantagande och avrättningar av helt oskyldiga människor. Ändå har Lenin och den ryska revolutionen inspirerat miljoner människor som kämpat för ett samhälle utan kapitalism och klassförtryck. Vi träffar Stefan Lindgren som under 1970-talet var chefredaktör för de svenska maoisternas tidning Gnistan, samt Kommunistiska partiets ordförande Robert Mathiasson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Fascismen

Avsnitt 8 av 8

1919 samlades 300 socialister, syndikalister, feminister, konstnärer och stukade krigsveteraner i Milano. De bildade ett nytt parti, fascistpartiet, och till ledare valde de Benito Mussolini. Hur kommer det sig att rörelsen som den bildade vänsterradikalen Mussolini skapade skulle leda människor till gaskamrarna i Auschwitz?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Rasism
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

Avsnitt 1 av 4

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Avsnitt 2 av 4

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Avsnitt 3 av 4

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Avsnitt 4 av 4

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Här hör du om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska, beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. Gymnasieeleven Rosell har blivit nedslagen på grund av att hon bär slöja och hon känner sig dagligen utsatt för rasism. Hennes svar på påhoppen är att le och informera om sin religion i förhoppning om att bryta ner fördomar. René León Rosales, fil doktor i etnologi, menar att föreställningar om att det finns olika raser lever kvar än idag. Han tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska genom att de, när de ständigt upprepas, skapar en struktur som markerar att man inte hör hemma i Sverige.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Finans
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Vad är finansmarknaden?

Avsnitt 1 av 12

Finansmarknaden har utvecklats till något som påverkar oss alla, genom våra lån, sparande eller pensioner. För bara 40 år sedan fanns inga kreditkort eller sms-lån. Att få lån överhuvudtaget var svårt. Idag har finansmarknaden har kommit att bli allt större och mer komplicerad.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Spekulationsbubblor

Avsnitt 2 av 12

Spekulationsbubblor får konsekvenser för hela samhället. Men hur skapas de? Priserna på finansmarknaden sätts efter en annan logik än varor i vår vardag, säger professor Lars Pålsson Syll. Vi möter även portföljförvaltaren Alf Riple, som arbetar med att placera pengar så att de ger så stor avkastning som möjligt.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Ränta

Avsnitt 3 av 12

Ränta är priset på pengar. Det gäller att köpa pengar billigt och sälja dem dyrt. Det är så bankerna går med vinst. Men vad händer när priset på pengar blir noll, eller om man får betalt för att låna någon annans pengar? Lars Pålsson Syll är professor i statsvetenskap och berättar om hur finansiella system kan fungera. De som har pengar som inte används måste bli lockade att låna dem till banken så att banken kan låna ut pengarna till dem som behöver mot att de betalar ränta till banken. På Riksbanken i Stockholm berättar Christina Nyman som är biträdande chef på Avdelningen för penningpolitik om hur det fungerar när Riksbanken beslutar om räntenivåer.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Den uppfinningsrika marknaden

Avsnitt 4 av 12

Handeln på finansmarknaden rör sällan aktier eller valutor, utan så kallade derivat. Här reder forskare och förvaltare ut begrepp och beskriver riskerna med derivathandel för både privatpersoner och samhället i stort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Riskfyllda lån

Avsnitt 5 av 12

Att låna ut pengar är sällan riskfritt. När många låntagare samtidigt inte kan betala tillbaka hamnar det finansiella systemet i kris. När den amerikanska bolånemarknaden kollapsade år 2007 fick även svenska banker problem. Dock inte så mycket här hemma som i Baltikum. Men har de lärt sig av sina misstag?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Skuldtyngda hushåll

Avsnitt 6 av 12

Aldrig tidigare har vi i Sverige varit så skuldsatta som idag. Vad finns det för bakomliggande faktorer, och vilka risker finns det? Det är lätt att bli skuldsatt i dagens Sverige, personer som råkat ut för detta delar med sig av sina erfarenheter. Personer från Riksbanken och Kronofogden ger sin syn på ämnet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Varför räddas bankerna?

Avsnitt 7 av 12

Hur kan regeringar och centralbanker agera för att förhindra och förebygga kriser? Efter finanskrisen 2007 höjdes kraven på bankerna och ett nytt regelverk håller på att införas. En stor bankkollaps går nästan inte att hantera. Därför måste främst de större systemviktiga bankerna ha ett skyddsnät.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Evig tillväxt?

Avsnitt 8 av 12

De senaste 100 åren har Sveriges ekonomi vuxit rejält. Många har vant sig vid att hela tiden få mer - mer pengar, mer prylar och mer välfärd. Kan tillväxten fortsätta för evigt? Här möter vi politiker och ekonomer som delar med sig av sina olika idéer om hur vi måste förhålla oss till tillväxt för att det ska vara hållbart i längden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Statsskulden och marknaden

Avsnitt 9 av 12

Utvecklade länder har en statsskuld och många länders skuld är hög. Journalisten Natacha Lopez besöker Riksgälden där auktioner av svenska statsobligationer genomförs. På grund av den osäkra ekonomiska situationen i världen är obligationer från länder med stabil ekonomi och låg inflation populära. Flera studier visar att skuldsättningen i världen överlag har ökat sedan finanskrisen 2007.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Alternativa banksystem

Avsnitt 10 av 12

Sedan finanskrisen 2008 har det kommit nya regler för att bankerna ska stå stadigare i kristider. Vi träffar juristen Rebecca Söderström som skriver en avhandling om bankregleringar. Hon menar att avskaffade regleringar ofta återuppstår vid nya finanskriser och att bankerna idag är en av de mest reglerade branscherna som finns. Det finns också de som menar att hela systemet måste förändras, att pengarna i sig är problemet. Vilka är alternativen?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Spekulation med pension

Avsnitt 11 av 12

Hemma hos familjen Johansson/Andreasson konstaterar pappa Henrik att han kommer att få cirka 9000 kronor i allmän pension om han pensionerar sig vid 65. Ian Raftell och Per Bäckman på Swedbank Robur säger att det är viktigt att man sätter sig in i fonderna och väljer rätt. Ett dåligt råd, menar Ole Settergren på Pensionsmyndigheten. Det handlar om tur - man kan lika gärna ligga kvar i den statliga fonden, som har gått strålande. Av Roburs 21 fonder har 18 gått sämre än den statliga fonden. Men banken har tjänat över en miljard per år på sina fonder. Före detta generaldirektören KG Scherman var med och tog fram det nya pensionssystemet på 1990-talet. Nu är han kritisk och vill avskaffa premiepensionerna, som han tycker är rena rouletten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Penningpolitik

Avsnitt 12 av 12

Nationalekonomen Ann-Marie Pålsson vid Lunds universitet hjälper Natacha Lopez att förstå vad penningpolitik är för något. Penningpolitiken påverkar inflationen, men också hur pass villiga bankerna är att låna ut pengar, samt hur villiga privatpersoner och företag är att ta lån. Idag är den svenska penningpolitikens mål att vi ska ha en jämn inflationstakt. Men de senaste åren har det knappt varit någon inflation alls i Sverige och det har lett till en exceptionell penningpolitik.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Civilkurage
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - civilkurage

Våga ingripa

Avsnitt 1 av 4

Är civilkurage något medfött, eller går det att påverka? Vi träffar Lisbeth Malm, en riktig kruttant som har stoppat kvinnomisshandlare, fångat tjuvar och gått emellan ett knivbråk medan andra bara tittade på. Vad är det som gör att en del hjälper till i nödsituationer och andra blir åskådare? I forskningen talar man om "The bystander effect". Ju fler vittnen som finns till en händelse, desto mindre benägna är vi att hjälpa till eftersom ansvaret fördelas på alla närvarande. Och om en person själv har försatt sig i en situation upplevs inte ansvaret för att hjälpa lika stort, berättar Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - civilkurage

Våga motstånd

Avsnitt 2 av 4

Reportern Lovisa Haag känner sig som Lille Skutt. Hon är ofta rädd och tvivlar på om hon är något att räkna med när det verkligen gäller. Hon skulle gärna bli lite modigare, så hon anmäler sig till en kurs i civilkurage. Kursledaren Per Herngren är känd förespråkare av civil olydnad och ickevåld. Han är med i plogbillsrörelsen och har blivit dömd till fängelse efter att ha brutit sig in på vapenfabriker. Han lär deltagarna hur man bemöter skitsnack, besserwissrar och subtilt förtryck med ickevåld. Men ju längre kursen går desto mer blir det också en kurs i hur man bäst utövar civil olydnad, alltså begår ett brott för ett som man själv tycker "gott syfte".

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - civilkurage

Våga vittna

Avsnitt 3 av 4

När 20-åriga Mathildas pojkvän blev svårt misshandlad var hon den enda som såg händelsen. Problemet var att en av de två som utfört misshandeln ingick i hennes kompisgäng. Hennes liv förändrades över en natt när hon bestämde sig för att vittna. Hon blev så trakasserad att hon fick polisskydd och knappt kunde gå utanför dörren. Men trots det höga priset ångrar hon sig inte. Att göra som Mathilda gjorde är dock långt ifrån självklart. Mikael Hiljegren har jobbat som polis i hela sitt liv och specialiserat sig på att få folk att ställa upp och vittna trots att de utsätter sig själva för stora risker. Han förstår dem som tvekar - men om ingen vågade vittna, vad skulle vi få för samhälle då?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - civilkurage

Inte våga höja rösten

Avsnitt 4 av 4

Gymnasieläraren Börje Eriksson tvingades sluta sitt jobb sedan skolans ledning och facket utsett honom ensam till syndabock i en långdragen konflikt. Efter avstängningen följde en lång period av utfrysning, trakasserier och ryktesspridning. Kollegorna tystades med hot. Börje Eriksson mådde alltmer dåligt och sjukskrevs, hans självbild rasade samman, samtidigt som vänner och kollegor plötsligt började undvika honom. Till slut tvingades han flytta från orten med sin familj. Börje Eriksson har skrivit en bok, "Bakom leendet", där han beskriver vad som hände. Professor Sven-Axel Månsson är bekymrad över den "tystnadens kultur" som tycks breda ut sig alltmer på svenska arbetsplatser.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Skuldsatt
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - skuldsatt

Kronofogdemyndigheten

Avsnitt 1 av 4

Vad händer när du får skulder hos Kronofogden, och hur är det att sälja andra människors hem? Vi följer med Kronofogdens inspektörer Camilla och Anna ute på fältet och får en inblick i en värld som sällan uppmärksammas. Vi möter också Pernilla, höginkomsttagare som levde lyxliv på kredit ända till skilsmässan och sjukskrivningen var ett faktum. Då rasade hennes tillvaro, fordringsbreven vällde in och skulderna hos Kronofogden bara växte. Skulle hon för evigt vara fast i skuldträsket?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - skuldsatt

Utblottad

Avsnitt 2 av 4

Emma befann sig i början av en karriär som datakonsult, hon hade två barn i skolåldern och det mesta var på det stora hela ganska bra. Men livet förändrades då hennes mamma dog, den femte i raden av närstående som Emma förlorade på kort tid. Tyngd av sorg får hon tre dagar före sin mammas begravning veta att hon är permitterad från jobbet. Snart fanns inga pengar kvar att betala räkningarna, och hon fick kronofogden och flera inkassoföretag på sig. Det gick så långt att Emma förlorade vårdnaden om sina två barn och hamnade på gatan. Det var inte lätt, men Emma lyckades till slut vända sin nedåtgående spiral. För att klara av att bli av med skulderna helt och hållet fick hon hjälp av en skuldrådgivare i kommunen där hon bor. Idag har hon både jobb, bostad och är helt skuldfri.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - skuldsatt

Exekutiv försäljning

Avsnitt 3 av 4

Kronofogden är den statliga myndighet som har till uppgift att hjälpa en fordringsägare att få betalt av en gäldenär, när det av någon anledning inte fungerat som det ska. När utmätning görs av egendom ska den så kallade proportionalitetsprincipen följas, som anger i vilken ordning egendom ska tas. Först pengar i form av kontanter, och i sista hand bostäder. Juristen Björn Henriksson har specialiserat sig på att företräda klienter som hamnat i ekonomisk knipa. Han anser att det är mycket viktigt att överväga alla andra möjligheter att få in pengar på innan gäldenärens bostad säljs av Kronofogden. Vi hör David berätta om hur han upplevde det när hans lägenhet blev såld exekutivt, och så följer vi med när kronoinspektörerna Mona och Katarina visar en skånsk villa.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - skuldsatt

En uppväxt utan pengar

Avsnitt 4 av 4

Under hela Marias uppväxt var hennes föräldrar skuldsatta. Om hon skulle få ett par nya byxor eller om det behövdes en ny stekpanna var de tvungna att planera långt i förväg. Maria förstod tidigt att minsta lilla extra utgift var en stor påfrestning för budgeten så hon började ha strategier för att inte belasta hushållskassan, exempelvis genom att äta middag hos kompisar så ofta hon kunde. Marias föräldrar, som aldrig bott tillsammans, har valt två helt olika sätt att prata om skulderna med Maria. Medan mamman varit öppen med allt har pappan inte sagt någonting tills att han inte kunde dölja det längre.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Ordförrådet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Diskurs

Avsnitt 1

Vi förklarar och synar ordet diskurs i sömmarna tillsammans med Henrik Rahm, som är lektor i svenska vid Lunds universitet. Ordet har anor sedan 1500-talet och har blivit populärt på senare år, men alla gillar inte ordet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Struktur

Avsnitt 2

Ordet struktur kommer från latinets struktura och betyder sammanfogning. Men ordet kan ha olika innebörd beroende på var det används. Kristin Järvstad är lektor i genusvetenskap och docent i litteraturvetenskap på Malmö Högskola. Hon berättar om vilka betydelser ordet har för henne.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Kontext

Avsnitt 3

Ordet kontext kommer från latinets contextus och betyder sammanhang. Ordet kan ha olika innebörd beroende på var och hur det används. Laid Bouakaz som är lektor i interkulturell pedagogik vid Malmö Högskola använder väldigt ofta ordet kontext i sin undervisning. Här berättar han om vad det betyder för honom.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Intersektionalitet

Avsnitt 4

Intersektionalitet är ett nytt ord som snabbt har fått stort genomslag. Bibi Jonsson är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hon berättar att ordet har sitt ursprung i den antirasistiska feminismen i USA. För henne har begreppet varit förlösande, eftersom det breddar bilden av vad som påverkar maktrelationer och vad som bidrar till en persons underordning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Appropriation

Avsnitt 5

Att appropriera något betyder att tillägna sig något utan att ta över och äga det. Ordet finns inte i Svenska Akademiens ordlista och används inte så ofta till vardags. Men för Lina Olsson, lektor vid Institutionen för urbana studier på Malmö Högskola, är ordet viktigt. Hon berättar om sin tolkning av ordet och hur hon använder sig av det i sin forskning och undervisning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Hegemoni

Avsnitt 6

Ordet hegemoni kommer från grekiskans hegemonia, som betyder ledarskap. Paula Mulinari från Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola menar att ordet är bra att ha i ett politiskt sammanhang eller ett forskningssammanhang för den som vill försöka förstå vilka det är som gynnas av det som människor i allmänhet uppfattar som naturligt eller normalt i samhället.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Norm

Avsnitt 7

En norm kan vara rättsligt reglerad eller en vedertagen social norm. Camilla Nordgren är lektor i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap på Malmö högskola. Hon pratar om ordet norm i förhållande till sin egen forskning och undervisning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Dikotomi

Avsnitt 8

Dikotomi kommer ifrån det grekiska ordet för tudelad. Det betecknar något som är uppdelat i två delar som inte har något gemensamt. Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter på Lunds Universitet. Han berättar om sin inställning till ordet och hur det används.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Kausalitet

Avsnitt 9

Kausalitet är ett ord som man inom vetenskap och forskning använder för att beskriva orsakssamband eller orsak och verkan. Där någonting, en orsak, ger en verkan på något annat. Ordet kommer från latinets causa, som betyder orsak. Jimmie Kristensson som är lärare och forskare vid sjuksköterskeutbildningen på Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola, förklarar kausalitet och hur han använder ordet i sin forskning och undervisning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Viktimologi

Avsnitt 10

Viktimologi kommer från det latinska ordet för offer, victima, och är benämningen på det akademiska studiet av brottsdrabbade. Caroline Mellgren som är lärare och forskare vid Institutionen för Kriminologi vid Malmö högskola berättar om vad ordet betyder för henne och hur viktimologi utvecklats som akademiskt ämne under de senaste åren.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Epistemologi

Avsnitt 11

Ordet epistemologi är sammansansatt av två grekiska ord, episteme som betyder kunskap och logos som betyder lära. En svensk synonym är kunskapsteori. Carola Aili, som är lektor i pedagogik vid Sociologiska institutionen på Lund universitet pratar om ordet och dess betydelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Diaspora

Avsnitt 12

Enrique Perez är lektor i socialt arbete på Malmö Högskola och han berättar om ordet diaspora. Ordet är från början grekiskt och betyder egentligen utspridning. Men i överförd betydelse är diaspora ett begrepp som ursprungligen syftade på religiösa grupper, människor som tvingades till att förflytta sig och blev utspridda över olika länder i hela världen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Ontologi

Avsnitt 13

Ontologi är ett filosofiskt begrepp som betyder läran om det varande. Mats Arvidson som arbetar på institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet berättar om hur han använder sig av ordet i sin undervisning och forskning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Hypotes

Avsnitt 14

Hypotes används ibland i vardagligt tal i samma betydelse som ordet antagande. Men i vetenskapliga och akademiska sammanhang är det oftast kopplat till metoden hypotesprövning, och då har det betydelsen av ett antagande som ska prövas i syfte att undersöka om det stämmer. Sara Leckner, lektor i medieteknik på Malmö högskola, ger sin syn på ordet och användningen av det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Implosion

Avsnitt 15

En implosion är en inåtexplosion, alltså när materia sprängs och strömmar inåt. Det är ett ord som används bland annat inom fysik och astrofysik. Men det kan också användas i andra sammanhang, exempelvis som en förklaring till en stark känsla. Henrik Hartman vid Malmö högskola förklarar ordet och ger exempel på implosioner.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Paradigm

Avsnitt 16

Paradigm är ett ord som användes redan för tretusen år sedan. Det betyder ursprungligen mönster, ideal, föredöme. Ordet fick sin moderna betydelse när vetenskapshistorikern Thomas Kuhn lanserade det i sin bok "De vetenskapliga revolutionernas struktur" som beteckning för de mönster som styr praxis och tänkande inom vetenskapen. Christina Erneling är professor i psykologi vid Socialhögskolan och något av en expert på ordet paradigm. Här berättar hon om ordets bakgrund och innebörd.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Kina
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Innanför konstnären Ai Weiweis höga mur

Avsnitt 1 av 35

Konstnären Ai Weiwei trotsar förbudet att träffa journalister och släpper in Bildningsbyrån bakom muren som omger hans bostad i Peking. Han ger sin syn på hur konstnärens och aktivistens roller kan samsas i samma kropp och resonerar kring vad han tror att han kan uppnå.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Avsnitt 2 av 35

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Konfucius

Avsnitt 3 av 35

Kina har i årtusenden präglats av Konfucius läror. Filosofin avskaffades under Maos tid, men många anser att den mentalitet som konfucianismen skapat var en förutsättning för att hans version av kommunismen skulle kunna genomföras. Si Han, intendent på Östasiatiska museet, som ger sin syn på hur konfucianismen påverkar Kina idag.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Bli vuxen och känna sig fri

Avsnitt 4 av 35

I dagens Kina revolterar många unga mot gamla värderingar och traditioner. Hua Ji och Yi Wan är båda födda i slutet av 80-talet och representerar den nya, unga Kina. För Hua Ji stod det tidigt klart att hennes föräldrar helst velat ha en pojke. Nu arbetar hon som dj och driver en bar. Föräldrarnas tjat om giftermål ignoreras - Hua Ji gör som hon vill.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Rapport från kinesisk by - 50 år senare

Avsnitt 5 av 35

1963 gav Jan Myrdal ut sin bok "Rapport från kinesisk by". Den kom att påverka en hel världs syn på den kinesiska revolutionen. Hur ser det ut i den lilla byn Liu Lin idag? Och hur sann var egentligen den bild Myrdal gav i sin bok?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Konstdistrikt 798

Avsnitt 6 av 35

Åsikterna om konstdistriktet 798 i Peking är många. En del anser det vara ett himmelrike, andra kallar det Disneyworld. Vi möter konstnärer och gallerister som berättar om möjligheter och begränsningar inom Kinas konstvärld.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Drömmar med förhinder

Avsnitt 7 av 35

Wang Qing, mediechef på Modern Sky Entertainment, marknadsför ung kinesisk musik, film, litteratur och konst. Drömmen är att flytta till New York men hennes hjärtsjuka mor gör det svårt. Som enda barnet förväntas hon stanna och ge sin mamma en trygg ålderdom.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

TKM - Traditionell kinesisk medicin

Avsnitt 8 av 35

Inom den traditionella kinesiska medicinen är de vanligaste behandlingsformerna akupunktur, mat som medicin, massage, qigong och örtmedicin. Den grundar sig på en mångtusenårig filosofi som syftar till att människan ska befinna sig i balans. Idag utövas den ofta parallellt med västerländsk skolmedicin.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Växtvärk

Avsnitt 9 av 35

Under kulturrevolutionen tvingades tjänstemän ut på landsbygden för att lära av bönderna. Idag tvingas människor lämna sina hem av andra orsaker. Vi möter bland andra Huo Kai, som måste lämna sin fruktodling och nybyggda hus när militären ska bygga ett industrikomplex.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Allt fler vill lära sig kinesiska

Avsnitt 10 av 35

Om man ska kunna lära sig kinesiska är det bra om man är musikalisk. Det säger 22-åriga språknörden Linnea Niklasson som älskar att bo i Peking. Vi möter också Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

Avsnitt 11 av 35

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Ett annat liv

Avsnitt 12 av 35

Liu är musiker, Hay arbetar som glasögonförsäljare och tjänar fyra gånger mer än han. De har investerat i två lägenheter i Peking med dess skenande bostadspriser. Men de är egentligen inte så intresserade av pengar. De pratar hellre om att förverkliga sig själva, att må bra och vara kärleksfulla.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Mellan höghus och soptipp

Avsnitt 13 av 35

250 miljoner lågavlönade migrantarbetare har spelat en viktig roll i uppbyggnaden av det nya, rika Kina. En av dem är Meiling. Hon bor med sin man i ett av Pekings fattiga förortsområden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Både innanför och utanför

Avsnitt 14 av 35

I exilen vinner man himlen men förlorar jorden. Så säger författaren Ma Jian vars böcker är förbjudna i Kina. Både han och den hyllade Yiyun Li har valt att leva utanför hemlandet. De resonerar kring dagens Kina och hur skrivandet påverkas av att se på sitt land på avstånd.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Stad i förändring

Avsnitt 15 av 35

Peking expanderar snabbt vilket kräver noggrann stadsplanering. Arkitekter från Lunds universitet samarbetar med Pekings universitet i ett försök att introducera en mer hållbar utveckling. Arkitekten Peter Siöström tror att Peking kommer vara en grönare stad redan om tio år.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Migration
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

På gränsen

Avsnitt 1 av 15

Gränskontroller skiljer de önskade från de oönskade. Vi möter polisinspektör Sten Månsson som sitter bakom glasrutan i passkontrollen på Sturups flygplats. Socialantropologen Shahram Khosravi berättar om hur han tog sig från Iran till Sverige med förfalskade papper.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

På gränsen - del 2

Avsnitt 2 av 15

För bara 150 år sen var det en självklarhet att ha passet i fickan så fort man skulle resa inom Sverige, speciellt om man var fattig. Sedan dess har kraven på pass och visum gått i vågor. Från att inte ens ha varit en identitetshandling krävs idag inte bara foto i passet, utan även fingeravtryck - och kanske inom kort även DNA.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

Ett liv i väntan

Avsnitt 3 av 15

Vi besöker flyktinglägren för västsaharier i Saharaöknen i Algeriet, som har kallats världens mest välorganiserade. Trots det är de helt beroende av det internationella samfundets välvilja för att få ihop till livets nödtorft. Vad innebär det egentligen att leva 36 år i ett flyktingläger?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

Sagåsen - Första anhalten

Avsnitt 4 av 15

Sagåsen är Migrationsverkets anläggning utanför Göteborg och den första stationen i jakten på asyl för de som kommer hit. Ungefär trettio personer om dagen söker asyl här. Vi får höra hur det går till och möter Rami och Najf som båda precis kommit hit.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

Väntsal - Turkiet

Avsnitt 5 av 15

När Siavash dömdes till fängelse för att ha deltagit i demonstrationerna mot den iranska regimen, beslöt han sig för att fly till Turkiet. Men Turkiet tar inte emot flyktingar från utomeuropeiska länder. Detta gör att Turkiet blir ett transitland där tiotusentals flyktingar kan få vänta i många år på att föras vidare till ett tredje land.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

Gränslöst?

Avsnitt 6 av 15

Det blir allt svårare att ta sig över gränsen och in i Europa, särskilt för migranter från Afrika och Asien. Vad skulle hända om man tog bort visumkravet? Vi samtalar med bland andra socialantropologen Sharam Khosravi och Bo Malmberg, professor i kulturgeografi.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

Livsstilsmigranten

Avsnitt 7 av 15

Nära en halv miljon svenskar beräknas bo utomlands och majoriteten är det man kallar för livsstilsmigranter. Barcelona är en storstad som de senaste decennierna har blivit hemort för personer från hela världen. Men livet där är betydligt enklare för svenska Anne-Li Lindskog än för colombianska Carolina.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

Migrationens kvinnliga ansikte

Avsnitt 8 av 15

Grazyna Dabrowska i Malmö skäms inte för att vara "den där polska städerskan" och hon har aldrig ångrat flytten från Polen. Hör forskare som intresserar sig för feminiseringen av migrationen. Vi tar också del av Grazynas tankar kring uppbrott, vardag och framtid.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

Mitt ibland oss

Avsnitt 9 av 15

På gatorna, i bostadsområden och på arbetsplatser - mitt ibland oss finns de som vistas illegalt i Sverige. De papperslösa är på väg att bli en del av vår vardag, men för dem är rädslan för att bli upptäckt en ständig följeslagare. Deras skygga tillvaro gör också att ingen vet hur många de är.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

I frihetsgudinnans land

Avsnitt 10 av 15

President Obamas administration har satt rekord i antal deportationer av illegala immigranter under ett och samma år. Alberto har levt som odokumenterad migrant i fem år, men är trots det inte rädd. "Det finns så många som är som jag", säger han. "Alla mina kusiner här är odokumenterade migranter."

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

Asylprocessen

Avsnitt 11 av 15

På 1970-talet drev föreningen Flyktingfonden ärenden åt asylsökande i Latinamerika och hjälpte hundratals personer till Sverige. Nu är asylprocessen mer komplex och sedan fem år hanteras ärendena av migrationsdomstolar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

Fru-import

Avsnitt 12 av 15

Är asiatiska kvinnor som gifter sig med svenska män hjälplösa offer för misshandel och utnyttjande? Eller är de förslagna förförerskor som lurar skjortan av godtrogna män som är dubbelt så gamla? Vi möter Noy och Abigail - två kvinnor med skilda erfarenheter av att lämna sitt hemland och följa med en svensk man till Sverige.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

Mellan då och sen - att vara barn och asylsökande

Avsnitt 13 av 15

"Livet i ingenmansland kan jag beskriva med två ord: hjälplöshet och ansvar." Så säger Boris Pendic om hur han som barn upplevde väntan på asyl. Vi möter också Gunel vars föräldrar gick under jorden efter ett utvisningsbeslut. Det tog två år innan hon fick träffa dem igen. Barnläkaren Henry Asher har forskat kring vad som påverkar asylsökande barns hälsa och välbefinnande.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

En bruksanvisning från Bryssel

Avsnitt 14 av 15

EU är tänkt att få en gemensam asyl- och migrationspolitik under 2012. Ansvarig för att ro projektet i hamn är vår kommissionär Cecilia Malmström. Hur kommer en sådan politik att se ut, nu när främlingsfientliga partier får allt större inflytande i många länder?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

Vem är flykting?

Avsnitt 15 av 15

Sverige har varit restriktiv med att erkänna asylsökande som flyktingar men generös med att ge asyl av andra skäl. Varför har vi ett annat förhållningssätt än övriga Europa? Vi tittar också närmare på de specifika rättigheter som en flyktingstatus medför.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Integration
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Vägen till integration

Avsnitt 1 av 16

På 1950- och 60-talen skulle invandrare som kom till Sverige assimileras. Idag ska de integreras. Vi möter Younis som kom hit från Somalia för fyra år sedan. Vad avgör om han lyckas bli en del av det svenska samhället?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Språket som dörröppnare

Avsnitt 2 av 16

Trots att språket ses som en av de viktigaste nycklarna för integration har svenska för invandrare, sfi, varit en lågprioriterad skolform sedan 1965. Regeringen vill förändra utbildningen, men kommer den att bli bättre? Vi möter bland andra Noor Durman, som läst sfi i snart ett år.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Segregerat ghetto eller avfolkningsbygd?

Avsnitt 3 av 16

Enligt lagen om eget boende, EBO, kan asylsökande själva välja var de vill bosätta sig när de kommer till Sverige. Hälften flyttar in på något av Migrationsverkets boenden, och hälften bosätter sig hos släktingar och vänner, oftast i områden där det redan bor många invandrare. Hur påverkar det samhället och möjligheten för nyanlända att komma in i samhällsgemenskapen? Vi möter Miriam Riaie som bott både i Örnsköldsvik och i Rosengård.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

SO för nyanlända

Avsnitt 4 av 16

Alla flyktingar som kommer till Sverige ska få gå en kurs och lära sig mer om sitt nya hemland. Det handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om svensk historia, geografi och traditioner.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Trög arbetsmarknad

Avsnitt 5 av 16

Det tar i snitt sju år för en invandrare att få ett varaktigt jobb. Många av dem som kommer hit är välutbildade men andra är analfabeter och saknar helt utbildning. Att lära sig svenska är viktigt, men det finns en osäkerhet bland svenska arbetsgivare om hur väl utländska utbildningar och erfarenheter stämmer överens med svenska förhållanden. Vi träffar iranska Zahra som är utbildad matematiklärare.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Etableringslotsar

Avsnitt 6 av 16

Sedan december 2010 är det Arbetsförmedlingen som med hjälp av så kallade etableringslotsar som har ansvaret för att hjälpa flyktingar in på arbetsmarknaden. Det är dock inte många som vet vad en etableringslots faktiskt gör. Faten Nilsson, en av Sveriges bästa jobbcoacher för invandrare, driver ett av de nybildade lotsföretagen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Mångkultur?

Avsnitt 7 av 16

Finns det ett särskilt värde i att människor från olika kulturer lever tillsammans utan krav att anpassa sig efter någon sorts majoritetskultur? Czernowitz, eller Chernivitsi som staden heter idag, är ett historiskt exempel på ett mångkulturellt samhälle. Kanske är dagens Malmö en lika mångkulturell miljö, men en miljö som hyllas eller ringaktas beroende på vem man frågar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Ministrar berättar - integrationspolitik i fyra decennier

Avsnitt 8 av 16

Att vara integrationsminister, eller invandrarminister som det hette tidigare, är en komplicerad uppgift med många laddade frågor. Vi hör Anna-Greta Leijon, Georg Andersson, Birgit Friggebo och nuvarande integrationsminister Erik Ullenhag berätta om sina erfarenheter.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Att bli svensk på pappret

Avsnitt 9 av 16

I de flesta västländer förs en diskussion om vilka kriterier som ska gälla för medborgarskap och allt fler kräver någon typ av medborgartest. Med vad betyder ett medborgarskap? Och ska man verkligen behöva tänka och handla "rätt" för att förtjäna det? Vi möter Léni Moet som sökt svenskt medborgarskap, och Berndt Clavier som forskat på hur medborgarskapslagarna i Europa har förändrats.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Utsikter på skola i Landskrona

Avsnitt 10 av 16

På Dammhagskolan, där över 95 % av eleverna har invandrarbakgrund, pågår projektet UTSIKTER. Forskare från olika ämnesområden mäter och analyserar elevernas resultat kontinuerligt för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. Förhoppningen är att både betygen och stämningen ska höjas.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Avsnitt 11 av 16

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Familjer i gungning

Avsnitt 12 av 16

Bland de äktenskap som varje år slutar i skilsmässa, sticker vissa invandrargrupper ut i statistiken. Vilka påfrestningar innebär det att komma till en ny kultur? En del invandrarfamiljer bär med sig tydliga patriarkala mönster från sina hemländer, något som gör att mötet med Sverige kan bli en kulturchock.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Reza och eldsjälarna

Avsnitt 13 av 16

En missbedömning av Migrationsverket gav Reza Payandeh stora problem under hans första tid i Sverige. Men kontakten med Sundsvalls asylkommitté ledde till Gisela Haupts hem och skolstudier. Reza inser hur mycket eldsjälarna har betytt för hans framtid.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Städer i städerna i USA

Avsnitt 14 av 16

Darlene Lee har levt hela sitt liv i kvarteren i Oakland Chinatown där affärer och restauranger skyltar på kinesiska. Nu, efter pensionen, fortsätter hon att jobba med att ge stöd åt ungdomarna här.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Bränder och stenkastning

Avsnitt 15 av 16

Bottnar upploppen i Europas storstäder i integrationsproblem? När Fadi och Amad deltog i upploppen i samband med evakueringen av en källarmoské i Rosengård 2008 var de bara 14 år och hade länge känt ett hat mot polisen. I London visas vi runt i Hackney, en av de värst drabbade stadsdelarna under upploppen 2011.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

När är jag svensk?

Avsnitt 16 av 16

När blir man, både i egna och andras ögon, svensk? Hur fri är man att forma sin identitet i Sverige? Hör skådespelaren Alexander Salzberger, forskaren Vanja Luzic och socionomen Anwahr Athabb resonera kring dessa frågor.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Sex
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Lust och olust

Avsnitt 1 av 22

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Avsnitt 2 av 22

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Lustjakten

Avsnitt 3 av 22

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Avsnitt 4 av 22

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Avsnitt 5 av 22

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Avsnitt 6 av 22

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Avsnitt 7 av 22

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Avsnitt 8 av 22

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Avsnitt 9 av 22

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

En styv lem

Avsnitt 10 av 22

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

Avsnitt 11 av 22

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Avsnitt 12 av 22

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Avsnitt 13 av 22

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Avsnitt 14 av 22

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Avsnitt 15 av 22

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
Matematik
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - matematik

Hur bygger man en trappa?

Avsnitt 1 av 5

Pythagoras och Arkimedes lärde oss att beräkna geometriska figurer. Ska man bygga en svängd trappa bör man till exempel känna till beteckningen pi. Under en resa från ett litet finsnickeri i Malmö till Arkimedes Syrakusa kan man dessutom komma den matematiska oändligheten på spåret.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - matematik

Varför räknar vi som vi gör?

Avsnitt 2 av 5

Varför räknar vi som vi gör? Idag har det decimala talsystemet störst spridning. Det bygger på siffrorna ett till tio och används över hela jordklotet. Men det finns andra talsystem som vi använder oss av varje dag utan att vi tänker på det. Det babyloniska talsystemet med talbasen 60 lever fortfarande kvar i hur vi mäter tid och vinklar. Ett annat talsystem är det hexadecimala talsystemet som är vanligt inom dataprogrammering. Då används siffrorna 0-9 och bokstäverna A-F.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - matematik

Talkonst

Avsnitt 3 av 5

Konstnären Karin Broos är övertygad om att det finns matematiska samband som gör att man förstår hennes måleri bättre. Proportionerna i hennes bilder ligger väldigt nära ett förhållande som kan beskrivas med talet 0,62: det gyllene snittet. Matematikhistorikern Staffan Rodhe berättar om hur detta matematiska samband påverkat vår syn på vad som är estetiskt tilltalande. Vi besöker också pianostämmaren Jesper Biesel som berättar att alla pianon måste stämmas lite fel hela vägen. Anledningen är fenomenet Pythagoras komma.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - matematik

Är Gud matematiker?

Avsnitt 4 av 5

Genom historien har några av de främsta vetenskapsmännen hävdat att allting är matematik. Bildningsbyrån tittar närmare på naturens och fysikens lagar för att utforska vad som menas med det påståendet. Kan verkligen allting beskrivas matematiskt? Och kan artificiell intelligens komma att kopiera det mänskliga psyket? Möt bland andra kognitionsvetaren Christian Balkenius som experimenterar på roboten Epi.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - matematik

De mystiska talen

Avsnitt 5 av 5

Måste man förstå matematiken? Det är mattelektion i en klass på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund och eleverna klagar på att de inte förstår. Kanske kommer alla till en punkt där det inte längre går att förstå. Sveriges första kvinnliga professor, Sonja Kovalevsky, var professor i matematik men hon kunde inte ens multiplikationstabellen. Matteläraren Åse Hildesson Nisén berättar om vad hon tycker är världens vackraste formel - Eulers identitet. Matematikern Staffan Rodhe berättar om primtal som håller hemligheter, Fibonaccis talserie och om världens roligaste tal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Rymden
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Universums historia

Avsnitt 1 av 16

Var kommer vi ifrån och vart är vi på väg? Vi försöker närma oss svaren genom att rikta blicken mot stjärnhimlen och bakåt i tiden. Vi ser förbi ett ungt dramatiskt universum där stjärnor föds, dör och där galaxer krockar. Vi blickar ännu längre bakåt till den soppa av partiklar ur vilka stjärnor kunde bildas. Slutligen kommer vi fram till början av tiden och rummet: ursmällen, eller Big Bang.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Isaac Newton och gravitationen

Avsnitt 2 av 16

Under några år på 1660-talet satt en drygt 20-årig Isaac Newton på sitt vindsrum och funderade över vad det är som får vårt solsystem att hålla samman. Han lanserade idén att det är samma kraft som får ett äpple att falla till marken som håller kvar planeterna i deras banor. I 250 år var hans lagar och ekvationer grunden för allt vi visste om hur vårt solsystem fungerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

En färd genom rumtiden

Avsnitt 3 av 16

I rymden tycks allt vara möjligt, i alla fall om man har fantasi. Just nu färdas rymdskeppet Spacetraveller One mot stjärnan Betelgeuse som ligger 667 ljusår från jorden. Hur lång tid kommer resan att ta? Och vad händer på vägen? Vi får en direktrapport från besättningen på Spacetraveller One.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Rumtiden och gravitationen

Avsnitt 4 av 16

Rymdskeppet Spacetraveller One är på väg mot Orions stjärnbild. Skeppet färdas med en fart av 99.9 % av ljushastigheten. Per-Axel Janzon är skeppets arkivarie och informatör. Han berättar att han inte känner hastigheten trots att den är så hög. Tillsammans med skeppets vetenskapliga chef Sören Holst diskuterar han Einsteins allmänna relativitetsteori. Den handlar om gravitationen och om hur allt som finns i universum påverkar hur tiden går och hur själva rummet fungerar. Med på skeppet är också Jessica Elevant och Stella Riad som är partikelfysiker. De studerar pyttesmå partiklar i mikrokosmos. Grunden för det de sysslar med kallas kvantfysik eller kvantmekanik.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Varde ljus!

Avsnitt 5 av 16

Ljusets betydelse för människan och vårt universum är oändlig. För att förstå ljusets sanna natur besöker vi en av de platser på jorden där människan kommer närmast stjärnornas ljusstrålar, observatoriet Paranal i Chile. Hernán Julio som är journalist specialiserad på astronomi berättar att ursprungsfolken som en gång bodde här såg så mycket stjärnor att de föreställde sig figurer i de svarta utrymmena mellan stjärnorna. Fysikern Malin Jonsson i Lund berättar vad ljus är. Många tror att ljus är det vi människor kan se, men i själva verket ser vi en väldigt liten del av ljuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Är kometer rymdens storkar?

Avsnitt 6 av 16

Längst ut i vårt solsystem finns kometer i alla möjliga former. De är som frusna smutsbollar, fulla av damm. Vi besöker rymdcampus utan för Kiruna där rymdforskaren Gabriella Stenberg Wieser berättar om sambandet mellan kometer och livets uppkomst på jorden. Ibland händer det att en komet kommer för nära solen. Det är då vi kan se dem från jorden. De får en lång svans efter sig när isen och vattnet börjar smälta. Evolutionsbiologen Jessica Abbott förklarar vad liv är och varför det uppstod på vår planet. Det kan finnas andra livsformer än de vi känner till och det kan finnas liv på andra ställen i universum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Universums alkemister

Avsnitt 7 av 16

I stjärnornas oerhört heta och kompakta inre tillverkas de grundämnen som är helt avgörande för vår existens. Stjärnor är kosmiska laboratorier där atomer kokas ihop för att sedan spridas ut i rymden under stjärnornas dödskamp. Hör historien om universums största kretslopp. Vi är alla gjorda av stjärnstoft!

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Svarta hål

Avsnitt 8 av 16

Svarta hål är ställen där världslinjen slutar, där tiden upphör att existera. De svarta hålen har gått från att vara en teoretisk modell hos Einstein till att nyligen ha bekräftats i och med upptäckten av gravitationsvågor. Kruxet är att svarta hål inte går att se. Så hur studerar man dem? Very Large Telescope ligger i den chilenska öknen och drivs av Europeiska rymdobservatoriet. Henri Boffin från Belgien berättar att man studerar ljuset som når oss från stjärnor och planeter. De nya upptäckterna är som när Galileo vände teleskopet mot skyn för första gången, menar den italienska forskaren Laura Cadonati. Det är början på något nytt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Vart är vi på väg?

Avsnitt 9 av 16

Sedan de första planeterna utanför vårt solsystem upptäcktes har jakten på jordliknande planeter varit i full gång. Finns det liv på någon av dem? Kan vi ta oss dit? Senast om fem miljarder år måste vi kunna svara ja på de frågorna om vi ska överleva solens död. Men det finns fler hot mot vår existens som ligger närmre i tiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Jordmänniskan i rymden

Avsnitt 10 av 16

Människan är anpassad för att klara livet på jorden men vill ändå ge sig ut i rymden. Vad händer med kroppen när vi tar steget ut i vårt solsystem? Det, och hur astronauters kroppar reagerar på tyngdlöshet, får vi veta mer om. Vi besöker Johnson Space Center i Houston. Där finns en enorm bassäng på vars botten NASA har byggt en exakt kopia av den internationella rymdstationen ISS. I den tränar astronauter iklädda något som liknar rymddräkter. Vi träffar också Martina Johansson som slösurfade och upptäckte projektet Mars One. Martina gick med i det nederländska projektet som handlar om att skicka personer till Mars för att kolonisera planeten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Den oändliga stjärnkartan

Avsnitt 11 av 16

Från stenålderns soltempel till framtidens satelliter, i alla tider har människor mätt himlakropparnas positioner, dimensioner och rörelser på natthimmeln. Genom årtusenden har kartan över universum växt till oändlighetens gräns. Sofia Feltzing är galaxforskare och visar en bild tagen av Hubbleteleskopet som just nu tar bilder av universums avlägsna hörn. Överallt hittar man nya galaxer. Eftersom det tar så lång tid för ljuset att komma fram hit, så ser forskarna också galaxer som är från universums absoluta barndom.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

SF - verklighet eller fiktion?

Avsnitt 12 av 16

Vilken betydelse har science fiction för forskningen? Anna Davour är fysiker och SF-nörd. Hon menar att SF ställer etiska och moraliska frågor om den tekniska utvecklingen som är relevanta även för forskningen. Det kan handla om vilka etiska problem som skulle kunna uppstå vid eventuell kontakt med civilisationer på andra planeter. Idag satsar NASA pengar på spekulativa idéer hämtade ur SF-litteraturen. Går det till exempel att frysa ner människor så att de klarar av resor flera ljusår bort?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Kvantfysikens mysterium

Avsnitt 13 av 16

Vi tittar på de minsta beståndsdelarna som allt är uppbyggt av. Med upptäckten av teleskopet på 1600-talet kan man säga att människan började förstå universum, men för att förstå universum måste man också förstå de minsta partiklarna. I dag är studier av universum och de minsta partiklarna intimt förknippade med varandra, förklarar författaren och fysikern Helena Granström. Atomfysikern Stefan Kröll berättar om kvantmekanikens egenskaper och hur kvantimekaniska partiklar kan befinna sig på flera ställen samtidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Vintergatan och solsystemet

Avsnitt 14 av 16

Det finns mängder av galaxer i universum men bara en som är vår egen. Tillsammans med astronomen Marie Rådbo utforskar reportern Arvid Hallberg planeterna och stjärnorna i vårt solsystem. Planeterna och deras egenskaper presenteras, från Merkurius som kretsar närmast solen till Neptunus längst bort. Här berättas även om himlakroppen Pluto som tidigare var en planet men inte längre anses vara det.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Det allra mesta är mörkt

Avsnitt 15 av 16

Bara en liten del av allt som finns i universum är stjärnor, planeter och annat vi kan se med blotta ögat. Resten består av mörk materia och mörk energi. Men vad de är för något är det fortfarande ingen som vet. Mörk materia vill klumpa ihop materia medan mörk energi försöker slita isär den. Vad som händer med den mörka energin i framtiden kommer bli avgörande för universums öde. Kommer allt sluta i en kall, oändlig ödslighet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rymden

Multiversum

Avsnitt 16 av 16

Lever vi i ett universum där det finns parallella världar? Reportern Per-Axel Janzon träffar fysikprofessor Max Tegmark som har idéer om ett oändlligt antal universum. Enligt honom är allt i grunden matematik och han tror också att det finns parallella världar där allt som skulle kunna hända faktiskt händer. Författaren och vetenskapsjournalisten Helena Granström berättar om vad strängteori handlar om och hur de allra minsta partiklarna är uppbyggda och fungerar. Strängteoretikern Ulf Danielsson tror inte att allt är matematik, utan att den är ett redskap som människan uppfunnit. Han tror inte heller på att det i andra universum kan finnas världar som är exakt som vår.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Normkritik
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - normkritik

Vem är normal?

Avsnitt 1 av 14

Vi letar efter det normala och undersöker vad ett normkritiskt synsätt på samhället kan vara. Det normala är något vi alla måste förhålla oss till, men vad som är normalt är i ständig förändring och beror på var man befinner sig. Vi träffar Mika Andersson som är doktorand i kriminologi på Malmö högskola och forskar om hatbrott.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - normkritik

Förändra värderingar

Avsnitt 2 av 14

Metoden normkritik synliggör makt i olika sammanhang. Men hur går det till i praktiken? Vi träffar två personer som på olika sätt jobbar med att introducera andra för begreppet normkritik. Gunilla Edemo är frilansande organisationskonsult. Normkritik är ett av de perspektiv hon har med sig till sina kunder, som vill genomföra olika typer av förändringar. Vi följer även med Charlotte Signahl när hon introducerar normkritik för ett hundratal fackombud från IF Metall.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - normkritik

Separatism

Avsnitt 3 av 14

Journalisten Azar Akbarian undersöker separatistiska plattformar. Vid Uppsala stadsbibliotek träffar hon Karin Hagren Idevall som har skrivit en avhandling om språk och rasism. Hon berättar om varför separatistiska sammanslutningar kan vara viktiga. Vi träffar också Anette Tran som är en av initiativtagarna till antirasistiska och separatistiska Makthavarna och förklarar begreppet rasifiering.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - normkritik

Den perfekta kroppen

Avsnitt 4 av 14

Vilka kroppar får en självklar plats? Vem är normal och vem bestämmer vem som är normal? Vi träffar konstintendent på Nationalmuseum Margareta Gynning som berättar om att kroppsnormer och kroppsideal är i ständig förändring. Även vad som ses som manligt och kvinnligt förändras över tid. Thina Grotmark har startat Fett-magasin för att tjocka kroppar ska få synas. Och Freja Lindberg är queer- och transaktivist och kallar sig hen. Hen berättar om begreppet cisperson och om sin vilja att förändra kroppsnormer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - normkritik

Politiskt korrekt

Avsnitt 5 av 14

Vad innebär det att vara politiskt korrekt eller PK? Varifrån kommer uttrycket och vem kallar vem för PK? Journalisten Lina Sundahl Djerf träffar människor i Malmö med olika åsikter om begreppet. Stefan Jonsson är professor i etnicitet och en av dem som sägs ha introducerat uttrycket politiskt korrekt i Sverige. Han berättar om det och att han idag är kritisk till begreppet. Karin Hagren Idevall är doktor i nordiska språk och berättar om sin undersökning kring hur uttrycket politiskt korrekt används i kommentarsfält på nätet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - normkritik

Idé och praktik

Avsnitt 6 av 14

Många svenska förskolor har börjat ifrågasätta sina föreställningar och arbetsmetoder. Ifrågasättandet kan sägas vara normkritik i praktiken. Förskolan Stångbönan i Malmö jobbar normkritiskt. Rektor Barbro Romeo säger att normkritik i stor utsträckning går ut på att diskutera normer, regler och auktoriteter. Målet är att förskolebarnen ska få utvecklas utan att begränsas av exempelvis stereotypa könsroller. Despina Tzimoula, genusvetare och föreläsare vid Malmö högskolas förskollärarutbildning, menar dock att alla normer inte är negativa och att förskolans normkritik inte får gå för långt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - normkritik

Normkritik tar plats

Avsnitt 7 av 14

Normkritikforskaren Pia Laskar konstaterar att normkritiken etablerades under 2000-talet då Skolverket genomförde normstudier på mobbning i skolan. 2009 publicerades rapporten "Diskriminerad, trakasserad, kränkt" som förordade att normkritik borde införas i lärarutbildningen. I regeringens skolutvecklingsprogram kom normkritik att bli en föreslagen insats. Alla är dock inte positiva till att normkritik inkluderas i skolsystemet. Kulturskribenten Per Svensson menar att skolan borde ägna sig åt att få unga att tänka självständigt snarare än normkritiskt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - normkritik

Världens mest sekulära folk

Avsnitt 8 av 14

Hur är det att vara troende i ett land där det sekulariserade är normen? Sverige beskrivs som ett av världens mest sekulära länder. Forskaren Karin Kittelmann Flensner konstaterar att det finns svenska föreställningar om att kollektiv religiositet tillhör andra kulturer. I studier på svensk religionsundervisning framkom fördomar mot religiösa personer emedan ateism beskrevs som normalt. Samtidigt visade individuella undersökningar på att många studenter hade en privat tro som de inte gärna skyltade med framför klasskamraterna.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - normkritik

Omvända perspektiv

Avsnitt 9 av 14

Lovisa Haag undersöker funktionalitetsnormen i samhället. Hon besöker en "osynlig" utställning i Stockholm där omvända maktförhållanden råder och hon får testa hur det kan vara att inte ha någon syn. Veronique Slottberg som är chef för utställningen berättar om den. Christine Bylund är funktionsaktivist och doktorand i etnologi och berättar om begrepp som använts om personer med normbrytande funktionalitet. Hon förklarar också vad cripteori är för något.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - normkritik

Vinster och utmaningar

Avsnitt 10 av 14

Vi besöker Globala gymnasiet i Stockholm och träffar lärarna Emma Sandberg och Eva Hasselträd. De berättar om vad normkritisk pedagogik innebär och hur man kan arbeta med det. Elever i skolan berättar om hur de upplever normkritisk pedagogik. Lotta Björkman är en av dem som introducerat den normkritiska pedagogiken i Sverige 2007. Hon säger att den är ett förhållningssätt snarare än en exakt vetenskap. Elisabet Langmann arbetar med värdegrundsforskning och säger att man inte bara kan kritisera normer utan att också fråga sig vilka normer som är bra att behålla.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - normkritik

Finns makten i språket?

Avsnitt 11 av 14

Kan man förändra samhället genom att förändra språket? Vi tittar närmare på kopplingen mellan normkritik, språk och makt, och ställer oss frågan om språket formar verkligheten, eller tvärtom. Språklig normkritik kan handla om att benämna normen. Det kan också innebära att uppfinna ord som man upplever saknas, så som det könsneutrala pronomenet hen. Men finns makten hos människan eller i språket?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - normkritik

Kärlek

Avsnitt 12 av 14

Vi undersöker vilka normer som påverkar hur vi älskar. Genusvetaren Lena Gunnarsson berättar om idén om den romantiska kärleken, vad könsmaktsordningen har för betydelse och om heteronormen. En av grundarna till Relationsinstitutet, Simon Ceder, pratar om varför vissa relationer värderas högre än andra och om det problematiska med att så mycket förutsätts inrymmas i en kärleksrelation. Författaren och journalisten Maria Sveland resonerar kring tvåsamhetsnormen och att man kan känna sig misslyckad om man inte är en del av den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Tänka mot strömmen
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Att avfrosta tänkandet

Avsnitt 1 av 30

Journalisten Arvid Hallberg undersöker den politiska filosofen Hannah Arendts tankevärld. Arendt ansåg att tänkande är en inre dialog vi för med oss själva, säger Maria Johansen, lektor i idé- och lärdomshistoria. Hon berättar hur Arendt var inspirerad av Sokrates sätt att ifrågasätta och utmana den egna tankeförmågan. Författaren Annika Ruth Person beskriver hur Arendts resonemang om nazismens koncentrationsläger gav oss ett nytt sätt att se på historien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Fri kärlek

Avsnitt 2 av 30

Runt sekelskiftet 1900 var författaren och pedagogen Ellen Key världsberömd. Hon var feminist i en tid när kvinnor inte fick rösta i allmänna val och gifta kvinnors män var deras förmyndare. Keys idéer handlade bland annat om att kärlek ska vara en fråga för individen och inte för moralen eller kyrkan. För att sann kärlek ska kunna uppstå måste kvinnor och män vara jämställda. Vi träffar kulturjournalisten Ulrika Knutsson, litteraturvetaren Claudia Lindén och idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som berättar om Ellen Key.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Det reflekterande livet

Avsnitt 3 av 30

Filosofen Sokrates sägs ha ställt provocerande frågor till sina medmänniskor i det antika Aten. Frågornas syfte var att inspirera till tankar och reflektioner. Sokrates jämförde sig med en barnmorska, i samtal med andra förlöste han tankar och idéer. I modern tid har Sokrates ifrågasättande samtalssätt blivit en lärometod. På Freinetskolan Mimer är sokratisk samtalskonst en del av undervisningen. Journalisten Natacha López diskuterar det sokratiska samtalet med forskaren Anna Pihlgren och elever från Freinetskolan Mimer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Icke-våldsprincipen

Avsnitt 4 av 30

Jag tror att vi behöver återvända till Gandhi. Inte som en halv-gud, utan som en person som med sina fel och brister lade ner en fruktansvärd energi och fokus på ett speciellt sätt att bedriva politik på i konflikter. Det säger Stellan Vinthagen, professor i icke-våld och civil olydnad. Gandhis idéer är ett slags hjärta av vad det innebär att kämpa för de frågor som man betraktar som heliga, viktiga och sanna, i en värld där människor har väldigt olika uppfattningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Striden om Guds existens

Avsnitt 5 av 30

I slutet av 1940-talet drev filosofen Ingemar Hedenius frågan om Guds existens till sin spets. En hetsig religionsdebatt bröt ut i Sverige. Hedenius förde vetenskapens talan medan präster, teologer och biskopar argumenterade för kyrkan. Reporter Mikael Funke undersöker Hedenius liv. Vi får här höra om Hedenius tankar om Gud och dåtidens kristna Sverige. Hur kom det sig att Hedenius utmanade kyrkan? Och hur hanterade Svenska kyrkan debatten om Guds existens?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Saken framför allt

Avsnitt 6 av 30

För hundra år sedan betraktades samer som nomadiserade renskötare. De hade inga juridiska rättigheter och fick inte äga mark. Elsa Laula Renberg var en samisk aktivist och politiker som kämpade för samers rättigheter. I sin dialog med staten var Elsa Laula rationell och påläst med en övertygande argumentation. Reporter Isabella Sundell intervjuar historiker, retoriker och skådespelare om Elsa Laulas livsåskådning och politiska insatser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Att aldrig svika

Avsnitt 7 av 30

Vi fördjupar oss i Dag Hammarskjölds tankar och i den dröm som ska kosta honom livet. I början av 1950-talet har Hammarskjöld nått höjden av sin karriär på UD. Men i sin dagbok beskriver han en känsla av äckel. Var detta verkligen meningen med livet? Han ber om ett uppdrag värt att dö för. Och så den första april 1953 får han oväntat frågan om han vill bli FN:s generalsekreterare. Plötsligt får Hammarskjölds liv en mening som det inte har haft tidigare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Kärlekens mysterier

Avsnitt 8 av 30

Journalisten Özgür Karlidag porträtterar en av den persiska litteraturens mest lysande poeter, Jalal al-din Rumi. Rumi, eller Mevlana som han också kallas i Mellanöstern, skrev på 1200-talet om livets och kärlekens mysterier. Han lämnar inte någon oberörd, varken då eller nu. En av dem som har ryckts med av Rumis idéer är författaren Carl Göran Ekerwald. En annan är Simon Sorgenfrei, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Och en tredje, Ashk Dahlén, som har översatt Rumis dikter och är expert på sufisk poesi.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Den röda jungfrun

Avsnitt 9 av 30

Simone Weil vigde sitt liv åt det hon ansåg vara det allmännas bästa. Hon levde mellan 1909 och 1943, men blev erkänd som filosof för bara några år sen. Weil såg en verklighet full av nöd och menade att det i en sådan värld vore lögn att leva för något annat än att förmildra de omständigheterna. Hon menade att man skulle sätta sig in i förtryckta människors liv. Hon ordnade strejker för arbetslösa och arbetade i fabrik. Universitetslektor i filosofi Christine Zyka, religionshistorikern Antoon Geels och Mårten Björk, doktorand i religionsvetenskap och systematisk teologi, berättar om hennes filosofiska idéer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Nietzsches dubbla ansikte

Avsnitt 10 av 30

Friedrich Nietzsche är filosofen som ofta förknippas med fascism. Men han har också inspirerat feminister och människor på den politiska vänsterkanten. Idag är det många som vill stöpa om Nietzsche och göra honom till sin. Många av Nietzsches idéer är kontroversiella. Han var emot demokrati, han var elitist och föraktade svaghet. Nietzsche-specialisten David Brolin skriver om de olika nyfascistiska grupperingar som växer sig allt starkare i Europa och där Nietzsche är en av förebilderna. Enligt Brolin legitimeras den här typen av rörelser om Nietzsche görs rumsren.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Krig och fred

Avsnitt 11 av 30

Den ryska författaren Leo Tolstoj föddes 1828. Han var kritisk mot historieskrivningen och jagade efter sanningen. Han var pacifist och angrep kyrkan som välsignade soldater som skulle ut i krig. Idéer om att tsaren, hjältar och den egna adeln skulle vara viktigare än andra i historieskrivningen förkastade han. Han bosatte sig med det vanliga folket ute på landet och levde som han lärde. Professor Barbara Lönnqvist och docent i idéhistoria Kristian Petrov berättar om Leo Tolstojs liv, litteratur och idéer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Om att hitta sig själv

Avsnitt 12 av 30

För snart 200 år sedan försökte Søren Kierkegaard få människor att utmana sig själva, lyssna på sig på själva och våga gå mot strömmen. Och hans budskap har sedan dess inspirerat folk i hela världen. Han var inspiratör till existentialismen, tungsint filosof och komisk provokatör. Han kom också att bli utfryst av den danska eliten när han dömde ut kyrkan som falsk och ytlig. Kritik som idag lika gärna skulle kunnat gälla den politiska korrektheten, där folk bara följer strömmen, menar lektor Søren Gosvig Olesen vid Københavns universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Bakom slöjan

Avsnitt 13 av 30

Den marockanska sociologen Fatima Mernissi tolkade Koranen feministiskt och blev en ikon för muslimska kvinnors frigörelse. Hon stack också hål på myten om den västerländska kvinnans frihet. Jonas Svensson, professor i islamologi, berättar om hennes tolkning av islam, som skiljer sig rejält från de traditionella tolkningarna. Mikaela Lundahl, doktor i idé- och lärdomshistoria, berättar om boken "Shahrazad reser västerut" som Merinissi skrev efter att hon reagerat på hur västerländska män ser ut när de uttalar ordet harem.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Frihet eller döden

Avsnitt 14 av 30

Harriet Tubman föds i början 1820-talet i slaveriets Maryland. Under hela sitt liv kommer hon att gå mot strömmen. Dels genom att vara en svart kvinna som kämpar emot en rasistisk mansdominerad värld. Men också genom att ha en etisk kompass som inte rubbas av motgångar. För Harriet Tubman handlade frihet om att vara eller inte vara. Ett existentiellt tillstånd som man måste kriga för, oavsett följderna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Ordets makt

Avsnitt 15 av 30

George Orwell var motsägelsefull och komplex mitt i blåsten av tankeströmmarna på 1930- och 40-talet. Och det var inte mot en av tidens strömmar som han var i opposition, utan han var en paradoxernas man. Orwell ville undersöka och gestalta hur det såg ut på samhällets bottenskikt och den viljan kom att driva hans hela författarskap. Han identifierade sig mer med människor i de utsatta grupperna än med sin egen klass. Med böcker som "1984" och "Djurfarmen" sätter han fingret på frågor som är minst lika aktuella idag som då.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Fanon och jordens fördömda

Avsnitt 16 av 30

Frantz Fanon är psykiatrikern och författaren som med sina böcker inspirerat människor i kolonier över hela världen att göra motstånd. Han var själv beredd att dö för kampen, men också beredd att döda för sina idéer. För Fanon är våldet en nödvändighet. Utan våldet kan de koloniserade aldrig nå jämlikhet, vilket är nödvändigt om de någonsin ska kunna känna sig som hela människor. Hans bok "Jordens fördömda" har räknats som tredje världens bibel, berättar Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Frigörelse

Hur påverkar en förälders egen frigörelse synen på barnens? Hur hanterar man separationsångest? Vi träffar olika familjer och pratar om tonåringar som gör uppror, om att vara tillräckligt gammal för att ta ansvar och att flytta hemifrån. Samtal med Lo Kauppi, Zanyar Adami och Katarina Hahr om frigörelse och hur den egna frigörelsen påverkar föräldraskapet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Konservatismen

Franska revolutionen var det mest våldsamma brott mot den gamla ordningen som världen skådat. Det fick filosofen Edmund Burke att skriva en bok där han stämplade revolutionen som en förbrytelse mot både tidigare och kommande släkten. Idag kallar vi Burkes politiska filosofi för konservatism.

Fråga oss