Titta

Zero Impact - teckenspråkstolkat

Zero Impact - teckenspråkstolkat

Om Zero Impact - teckenspråkstolkat

Vad kan den enskilda människan göra för att minska klimatpåverkan? Möt fyra familjer som antagit utmaningen att genomgå en klimatsmart livsstilsförändring. Familjerna har 30 dagar på sig att förändra sina levnadsvanor så att de inte överbelastar miljön. Till hjälp har familjerna forskaren och hållbarhetsexperten Fredrik Hedenus samt programledare Özz Nûjen.

Till första programmet

Zero Impact - teckenspråkstolkat: Del 4Dela
  1. Sätt dig där, längst ut.
    Kan inte du sätta dig där?

  2. Ekologiskt kostar en-två kronor mer-

  3. -och jag ser inte
    hur det är hälsosammare för miljön.

  4. Vi fick flytta härifrån, för vi
    ville inte bo så nära kemikalierna.

  5. Han ska ju kunna leva i 30 år till,
    gott.

  6. -Nu ställer jag av dem.
    -Det kostar att byta livsstil.

  7. Det känns som om man
    har kastats in i en torktumlare.

  8. Jag var och testade i går-

  9. -hur man kan handla så bra
    som möjligt ur ett klimatperspektiv.

  10. Det tog mig 2,5 timme
    att välja rätt produkt-

  11. -som inte har besprutats eller
    vuxit upp på nån regnskogsplätt-

  12. -och har tagits hit med flyg-

  13. -och transporterats i gladpack
    på en långtradare.

  14. 2,5 timme är ju en hel arbetsdag.
    Vem fakturerar jag för det?

  15. Inte nog med att den maten
    är dyrare... Hur gör man?

  16. Om vi börjar ta ångesten på allvar-

  17. -och ser att vi måste göra nåt åt
    miljön på riktigt, hur går det till?

  18. Jag skulle aldrig testa det.

  19. Några familjer ska testa att leva med
    så lite miljöpåverkan som möjligt.

  20. Vi ger dem 30 dagar och ser hur de
    lyckas. Hur ont gör det egentligen?

  21. Man säger att det är lätt
    att leva miljövänligt i stan-

  22. -men att det är svårare på landet.
    Vi får väl se.

  23. Vad är det för nåt?
    De verkar bränna saker.

  24. Hallå? Hej, hej! - Hej, hundarna!

  25. -Hur är läget?
    -Bra.

  26. Här är bohemerna från Västmanland:
    familjen Psilander.

  27. -Vill du ha kaffe?
    -Jättegärna.

  28. Vi förlovade oss på en glaciär.
    I sommar ska vi se om den finns kvar.

  29. Är det så
    att vi är på väg åt fel håll-

  30. -och faktiskt kan bromsa
    utvecklingen-

  31. -så vill jag gärna veta
    vad vi skulle kunna göra.

  32. När ni bor så här fint, tänker man-

  33. -att ni är en familj som lever
    ekologiskt och miljövänligt.

  34. -Är ni miljövänliga?
    -Ekologiskt kostar en-två kronor mer.

  35. Jag ser inte på vilket vis
    kossorna har det bättre-

  36. -eller det är hälsosammare
    för miljön.

  37. -Det känns som en...
    -Bluff?

  38. Att det är ett sätt att tjäna pengar.
    "Ekologiska lyxägg för fem kronor."

  39. De köper inte jag.

  40. Vi har låtit forskare räkna ut hur
    familjens konsumtion påverkar miljön.

  41. -Du behöver inte...
    -Nej, jag vet att ni har smutsigt.

  42. Genomsnittet i Sverige ligger på
    8 ton koldioxid per person och år.

  43. Men FN har satt som mål
    att vi ska ligga på max 2 ton.

  44. -Gillar ni kött?
    -Ja.

  45. -Vi käkar kött nästan varje dag.
    -Ja, usch. Vi äter kött jämt.

  46. -Vad odlar ni?
    -Jag vill ha potatis.

  47. Jag skulle vilja ha bönor,
    sallad och jordgubbar-

  48. -men det blir så himla mycket ogräs.

  49. -Och du hatar att plocka ogräs?
    -Nej, men... Ja, jag hatar det.

  50. Adde är nog
    den största miljöboven i familjen.

  51. -Varför då?
    -Jag har tändstickorna.

  52. Ett enkelt sätt att bli av med skit.

  53. En gammal roddpryl.
    Allting åker ner här i stort sett.

  54. Vi har mätt er klimatpåverkan.
    Är ni nervösa?

  55. FN har som mål att varje person
    ska ha ett koldioxidutsläpp på 2 ton.

  56. -Vet ni vad ni har?
    -Nej.

  57. Genomsnittssvensken
    har 8 ton koldioxid per år.

  58. -5-6?
    -7 ton.

  59. Ni gör av med, hör och häpna...

  60. ...11 ton per person och år.

  61. Det låter helt sjukt.
    Så vi är över genomsnittet?

  62. I Sverige, ja.

  63. Det känns ju ruttet.
    Det kunde jag inte föreställa mig.

  64. Jag fick en chock, för jag trodde
    att vi låg under medelsvensson.

  65. Under 30 dagar ska familjen testa
    om de kan komma ner-

  66. -från 11 till 2 ton, bara
    genom att försöka ändra sin livsstil.

  67. Men först skickas de
    på en specialdesignad resa-

  68. -till en plats
    där de själva får uppleva-

  69. -hur vår och deras konsumtion
    påverkar människors liv.

  70. Öppna där remsan är.

  71. -Costa Rica!
    -Häftigt!

  72. -Helt fantastiskt och urhäftigt.
    -Det låter flådigt, som en paradisö.

  73. Jag önskar dig lycka till
    med den bilden.

  74. Vi får se vad ni tycker
    när ni har varit där.

  75. Vi åker förstås dit
    av en klimatanledning-

  76. -men enligt bilderna på nätet
    är det paradisliknande.

  77. Allt kommer att vändas upp och ner
    och nu börjar det.

  78. -Vad är det här?
    -Gurka.

  79. -Står det där?
    -Ja, det latinska namnet.

  80. -Vad heter det?
    -Cucumis sativus.

  81. "Cucumber", du vet.
    Du får ju tänka lite.

  82. Du har gått på Chalmers
    och kan inte latin!

  83. -Det ingår inte där.
    -Lite sånt bör du kunna.

  84. Han är smart, den här killen. Men
    lite skönt att jag är lite längre.

  85. Ni minns Fredrik Hedenus, expert på
    hur vi konsumenter påverkar klimatet.

  86. Han och hans kollegor har även nu
    räknat ut familjens klimatpåverkan.

  87. När man pratar om miljön
    tänker man oftast på klimatet.

  88. Men så finns det ekologiskt också.
    Vad betyder det?

  89. Klimatfrågan handlar om att släppa ut
    växthusgaser, så jorden värms upp.

  90. Ekologiskt är att bevara
    ett rikt odlingslandskap-

  91. -och inte ha så mycket kemikalier.

  92. Men alla nya larm man hör
    om allt fler kemikalier-

  93. -och att man ska akta sig för
    nya kemikalier. Vad ska man tro på?

  94. Man ska veta att vi sen 50-talet-

  95. -använder ungefär 100 gånger mer
    kemikalier.

  96. På 60 år
    är det alltså 100 gånger mer.

  97. Det är större mängd
    men också många fler kemikalier.

  98. Men under den här tiden har vi också
    plockat bort de vi vet är farligast-

  99. -som DDT och en del andra
    dokumenterat farliga kemikalier.

  100. Men det är ändå en stor mängd-

  101. -och vi vet inte exakt vilka som är
    farliga och hur de är i kombination.

  102. Förutom koldioxidutsläpp pratas det
    om kemikalier i både mat och annat.

  103. Familjen Psilander
    tror inte att det spelar stor roll.

  104. Om de har rätt vet vi när de landar
    i Costa Ricas huvudstad San José.

  105. -Finns det huggormar här?
    -Nej, men säkert andra ormar.

  106. Costa Rica är känt
    för sina nationalparker-

  107. -men det är också
    hela världens trädgård.

  108. Costa Rica är en av världens
    största exportörer av frukt.

  109. -Är ni sugna på nånting?
    -Jag har pengar här.

  110. -Åh, himmel!
    -Ska vi ta apelsiner?

  111. Avokado.

  112. Passionsfrukt?

  113. Det känns jättecoolt att vara här.
    Det är så varmt och fint.

  114. Här är muggen.

  115. -Hur spolar man?
    -Tryck på vattentankens knapp.

  116. Jag har bara en massa rör överallt.

  117. Det blir kul att inte se en turist-
    grej, utan vara med i verkligheten.

  118. Nu är familjen Psilander från Ransta
    äntligen framme.

  119. Här ska de få bo några dagar.

  120. Välkommen till Costa Rica.
    - Vill ni komma in?

  121. -Vi ska visa er ert rum.
    -Ja, gärna.

  122. Det är bekvämt.

  123. -Det är som en liten...grotta, kanske.
    -Jättefint.

  124. -Ramla inte ner, bara.
    -Golvet är hårt, ja.

  125. Familjen har två rum
    och har överlåtit ett till oss.

  126. Där finns en stor våningssäng
    med ett stengolv nedanför-

  127. -och inga räcken, så jag hoppas
    att vi håller oss kvar i sängen.

  128. -Är det där banan?
    -Ja, banan och nötfärs.

  129. Det ska bli spännande
    att följa med Manfred på jobbet.

  130. På universellt språk: Mm!

  131. Han har berättat hur vi ska bete oss
    om vi träffar på ormar.

  132. Det känns som om man
    har kastats in i en torktumlare.

  133. Hallå? God morgon.

  134. Manfred?!

  135. Jag undrar bara
    vad den där mannen gör.

  136. Han förbereder mer mark
    för att plantera bananer.

  137. Han använder en "bomb",
    lite vatten och kemikalier.

  138. -Så den där vätskan dödar...?
    -Allt på marken.

  139. -Påverkar det inte vattnet?
    -Jo, det gör det säkert.

  140. Det går ju ner i marken.

  141. -God dag! Hur står det till?
    -Varifrån är ni?

  142. -Han undrar varifrån du kommer.
    -Från Sverige.

  143. Rekommenderas ni
    att ha nåt skydd i arbetet?

  144. Ja, vi rekommenderas att använda
    skyddsmask och handskar.

  145. Jag använder det inte i just det här
    jobbet för det stänker inte så mycket.

  146. Det sprids inte i luften
    eftersom det inte blåser.

  147. Är du rädd för
    att hälsan tar skada i jobbet?

  148. I några fall under de senaste åren-

  149. -har några arbetare
    på bananplantagerna dött-

  150. -på grund av de kemikalier
    som man använder-

  151. -för att bespruta
    de stora ogräsväxterna huvudsakligen.

  152. -Det låter helt galet.
    -Jag vet.

  153. Jag har problem här.

  154. -Det är hudcancer.
    -Så du har redan hudcancer.

  155. Han ska ju kunna leva i 30 år till,
    gott.

  156. Men han går och väntar på att kola
    vippen. Det blir hårt att smälta.

  157. Den här snubben skulle jag ju
    vilja... Vi bildade ett band.

  158. Du måste ha den här
    som ett skydd mot ormarna.

  159. Här är en till pappa också.

  160. Du måste ha en machete. Det är inte
    farligt, utan bara för säkerhets skull.

  161. -Jag ska visa var jag hämtar de här.
    -Spännande.

  162. Det är som min egen lilla trädgård.

  163. Det är ekologiska bananer.

  164. Manfred själv lyckas odla bananer
    utan bekämpningsmedel.

  165. Vad "nice"!

  166. Det var en häftig känsla
    att komma ner i plantagen.

  167. Vad stora de är!

  168. Ljuset kom från alla håll
    och det var lite svalare.

  169. -Vi visste inte vad vi kunde få möta.
    -Här är gula bananer.

  170. Min vän Basilio ska berätta om
    alla steg i planteringen av bananer.

  171. Basilio, hur mår du?
    Här är min vän Vigg.

  172. -Här gräver vi ett hål.
    -Så här fixar man till roten.

  173. Och nu gör han så där.

  174. -Sen får man vänta.
    -Hur länge då?

  175. Det tar nio månader,
    precis som kvinnans graviditet.

  176. Så det dör efter nio månader
    och så kommer nästa?

  177. Precis. Det är som en cykel.
    Nio månader är som ett steg.

  178. Vi tog bort blad och såg till att
    det var utrymme runt varje planta.

  179. Går det bra, Adde? Du kanske gör
    mun mot mun-metoden på trädet?

  180. -Så här, eller? Mun mot mun?
    -Det är rätt dött redan.

  181. Jaha. - Så ja, gubben.

  182. Macheten var sylvass,
    så det var lite läbbigt.

  183. Det var som att skära i rabarber
    med en riktigt vass kniv.

  184. -Slå på dem. Förstår ni?
    -Ja.

  185. -Så där, ja. Nu kan han gå hem.
    -Bananjägaren!

  186. Bananklasen jag bar
    hade en mellanstorlek.

  187. Jag orkade knappt bära den.

  188. Var snäll och titta hit, Morales. Tack.

  189. Nu lär man äta bananer med andakt
    när man vet hur mycket jobb det är.

  190. I det här huset bodde jag förut.

  191. Jag ska berätta lite om det.

  192. Manfreds familj bodde tidigare
    intill en bananplantage.

  193. Men när de och grannarna fick
    allergier och sjukdomar flyttade de.

  194. Flygplanen använder kemikalier där.

  195. Kemikalierna sprids överallt,
    och de besprutar så nära alla.

  196. Framför huset låg ett plantagefält
    som besprutades med flygplan.

  197. Det var därför jag och min fru
    kom överens om att flytta härifrån.

  198. Vi ville inte bo så nära kemikalierna.

  199. Vi hade ju barnen
    och de lekte här ute.

  200. Vi bodde här i några år,
    men min fru fick astma.

  201. Hon fick astma på grund av...

  202. -Fick du astma av att bo här?
    -Ja, jag hade inte astma innan dess.

  203. Manfred berättade om problem
    med andningsvägarna och halsont.

  204. Han fick sura uppstötningar,
    kräktes ibland och fick huvudvärk.

  205. Sen flytten har de utan medicinering
    aldrig stött på problemen igen.

  206. Det var skönt att flytta,
    även om det här huset är lite större.

  207. Vi känner oss
    tryggare och friskare nu.

  208. Costa Rica matar ju världen
    med frukt-

  209. -som är besprutad. Varför?

  210. Man besprutar
    för att hantera insekter.

  211. Man har även svampangrepp
    i ett varmt land, och ogräs.

  212. Det är en ekonomisk vinning i
    att hantera det effektivt.

  213. Man månar om sin fruktindustri.

  214. Det håller uppe produktionen
    och gör den billigare.

  215. Men allt som dödar insekter
    dödar ju liv.

  216. -Då dödar det oss också lite.
    -Ja, fast det är en dosfråga.

  217. Och beror på
    hur snabbt det bryts ner.

  218. De besprutar, bönderna och de som bor
    nära plantagen får i sig gifter...

  219. -...men vad händer med mig?
    -Du får också i dig gifter.

  220. Men vi har gränsvärden för
    hur mycket som får finnas i frukten.

  221. Men det är inte samma koll
    på de som jobbar eller bor där.

  222. -Så vi får i oss väldigt lite?
    -Ja, förhållandevis.

  223. Dessutom är det gifter som ofta
    är förbjudna i EU och USA-

  224. -men som är okej att använda
    i Costa Rica.

  225. Ett, två, tre!

  226. Kom igen! Bravo!

  227. Kom igen! Spring!

  228. Det är några vänner från Sverige
    som är här och tittar på några saker.

  229. Vi fick åka till
    ett "animal rescue centre".

  230. -Är det en fågel som låter så där?
    -Ja, det är det.

  231. Jag ska visa
    ett av våra vackraste djur.

  232. Där är den!

  233. Här är en,
    och en annan sover uppe i trädet.

  234. Tänk om den ramlar ner. Det var coolt
    att se sengångare för första gången.

  235. Håll blomman nära hans mun
    och se om han vill ha den.

  236. Jag och Victoria
    har funderat kring att vi hör djur.

  237. Det finns mycket fåglar
    och vi har sett en del grodor.

  238. Men i övrigt har vi inte sett
    aporna eller sengångarna.

  239. Vilka är deras fiender i vildmarken?

  240. De har inte så många fiender
    eftersom de sover så högt upp.

  241. Ett av deras största problem
    är människan.

  242. Deras naturliga miljö försvinner och
    det är farliga ämnen i bananodlingen.

  243. Ämnena påverkar deras kroppar.
    De blir svaga och ramlar ner.

  244. Då hamnar de här.

  245. Vi försöker rädda dem
    men lyckas inte alltid.

  246. Ungarna kan vi oftast
    ta hand om ganska bra.

  247. Bananplantagerna
    är ett stort problem.

  248. Aporna kommer oftast hit
    för att de är föräldralösa.

  249. En del dör av elstötar
    för att kablarna inte är isolerade.

  250. Och på grund av bananodlingen
    förlorar även de sin hemmiljö.

  251. Här har vi en liten.

  252. I Costa Rica används
    mest bekämpningsmedel per hektar-

  253. -vilket påverkar både naturen
    och människorna.

  254. Jag blir förbannad.

  255. Att det tar lång tid innan
    saker och ting förändras vet vi ju.

  256. Om man skulle komma
    med det här giftet hemma hos mig-

  257. -skulle jag ju agera
    och kanske kontakta myndigheten.

  258. Här bor min vän Maira.

  259. Hon har drabbats av problem
    på grund av kemikalierna.

  260. -Hej, doña Maira! Hur står det till?
    -Bra.

  261. Nu får du besök.

  262. -Vigg.
    -Maira.

  263. -Jag pratar pyttelite engelska.
    -Ja, lite.

  264. Jag jobbade som bananarbetare.

  265. När vi inte hade tillräckligt med jobb-

  266. -fick vi tvätta uniformerna.

  267. När de tvättade kläderna
    blev vattnet som mjölk av kemikalier.

  268. När vi vred ur dem
    fick vi in det i näsan och munnen.

  269. Det var jättestarkt.

  270. Man kunde kräkas
    och få frossa av det.

  271. Hon hade jobbat med bananer
    i större delen av sitt liv.

  272. Att prata med nån som har varit med
    om alla dessa saker var hemskt.

  273. Min man dog av ett hål här i magen.

  274. Sjukdomen åt upp magen på honom.

  275. Den satte sig även
    i halsen och bröstet.

  276. Hon kämpade och försökte få nån slags
    ersättning för sitt lidande och liv.

  277. Här är några papper från INS,
    ett försäkringsbolag här i Costa Rica.

  278. Så du använder pappren
    mot det stora bolaget?

  279. Ja, vi är en stor grupp
    på drygt 5 000 personer som gör det.

  280. -5 000 individuella arbetare?
    -Ja, från hela landet.

  281. Det fanns inget hopp hos henne.
    Det känns ju verkligen jättetungt.

  282. Hoppet blir ju vi, på nåt vis.

  283. Jag kan inte gå här och be dem
    att ge mig hopp om deras framtid.

  284. Det blir ju vi som får hjälpa till
    och se till att det blir en ändring.

  285. För två veckor sen sa ju jag-

  286. -att det där med ekologiskt bara var
    nåt som företag tjänade pengar på.

  287. Jag vet inte vad jag ska säga nu.

  288. Nu när vi ska åka hem känns det...

  289. Dels har det varit fantastiskt
    att få uppleva det vi har upplevt.

  290. Det är få förunnat.

  291. Men det har varit
    många intryck hela tiden.

  292. -Tack för att ni kom.
    -Vi ses på sociala medier.

  293. Jag har svårt att sätta ord på det-

  294. -men jag är chockad över
    hur taffligt det känns.

  295. "Pura vida!"

  296. -Farväl, mina vänner!
    -Hej då! Tack. Pura vida!

  297. Familjen Psilander
    är nu hemma på gården igen.

  298. Deras resa orsakade
    en hel del koldioxidutsläpp-

  299. -och det kan verka som hyckleri att
    de flyger till andra sidan jorden.

  300. Men annars hade vi ju inte sett
    effekterna av vår livsstil.

  301. -Tjena, Adde! Välkommen tillbaka!
    -Tack.

  302. -Hur har du haft det?
    -Kanon.

  303. -Vad tyckte du om ögruppen?
    -Det var ju ingen ögrupp.

  304. Är du fortfarande avogt inställd
    mot ekomat?

  305. Orden sätter sig i halsen. Det är
    trist att ha sagt att det är skit.

  306. Nu har jag fått bevis för
    att det förekommer fulspel.

  307. Hej, familjen!

  308. Välkomna tillbaka!
    - Där sitter jag, hunden.

  309. Ni skickades till Costa Rica
    för att ni ska få en utmaning.

  310. Det handlar om att ni under 30 dagar
    ska få ner era koldioxidutsläpp.

  311. Ni hade elva ton per person och år
    och ska ner till två ton.

  312. Det känns saftigt att gå ner
    så mycket, men man är peppad.

  313. Vad har de för utsläpp?
    Varför ser de ut så?

  314. De bor på landet,
    så det blir en hel del bilkörning.

  315. Men bilen är inte
    den största andelen av utsläppen.

  316. Med två utlandsresor och en inrikes
    utgör flyget en stor andel av dem.

  317. El och uppvärmning blir
    en mindre andel, trots ett stort hus.

  318. Men kolla på maten! Kött och
    mejeriprodukter adderar koldioxid.

  319. Övrigt är sånt som kläder,
    spik, hästborstar, osv.

  320. Nu ska de alltså under 30 dagar
    sänka sina 11 ton-

  321. -till FN:s mål på 2 ton per person.

  322. -Kommer ni att klara av det?
    -Vi ska göra vårt bästa.

  323. Det är klart att bilåkandet
    blir bökigt eftersom vi bor så här.

  324. Herrejävlar, tänker jag.

  325. Att inte shoppa
    är inga större problem-

  326. -men det är skolavslutningstider.

  327. Av nån anledning
    har jag inte ens tänkt tanken...

  328. ...att det var så drastiskt
    att vi ska äta veganskt.

  329. Jag kan äta jordgubbar till frukost.

  330. 30 dagar ska vi ju fixa.
    Klart att vi gör det.

  331. Jag reagerar så starkt. Kanske
    för att jag som tonårig "rocker"-

  332. -tyckte att det var fjantar som
    snackade bönor och hade svarta kryss.

  333. Du får släppa de gamla minnena nu
    och köra i gång.

  334. Apropå köra måste familjen
    klara sig utan det nu.

  335. Hur ska det gå?
    Blir det till nya minnen?

  336. Målsättningen är att de här ska stå.
    Att vi inte ska behöva använda dem.

  337. Innan vi vet hur vi ska lösa det-

  338. -plockar jag ur det som behövs
    och försöker låta dem vara.

  339. Kom!

  340. Vigg, ska vi snacka om
    hur vi gör med bilarna?

  341. Målsättningen är
    att inte använda dem.

  342. Jag har låst dem, så om du gömmer
    nycklarna kan vi inte använda dem.

  343. -Kom ihåg var du lägger dem nu.
    -Ja, då.

  344. Vigg och Juliana kollar upp
    vad vi ska äta i kväll-

  345. -så får vi göra om matlistan
    utifrån det.

  346. Sallad?

  347. Sopsorteringen
    får vi också fundera över.

  348. Det här ska bli
    en sopsorteringsstation.

  349. Hur ska jag sätta gångjärnen nu?

  350. Funka, nu då!

  351. -Ja, jag tänkte väl.
    -Så!

  352. Och så ska vi se hur en elbil funkar
    och vad den kostar.

  353. Vegansk mat...

  354. Vi måste börja från scratch,
    för vi har ingenting.

  355. Bulgur. Det trixiga med det här...

  356. Grönsaker är ju grönsaker,
    men hur får man en matkänsla?

  357. Ska vi sitta som kaniner och gnaga?

  358. Det blir bönor, linser,
    kikärter och sallad.

  359. Vi har tänkt veckohandla
    och är många.

  360. Jag kan inte bära så här mycket.
    Hur får jag hem det?

  361. Det kostar att byta livsstil.

  362. Det finns inte ekologiskt så att det
    räcker, annars skulle de ta in mer.

  363. Finns det inte nog med ekologiskt
    för att efterfrågan är så stor?

  364. På ekologiskt, ja.

  365. Tänk om inte du hade varit hemma, och
    jag hade fått gå själv från bussen.

  366. Det var tur att Adde var hemma
    och kunde möta upp.

  367. Broccoli och så står det blomkål.
    Men det är exakt samma.

  368. -De lurar inte mig. De skriver så...
    -...för att påskina en mångfald.

  369. När man pratar om ekologiska
    produkter blir det oftast mat.

  370. Men det finns ju också
    ekologiskt schampo, tvättmedel-

  371. -städprodukter, textilier
    och allt möjligt.

  372. Det finns alla möjliga
    ekologiska produkter.

  373. Ja, men de produkterna är inte
    certifierade och har samma regelverk-

  374. -utan där betyder det att man
    istället för att framställa i labb-

  375. -så tar man saker från naturen.

  376. -Men är det bra då?
    -Inte med nödvändighet.

  377. Det finns farliga och giftiga saker
    i naturen, precis som det finns bra.

  378. I många fall framställer vi samma
    molekyler i labb som finns i naturen.

  379. Alla kemikalier vi har går ju ut
    nånstans. Vad händer med det?

  380. Förr hade vi stora fabriker
    som släppte ut massor.

  381. Vi förorenade floder. Rhenfloden
    var jättesmutsig och så där.

  382. -Roligt att den heter Rhenfloden.
    -Ja, men nu är den hyfsat ren igen.

  383. Nu har vi inte många koncentrerade
    ställen utan lite av allt överallt.

  384. Fokus har flyttat från utsläpp
    i produktionen till konsumtionen.

  385. Fabrikerna kan man täta till,
    men hushållen är svårare.

  386. Det är så mycket nytt nu att man blir
    chockad av allt vi utsätter oss för.

  387. Både vad gäller mat
    och skönhetsprodukter.

  388. Jag fick ett tips om det här stället.
    Men kan det verkligen bli bra?

  389. Hej! - Jag brukar färga håret-

  390. -och fick höra om ekologiska
    produkter. Växtfärger och så.

  391. Det låter intressant, men jag
    vet inte hur det funkar och sitter.

  392. Växtfärger innehåller bara nermalda
    örter och växter och varmvatten.

  393. Det blir en permanent färg
    som med vanliga, syntetiska färger.

  394. Det blir lite rabarberrot
    och rödbetspulver.

  395. I den här finns det te
    och hibiskusblad.

  396. Jag brukar säga att det vi kan äta,
    det kan vi ha på huvudet.

  397. -Så det är bara örter och vatten?
    -Ja.

  398. -Och det ska sitta på mitt hår?
    -Ja, och fastna.

  399. -Det ser ut som en hjälm.
    -Ja, du har mycket och långt hår.

  400. Det blir lite tungt.

  401. Studier visar
    att det tar ungefär två veckor-

  402. -att kissa ut kemikalierna. Det borde
    vara en hint om att det inte är bra.

  403. -Men kan man göra det här själv?
    -Ja, det går jättebra att göra själv.

  404. Oj, vilken glans.

  405. Och om man tar färgen,
    så är den en djupare röd.

  406. Det blev bra. Sen vill man alltid
    fixa till håret efteråt.

  407. Så man vill hem och pula
    och göra lite som man själv vill.

  408. Tack för i dag. Det känns
    som om mitt hår har börjat leva igen.

  409. Men jag känner mig korthårig.

  410. -Vad ska vi göra?
    -En vegansk chokladtårta.

  411. Är det här mandelmjölk?

  412. Dagarna går och familjen hankar sig
    fram i veganlivet. Det är lite ovant.

  413. I dag är det Mors dag,
    och Adde ska baka en tårta.

  414. När jag fick reda på kosten fick jag
    lite ångest för att jag inte kan.

  415. Jag känner mig inte
    som fisken i vattnet med det.

  416. Jag försöker febrilt se ut
    som om jag inte har panik.

  417. Men man märker det,
    för du andas häftigt.

  418. Jag har ingen aning om
    vad jag håller på med.

  419. Kan de inte bara smulas sönder?

  420. Jag bjuder på att jag inte är bra
    i köket, men jag är inte stolt.

  421. Hej mamma, nu får du komma.

  422. Äta fnisstårta.
    Jag har hört hur ni har fnissat.

  423. Det vore väl en kul tradition om vi
    bakar en Mors dagtårta framöver?

  424. Grattis på Mors dag!

  425. -Blås innan den går ner i tårtan.
    -Fort!

  426. Lyckad, va?
    Trodde du att vi skulle klara det?

  427. -Det blir spännande att smaka den.
    -Jag hoppas att den går att käka.

  428. Var snäll nu.

  429. -Hur var den?
    -Helt okej.

  430. -Var den det?
    -Men väldigt stabbig.

  431. Man äter nog inte en stor bit.

  432. Visst var den god?

  433. Men Gud, vad fint det blev!

  434. Vi tar patent
    på den fina sopstationen.

  435. Första veckan var man lite skeptisk.
    Men nu upplever jag att alla...

  436. ...att tävlingsinstinkten har väckts.

  437. Kan vi fixa det
    ska vi försöka göra det.

  438. Juliana markerade dem,
    men jag slängde fel ändå.

  439. Hon märkte det, så det blev rätt.

  440. I stan är man nästan extremist
    om man inte tar bussen-

  441. -men i Ransta är det inte lätt
    att åka kollektivt.

  442. Familjen har svårt att få livet
    att gå ihop utan bilen.

  443. Den stora skillnaden är
    att jag förlorar väldigt mycket tid.

  444. Mötet börjar kl. 9.00 i Sala
    och i normala fall åker jag 8.50.

  445. Nu var jag tvungen att åka 6.50.

  446. I utmaningen känns det värt det-

  447. -men vårt liv kommer ju
    att rulla på i augusti och december.

  448. Vi lever ju i en tid där allt
    ska vara exakt. Mötet börjar halv-

  449. -barnen ska hämtas kvart i, maten
    ska vara klar sex, hobbyn börjar sju.

  450. Tjena!

  451. Du säger att du inte saknar köttet.
    Hur tillagar du då grönsakerna?

  452. I min värld
    är en kokt morot konstigt.

  453. När jag hörde
    att vi skulle prova veganskt-

  454. -tänkte jag på skalade morötter
    och kallt vatten.

  455. Enda grejen som jag märker dagligen
    är mycket mer gaser i magen.

  456. -Har du märkt det här på jobbet?
    -Du springer ut lite oftare.

  457. Ja, jag har små korta ärenden.

  458. Vad gjorde du av mandel...?
    Det var inget!

  459. Frukostarna ser väldigt annorlunda ut
    nuförtiden.

  460. -Allt smakar mrs Cheng's soja?
    -Nej.

  461. Vi har anpassat det
    efter vårt nya liv.

  462. -Förra veckan var det jättetungt.
    -Då hade du en "down".

  463. Då blev jag skakis,
    för det som finns här äter jag.

  464. Han äter det som står framme
    och bryr sig inte.

  465. Nej men,
    nu är hönorna och äter kattmaten.

  466. Om Adde säger att vi inte har
    gått upp i brygga av uppoffringar-

  467. -får han prata för sig själv. Och han
    har inte hört tjatet från barnen.

  468. Efter ett par veckor funkar det inte
    med bussåkning och att bära kassar.

  469. Familjen måste lösa transporterna.

  470. Vi har hyrt en elbil,
    så det blir lite lättare nu.

  471. Om Victoria ska handla
    är det annars svårt att få hem allt.

  472. Mitt första försök med bussen
    gick så där.

  473. Vi bor inte så nära busshållplatsen,
    så det blir mycket kånkande.

  474. Så det ska bli jätteskönt.
    - Det här blir bra. Vilken lättnad.

  475. -Visst känns det som en riktig bil?
    -Ja.

  476. Finns det en motor i den?

  477. Det ser nästan ut som en vanlig,
    om man inte är så kunnig på motorer.

  478. Det är noll koldioxidutsläpp på den.
    Jag ser bara möjligheter.

  479. Årsförbrukningen i "tankning"
    på den här är 2 300 ungefär-

  480. -om jag kör 1 500 mil på ett år.

  481. Jag kör det med den lilla och tankar
    då för cirka 1 000 kronor i månaden.

  482. Nu kommer vi alltså att tanka
    för kanske 150 i månaden.

  483. Tre veckor har gått
    och familjen Psilander kämpar på.

  484. I dag ska de få testa på
    livet som ekobonde.

  485. Den kemiska biten i mat vet jag redan
    att jag inte vill ha i mig.

  486. Men jag är nyfiken på
    hur det är på gården.

  487. En grej bara:
    bonden bor fjorton mil bort.

  488. Men de har ju elbilen. Lycka till!

  489. Tog du med dig båda?

  490. Vi skulle ju ta elbilen
    en fjorton mil eller nåt sånt-

  491. -och visste att vi måste tanka
    halvvägs på en station i Uppsala.

  492. Vi räknade med en halvtimme-

  493. -men på laddaren stod det
    2 timmar och 37 minuter.

  494. -Så en resa 2,5 timme blir ...
    -5.

  495. Vi fick lämna bilen på tankning.

  496. Vi ringde en kompis
    som körde oss den sista biten.

  497. Det låter ju bra
    och är bra med elbilar.

  498. Hemma funkar det superbra
    att åka de korta svängarna-

  499. -men det här gör vi inte igen.

  500. -Har vi kommit rätt? Hejsan! Adde.
    -Danny.

  501. -Vigg.
    -Juliana.

  502. Välkomna!

  503. Vi är nyfikna på ekologiskt jordbruk.

  504. Ja, man måste hämta kunskaper.

  505. Det bästa sättet
    är att köra lite praktiskt-

  506. -så jag tänkte att ni
    skulle få följa med och jobba lite.

  507. -Då ska vi rensa ogräs i lökodlingen.
    -Kanon!

  508. Sätt er här, så ska vi se.
    Det här kan bli livsfarligt.

  509. Man flyger över gräset som Superman.

  510. För några månader sen var jag inte
    nyfiken på en ekologisk gård.

  511. Jag är uppvuxen på landet,
    men har inte fått ihop-

  512. -att det vi äter och hur vi lever
    är kopplat till hur jorden mår-

  513. -när mina barnbarn
    ska äta mat och gå i skolan.

  514. Först nu försöker jag se
    att det hör ihop.

  515. Det här är en stor skillnad
    på en ekologisk odling.

  516. Här rensar vi bort ogräs mekaniskt-

  517. -för hand
    eller med hjälp av maskiner.

  518. Med kemikalier tjänar man jätte-
    mycket tid och maten blir billigare.

  519. -Vet ni vad ni ska göra nu?
    -Jag tror...

  520. Ni ska försöka få bort allt
    som inte är lök.

  521. -Var gör vi av ogräset?
    -Det ligger kvar.

  522. Det bryts ner av organismer i jorden
    och blir ny näring. Då kör vi!

  523. Det ser jättefint ut.

  524. Hur långt tid tar det att göra det
    här om vi gör hela den här åkern?

  525. Det tar nästan en dag.

  526. -Och med kemikalier som dödar allt?
    -En timme.

  527. Det tar alltså en timme ensam
    med kemikalier-

  528. -och en dag om fem personer rensar.

  529. Och jag ska göra det här
    flera gånger.

  530. Jag har försökt börja köpa ekologiskt
    för jag tror att det är bra-

  531. -men Adde har varit så skeptisk.
    Fast jag ska inte skylla på honom.

  532. Men nu tror jag att han förstår
    varför och vill köpa ekologiskt.

  533. Jag blir lite irriterad
    när jag står i mataffären-

  534. -och jämför de ekologiska varorna
    med de konventionella.

  535. Som alla andra tänker jag på priset,
    och ekologiskt är oftast dyrare.

  536. Hur ska jag resonera kring det?

  537. -Det är lite dyrare.
    -Det är oftast mycket dyrare.

  538. Det beror på produkten.
    När man inte använder kemikalier-

  539. -måste man ta bort ogräset
    för hand eller med traktor-

  540. -men man får även mindre avkastning
    och tjänar mindre pengar.

  541. Så man måste betala bönderna
    lite mer.

  542. -Men priset på mat har ju höjts.
    -Inkomsterna ökar oftast snabbare.

  543. Samtidigt har vi aldrig använt
    så lite pengar till mat som i dag.

  544. Ungefär 12 procent av inkomsten
    går till mat.

  545. Förut var det mer, och i fattiga
    länder lägger man 70-80 procent.

  546. Här är vi nere på 10-12 procent.

  547. Vi har det ju inte kallt hemma-

  548. -och vi äter inte bara morötter
    och kallt vatten.

  549. Vi kommer i väg och gör saker.
    Vi handlar mindre, men det vi måste.

  550. Jag trodde att det skulle vara
    lättare att klara sig utan bilarna.

  551. Även maten var drygare än jag trodde,
    men nu på slutet känns det lättare.

  552. Vill du ha pastasallad?

  553. Nu gör jag samma saker
    fast utan kött och mjölkprodukter.

  554. Jag kommer ändå inte att klara det.

  555. Varje sommar ställer familjen
    Psilander till med en fest-

  556. -och bjuder in hela byn.

  557. I år slår vi ihop deras fest med att
    fira att de är i mål med utmaningen.

  558. Vad ska grannarna säga?

  559. I 30 dagar har de låtit bilen stå.

  560. De har inte flugit,
    de har ätit veganskt.

  561. De har kämpat
    och inte shoppat nånting.

  562. Men betyder det att de har lyckats
    komma ner från sina 11 ton till 2?

  563. Vi kanske landar på sju ton.
    Jag har ingen aning.

  564. Men landar vi på två ton
    eller mindre i koldioxidutsläpp-

  565. -känner jag att det här målet
    som FN har är helt möjligt.

  566. -Hej, Adde!
    -Hej!

  567. Vad mycket folk!

  568. -Hur är läget?
    -Bra. Hur är det själv?

  569. Vilken fest ni har fixat fram.

  570. -Hej!
    -Tjenare, farbror Özz!

  571. -Är ni nervösa inför resultatet?
    -Ja.

  572. Man är nyfiken.

  573. Det blir jättekul att få höra-

  574. -vilket utslag det har gett,
    om det har gett nåt.

  575. Välkomna hit! Vi ger en stor applåd
    till familjen Psilander.

  576. Kom upp på scenen,
    så får ni reda på ert resultat.

  577. -Tror ni att de har lyckats?
    -Ja!

  578. Mina damer och herrar, ärade publik-

  579. -familjen Psilander
    har lyckats komma ner till...

  580. ...2,1 ton per person och år.

  581. 2,1! Det är faktiskt helt otroligt.

  582. Det trodde jag aldrig.

  583. Det är häftigt
    att ha gjort det här tillsammans.

  584. Flera saker har hänt med mig.
    När jag har börjat prata om det här-

  585. -har många redan tänkt
    i de här banorna.

  586. Jag trodde inte att det var så,
    för att jag inte gjorde det.

  587. Vilken tur att inte alla
    är så sega som jag är.

  588. Lämnar jag en lite bättre jord är det
    bättre än en egen låt på radion.

  589. Alla vill lämna nåt
    och en fungerande jord vore "nice".

  590. Översättning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Del 4

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Familjen Psilander ska koldioxidbanta. De ska försöka minska sina koldioxidutsläpp med nio ton om året per person. Därför byter familjen ut sin bensindrivna bil mot en elbil och börjar äta vegansk kost. För att bli inspirerade till en klimatsmart livsstilsförändring åker familjen först till Costa Rica. Där får de se hur västvärldens efterfrågan på bananer får fruktplantage att bespruta sina odlingar. Bananerna besprutas med miljögiftiga kemikalier som är skadliga för både människor och djur.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Hållbar livsstil, Klimatförändringar, Miljöfrågor, Miljöförstöring, Miljögifter, Minskning av koldioxid, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Zero Impact - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaZero Impact - teckenspråkstolkat

Del 1

Avsnitt 1 av 4

Familjen Ohlsson Fleetwood består av två vuxna och två barn som bor på Östermalm i Stockholm. Ohlsson Fleetwood har antagit utmaningen att under 30 dagar minska sina koldioxidutsläpp. För att få motivation reser familjen till Ghana dit en stor del av västvärldens överblivna elektronikavfall transporteras. Väl hemma börjar familjen minska på koldioxidutsläppen genom att äta veganskt och åka kommunalt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaZero Impact - teckenspråkstolkat

Del 2

Avsnitt 2 av 4

Familjen Akbar Kurda står inför en utmaning. Under 30 dagar ska de testa om det går att sänka sitt koldioxidutsläpp med två tredjedelar och komma ner till FN:s mål på 2 ton. Inget kött, inga flygresor och ingen onödig konsumtion. Men först ska de resa till Itaituba i Brasilien. Det är en plats där miljöpåverkan från industriländernas konsumtion märks väldigt tydligt. Stora ytor av regnskog har avverkats för att ge plats åt betesmark och odling av framförallt soja.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaZero Impact - teckenspråkstolkat

Del 3

Avsnitt 3 av 4

Familjen Gillgren tycker att de lever gott. De bor i villa strax utanför Stockholm, åker bil och motorcykel och reser gärna till varmare breddgrader. Deras koldioxidutsläpp per person ligger över FN:s mål som är två ton per person och år. Under 30 dagar ska familjen testa en annan livsstil för att minska utsläppen. Innan utmaningen reser de till Kiribati i Stilla havet där miljöpåverkan från industriländernas konsumtion märks tydligt. När familjen är hemma igen börjar utmaningen och deras koldioxidutsläpp ska minska med 80 procent.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaZero Impact - teckenspråkstolkat

Del 4

Avsnitt 4 av 4

Familjen Psilander ska koldioxidbanta. De ska försöka minska sina koldioxidutsläpp med nio ton om året per person. Därför byter familjen ut sin bensindrivna bil mot en elbil och börjar äta vegansk kost. För att bli inspirerade till en klimatsmart livsstilsförändring åker familjen först till Costa Rica. Där får de se hur västvärldens efterfrågan på bananer får fruktplantage att bespruta sina odlingar. Bananerna besprutas med miljögiftiga kemikalier som är skadliga för både människor och djur.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Smältande glaciärer

Per Holmlund, professor i glaciologi, berättar om glaciärer som möjligheter och hot. Glaciärer erbjuder goda möjligheter till klimatforskning men kan också utgöra ett hot om klimatförändringar leder till fortsatt nedsmältning. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaTänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Daniel Paris, dag 3

Daniel, Ison och Emilia diskuterar köttkonsumtion. Förutom att många djur utsätts för lidande är köttet också en stor miljöbov. Forskare räknar med att köttindustrin ligger bakom en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser. Ändå har dieter som GI och LCHF, där väldigt mycket kött ingår, blomstrat parallellt med miljödebatten. Hur kommer det sig?

Fråga oss