Titta

UR Samtiden - Påvebesöket i Lund: Påvebesöket i Lund

UR Samtiden - Påvebesöket i Lund: Påvebesöket i LundDela
  1. Är påvebesöket i Lund
    ett tecken i tiden?

  2. Är det som skedde i Lund och senare
    samma dag i Malmö ett tecken på-

  3. -att 500 års splittring
    håller på att överbryggas?

  4. Påvens besök i Lund för några
    veckor sen var en historisk händelse.

  5. Måndagen den 31 oktober
    började det 500:e året-

  6. -av den lutherska reformationen.
    Det verkliga jubileet är nästa höst.

  7. Att den högste företrädaren för den
    kyrka som den protestantiska kyrkan-

  8. -med sina lutherska, reformerta och
    andra samfund brutit sig loss från-

  9. -kom för att delta i minneshögtiden,
    är sannerligen unikt.

  10. Och att allt firande började i Lund
    är också remarkabelt.

  11. Nån av Lutherorterna i Tyskland var
    kanske en mer naturlig mötesplats.

  12. Men enligt ryktet
    kunde man på tyskt håll inte enas-

  13. -var man skulle träffas
    för att inleda jubileumsåret-

  14. -och då fick man hitta en annan ort.
    Det blev Lund.

  15. Och just i Lund kunde man inleda ett
    annat jubileum, som infaller 2017.

  16. För det var i Lund som Luterska
    världsförbundet bildades 1947.

  17. Så man har två jubileer att fira.
    Ett på 70 år och ett på 500 år.

  18. Och Lund blev då en bra plats
    att börja firandet på.

  19. Att katolska kyrkan lät sig repre-
    senteras av sin högste företrädare-

  20. -är naturligtvis uppseendeväckande,
    men det är ett kraftfullt uttryck-

  21. -för att relationerna
    mellan de lutherska kyrkorna-

  22. -och den romersk-katolska kyrkan
    har tagit en historisk vändning.

  23. Speciellt under de senaste 50 åren.

  24. Så när det om 500 år
    är dags att fira 1000-årsminnet-

  25. -av Martin Luthers 95 teser på dörren
    till slottskyrkan i Wittenberg-

  26. -är det kanske inte längre två kyrkor
    som är inblandade, utan en enda.

  27. Påvebesöket i Lund,
    är det ett tecken i tiden?

  28. Är det som skedde i Lund och senare
    samma dag i Malmö ett tecken på-

  29. -att 500 års splittring
    håller på att överbryggas?

  30. Det var två jubileumsår
    på den lutherska sidan som började-

  31. -men de som inbjöd
    var dels Lutherska världsförbundet-

  32. -och dels den romersk-katolska kyrkan
    och Vatikanen.

  33. Är det en global uppvärmning
    i det ekumeniska klimatet-

  34. -mellan de katolska och de lutherska
    kyrkofamiljerna som vi bevittnar?

  35. Hur ska vi tolka påvens deltagande
    i ceremonierna?

  36. Är det en försoningsgest
    eller är det en provokativ utmaning?

  37. Lite tillspetsat kan man säga
    att påvens närvaro-

  38. -till stor del stal föreställningen
    från det lutherska firandet.

  39. Hur står det till med det katolsk-
    lutherska ekumeniska klimatet-

  40. -och dialogen
    ute i världen och här i Sverige?

  41. Var står man i de grundläggande
    frågorna som länge varit stridsämnen-

  42. -och skiljt kyrkorna åt?
    Har man kommit varandra närmare?

  43. Och står man inte som kristna kyrkor
    inför samma gemensamma utmaningar-

  44. -oavsett hur det går
    med det ekumeniska samtalet?

  45. Det är såna frågor
    som jag tänkte börja med.

  46. Jag tänkte börja med att ge en
    överblick över de katolsk-lutherska-

  47. -ekumeniska relationerna, både
    internationellt och här i Sverige.

  48. Sen vill jag kommentera några av de
    områden som är särskilt känsliga-

  49. -i den katolsk-lutherska ekumeniska
    dialogen, speciellt med tanke på-

  50. -de teologiska och kyrkopolitiska
    kontroversiella punkterna.

  51. För visst finns det gott om
    utmaningar i det ekumeniska arbetet.

  52. Och man inte glömma bort att ekumenik
    har så många olika ansikten-

  53. -och försiggår
    på så många olika plan.

  54. En sak är det officiella samtalet
    mellan kyrkor och deras företrädare-

  55. -på nationell
    och internationell nivå.

  56. En annan sak är vad som händer på
    lokalplanet, i vanliga församlingar-

  57. -och i olika slags organisationer
    där man samarbetar-

  58. -kring konkreta, angelägna ämnen.

  59. På familjenivå kan det handla om-

  60. -hur man klarar det praktiska livet
    i blandäktenskap-

  61. -där det inom samma familj
    kan finnas olika kyrkotillhörighet.

  62. Och vid sidan om
    den officiella ekumeniken-

  63. -som ägnar sig åt frågor
    om troslära och organisation-

  64. -finns det också en andlig ekumenik.

  65. Den kan ta sig helt andra vägar.

  66. Och den kan föra samman kristna från
    de mest skilda och oväntade håll.

  67. Som här i Sverige.

  68. Biskopen Anders Arborelius och
    pingstpastorn Sten-Gunnar Hedin-

  69. -fann varandra
    kring Jesusmanifestet härom året.

  70. Men allra först
    en personlig information.

  71. Strax efter år 2000
    så blev jag inbjuden-

  72. -att som exeget och bibelforskare-

  73. -delta i en regional
    katolsk-luthersk dialog.

  74. Jag är katolik, och det är utifrån
    mina erfarenheter från den dialogen-

  75. -som jag kan kommentera betydelsen av
    att påven nu besökte Sverige.

  76. Det blir en del
    personliga reflektioner-

  77. -men huvudvikten
    kommer att ligga på en historik-

  78. -över den officiella katolsk-
    lutherska ekumeniska dialogen-

  79. -både internationellt
    och här hemma i Sverige.

  80. Och så ska jag kommentera
    några särskilt känsliga områden-

  81. -som är kvar som utmaningar
    för de ekumeniska relationerna.

  82. Jag ska också poängtera att det är
    grundläggande inrättningar-

  83. -och grundläggande funktioner inom
    kyrkan som jag ska fokusera på.

  84. Inte några teologiskt grundade
    värderingar på olika etiska frågor-

  85. -som också är angelägna att ta upp,
    men som rör andra områden.

  86. Där finns det många kontroverspunkter
    mellan kyrkorna-

  87. -där de har helt olika uppfattningar,
    men där finns ofta skiljelinjen-

  88. -inne i kyrkorna,
    och inte bara mellan dem.

  89. Det större sammanhanget
    kring de katolsk-lutherska-

  90. -ekumeniska relationerna,
    och den ekumeniska dialogen.

  91. Vi vet alla
    hur reformationen splittrade Europa-

  92. -och hur splittringen spreds ut
    i världen med kolonialismen.

  93. Den konfessionella splittringen
    i Europa blev ännu tydligare-

  94. -under 1800-talets
    nationalromantiska strömningar.

  95. Banden till staten var starka,
    särskilt på protestantiskt håll.

  96. Frankrike är det katolska undantaget-

  97. -genom sin strikta åtskillnad mellan
    kyrkan och staten från kring år 1900.

  98. Det är ett arv
    från den franska revolutionen.

  99. Det första världskriget
    för ca 100 år sen-

  100. -var en både mänsklig
    och andlig katastrof-

  101. -då det stod mellan kristna stater.

  102. När man efter kriget skulle skapa
    förutsättningar för en varaktig fred-

  103. -så blev Nationernas förbund
    ett forum för konflikthantering-

  104. -och fredsarbete
    på det politiska planet.

  105. På det kyrkliga planet
    startades ett motsvarande forum-

  106. -för fredliga samtal över
    samfunds- och konfessionsgränser.

  107. Det inleddes i och med
    det ekumeniska mötet i Uppsala 1925.

  108. Som sammankallades genom initiativ-

  109. -från vår ärkebiskop
    Nathan Söderblom.

  110. Redan före första världskriget
    hade en del trevare kommit igång-

  111. -inte minst genom samarbete
    bland bibelsällskapen.

  112. Det var ändå samma bibel
    man skulle översätta.

  113. Men ambitionen var större,
    och visionerna djärvare-

  114. -för mötet
    som Söderblom sammankallade.

  115. Det kom inte bara
    protestantiska kyrkors företrädare-

  116. -utan också ortodoxa kyrkoledare.

  117. Men det kom inga representanter
    från den katolska kyrkan.

  118. Man hade uppfattningen
    att man ensam företrädde-

  119. -Kristus synliga kyrka på jorden.

  120. Startskotten för ekumeniken 1925-

  121. -följdes upp två år senare, 1927-

  122. -då organisationen
    Faith and Order bildades.

  123. Den har till uppgift
    att föra teologiska samtal-

  124. -om hur medlemskyrkorna
    kunde närma sig varandra-

  125. -form av lära och organisation.

  126. En tid senare bildades organisationen
    Life and Work-

  127. -som arbetar
    med sociala och diakonala frågor.

  128. Vi går vidare i tiden.
    Efter andra världskrigets fasor-

  129. -ersattes Nationernas
    förbund av Förenta nationerna-

  130. -och på ekumenikens område så ser vi
    hur Kyrkornas världsråd bildas 1948.

  131. Där samarbetade de protestantiska
    och de ortodoxa kyrkofamiljerna-

  132. -men inte heller denna gång anslöt
    sig den romersk-katolska kyrkan.

  133. Däremot gick man efter ett tag
    med i organisationen Faith and Order-

  134. -och det är ett begynnande tecken
    på insikt-

  135. -att man måste kunna samtala
    med andra kristna.

  136. Men den stora förändringen
    i attityd till ekumenik-

  137. -kom i den katolska kyrkan först
    i och med det andra Vatikankonciliet-

  138. -som pågick mellan 1962 och 1965.

  139. Det kan inte nog understrykas
    hur viktigt det konciliet var-

  140. -för den katolska kyrkans
    "aggiornamento"-

  141. -som betyder "modernisering".

  142. På många områden skedde i och med
    konciliet en nödvändig uppgörelse-

  143. -med föråldrade positioner
    och traditioner.

  144. Och ett brott med en polemik och en
    överlägsenhet gentemot andra kyrkor-

  145. -som tidigare
    hade präglat den katolska kyrkan.

  146. I samband med konciliet inrättades
    Sekretariatet för kristen enhet-

  147. -som ett särskilt organ för dialogen
    mellan Vatikanen och andra kyrkor.

  148. Ett uttryck för öppenheten
    är att man inbjöd till konciliet-

  149. -observatörer
    från flera andra kyrkor att vara med.

  150. De fick vara med om överläggningarna
    och allt som skedde däremellan.

  151. Ortodoxa, anglikaner,
    lutheraner, reformerta-

  152. -både teologer
    och icke-teologer var med.

  153. Naturligtvis medverkade det positivt-

  154. -till ett nytt ekumeniskt klimat.

  155. Hela världen kunde se hur den
    förut så stelbenta katolska kyrkan-

  156. -öppnade sig för en ny tid.

  157. Några ytterst viktiga skrifter
    producerades i samband med konciliet.

  158. Det är på grundval av dem som den
    katolska kyrkan kunnat ansluta sig-

  159. -till den världsvida
    ekumeniska dialogen i stort.

  160. Det grundläggande
    är dokumentet om kyrkans väsen.

  161. "Lumen Gentium", som det hette
    på latin. Alla officiella texter-

  162. -har ett namn som är de första orden
    på latin i dokumentet.

  163. Sen kan dokumentet
    ha skrivits på ett annat språk-

  164. -men språket det ska bevaras på
    brukar vara latin.

  165. Ett annat dokument är det ekumeniska
    dekretet "Unitatis Redintegratio".

  166. Deklarationen om religionsfrihet,
    "Dignitatis Humanae"-

  167. -och den dogmatiska konstitutionen-

  168. -om den gudomliga uppenbarelsen,
    "Dei verbum".

  169. De här fyra, och det finns fler,
    är inga skrifter för lekmän.

  170. Det rör sig om teologi på hög nivå-

  171. -men det har fått stora konsekvenser-

  172. -för hur den katolska kyrkan
    ser på sig själv och sin omvärld.

  173. Inte minst gäller det ekumenik.

  174. Visserligen slår man fast-

  175. -att Kristi kyrka förverkligas
    i den katolska kyrkan-

  176. -men samtidigt erkänner man
    att det finns många drag av-

  177. -"helighet och sanning
    utanför hennes synliga gränser".

  178. "Dessa gåvor tillhör Kristi kyrka och
    är en drivkraft till katolsk enhet.

  179. Så står det i "Lumen Gentium".

  180. Det gemensamma
    med andra kyrkor framhävs.

  181. Trosbekännelserna,
    dopet och skrifterna.

  182. Man bejakar uttryckligen
    den kyrkliga gemenskapen.

  183. Katoliker står i en verklig,
    om än ofullkomlig, gemenskap-

  184. -med alla som bekänner Jesus Kristus,
    och som är döpta.

  185. Med andra Vatikankonciliet och de här
    skrifterna som läromässig grund-

  186. -har det därefter inletts
    flera fruktbara dialoger-

  187. -mellan den katolska kyrkan
    och andra kyrkor och kyrkofamiljer.

  188. Med ortodoxa, anglikaner, lutheraner,
    reformerta, baptister, o.s.v.

  189. Så påvens besök i Sverige och den
    ekumeniska manifestationen i Lund-

  190. -måste därför också
    ses mot bakgrund av det drivs-

  191. -andra bilaterala dialoger.

  192. Relationerna till den lutherska
    kyrkan är inte de enda att vårda-

  193. -utifrån
    den katolska kyrkans perspektiv.

  194. Men påvens närvaro
    vid det lutherska reformationsminnet-

  195. -skickar en viktig signal
    om prioritering.

  196. Beroende på vem den andra parten
    är så ser möjlighet till framgång-

  197. -och på sikt förverkliga
    den synliga enheten olika ut-

  198. -med olika kyrkor och samfund.

  199. Så är det även med Svenska kyrkans
    ekumeniska samtal-

  200. -med andra samfund i Sverige.

  201. Här bedrivs också ekumeniska samtal
    med andra kyrkor och samfund.

  202. Så ekumeniken
    är spretig till sitt väsen.

  203. När två kyrkor närmar sig varandra
    så kanske man fjärmar sig från andra.

  204. Så vilken dialog prioriterar man?
    Vilket närmande känns viktigast?

  205. Talar en och samma kyrka
    med samma röst i de olika dialogerna?

  206. Inte minst på den lutherska sidan-

  207. -som består av många olika nationella
    och självständiga medlemskyrkor-

  208. -där företrädare i dialoggrupperna
    ibland har en tendens-

  209. -att driva egna teologiska agendor.

  210. Nu till en översikt över dokumenten
    inom den katolsk-lutherska dialogen-

  211. -efter andra Vatikankonciliet.
    Först den internationella dialogen.

  212. Ni ska få se vilket imponerande
    arbete som har utförts-

  213. -genom de här senaste dryga 50 åren.

  214. Det finns på högsta nivå inrättat
    en enhetskommission.

  215. En internationell kommission
    av kardinaler, biskopar-

  216. -välrenommerade teologiprofessorer
    och präster.

  217. De har arbetat, med utbyte av
    personer efter hand, i olika faser.

  218. Några av de här texterna
    som framför allt ska lyftas fram-

  219. -finns i de här faserna.

  220. I början på arbetet
    så studerade man särskilt-

  221. -det kristna evangeliets roll
    som grunden för kyrkan.

  222. Den så kallade Maltarapporten
    från 1972.

  223. Man fortsatte i nästa fas med
    att titta mer på verksamheter-

  224. -de centrala elementen
    i kyrkans väsen och vardag.

  225. Det är den andra fasen, som sträckte
    sig in på mitten av 80-talet.

  226. Som till exempel handlar om
    sakramentet. Nattvardens sakrament.

  227. Dopet - "Vägar till gemenskap".

  228. "Det andliga ämbetet i kyrkan."
    Martin Luther var en punkt.

  229. Och sen en skrift om olika modeller
    och former och faser-

  230. -för den katolsk-lutherska
    kyrkogemenskapen-

  231. -där man pekade på
    vad som behövde göras.

  232. Det finns en tredje fas, och då
    är vi framme vid början på 90-talet.

  233. I den tredje fasen så tog man sig an
    en så pass central fråga-

  234. -som frågan om rättfärdiggörelsen-

  235. -som en gång var en stridsfråga
    som satte igång reformationen-

  236. -för 500 år sen.

  237. Under den fjärde fasen, i slutet
    på 90-talet och in i vårt årtusende-

  238. -så var skriften
    om kyrkans apostolicitet-

  239. -d.v.s. budskapet ut i världen,
    från 2006 ett av verken man skrev-

  240. -men det viktigaste var egentligen
    det jag satte upp kronologiskt här-

  241. -nämligen den gemensamma
    deklarationen om rättfärdiggörelsen.

  242. Den skrevs under av de högsta repre-
    sentanterna för den katolska kyrkan-

  243. -respektive Lutherska världsförbundet
    den sista oktober 1999.

  244. Av alla dokumenten i dialogen
    så är det det viktigaste-

  245. -eftersom det har fått ett officiellt
    erkännande från kyrkoledningarna.

  246. Även andra samfund, som
    Metodistkyrkan, har instämt i det.

  247. Det är verkligen inte
    alla dialogdokument som har fått-

  248. -samma grad av konsensus på högsta
    nivå, teologiskt och organisatoriskt.

  249. Och inte heller
    har de fått samma genomslagskraft-

  250. -bland katoliker och lutheraner.
    Så det är ett historiskt dokument.

  251. I och med det förklarade de högsta
    företrädarna för respektive kyrka-

  252. -att det som en gång i tiden gjorde
    att kyrkorna splittrades-

  253. -i fråga om synen på rättfärdig-
    görelsen, inte längre skiljer dem åt.

  254. Att de ömsesidiga fördömanden som
    man en gång uttalade mot varandra-

  255. -inte längre är giltiga
    i den här lärofrågan.

  256. Man är också ense om att man kan leva
    med de olika formuleringar-

  257. -som har vuxit fram på bägge håll,
    för att teologiskt uttrycka-

  258. -den här tron på rättfärdiggörelsen.
    För visst det nyansskillnader-

  259. -och historiskt framvuxna traditioner
    i fromheten-

  260. -som är typiskt lutherska och typiskt
    katolska på olika håll i världen.

  261. Samtidigt som man har kommit fram
    till en enhet på högsta nivå-

  262. -så understryker man att det nu
    kommer an på lokala kyrkor-

  263. -att, som det heter inom ekumeniken,
    recipiera det man kommit överens om.

  264. Ta emot och implementera i vardagen.

  265. Att följa upp de praktiska
    implikationerna av detta.

  266. Vad betyder det att man är överens
    om synen på rättfärdiggörelsen?

  267. Vad betyder det
    i kyrkans och hennes medlemmars liv?

  268. En annan sak
    som alltid har efterlysts-

  269. -när man har diskuterat saker
    på den där högsta nivån-

  270. -på den internationella
    enhetskommissionsnivån-

  271. -är att den internationella dialogen
    måste följas upp på nationell nivå.

  272. Det har också skett
    genom olika samtalsgrupper-

  273. -som har arbetat
    på uppdrag av kyrkoledningarna.

  274. Här i Sverige har det avverkats
    flera såna samtalsrundor-

  275. -och det har resulterat i flera doku-
    ment från den officiella dialogen.

  276. De som har producerats ser vi här.

  277. Från 80-talet
    fram till vårt decennium-

  278. -så har det handlat om äktenskapet,
    om dopet och kyrkotillhörigheten-

  279. -om biskopsämbetet,
    om kyrkans sakramentala karaktär-

  280. -och om rättfärdiggörelsen
    i kyrkans liv.

  281. Det är ett dokument från 2010,
    och det ser ut så här.

  282. Det är i den dialogen som jag själv
    har medverkat. Den startade 2002-

  283. -och omfattade de lutherska och kato-
    lska kyrkorna i Sverige och Finland.

  284. Från början inbjöds även danskar och
    norrmän från de lutherska kyrkorna-

  285. -men de avböjde - ett uttryck
    för att det ekumeniska klimatet-

  286. -mellan de lutherska kyrkorna
    i Norden ser lite olika ut.

  287. I synnerhet gäller det
    Den Danske Folkekirke.

  288. Som synes
    är det ett omfattande arbete-

  289. -med de här skrifterna och de
    jag visade på de förra bilderna.

  290. Många olika aspekter av kristen tro
    och kristet liv har behandlats-

  291. -och på flera punkter
    har man kunnat märka en stor enhet.

  292. Sen har historiska traditioner vuxit
    fram som kan skymma sikten.

  293. På andra områden
    har man kommit varandra närmare-

  294. -men man måste på en del konstatera
    att man fortfarande inte är överens-

  295. -och att
    fortsatt teologiskt arbete behövs.

  296. I den senaste samtalsomgången
    var vi från början eniga om-

  297. -att ska vi komma nån vart så måste
    vi skriva en gemensam text-

  298. -om den historia
    som både förenar oss och skiljer oss.

  299. Här och i Finland - vi har ju haft
    en långvarig gemensam historia.

  300. Detta som en förutsättning och
    som en hjälp för att komma vidare-

  301. -i de återstående
    kontroverspunkterna.

  302. Vad nedärvda och ingrodda
    föreställningar om "den andre"-

  303. -kan ställa till med har vi ju sett
    alldeles för många exempel på.

  304. Både nu och i historien.

  305. I vårt slutdokument finns en
    skissartad kyrkohistorisk översikt-

  306. -över vad som hände i våra länder
    under medeltid, reformationstid-

  307. -och under århundradena efteråt,
    fram till dagens ekumeniska dialog.

  308. Det finns både likheter och olikheter
    mellan länder och konfessioner-

  309. -men att se tillbaka på en förfluten
    tid kan vara en helande process.

  310. Ett sätt att bearbeta det som varit
    konfliktfullt, och söka försoning.

  311. Vi uppfattade det
    som ett minnets rening-

  312. -för att använda en term
    från påven Johannes Paulus II.

  313. En minnets rening av det förflutna,
    och en grund-

  314. -för en större enhet i framtiden.

  315. Just detta anknöt påven till, och
    arrangörerna av det ekumeniska mötet-

  316. -i Lund och Malmö för några veckor
    sen. Men historien går vidare.

  317. Föga förvånande har det föreståendet
    jubileet för reformationen-

  318. -föranlett den här internationella
    kommissionen att skriva ännu en text.

  319. År 2013 publicerades
    på tyska och engelska-

  320. -ett dokument som i svensk version
    heter "Från konflikt till gemenskap".

  321. "Gemensamt luterskt-katolskt
    högtidlighållande"-

  322. -"av reformationen 2017."

  323. Den svenska översättningen
    kom först i år, ska jag säga.

  324. Det här dokumentet
    kan man betrakta som en summering av-

  325. -var den ekumeniska dialogen mellan
    katoliker och lutheraner står i dag.

  326. Den mynnar ut
    i fem ekumeniska imperativ-

  327. -som ni kanske minns från
    tv-sändningarna från Lunds domkyrka-

  328. -där de lästes upp högtidligt.

  329. De ekumeniska imperativen handlar
    framför allt om att kyrkorna-

  330. -behöver förändra inställningen
    man har till varandra.

  331. Från toppnivån till "the bottom".
    Hela vägen.

  332. Arbetet med de konkreta punkterna
    i lära och organisation-

  333. -som skiljer kyrkorna åt,
    är inte själva huvudsaken.

  334. Utan stor vikt ligger
    på en gemensamhistorieskrivning-

  335. -och de gemensamma uppgifter
    vi står inför i världen i dag.

  336. Den gemensamma historieskrivningen
    tyckte vi i vår svensk-finska dialog-

  337. -var viktigt att börja med. Här sam-
    manfattar lutheraner och katoliker-

  338. -tillsammans de nya perspektiven
    på Luther och hans teologi-

  339. -i dess samtida förankring,
    alltså på Luthers egen tid-

  340. -som modern forskning, oavsett
    konfession, har bidragit med.

  341. Man går igenom reformationens his-
    toria och den katolska responsen-

  342. -i form av motreformationen.
    Sen ställer man de centrala frågorna-

  343. -om hur grundläggande element
    i Luthers teologi nu kan förstås-

  344. -i ljuset av
    de luthersk-katolska dialogerna.

  345. Samma metodiska upplägg som
    ordföranden i vår nordiska grupp-

  346. -biskop Eero Huovinen från
    den lutherska sidan, genomdrev-

  347. -när vi skulle börja vårt arbete.

  348. Biskop Eero Huovinen ingick redan då-

  349. -i den internationella
    enhetskommissionen som ordförande.

  350. Inte så konstigt, alltså. Och det var
    en väldigt konstruktiv arbetsgång-

  351. -vi fick i vår samtalsgrupp.

  352. I inledningen till enhets-
    kommissionens text från 2013 betonas-

  353. -att båda parter
    behöver en självkritisk blick.

  354. Inte bara historiskt, utan också
    där man befinner sig i dag.

  355. De kristna har inte alltid
    varit trogna evangeliet, utan ofta-

  356. -blivit konforma med samhället
    i sitt sätt att tänka och handla.

  357. Man beklagar i dokumentet att kampen
    om evangeliets sanning på 1500-talet-

  358. -ledde till att enheten gick förlorad
    i den västliga kristenheten.

  359. Man bekänner att det hör till
    kyrkohistoriens mörka sidor.

  360. Minnesåret 2017 ställer alltså
    kyrkorna inför utmaningarna-

  361. -att rena och hela sina minnen, och
    att återställa den kristna enheten.

  362. Enhetskommissionen koncentrerar
    den teologiska diskussionen-

  363. -till fyra centrala områden
    i lutersk teologi.

  364. Samtliga är av stor vikt för kyrkans
    liv, men de har även varit-

  365. -kontroverspunkter
    genom århundradena.

  366. Det är frågorna
    om rättfärdiggörelsen-

  367. -om nattvarden, eller eukaristin,
    som det heter på katolskt håll-

  368. -om ämbetet
    samt om skriften och traditionen.

  369. Man arbetar på tre sätt i dokumentet.

  370. Först ger man Luthers syn
    på vart och ett av dessa fyra teman.

  371. Därefter kommer några katolska,
    kritiska frågor kring ämnet.

  372. Sen kommer en sammanfattning av
    hur de båda sidornas teologi-

  373. -luthersk och katolsk, har kunnat
    bringas i dialog med varandra.

  374. Och i den tredje delen så belyser man
    vad man har kunnat bejaka gemensamt-

  375. -och man identifierar
    olikheter som står kvar.

  376. Jag ska inte sammanfatta resonemanget
    om de fyra centrala ämnena-

  377. -men väldigt kort kan det sägas
    att par av dem, faktiskt merparten-

  378. -knappast är några avgörande
    teologiska hinder för ett närmande.

  379. Inom rättfärdiggörelseläran finns ju
    redan en gemensam deklaration.

  380. Den från 1999.

  381. Vad gäller nattvarden, eukaristin,
    så är teologerna egentligen överens-

  382. -om vad nattvarden betyder,
    innehållsligt.

  383. På det teoretiska planet är man
    överens, men praktiskt och konkret-

  384. -så har man bara sett hur uttrycks-
    formerna i handling och liturgi-

  385. -skiljer sig åt genom historiska
    omständigheter som har vuxit fram.

  386. Sak samma gäller förhållandet
    mellan skrift och tradition.

  387. Ytters handlar det om synen
    på auktoritet inom kyrkan.

  388. Lite tillspetsat: Är Bibeln,
    som lutheranerna kan sägas hävda-

  389. -sin egen uttolkare och ensam den
    högsta auktoriteten och läronormen?

  390. Eller är det fråga om en samverkan
    mellan skriften och traditionen?

  391. Kyrkans samlade tolkningstradition.

  392. Så som man förenklat skulle kunna
    sammanfatta den katolska synen.

  393. Tyvärr finns det slentrian-
    föreställningar på bägge håll-

  394. -som ibland blir till rena
    karikatyrerna av den andra parten.

  395. Men det har visat sig
    i de ekumeniska samtalen-

  396. -att de teologiska motsättningarna
    egentligen inte är så skarpa.

  397. Man är rätt överens om att
    det är ett både och-

  398. -snarare än ett antingen eller,
    vad gäller skriften och traditionen.

  399. Så de stora stötestenarna-

  400. -finns i de principiellt avgörande
    frågorna väsen och karaktär.

  401. Det hänger samman med synen
    på kyrkans ämbeten.

  402. Det framgår också i skriften
    "Från konflikt till gemenskap"-

  403. -i slutet av delen om kyrkornas lära.

  404. Man slår fast
    att man är överens i långa drag-

  405. -men att det behövs fortsatta samtal
    om vad kyrkan är och borde vara.

  406. I konkret och andlig mening.

  407. Man behöver diskutera
    kyrkans sakramentala karaktär-

  408. -och hennes vigningsämbeten,
    särskilt när det gäller biskoparna.

  409. Mycket arbete har gjorts,
    men det finns fortfarande punkter-

  410. -som man måste fortsätta samtala om,
    då man ju tillsammans bekänner tron-

  411. -på en allmännelig
    katolsk och apostolisk kyrka.

  412. De här olösta frågorna
    märks också här hemma i Sverige.

  413. Det finns även en påtaglig olikhet-

  414. -om vad som är mål och vad som är
    medel för den ekumeniska dialogen.

  415. Nåt som blivit särskilt tydligt
    när interkommunion har kommit på tal.

  416. Alltså att man går
    till varandras nattvarder.

  417. För den lutherska sidan
    så har nattvardsgemenskapen-

  418. -kommit att framstå som ett medel
    på vägen mot kyrkornas synliga enhet.

  419. Men på katolskt håll är det
    gemensamma nattvardsfirandet-

  420. -själva målet, och vara ett uttryck-

  421. -för att man har uppnått
    den synliga kyrkogemenskapen.

  422. Ifrån bägge håll kan den andra sidans
    hållning upplevas som besvärlig-

  423. -och kanske svår att förstå,
    och många lider av-

  424. -att inte fullt ut kunna dela
    gemenskapen kring nattvardsbordet.

  425. Även om det nu börjar talas
    om en mer ekumenisk gästfrihet-

  426. -i vissa
    teologiska uttolkares jargong.

  427. En gästfrihet som innebär tillfälliga
    öppningar, men inte en permanent-

  428. -och saklig sett grundad gemenskap.

  429. Samtidigt har den ekumeniska dialogen
    bara varat i 50 år.

  430. Splittringen har 500 år på nacken.

  431. Så tar man de teologiska frågorna på
    allvar så är det tålamod som gäller.

  432. Man har ju
    kommit en bra bit på vägen-

  433. -under den här
    korta tiden av närmande-

  434. -efter så många år
    av fiendskap och oförståelse.

  435. En person som ifrån katolskt håll
    har spelat en viktig roll-

  436. -under lång tid i de svenska
    och nordiska ekumeniska samtalen-

  437. -är franciskanparten Henrik Roelvink.

  438. Han bodde här i Linköping fram till
    sin pensionering för några år sen.

  439. Här är hans memoarbok från 2012.

  440. "Låt mig avlägga räkenskap - om
    mitt liv som franciskan och präst."

  441. Där sätter han fingret på vad han
    som katolik ser som problematiskt-

  442. -när det gäller fortsatta framsteg
    i den ekumeniska dialogen i Sverige.

  443. Det främsta problemet enligt honom
    är just organisationen.

  444. Direkt kan man relatera detta till
    synen på ämbetet eller ämbetena-

  445. -och funktionen de har
    inom organisationen-

  446. -eftersom kyrkans organisation
    sätter ramarna för ämbetet.

  447. Då är det speciellt biskopens ämbete
    och läroämbetet som kommer i fokus.

  448. Roelvink påpekar att Svenska kyrkan-

  449. -har blivit mer kongregationalistisk,
    alltså församlingsstyrd-

  450. -och dominerad av ett
    församlingsperspektiv på senare år.

  451. I synnerhet efter skiljandet
    från staten år 2000.

  452. Kyrkan blev inte så fri
    från politikers styrning-

  453. -som många hade hoppats.

  454. Efter många år av utredningar
    så beslöt sig Sveriges riksdag-

  455. -år 1998 att stifta en särskild lag
    om Svenska kyrkan.

  456. Den här lagen är speciell, då den
    särbehandlar ett visst trossamfund-

  457. -genom att den reglerar Svenska
    kyrkans konfessionella karaktär.

  458. Den anger ramarna
    för hur den ska fungera internt.

  459. Samtidigt stiftade man en lag
    om andra trossamfund-

  460. -och den säger ingenting
    om samfundens lära-

  461. -eller deras organisation, utan bara
    hur staten ser på dessa samfund-

  462. -från ett juridiskt
    och administrativt perspektiv.

  463. Så här stiftas en särlag
    för Svenska kyrkan av politikerna.

  464. Särskilt stötande
    är det att lärofrågor-

  465. -i den ordning
    som politikerna lagt fast ska gälla-

  466. -det vill säga kyrkomötet som högsta
    beslutande organ för Svenska kyrkan.

  467. I detta kyrkomöte beslutats
    lärofrågorna av representanter-

  468. -som ofta valts på politiska grunder.

  469. Biskoparna har inte
    per automatik rösträtt-

  470. -vilket blir anmärkningsvärt
    när det handlar om lärofrågor-

  471. -eftersom de innehar ett läroämbete.

  472. Det här tillsammans innebär ju
    ett steg tillbaka, menar Roelvink-

  473. -ifrån vad som verkade vara på gång
    en gång i de ekumeniska samtalen-

  474. -efter andra Vatikankonciliet.

  475. På motsvarande sätt
    har på stiftsplanet och lokalplanet-

  476. -de vigda ämbetsbärarna
    marginaliserats.

  477. Man har infört en mer
    kongregationalistisk styrmodell-

  478. -och gett makten till stiftsråd,
    stiftsstyrelser och kyrkoråd.

  479. Det innebär förvisso
    en demokratisk styrning-

  480. -men samtidigt innebär det att beslut
    i centrala, teologiska frågor-

  481. -kommer att hamna på ordförandena
    och ledamöterna i de här styrelserna-

  482. -där förut biskopar och kyrkoherdar
    hade ett större inflytande.

  483. Det är församlingarna
    som anställer sina präster numer-

  484. -medan domkapitlet är bortkopplat
    från det ansvaret.

  485. Där har alltså Svenska kyrkan rört
    sig bort från vad som kunde skymtas-

  486. -i tidigare ekumeniska dialoger,
    som den om biskopsämbetet 1988.

  487. Steget bort från en episkopal ordning
    till en mer kongregationalistisk-

  488. -sätter en käpp i hjulet för de
    fortsatta framstegen i dialogen.

  489. Det hjälper inte att det finns
    yttre likheter vad gäller ämbete-

  490. -med olika pastoral och diakonal
    funktion - biskop, präst och diakon-

  491. -när maktfördelningen både lokalt
    och nationellt skiljer sig åt.

  492. Det här handlar inte
    om de kvinnliga prästerna-

  493. -som är så massmedialt intressant,
    utan om det principiella planet.

  494. Om ämbetenas funktioner
    och vilka kompetensområden man har.

  495. Det kan vara ett positivt tecken att
    vissa lutherska teologer på sistone-

  496. -har börjat instämma i att påven,
    om han ses som i en kollegial roll-

  497. -som biskopen av Rom, i kretsen
    av den världsvida kyrkan-

  498. -kan ses som den främste före-
    trädaren för den universella kyrkan.

  499. Varje gudstjänstfirande församling
    är ju en del av den.

  500. I enhetskommissionens text från 2013
    uttrycker man samma grundproblematik-

  501. -i ämbets- och organisationsfrågan,
    fast på ett mer teologiskt språk.

  502. Man använder ett latinskt uttryck-

  503. -för hindret för att kyrkan
    ska erkänna de lutherska ämbetena.

  504. De här ämbetena har på latin
    en "defectus sacramenti ordinis".

  505. Det betyder en brist i fråga
    om den sakramentala vigningen.

  506. En brist i den sakramentala
    vigningen. Jag citerar ur dokumentet:

  507. "Ur katolsk synvinkel har
    lutherska ämbetsvigningar brister"-

  508. -"i det sakramentala tecknet."

  509. "Enligt katolsk lära
    är den apostoliska successionen"-

  510. -"och det tredelade ämbetet
    en del av kyrkans helhetsstruktur."

  511. "Denna succession förverkligas
    på ett gemensamt sätt"-

  512. -"när biskoparna tas upp i biskops-
    kollegiet och får makt att ordinera."

  513. "Det är därför också katolsk lära"-

  514. -"att vigningssakramentets
    sakramentala tecken"-

  515. -"inte finns i de lutherska kyrkorna
    eftersom vigningsförrättarna"-

  516. -"inte agerar i gemenskap
    med det katolska biskopskollegiet."

  517. Slut på citatet.

  518. Lite tillspetsat så handlar det inte
    om den apostoliska successionen-

  519. -i form av en obruten kedja av
    vigningar av biskopar och präster-

  520. -från katolsk till luthersk tid,
    utan mer om biskopsämbetets roll-

  521. -för att gestalta lokalkyrkans gemen-
    skap med hela den universella kyrkan.

  522. Det handlar om hur vignings-
    sakramentet hänger samman med-

  523. -vad kyrkan lär om Kristi präst-
    ämbete, enligt katolsk uppfattning.

  524. Sen kommer frågan om påvens roll som
    överhuvud för den världsvida kyrkan.

  525. Han är ju i egenskap av påve
    biskop av Rom-

  526. -och har enligt katolsk uppfattning-

  527. -den högsta och den
    universella makten över kyrkan.

  528. Men det är en funktion som påven har
    tillsammans med biskopskollegiet-

  529. -i hela den världsvida kyrkan.

  530. Frågan till lutheranerna
    är om man skulle kunna se på påven-

  531. -som en företrädare
    för den kollektiva ledningen-

  532. -vad gäller
    kyrkans ordningar och lära.

  533. Kanske det finns olika öppningar
    som kan öppnas här-

  534. -samtidigt som det finns
    olika uppfattningar.

  535. Jag börjar närma mig slutet,
    och man kan konstatera-

  536. -att ämbets- och organisationsfrågor
    är de största hindren-

  537. -för att de katolska och lutherska
    kyrkorna ska komma närmare varandra-

  538. -i fråga om den synliga enheten.

  539. Det betyder inte att man inte
    ska arbeta för en gemenskap-

  540. -men den synliga enheten
    i sakramenten är nåt annat.

  541. Det betyder också
    att om man vill komma varandra nära-

  542. -så skulle man genom
    ett genombrott på de här punkterna-

  543. -kunna komma i rätt riktning
    i avgörande mening.

  544. Den internationella kommissionens
    text från 2013-

  545. -öppnar för möjligheten att erkänna
    varandra ömsesidigt i ämbetena-

  546. -genom den heliga andes verkan.

  547. Kanske är det ett önsketänkande,
    men det får tiden utvisa.

  548. Det påven vill understryka när han
    kommer till reformationsminnet-

  549. -är att det finns mycket mer
    som förenar-

  550. -än vad som skiljer kyrkorna åt. Och
    kyrkorna kan göra mycket tillsammans-

  551. -för att möta tidens utmaningar.

  552. För att avrunda...

  553. Närma sig varandra har lutheraner
    och katoliker gjort på många sätt-

  554. -de senaste 50 åren. Påvens närvaro
    vid det lutherska firandet-

  555. -är ett tydligt tecken på att han
    prioriterar en gemensam väg framåt-

  556. -tillsammans med lutheraner.

  557. Både i officiella och i privata sam-
    manhang så har vi de senaste 50 åren-

  558. -gått från nedärvda konflikter
    till allt mer av gemenskap.

  559. Och det i en tid av utmaningar
    som inte gör skillnad på lärorna.

  560. Det kan gälla miljön, migrationen-

  561. -eller förföljelse för att
    man är kristen på fel ställe.

  562. Men om än målet för vägen ännu inte
    är nått så är det kanske stort nog-

  563. -att man är överens om
    att man är på en gemensam väg-

  564. -så som man förpliktigar sig till
    i de fem ekumeniska imperativen-

  565. -i "Från konflikt till gemenskap".

  566. För den gemensamma vägen
    är redan i sig ett mål.

  567. Om organisations- och ämbetsfrågorna
    är de svåraste stötestenarna-

  568. -som behöver undanröjas på vägen mot
    kyrkornas enhet, finns det i dag mod-

  569. -att ta upp dem
    på den ekumeniska agendan?

  570. Eller ska frågan om makten över
    och i kyrkan-

  571. -hindra fortsatta framsteg?

  572. Man kan fråga sig
    vad Jesus skulle ha sagt.

  573. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Påvebesöket i Lund

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor i religionsvetenskap Håkan Ulfgård berättar om påvens besök i Sverige i samband med 500-årsminnet av den lutherska reformationen. Hur ser det ekumeniska klimatet mellan katoliker och lutheraner ut i idag? Håller den 500 år långa splittringen på att överbryggas? Inspelat den 31 oktober 2016 i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Religionskunskap > Kristendom, Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Ekumenik, Katolicism, Kristendom, Kristendomen, Praktisk teologi, Protestantism, Reformationen, Religion
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Judar efter Charlie Hebdo

Den franske filosofen och författaren Bernard-Henri Lévy berättar här om sin syn på möten mellan olika minoriteter och personer med olika religiösa bakgrunder. Vad händer när man möter sin värsta fiende? Inspelat den 8 februari 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Jag vill ha en kvinnlig imam

Islamsk feminism har många ansikten. Vissa muslimska feminister vill omtolka sin religion och ta bort de lagar i sharia som gör kvinnan underordnad mannen. Andra tycker att islam redan idag är den högsta formen av feminism. I skuggan av moskéerna pågår en kamp om vad som är, och vad som inte är, ett förtryck av kvinnan.

Fråga oss