Titta

Härifrån till hållbarheten

Härifrån till hållbarheten

Om Härifrån till hållbarheten

Vad har massproduktionen och konsumtionen gjort med vår livsstil och med vår syn på naturens resurser? Vi möter personer och företag som reagerat på de senaste årens rop på omställning. På olika sätt försöker de anpassa sig själva och sina verksamheter till att bli mer hållbara. Vi träffar även experter och uppfinnare som söker tekniska lösningar på växande problem i klimatförändringens spår.

Till första programmet

Härifrån till hållbarheten: OmställningMaterialDela
  1. Det enda som kommer
    till jorden varje år är solenergi.

  2. Vi har kretslopp på planeten-

  3. -och sen finns en viss mängd
    med upplagrade resurser.

  4. Men de har bara
    en viss förnyelsetakt.

  5. Att ha oändlig tillväxt
    på en planet som inte växer...

  6. ...är fullkomligt orimligt.

  7. Vi har varit snävt inställda på-

  8. -att välstånd är mer pengar.

  9. Jag tänker att vi måste sluta
    fokusera på ekonomisk tillväxt.

  10. Och istället fokusera
    på vägen mot ett hållbart samhälle.

  11. Har vi fått ekonomisk tillväxt på
    bekostnad av planetens överlevnad-

  12. -så är ju den ändå inte värd nåt.

  13. Planeten mår dåligt.

  14. Vi som bor där förbrukar
    för mycket resurser-

  15. -och orsakar mer utsläpp
    än vad planeten klarar av.

  16. Får vi storskaliga klimatförändringar
    påverkar det människors möjligheter-

  17. -till hälsa och välstånd.

  18. Först drabbas de som lever
    i de fattigaste delarna av världen-

  19. -som har minst möjligheter
    att förändra sina liv.

  20. Det sker redan idag,
    men det kommer-

  21. -att drabba även oss så småningom.

  22. Vi i den rika delen av världen
    använder mest resurser-

  23. -och står för mest utsläpp.

  24. Därför behövs smartare system för
    vår produktion och våra ekonomier.

  25. Det handlar också om att göra
    förändringar på individuellt plan.

  26. En som har gett sig på det är
    Patrik Olsson.

  27. Efter ekonomiexamen på Handels
    i Stockholm bestämde han sig för-

  28. -att flytta hem till Östersund
    och försöka ställa om sitt liv.

  29. Att ställa om de olika delarna
    av sitt sätt att leva-

  30. -har varit en lång process
    som har tagit lång tid.

  31. Om man vaknar upp och tänker:
    "Jag lever inte så miljövänligt."

  32. Då är det lätt att stänga ner, men
    små steg i rätt riktning är bättre.

  33. Lite så har det varit för mig.
    Jag valde bort kött.

  34. Jag cyklade
    och åkte kollektivt redan innan.

  35. Sen har vi prylar.
    Jag har satt igång den processen.

  36. Men det kommer att ta
    några år till innan jag känner-

  37. -att jag har bemästrat
    området minimalism.

  38. Min morgonrutin innebär
    att jag lagar mat för hela dagen.

  39. Tre lådor: en med baljväxter
    och ångkokta rotfrukter.

  40. Sen har jag en sats
    med bovete eller havregryn-

  41. -som jag blandar med bär
    och lite annat.

  42. På kort sikt blir man mindre effektiv
    när man ska göra förändringar.

  43. Det går åt mycket tid och energi,
    experimentera, prova, tänka igenom.

  44. Det är ju inte effektivt
    på kort sikt.

  45. Men på lång sikt
    förbättrar du ditt liv.

  46. Det gäller
    att ta kortsiktiga förluster för-

  47. -att få de långsiktiga fördelarna.

  48. Det blir bra.

  49. Genom att bo litet, äta vegansk mat
    och äga få, men bra saker-

  50. -försöker Patrik närma sig ett liv
    som får plats inom planetens ramar.

  51. Men att ställa om livet innebär inte
    att alla fattar vad man sysslar med.

  52. Det krävs oftast större sociala
    färdigheter av nån som är annorlunda.

  53. De flesta som tillhör de "normala"
    är inte ens medvetna om detta.

  54. De ser det bara som
    att nån är annorlunda och konstig.

  55. "Varför måste du besvära oss
    med dina konstiga idéer?"

  56. Antingen väljer man
    att känna sig överrumplad över-

  57. -hur många olika miljöfrågor det
    finns som man behöver ta tag i.

  58. Eller så ser jag en möjlighet-

  59. -att hitta det som jag brinner för
    och som jag tycker är bra.

  60. Och sen hitta andra människor
    att göra det tillsammans med.

  61. Jag börjar med mig själv,
    försöker hitta likasinnade.

  62. Vi gör vår grej, försöker attrahera
    fler människor på det spåret.

  63. Så funkar det
    med all annan innovationsspridning.

  64. När nya smartphonen kommer
    går inte alla ut och köper den.

  65. Först är det några innovatörer,
    sen hänger andra på.

  66. Sen får man hoppas att resten
    hänger med allt eftersom.

  67. För Patrik har det varit avgörande
    att få med sig andra på sina idéer.

  68. Intresset har vuxit, men det har även
    krävts ett stort mått av envishet.

  69. Du var verkligen på hela tiden.
    "Ska vi ses på tisdag? Vilka kan?"

  70. Folk var nästan irriterade ett tag
    för att du var så på.

  71. Men det är tack vare dig
    som det har blivit nåt.

  72. Nu har vi en grupp med likasinnade
    och det kommer in fler och fler.

  73. Nya initiativ poppar upp
    till höger och vänster.

  74. I början gick det lite trögt,
    men du var på oss hela tiden.

  75. Du drev det framåt till nästan
    vilket pris som helst.

  76. Det känns som man måste vara
    så dedikerad redan från början.

  77. Det är som med träning.
    Man är rädd för att gå till gymmet-

  78. -för att man inte känner sig
    tillräckligt tränad.

  79. Det gäller att tröskeln inte är för
    hög för då vänder man i dörren.

  80. Många gör nog det.

  81. Man tänker att omställning till
    hållbar livsstil är självplågeri.

  82. Men jag försöker bevisa
    att det inte behöver vara så.

  83. Man kan leva ett fantastiskt liv
    inom planetens gränser.

  84. Det största hindret sitter nog
    i våra huvuden.

  85. Jag tar bilen till jobbet och hoppas
    att nån annan uppfinner biodrivmedel-

  86. -eller att det finns elbil
    nästa gång jag ska köpa.

  87. Till slut blir du frustrerad
    för att ingen gör det.

  88. Och då kommer du att vara den
    som engagera dig. Så ser det ut.

  89. Blir hoten och problemen tillräckligt
    tydliga för tillräckligt många-

  90. -så kommer dessa människor att vilja
    engagera sig på nåt sätt.

  91. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Omställning

Avsnitt 1 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil
Ämnesord:
Förvaltning, Hållbar livsstil, Hållbar utveckling, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Härifrån till hållbarheten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Omställning

Avsnitt 1 av 10

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Matsvinn

Avsnitt 2 av 10

Krögaren Jens Dolk har drastiskt minskat matsvinnet på sin restaurang. Hur har han gjort? Och vilka tips har han för att få oss att slänga mindre mat? Om man räknar resurserna som går åt till att producera en matvara förstår man vilket slöseri det är att kasta maten, istället för att äta upp den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Prylar

Avsnitt 3 av 10

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Boende

Avsnitt 4 av 10

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Kläder

Avsnitt 5 av 10

Elin Larsson är hållbarhetschef på ett internationellt klädmärke. Genom att välja bort resurskrävande bomull, hyra ut plagg, sälja i andra hand, och återskapa kläder med hjälp av återvunna material, är företaget del av en ny kultur som håller på att växa fram i klädbranschen. Vi följer också med på en så kallad freeshop, där Farida al-Abani och hennes vänner byter kläder i stället för att köpa nytt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Vattenbrist

Avsnitt 6 av 10

Industridesignern Mehrdad Mahdjoubi har kommit på en dusch som går på tio liter vatten som renar sig självt. Kanske kan det här vara en lösning på vattenbristen som förutspås bli värre i spåren av klimatförändringen? Mahdjoubi diskuterar hur man tar en idé till produktion, och allt man lär sig på vägen om man inte är rädd för att ha fel.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Framtidens stad

Avsnitt 7 av 10

Samhällsutvecklaren Filip Kjellgren har tröttnat på alla larmrapporter om världens tillstånd. Han vill att vi i stället pratar lösningar. Filip har idéer om hur framtidens stad ska förändras för att bli hållbar. Vi måste byta ut alla vara fossildrivna transporter och i stället för att äga våra bilar ska vi samåka i fordon som kör sig själva. Maria Lantz jobbar med elbilar och visar hur pass långt tekniken har kommit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Människa och naturen

Avsnitt 9 av 10

Massproduktionen har tagit oss allt längre ifrån naturen och dess resurser. Vi ser bara slutresultaten i en lång produktionskedja. Det har påverkat hur vi värderar naturens tjänster. Jägaren Martin Kits anser att vi inte bör ta ut mer än vad naturen har i överskott. Men är det möjligt i ett masskonsumtionssamhälle? Pim Bendt beskriver ekosystemstjänster som påverkats negativt av våra stora produktionssystem. Pollineringen är nödvändig för att vi ska kunna odla mat. Men bin och humlor trivs inte i våra monokulturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Börja agera

Avsnitt 10 av 10

Jonas Lindh och William Bailey driver upp grönsaker på kajen i Göteborg. De reagerade på övergödningen och växthusgasutsläppen som det moderna jordbruket står för och bestämde sig för att odla eget. Nu cyklar de ut grönsakerna till lokala restauranger.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaI skuggan av klimatet

I skuggan av klimatet

Sylth och Ever förlorade allt i en av Kaliforniens största skogsbränder. I East Porterville får 15-åriga Pedro gå till kyrkan för att duscha sedan brunnen hemma sinat. Vattenbrist gör även att alpackabonden Emerson fruktar för sitt liv i och med att glaciärerna smälter i Peru. I Limas slum däremot har man hittat ett sätt att skörda vatten från dimma. Vi möter människor som måste anpassa sig till extremare klimatförhållanden, de som förlorat allt och de som gör något åt den rådande situationen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI skuggan av klimatet

Afrikas horn

Det allt varmare klimatet rubbar regnets rytm i länderna på Afrikas horn, och det blir allt vanligare med torrperioder där regnet inte kommer alls. 2011 drabbades området av en stor svältkatastrof. Ett torrare klimat gör att det blir allt svårare att hitta vattenkällor, många drabbas av missväxt och att boskapen dör. Det här tvingar människor att flytta till större städer för att söka jobb. Programmet är en del av Musikhjälpen 2015.

Fråga oss