Titta

Härifrån till hållbarheten

Härifrån till hållbarheten

Om Härifrån till hållbarheten

Vad har massproduktionen och konsumtionen gjort med vår livsstil och med vår syn på naturens resurser? Vi möter personer och företag som reagerat på de senaste årens rop på omställning. På olika sätt försöker de anpassa sig själva och sina verksamheter till att bli mer hållbara. Vi träffar även experter och uppfinnare som söker tekniska lösningar på växande problem i klimatförändringens spår.

Till första programmet

Härifrån till hållbarheten : MatsvinnMaterialDela
  1. Vi svenskar slänger enorma mängder
    mat och dryck per år helt i onödan.

  2. Men det finns idéer för
    hur vi kan tackla matsvinnet.

  3. På restaurang K-märkt jobbar man
    hårt för att minska matsvinnet.

  4. På en vanlig bufférestaurang
    slängs uppåt 40 % av maten.

  5. Här har de lyckats få ner svinnet
    till mellan fem och tio procent.

  6. Vad är det de gör annorlunda
    jämfört med andra restauranger?

  7. Hej, det är Hanna. Jag undrar
    om du har andrahandsgrönsaker.

  8. Ja, då ska vi se.
    Jag har två lådor blomkål-

  9. -som är lite brunfläckiga ovanpå.

  10. Genom att köpa in på natten
    kan vi köpa överflödig mat-

  11. -sånt som har
    eller ska precis gå ut i datum.

  12. Vi kan också köpa in fula saker
    som andra kunder inte vill ha.

  13. En del tror att vi serverar
    sämre mat eller rester.

  14. Det är faktiskt tvärt om.

  15. Hade vi inte gjort så här
    hade maten blivit dålig-

  16. -och våra leverantörer
    hade behövt slänga den.

  17. Det blir mycket roligare så här.
    Varje morgon öppnar kockarna kylen.

  18. Vad finns? Vad det blir för mat
    vet varken vi eller gästen-

  19. -men det blir godare
    och bättre för miljön.

  20. -Vad har de för status?
    -De ser helt okej ut.

  21. De behöver bara putsas lite,
    sen helbakar vi dem med smör.

  22. Smör. Ska vi ta yoghurten från igår,
    den som hade gått ut?

  23. Svedjans?

  24. När vi handlar vill vi ha perfekta
    varor, annars ratar vi dem direkt.

  25. De får inte ha passerat bäst-före
    för då slänger vi dem-

  26. -trots att maten oftast
    fortfarande är helt ätbar.

  27. Man kan säga
    att vi älskar att slänga.

  28. Räknar man både mat och dryck går
    var fjärde kasse rakt ner i tunnan.

  29. När vi slänger ätbar mat bränner vi
    inte bara en massa pengar i onödan.

  30. Vi bränner även resurserna
    som gått åt för att göra maten.

  31. Produktionen av matsvinnet
    skapar lika mycket växthusgaser-

  32. -som 200 000 bilar
    släpper ut på ett år.

  33. På en vanlig restaurang
    planerar man nästa veckas meny.

  34. Man funderar och skriver.
    Kanske torsk med äggsås på torsdag.

  35. Jättebra idé tills det blir tisdag
    och storm ute på haven.

  36. Vad händer då med torskpriset?
    Dubbelt så dyrt.

  37. Som krögare tvingas man då
    att köpa fryst torsk.

  38. Genom att skriva meny kan faktiskt
    matkvaliteten bli sämre.

  39. Här bestämmer vi först dagen innan.

  40. Vi kan köpa det som finns mycket av
    och det som är i säsong.

  41. Den dagen det var storm kanske
    många kycklingar fick nödslaktas.

  42. Marknaden full med kycklingar till
    bra pris - det kan vi fokusera på.

  43. Bättre mat för gästen
    och mindre matsvinn för världen.

  44. En gång köpte vi väl Pekinganka?

  45. Ja, 200 kg anka
    som vi gjorde Pekinganka på.

  46. Pekinganka
    och Duck L'orange blev det också.

  47. Det blev ett par gånger.

  48. Jag är nöjd med dagens produktion.

  49. Det ser väldigt olika ut -
    både rostat, kokt och rått.

  50. Bäst idag är de rätter som vi har
    skapat av andrahandssorteringen.

  51. Att slänga nåt så litet som en ärta
    kanske inte känns så farligt.

  52. Men nån stoppade ett frö i jorden,
    nån vattnade den-

  53. -skördade den,
    transporterade den, frös ner den-

  54. -körde den till restaurangen,
    en kock lagade den-

  55. -kyparen bar ut den
    och så slängde gästen bort den!

  56. Energin som gått åt till att
    producera en ynklig liten ärta-

  57. -är stor nog
    att flytta ett tåg sex meter-

  58. -eller hålla igång en mobiltelefon
    i 1,5 timmar.

  59. Det spelar också roll vad vi slänger.
    Tänk dig en biff.

  60. Producera nötkött
    kräver stora resurser.

  61. Det orsakar
    tio gånger mer växthusgaser-

  62. -än till exempel
    motsvarande mängd kyckling.

  63. Vårt köttätande har fördubblats
    på 50 år.

  64. Den växande djurindustrin har lett
    till avskogning och övergödning-

  65. -och stora utsläpp av växthusgaser.

  66. Dessutom har ätandet av nötkött
    kopplats till förhöjd risk-

  67. -för dödliga sjukdomar.

  68. På en normal restaurang börjar man
    med kolhydrater och proteiner.

  69. Sen kommer man till kassan
    och sen kommer salladsbuffén.

  70. Här är det precis tvärtom. Man börjar
    med de gröna, tillagade rätterna-

  71. -för att i slutet komma
    till köttet, proteinet.

  72. Det gör att man äter annorlunda.
    Man äter omedvetet mer grönt-

  73. -och man äter mindre protein.

  74. När man har tagit mat kommer man
    till kassan där maten vägs.

  75. Ingen vill betala för mer än
    vad man äter.

  76. Genom att betala för det man tar
    så slänger gästerna mindre.

  77. Maten på tallriken har nån odlat,
    transporterat-

  78. -nån har haft den i lager, kocken har
    tillagat, kyparen har burit ut den.

  79. Det är inte mat man vill slänga.
    Det är mat som ska ätas upp.

  80. Vår planet går på högtryck.

  81. Det produceras dubbelt så mycket mat
    som kan mätta all jordens befolkning.

  82. Men en miljard människor
    går undernärda-

  83. -och en tredjedel av all mat
    slängs bort.

  84. Produktionen är så hög att jorden
    inte hinner återskapa resurserna-

  85. -i samma takt som vi slösar bort dem.

  86. Så om vi minskade vårt
    köp och släng av mat-

  87. -och lugnade ner produktionstakten-

  88. -skulle vi närma oss en resurs-
    användning som jorden klarar av.

  89. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Matsvinn

Avsnitt 2 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Krögaren Jens Dolk har drastiskt minskat matsvinnet på sin restaurang. Hur har han gjort? Och vilka tips har han för att få oss att slänga mindre mat? Om man räknar resurserna som går åt till att producera en matvara förstår man vilket slöseri det är att kasta maten, istället för att äta upp den.

Ämnen:
Miljö > Avfall och återvinning, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Hållbar livsstil, Hållbar utveckling, Livsmedelsförsörjning, Matavfall, Miljöekonomi, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Härifrån till hållbarheten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Omställning

Avsnitt 1 av 10

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Matsvinn

Avsnitt 2 av 10

Krögaren Jens Dolk har drastiskt minskat matsvinnet på sin restaurang. Hur har han gjort? Och vilka tips har han för att få oss att slänga mindre mat? Om man räknar resurserna som går åt till att producera en matvara förstår man vilket slöseri det är att kasta maten, istället för att äta upp den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Prylar

Avsnitt 3 av 10

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Boende

Avsnitt 4 av 10

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Kläder

Avsnitt 5 av 10

Elin Larsson är hållbarhetschef på ett internationellt klädmärke. Genom att välja bort resurskrävande bomull, hyra ut plagg, sälja i andra hand, och återskapa kläder med hjälp av återvunna material, är företaget del av en ny kultur som håller på att växa fram i klädbranschen. Vi följer också med på en så kallad freeshop, där Farida al-Abani och hennes vänner byter kläder i stället för att köpa nytt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Vattenbrist

Avsnitt 6 av 10

Industridesignern Mehrdad Mahdjoubi har kommit på en dusch som går på tio liter vatten som renar sig självt. Kanske kan det här vara en lösning på vattenbristen som förutspås bli värre i spåren av klimatförändringen? Mahdjoubi diskuterar hur man tar en idé till produktion, och allt man lär sig på vägen om man inte är rädd för att ha fel.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Framtidens stad

Avsnitt 7 av 10

Samhällsutvecklaren Filip Kjellgren har tröttnat på alla larmrapporter om världens tillstånd. Han vill att vi i stället pratar lösningar. Filip har idéer om hur framtidens stad ska förändras för att bli hållbar. Vi måste byta ut alla vara fossildrivna transporter och i stället för att äga våra bilar ska vi samåka i fordon som kör sig själva. Maria Lantz jobbar med elbilar och visar hur pass långt tekniken har kommit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Människa och naturen

Avsnitt 9 av 10

Massproduktionen har tagit oss allt längre ifrån naturen och dess resurser. Vi ser bara slutresultaten i en lång produktionskedja. Det har påverkat hur vi värderar naturens tjänster. Jägaren Martin Kits anser att vi inte bör ta ut mer än vad naturen har i överskott. Men är det möjligt i ett masskonsumtionssamhälle? Pim Bendt beskriver ekosystemstjänster som påverkats negativt av våra stora produktionssystem. Pollineringen är nödvändig för att vi ska kunna odla mat. Men bin och humlor trivs inte i våra monokulturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Börja agera

Avsnitt 10 av 10

Jonas Lindh och William Bailey driver upp grönsaker på kajen i Göteborg. De reagerade på övergödningen och växthusgasutsläppen som det moderna jordbruket står för och bestämde sig för att odla eget. Nu cyklar de ut grönsakerna till lokala restauranger.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Hav tröst - ett samtal om Östersjön

Ett panelsamtal om tillståndet i Östersjön. Medverkande: Allan Larsson, Björn Risinger, Oskar Kihlborg, Anita Brodén (FP), Anders Lindberg, Tina Elfwing, Christoph Humborg. Moderator: Hanna Zetterberg. Inspelat i Almedalen på Gotland i juli 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaTänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Daniel Paris, dag 2

Daniel, Ison och Emilia diskuterar miljömärkningar och greenwashing. Många företag vill få oss att tro att de är mer miljömedvetna än vad de är. Hur mycket är lurendrejeri och hur kan man veta vad som är bra? Och inom vilka områden ska man satsa på att vara miljövänlig om man vill få största möjliga effekt?

Fråga oss