Titta

Härifrån till hållbarheten

Härifrån till hållbarheten

Om Härifrån till hållbarheten

Vad har massproduktionen och konsumtionen gjort med vår livsstil och med vår syn på naturens resurser? Vi möter personer och företag som reagerat på de senaste årens rop på omställning. På olika sätt försöker de anpassa sig själva och sina verksamheter till att bli mer hållbara. Vi träffar även experter och uppfinnare som söker tekniska lösningar på växande problem i klimatförändringens spår.

Till första programmet

Härifrån till hållbarheten : PrylarMaterialDela
  1. Vi har aldrig köpt så mycket grejor
    som vi gör idag.

  2. Tittar man på leksaker äger varje
    svenskt barn ca 500 stycken.

  3. Vi lär oss tidigt att vilja ha mer.

  4. Vi vet om att vi står
    inför stor förändringar-

  5. -kopplat till klimatet.

  6. Vi vet att folk på andra sidan jorden
    lever under slavlika förhållanden.

  7. Och allt det här för
    att vi ska få köpa billiga saker.

  8. Varför fortsätter bara livet
    fast vi vet om det här?

  9. Vad skulle hända om vi tog bort allt
    vi ägde och började om från noll?

  10. Jag stör mig på
    att du har så lång mustasch.

  11. Formgivaren Kristina Schultz
    bestämde sig för att prova.

  12. -i konstprojektet
    "100 dagar, behov och begär".

  13. Vad kan man göra själv
    om man inte vill delta-

  14. -i det stora kommersiella hjulet
    som snurrar på?

  15. Så här såg det ut hemma hos oss.

  16. Jag tycker det ser
    väldigt trevligt ut.

  17. Men jag kände att allt det här
    inte gjorde oss lyckliga.

  18. Vad får vi istället
    om vi börjar om från noll?

  19. 100 dagar började med
    att jag tömde vår lägenhet-

  20. -på alla saker och alla möbler.

  21. Då såg det ut så här istället.

  22. Lägenheten var tom och känslan var
    att vi behövde allt på direkten.

  23. "Vi måste fylla den på en gång!"

  24. Men vi försökte ändå bli
    lite konkreta.

  25. "Klockan är 09.00
    och vi äter lunch om en stund."

  26. "Vill vi äta med händerna?
    Kanske inte."

  27. Då bestämde vi
    att jag skulle göra skedar till oss.

  28. Sen står jag där och tänker:
    "Vad ska jag göra dem av?"

  29. Men det är ju bara att börja leta
    i alla containrar.

  30. Jag gjorde tre skedar
    som såg ut som jag vet inte vad.

  31. Jag förstod att jag hade
    bristande hantverkskunskap-

  32. -men var den så här bristande?
    "Kommer allt att se ut så här?"

  33. Jag gillar inte att säga
    att saker blir fula eller snygga.

  34. Det var lite sorgligt
    att komma hem med dessa tre.

  35. I Sverige har vi en självbild
    att vi är en god kraft i världen-

  36. -och att vi tar stort ansvar.

  37. De senaste 20 åren
    har utsläppen kopplade-

  38. -till vår konsumtion minskat
    med 30 %.

  39. Men mycket av våra kläder
    och vår elektronik har tillverkats-

  40. -i låglöneländer som Kina, Indien
    och Bangladesh.

  41. Och de utsläppen har ökat med 50 %.

  42. För att få en rättvis bild över
    hur mycket vi släpper ut-

  43. -borde vi räkna in alla utsläpp
    som vår konsumtion är orsak till.

  44. Hemmet är som en struktur för
    att utföra vissa nödvändiga sysslor:

  45. Äta och sova. Det var återställt
    efter två tre veckor.

  46. Det gick jättesnabbt
    att göra dessa föremål.

  47. Vi satt och kände
    att vi hade allt vi behövde.

  48. Men vi kände också att det var
    så sorgligt hemma hos oss.

  49. Ingenting känns trevligt eller fint.

  50. Det var bara en plats för funktion.

  51. Sen skulle en vuxen kompis komma
    hem.

  52. Då kändes det plötsligt så sunkigt
    att bjuda på middag-

  53. -ur nåt som vi i vardagligt tal
    brukar kalla för sopor.

  54. Lättaste sättet
    att göra en skål så där-

  55. -i julens efterdyningar, var
    att köpa kokosnötter på rea.

  56. Jag köpte helt enkelt en kokosnöt
    och sågade itu och slipade.

  57. När de hade lyckats täcka basbehoven
    väcktes en lust-

  58. -att göra det fint omkring dem.

  59. Men prylarna som familjen skapade
    skiljde sig ordentligt-

  60. -från sakerna de tidigare hade köpt.

  61. Forskning visar
    att ägande gör oss stressade.

  62. Ju mer saker vi äger
    desto mer tidspressade verkar vi bli.

  63. Man blir tankemässigt frånvarande.

  64. Och på nåt sätt lockas man in
    i den materiella världen.

  65. Men om den är borta och man är
    hänvisad till varann så tänker man:

  66. "Vad ska vi göra härnäst?"
    Vi hade så mycket tid tillsammans.

  67. Efter hundra dagar var det dags
    för Kristina och familjen-

  68. -att avsluta projektet
    och börja leva som vanligt igen.

  69. Vi åkte till magasinet
    och hämtade hem alla grejorna.

  70. Vi tog dem till lägenheten.

  71. Vi öppnade två kartonger och tänkte:
    "Herregud, vad är det här?"

  72. Relationen
    till saker var helt förändrad.

  73. Det var som att ställas
    inför sitt eget dödsbo.

  74. Vi bestämde oss för
    att vi inte orkade ta itu med det.

  75. Vi ringde Johans föräldrar:
    "Får vi ha det i ert garage?"

  76. "Okej, det får stå här till jul."

  77. 1,5 år senare
    står de fortfarande där.

  78. Ska vi ha så här i köket eller inte?

  79. Jag trivs med att sitta ganska litet.
    Jag...

  80. Det lilla bordet kan bli lite större.

  81. Det kan jag faktiskt hålla med om.
    Jag var orolig att du skulle säga-

  82. -att du inte ville sitta så här.
    Jag tycker det är sjukt trevligt.

  83. Det håller jag med om.

  84. Få små saker, litet bord.

  85. Lite större saker, lite större bord.

  86. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Prylar

Avsnitt 3 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Samhällskunskap > Ekonomi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil
Ämnesord:
Hållbar livsstil, Hållbar utveckling, Konsumtion, Miljöekonomi, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Härifrån till hållbarheten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Omställning

Avsnitt 1 av 10

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Matsvinn

Avsnitt 2 av 10

Krögaren Jens Dolk har drastiskt minskat matsvinnet på sin restaurang. Hur har han gjort? Och vilka tips har han för att få oss att slänga mindre mat? Om man räknar resurserna som går åt till att producera en matvara förstår man vilket slöseri det är att kasta maten, istället för att äta upp den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Prylar

Avsnitt 3 av 10

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Boende

Avsnitt 4 av 10

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Kläder

Avsnitt 5 av 10

Elin Larsson är hållbarhetschef på ett internationellt klädmärke. Genom att välja bort resurskrävande bomull, hyra ut plagg, sälja i andra hand, och återskapa kläder med hjälp av återvunna material, är företaget del av en ny kultur som håller på att växa fram i klädbranschen. Vi följer också med på en så kallad freeshop, där Farida al-Abani och hennes vänner byter kläder i stället för att köpa nytt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Vattenbrist

Avsnitt 6 av 10

Industridesignern Mehrdad Mahdjoubi har kommit på en dusch som går på tio liter vatten som renar sig självt. Kanske kan det här vara en lösning på vattenbristen som förutspås bli värre i spåren av klimatförändringen? Mahdjoubi diskuterar hur man tar en idé till produktion, och allt man lär sig på vägen om man inte är rädd för att ha fel.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Framtidens stad

Avsnitt 7 av 10

Samhällsutvecklaren Filip Kjellgren har tröttnat på alla larmrapporter om världens tillstånd. Han vill att vi i stället pratar lösningar. Filip har idéer om hur framtidens stad ska förändras för att bli hållbar. Vi måste byta ut alla vara fossildrivna transporter och i stället för att äga våra bilar ska vi samåka i fordon som kör sig själva. Maria Lantz jobbar med elbilar och visar hur pass långt tekniken har kommit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Människa och naturen

Avsnitt 9 av 10

Massproduktionen har tagit oss allt längre ifrån naturen och dess resurser. Vi ser bara slutresultaten i en lång produktionskedja. Det har påverkat hur vi värderar naturens tjänster. Jägaren Martin Kits anser att vi inte bör ta ut mer än vad naturen har i överskott. Men är det möjligt i ett masskonsumtionssamhälle? Pim Bendt beskriver ekosystemstjänster som påverkats negativt av våra stora produktionssystem. Pollineringen är nödvändig för att vi ska kunna odla mat. Men bin och humlor trivs inte i våra monokulturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Börja agera

Avsnitt 10 av 10

Jonas Lindh och William Bailey driver upp grönsaker på kajen i Göteborg. De reagerade på övergödningen och växthusgasutsläppen som det moderna jordbruket står för och bestämde sig för att odla eget. Nu cyklar de ut grönsakerna till lokala restauranger.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Flora och fauna 2014

Möjlighet till förändring

Maria Wetterstrand, samhällsdebattör och före detta språkrör för Miljöpartiet, säger att miljöfrågor aldrig har haft så hög status som nu. Men intresset är bara början, att agera är det som förändrar. Från konferensen Flora- och faunavård 2014. Inspelat den 29 april i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken vid SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaTänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Daniel Paris, dag 2

Daniel, Ison och Emilia diskuterar miljömärkningar och greenwashing. Många företag vill få oss att tro att de är mer miljömedvetna än vad de är. Hur mycket är lurendrejeri och hur kan man veta vad som är bra? Och inom vilka områden ska man satsa på att vara miljövänlig om man vill få största möjliga effekt?

Fråga oss