Titta

Härifrån till hållbarheten

Härifrån till hållbarheten

Om Härifrån till hållbarheten

Vad har massproduktionen och konsumtionen gjort med vår livsstil och med vår syn på naturens resurser? Vi möter personer och företag som reagerat på de senaste årens rop på omställning. På olika sätt försöker de anpassa sig själva och sina verksamheter till att bli mer hållbara. Vi träffar även experter och uppfinnare som söker tekniska lösningar på växande problem i klimatförändringens spår.

Till första programmet

Härifrån till hållbarheten : BoendeMaterialDela
  1. Storstadsområdena i Sverige
    växer så att de knakar.

  2. På 25 år kommer Stockholm att ha
    ytterligare en miljon invånare.

  3. Oavsett om man bygger lägenheter eller
    hus, bör man bygga hållbart.

  4. I Norra Djurgårdsstaden byggs en hel
    stadsdel med hållbarhet i fokus.

  5. Det är enklare att leva hållbart
    i en storstad.

  6. Där delar man på mycket.
    Många ska ta bussen åt samma håll.

  7. Det är nära att cykla. Det finns
    ett stort utbud av allt man behöver.

  8. Energiförbrukningen i byggnader-

  9. -står för en tredjedel
    av Sveriges totala energianvändning.

  10. Det är det som Djurgårdsstadens
    tuffa krav på byggarna vill komma åt:

  11. Gör lägenheterna
    så energisnåla som möjligt.

  12. En villa förbrukar i genomsnitt
    25 000 kWh el per år.

  13. En genomsnittlig lägenhet
    förbrukar 12 000 kWh.

  14. I Djurgårdsstaden ska lägenheterna
    förbruka hälften så mycket-

  15. -det vill säga 6 000 kWh per år.

  16. Lägenheterna värms upp av de boende
    och den elektriska utrustningen.

  17. Fläktsystem återvinner
    upp till 90 procent av värmen.

  18. Framför allt har byggnaderna placerats
    på allra smartaste sätt.

  19. Redan när man planerar kvarteren
    behöver man fundera över skuggorna-

  20. -så att man inte får för mycket skuggor
    och kyliga lägenheter.

  21. En annan energikrävande funktion är om
    det blir för varmt-

  22. -så att de måste kylas
    med air conditioner.

  23. Då bygger man också in
    så att det går att skugga fönstren.

  24. På många tak sitter solcellspaneler.

  25. De skapar el som värmer upp vattnet.

  26. De täcker också belysningsbehovet
    i vissa byggnader.

  27. Energianvändandet sprids ut
    över dygnet.

  28. Tidvis förbrukar vi så mycket el-

  29. -att vi tvingas använda kol och olja för
    att täcka behovet.

  30. Flyttas förbrukningen till nätter blir
    elpeakarna mindre.

  31. Då kan vi använda oss av den
    grönare elen i större utsträckning.

  32. Elbilen laddas på natten, och tvätt- och
    diskmaskinen går på natten.

  33. Man har också minimerat parkeringar för
    att stimulera kollektivtrafiken.

  34. Garagen är dyra och uppmuntrar
    till att använda elbilarna-

  35. -som hyrs ut i området.

  36. I kretsloppsrummet kan man byta och
    laga möbler i stället för att slänga.

  37. Så här ser det ut när man försöker bygga
    hållbart i stor skala.

  38. Emilia Petersson bygger hus
    åt sig själv i liten skala:

  39. Ett mikrohus på 16 kvadratmeter.

  40. Hon har använt återvunnet material
    i bygget.

  41. Jag har återanvänt
    så mycket som möjligt.

  42. Den här är från en garderob
    i mitt föräldrahem.

  43. Golvet är från min systers hus,
    när de renoverade.

  44. Det här är en gammal dörr
    med nya knoppar.

  45. Fönsterfoderna är gamla. Det är
    inte samma överallt, men det är kul.

  46. Den väggen är också
    ett gammalt golv.

  47. Det är inte bara en stil
    med gamla grejer-

  48. -utan det finns ju mycket
    att tillgå.

  49. Bra för miljön och bra för mig.
    Jag blir inte pank.

  50. Här är köket. Gasolspis.

  51. Och vatten. Jag har ingen brunn utan
    kör med en enkubikstank utanför.

  52. Dricksvattnet får jag hämta
    lite oftare.

  53. Jag har ingen el eller nåt kylskåp.
    Jag får planera vad jag äter.

  54. Det blir mycket grönsaker-

  55. -och bönor, pasta,
    ris och linser och så där.

  56. Ett par kompisar
    började bygga hus på hjul.

  57. Jag fick se när det var halvfärdigt.
    Jag bara kom in...

  58. De har rundad sida.
    Jag tänkte "wow".

  59. "Det känns som om jag också
    skulle kunna göra det."

  60. Jag har alltid gillat
    att greja med saker.

  61. Jag började en byggkurs.

  62. Återbruks...om att bygga
    med återvunnet material.

  63. Många tror att det är pyttelitet.

  64. Men de tycker att det är lyxigt
    när de kommer hit, och ganska stort.

  65. Både Emilia och Norra Djurgårdsstan har
    inspirerat andra-

  66. -till att ställa om sitt boende.

  67. Det är den största effekten.

  68. Vi har ett exempel på
    hur man kan bygga hållbart-

  69. -och använda den senaste tekniken
    för att bygga en stad.

  70. Det kommer delegationer från Indien och
    Kina för att titta hur vi gör.

  71. Man förväntas jobba heltid, och
    man ska hela tiden uppgradera sig.

  72. Men behöver man det?

  73. Alla skulle må bra av
    att stanna upp och känna efter.

  74. Jag känner inte att det är det livet jag
    vill ha-

  75. -att det är pengar som styr mitt liv och
    vad jag måste göra.

  76. Textning: Jenny Gregory
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Boende

Avsnitt 4 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil
Ämnesord:
Byggnadsproduktion, Ekologiskt byggande, Husbyggnad, Hållbar livsstil, Teknik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Härifrån till hållbarheten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Omställning

Avsnitt 1 av 10

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Matsvinn

Avsnitt 2 av 10

Krögaren Jens Dolk har drastiskt minskat matsvinnet på sin restaurang. Hur har han gjort? Och vilka tips har han för att få oss att slänga mindre mat? Om man räknar resurserna som går åt till att producera en matvara förstår man vilket slöseri det är att kasta maten, istället för att äta upp den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Prylar

Avsnitt 3 av 10

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Boende

Avsnitt 4 av 10

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Kläder

Avsnitt 5 av 10

Elin Larsson är hållbarhetschef på ett internationellt klädmärke. Genom att välja bort resurskrävande bomull, hyra ut plagg, sälja i andra hand, och återskapa kläder med hjälp av återvunna material, är företaget del av en ny kultur som håller på att växa fram i klädbranschen. Vi följer också med på en så kallad freeshop, där Farida al-Abani och hennes vänner byter kläder i stället för att köpa nytt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Vattenbrist

Avsnitt 6 av 10

Industridesignern Mehrdad Mahdjoubi har kommit på en dusch som går på tio liter vatten som renar sig självt. Kanske kan det här vara en lösning på vattenbristen som förutspås bli värre i spåren av klimatförändringen? Mahdjoubi diskuterar hur man tar en idé till produktion, och allt man lär sig på vägen om man inte är rädd för att ha fel.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Framtidens stad

Avsnitt 7 av 10

Samhällsutvecklaren Filip Kjellgren har tröttnat på alla larmrapporter om världens tillstånd. Han vill att vi i stället pratar lösningar. Filip har idéer om hur framtidens stad ska förändras för att bli hållbar. Vi måste byta ut alla vara fossildrivna transporter och i stället för att äga våra bilar ska vi samåka i fordon som kör sig själva. Maria Lantz jobbar med elbilar och visar hur pass långt tekniken har kommit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Människa och naturen

Avsnitt 9 av 10

Massproduktionen har tagit oss allt längre ifrån naturen och dess resurser. Vi ser bara slutresultaten i en lång produktionskedja. Det har påverkat hur vi värderar naturens tjänster. Jägaren Martin Kits anser att vi inte bör ta ut mer än vad naturen har i överskott. Men är det möjligt i ett masskonsumtionssamhälle? Pim Bendt beskriver ekosystemstjänster som påverkats negativt av våra stora produktionssystem. Pollineringen är nödvändig för att vi ska kunna odla mat. Men bin och humlor trivs inte i våra monokulturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Börja agera

Avsnitt 10 av 10

Jonas Lindh och William Bailey driver upp grönsaker på kajen i Göteborg. De reagerade på övergödningen och växthusgasutsläppen som det moderna jordbruket står för och bestämde sig för att odla eget. Nu cyklar de ut grönsakerna till lokala restauranger.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Stadsnära odling

Projektledare Annette Gustavsson och trädgårdscoach Paula Palm berättar hur Göteborgs kommun tillsammans med organisationer och föreningar omvandlar outnyttjade ytor till gröna odlingar. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaTänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Daniel Paris, dag 1

Bloggaren Daniel Paris, lider av svår miljöångest. Miljöfrågan är viktig för många men samtidigt fortsätter folk ta bilen till jobbet och flyga till Maldiverna på semester. Hur mycket är vi beredda att offra för miljöns skull? Daniel, Ison och Emilia berättar hur de tänker kring miljön. Och Daniel ringer och försöker få sin blogg Kravmärkt.

Fråga oss