Titta

Härifrån till hållbarheten

Härifrån till hållbarheten

Om Härifrån till hållbarheten

Vad har massproduktionen och konsumtionen gjort med vår livsstil och med vår syn på naturens resurser? Vi möter personer och företag som reagerat på de senaste årens rop på omställning. På olika sätt försöker de anpassa sig själva och sina verksamheter till att bli mer hållbara. Vi träffar även experter och uppfinnare som söker tekniska lösningar på växande problem i klimatförändringens spår.

Till första programmet

Härifrån till hållbarheten : KläderMaterialDela
  1. Vi översvämmas av billiga,
    massproducerade modekläder.

  2. Men tillverkningen sliter
    på jordens resurser-

  3. -och människorna som gör kläderna
    lever ofta under svåra förhållanden.

  4. För att tillverka ett kilo bomull
    går det åt 2 700 liter vatten-

  5. -ett kilo kemikalier,
    16 kilo koldioxidutsläpp-

  6. -och det blir ett halvt kilo spill.

  7. Det är enorma resurser
    för bara ett kilo kläder.

  8. Vi köper dem,
    använder dem i snitt sju gånger...

  9. En blus används i snitt sju gånger, och
    sen slängs den.

  10. Så som vi producerar kläder i dag
    kan vi inte konsumera dem så här.

  11. Hur tänker man hållbart kring mode?

  12. Elin Larsson är hållbarhetschef
    på ett internationellt klädmärke.

  13. De har som mål
    att bli just hållbara.

  14. I stället för att kläderna slängs,
    få in dem i vår cykel igen-

  15. -och göra nya kläder av dem,
    det jobbar vi med.

  16. Den genomsnittliga svensken köper
    15 kg kläder per år och slänger 8 kg.

  17. Ser man på vad som har gått åt till att
    skapa kläderna är det slöseri.

  18. Företagen behöver se över
    sin produktion.

  19. Valet av material är en bra början.

  20. Det här är ett tyg, tencel,
    som är gjort av träd.

  21. Vi använder tencel hellre än bomull.

  22. För en kvadratmeter landyta
    får du ut en t-shirt.

  23. Om du jobbar i tencel
    så får du ut tio t-shirtar.

  24. Tencel är mer markeffektivt-

  25. -men klimatutsläppen från vävandet
    skiljer sig knappt från bomullen.

  26. Nästa steg skulle vara
    att förbättra vävningsprocessen.

  27. Annars går det att återanvända
    material som redan är vävt.

  28. De här är gjorda av återvunnen ull. Vi
    har använt produktionsspill.

  29. Spillet färgsorteras
    hos tygleverantören.

  30. Vi behöver inte färga in dem.

  31. Vi har sparat 75 till 95 procent i
    vatten, energi och koldioxidutsläpp.

  32. Uthyrning av kläder
    är också en idé som sprider sig.

  33. Efter några uthyrningar
    kan kläderna säljas i andra hand.

  34. Kläder som folk inte vill ha-

  35. -kan de lämna till butiker som
    säljer vidare eller gör nya kläder.

  36. Det är det bästa.
    Då får plaggen leva vidare.

  37. Det viktiga är att kläderna man har
    i garderoben aldrig hamnar i soporna-

  38. -utan att man antingen säljer dem eller
    lämnar in dem för återvinning.

  39. I stället för att slänga kläder kan man
    ge bort dem till sina kompisar.

  40. -Hej! Vad fin du är.
    -Detsamma.

  41. Välkommen till frukost och freeshop!

  42. Farida reagerade
    på konsumtionshetsen-

  43. -och började arrangera "freeshops".

  44. Första gången lade vi upp allt-

  45. -i olika kategorier.

  46. Sen sa vi att första halvtimmen
    får man ta tre saker-

  47. -så att inte nån roffar åt sig allt.

  48. Vi bad folk att tänka lite extra på om
    det passade dem.

  49. Kläderna måste få längre livslängd. De
    förtjänar det.

  50. De som har tillverkat kläderna och
    materialet, som det lagts energi på-

  51. -förtjänar det,
    och vårt klimat förtjänar det.

  52. De som tillverkar dåliga kläder
    förtjänar att inte få dem sålda.

  53. -Är den inte precis på?
    -Den var jättefin.

  54. Jag hoppas att du använder den
    ofta och flitigt och tänker på mig.

  55. Jag kommer att tänka på dig.

  56. Många gånger tror man
    att man inte kan påverka.

  57. Det är klart att man samtidigt kan, om
    man känner att det är viktigt.

  58. Man behöver inte vänta på en lag
    för att göra förändringen.

  59. Det går att både göra förändringen själv
    och se en politisk förändring.

  60. För att lyckas
    måste vi göra det tillsammans.

  61. Företagen, konsumenter, politiker...

  62. För att få med oss alla på resan måste
    vi som varumärken, företag-

  63. -öppna upp mycket mer,
    vara transparenta och kommunicera-

  64. -hjälpa kunderna
    att faktiskt göra medvetna val.

  65. Textning: Jenny Gregory
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kläder

Avsnitt 5 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elin Larsson är hållbarhetschef på ett internationellt klädmärke. Genom att välja bort resurskrävande bomull, hyra ut plagg, sälja i andra hand, och återskapa kläder med hjälp av återvunna material, är företaget del av en ny kultur som håller på att växa fram i klädbranschen. Vi följer också med på en så kallad freeshop, där Farida al-Abani och hennes vänner byter kläder i stället för att köpa nytt.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Hållbar design, Hållbar livsstil, Kläder, Konsumtion, Mode, Modebranschen
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Härifrån till hållbarheten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Omställning

Avsnitt 1 av 10

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Matsvinn

Avsnitt 2 av 10

Krögaren Jens Dolk har drastiskt minskat matsvinnet på sin restaurang. Hur har han gjort? Och vilka tips har han för att få oss att slänga mindre mat? Om man räknar resurserna som går åt till att producera en matvara förstår man vilket slöseri det är att kasta maten, istället för att äta upp den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Prylar

Avsnitt 3 av 10

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Boende

Avsnitt 4 av 10

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Kläder

Avsnitt 5 av 10

Elin Larsson är hållbarhetschef på ett internationellt klädmärke. Genom att välja bort resurskrävande bomull, hyra ut plagg, sälja i andra hand, och återskapa kläder med hjälp av återvunna material, är företaget del av en ny kultur som håller på att växa fram i klädbranschen. Vi följer också med på en så kallad freeshop, där Farida al-Abani och hennes vänner byter kläder i stället för att köpa nytt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Vattenbrist

Avsnitt 6 av 10

Industridesignern Mehrdad Mahdjoubi har kommit på en dusch som går på tio liter vatten som renar sig självt. Kanske kan det här vara en lösning på vattenbristen som förutspås bli värre i spåren av klimatförändringen? Mahdjoubi diskuterar hur man tar en idé till produktion, och allt man lär sig på vägen om man inte är rädd för att ha fel.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Framtidens stad

Avsnitt 7 av 10

Samhällsutvecklaren Filip Kjellgren har tröttnat på alla larmrapporter om världens tillstånd. Han vill att vi i stället pratar lösningar. Filip har idéer om hur framtidens stad ska förändras för att bli hållbar. Vi måste byta ut alla vara fossildrivna transporter och i stället för att äga våra bilar ska vi samåka i fordon som kör sig själva. Maria Lantz jobbar med elbilar och visar hur pass långt tekniken har kommit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Människa och naturen

Avsnitt 9 av 10

Massproduktionen har tagit oss allt längre ifrån naturen och dess resurser. Vi ser bara slutresultaten i en lång produktionskedja. Det har påverkat hur vi värderar naturens tjänster. Jägaren Martin Kits anser att vi inte bör ta ut mer än vad naturen har i överskott. Men är det möjligt i ett masskonsumtionssamhälle? Pim Bendt beskriver ekosystemstjänster som påverkats negativt av våra stora produktionssystem. Pollineringen är nödvändig för att vi ska kunna odla mat. Men bin och humlor trivs inte i våra monokulturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Börja agera

Avsnitt 10 av 10

Jonas Lindh och William Bailey driver upp grönsaker på kajen i Göteborg. De reagerade på övergödningen och växthusgasutsläppen som det moderna jordbruket står för och bestämde sig för att odla eget. Nu cyklar de ut grönsakerna till lokala restauranger.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaEnergy bits

Gamla kläder på nytt

I sitt modeföretag använder Nathalie, Veronica och Sara återvunnet material för att det ska vara miljövänligt. Det finns även ett pantsystem för dem som vill lämna tillbaka plagg och smycken som man har tröttnat på.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI skuggan av klimatet

Kiribati

Kiribati är en önation i Stilla havet som har låg landnivå. Där märks det redan att havsnivåerna stiger. I framtiden förutspås att stora delar av Kiribati kommer att hamna under vatten, något landets regering försöker förbereda sig inför. Programmet är en del av Musikhjälpen 2015.

Fråga oss