Titta

Härifrån till hållbarheten

Härifrån till hållbarheten

Om Härifrån till hållbarheten

Vad har massproduktionen och konsumtionen gjort med vår livsstil och med vår syn på naturens resurser? Vi möter personer och företag som reagerat på de senaste årens rop på omställning. På olika sätt försöker de anpassa sig själva och sina verksamheter till att bli mer hållbara. Vi träffar även experter och uppfinnare som söker tekniska lösningar på växande problem i klimatförändringens spår.

Till första programmet

Härifrån till hållbarheten: VattenbristMaterialDela
  1. I Sverige har vi ett överflöd
    av rent dricksvatten.

  2. Det kan vara svårt att tro att det råder
    vattenbrist på andra platser.

  3. Av allt vatten som finns
    är bara en procent sötvatten.

  4. Den procenten ska vi alla dela på.

  5. I och med klimatförändringen
    ökar antalet människor utan vatten.

  6. Därför måste vi hitta nya lösningar.

  7. Som människor
    och som delaktiga i samhället...

  8. Har vi möjlighet
    att göra nåt bättre och smartare-

  9. -både för vår planet och för oss
    som samhälle, så borde vi göra det.

  10. Mehrdad fick en idé
    när han pluggade industridesign-

  11. -om hur man kan tackla
    världens vattenbrist.

  12. Nu installeras nyversionen av hans
    återanvändande, självrenande dusch-

  13. -på kallbadhuset i Malmö.

  14. Tjena, grabbar! Hur går det?

  15. Vi måste stänga av vattnet
    och byta hela röret.

  16. -Okej. Hinner vi med det i dag?
    -Nej...

  17. -Säg "ja".
    -Ja, absolut! Visst ordnar vi det.

  18. Efter golvbrunnen
    mäter vi vattenkvaliteten.

  19. Sen går det till filtret där vi
    tar bort hår- och sandpartiklar.

  20. Sen går det till filter två.

  21. Där tar vi bort virus,
    bakterier...egentligen allting.

  22. Under en kvart i en vanlig dusch-

  23. -spolas nästan 200 liter
    uppvärmt vatten rakt ner i avloppet.

  24. Mehrdads dusch går på 10 liter
    vatten som renas och återanvänds.

  25. Det hälls inte bort. Duschen klarar att
    rena alla sorters föroreningar.

  26. Ett allmänt känt uttryck säger
    att det finns två sorters människor:

  27. De som kissar i duschen och lögnare.

  28. Vattenkvalitetssensorn märker av
    om kontamineringsnivån är för hög.

  29. Det kan vara kiss, kaffe, vin eller
    annat som inte hör hemma i duschen.

  30. Då öppnas det en ventil som bara spolar
    ut allt vatten i avloppet.

  31. Det är stor skillnad
    mellan att bygga en produkt-

  32. -och att bygga hundra per dag.

  33. Det ena kan man göra i källaren,
    det andra behövs en fabrik för.

  34. Mehrdads företag har vuxit kraftigt på
    kort tid.

  35. Nu jobbar ett femtiotal personer
    i fabriken utanför Malmö.

  36. Nästa år går produktionen upp
    i tusentalet duschar per dag.

  37. De flesta går på export.

  38. Nu har vi balans i tanken. Tyvärr lite
    luft. Det bubblar lite grann.

  39. För att kunna realisera nånting
    som utmanar ett gammalt sätt-

  40. -krävs det
    otroligt mycket hårt arbete.

  41. Du behöver ha duktiga medarbetare-

  42. -och en optimism och en naivitet att det
    löser sig trots utmaningarna.

  43. Om man sätter en fot här
    begränsas flödet.

  44. Då måste pumpen varva ner. Det löser vi
    i golvbrunnen med nivåsensorer.

  45. Sen kan vi börja dumpa igen.

  46. Man brukar starta med en tes.

  47. Vi tror
    att vi kommer att värma vattnet-

  48. -med en värmare som är en kilowatt,
    under 10 liter per minut.

  49. Sen testar man det. Då visar det sig att
    det var en felaktig tes.

  50. Då har man två val.
    Antingen kan man bli ledsen-

  51. -och tappa motivationen och sluta-

  52. -eller så kan man tänka:
    "Nu vet vi det."

  53. "Vad behövs det
    för att värma vattnet?"

  54. Och så får man svaret
    från processen.

  55. Det krävdes att man hade fel,
    men har man inga problem med det-

  56. -så kan man sen fokusera på
    att faktiskt få fram rätt svar.

  57. Klimatförändringen förutspås
    påverka jordens vattentillgång.

  58. Värmen snabbar upp
    vattnets kretslopp-

  59. -med värre översvämningar
    och torka som följd.

  60. De en miljard människor
    som bor på jordens torra områden-

  61. -tros få ännu sämre tillgång
    till rent vatten.

  62. Där vattentillgången är knapp, som här,
    i ett flyktingläger i Jemen-

  63. -skulle slutna självrenande vattensystem
    göra stor skillnad.

  64. I många av de här lägren
    kör lastbilarna ut en gång per dag.

  65. Om man hade en teknologi
    för att återanvända vattnet-

  66. -så kunde de komma en gång i veckan.

  67. Pengarna som går till diesel
    till lastbilen och chaufför-

  68. -kunde gå till mat i stället.

  69. Om 10-20 år ska vi kolla tillbaka
    och tänka:

  70. "Shit, använde jag 300 liter vatten när
    jag duschade i 20 minuter"-

  71. -"när jag kunde använda 10 liter?"

  72. Då vet man inte om man ska gråta eller
    skratta över vår slösaktighet.

  73. Textning: Jenny Gregory
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vattenbrist

Avsnitt 6 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Industridesignern Mehrdad Mahdjoubi har kommit på en dusch som går på tio liter vatten som renar sig självt. Kanske kan det här vara en lösning på vattenbristen som förutspås bli värre i spåren av klimatförändringen? Mahdjoubi diskuterar hur man tar en idé till produktion, och allt man lär sig på vägen om man inte är rädd för att ha fel.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Teknik, Teknisk hygien, Vattenförekomster, Vattenförsörjning
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Härifrån till hållbarheten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Omställning

Avsnitt 1 av 10

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Matsvinn

Avsnitt 2 av 10

Krögaren Jens Dolk har drastiskt minskat matsvinnet på sin restaurang. Hur har han gjort? Och vilka tips har han för att få oss att slänga mindre mat? Om man räknar resurserna som går åt till att producera en matvara förstår man vilket slöseri det är att kasta maten, istället för att äta upp den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Prylar

Avsnitt 3 av 10

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Boende

Avsnitt 4 av 10

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Kläder

Avsnitt 5 av 10

Elin Larsson är hållbarhetschef på ett internationellt klädmärke. Genom att välja bort resurskrävande bomull, hyra ut plagg, sälja i andra hand, och återskapa kläder med hjälp av återvunna material, är företaget del av en ny kultur som håller på att växa fram i klädbranschen. Vi följer också med på en så kallad freeshop, där Farida al-Abani och hennes vänner byter kläder i stället för att köpa nytt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Vattenbrist

Avsnitt 6 av 10

Industridesignern Mehrdad Mahdjoubi har kommit på en dusch som går på tio liter vatten som renar sig självt. Kanske kan det här vara en lösning på vattenbristen som förutspås bli värre i spåren av klimatförändringen? Mahdjoubi diskuterar hur man tar en idé till produktion, och allt man lär sig på vägen om man inte är rädd för att ha fel.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Framtidens stad

Avsnitt 7 av 10

Samhällsutvecklaren Filip Kjellgren har tröttnat på alla larmrapporter om världens tillstånd. Han vill att vi i stället pratar lösningar. Filip har idéer om hur framtidens stad ska förändras för att bli hållbar. Vi måste byta ut alla vara fossildrivna transporter och i stället för att äga våra bilar ska vi samåka i fordon som kör sig själva. Maria Lantz jobbar med elbilar och visar hur pass långt tekniken har kommit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Människa och naturen

Avsnitt 9 av 10

Massproduktionen har tagit oss allt längre ifrån naturen och dess resurser. Vi ser bara slutresultaten i en lång produktionskedja. Det har påverkat hur vi värderar naturens tjänster. Jägaren Martin Kits anser att vi inte bör ta ut mer än vad naturen har i överskott. Men är det möjligt i ett masskonsumtionssamhälle? Pim Bendt beskriver ekosystemstjänster som påverkats negativt av våra stora produktionssystem. Pollineringen är nödvändig för att vi ska kunna odla mat. Men bin och humlor trivs inte i våra monokulturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Börja agera

Avsnitt 10 av 10

Jonas Lindh och William Bailey driver upp grönsaker på kajen i Göteborg. De reagerade på övergödningen och växthusgasutsläppen som det moderna jordbruket står för och bestämde sig för att odla eget. Nu cyklar de ut grönsakerna till lokala restauranger.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta katastrofen

Japan efter tsunamin

Jordbävningen, tsunamin och den påföljande kärnkraftsolyckan som drabbade Japan 2011 kommer att påverka människors liv i decennier. Vi möter ett par som räddar djur från de avstängda områdena nära kärnkraftverket Fukushima, och familjer som stannar kvar på platser alla andra evakuerat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI skuggan av klimatet

Kalifornien

Torkan i Kalifornien har fått allt större konsekvenser på senare år, med bland annat allvarliga skogsbränder som följd. I de värst drabbade områdena kan människor leva utan vatten i kranarna under flera månader och jordbruket drabbas hårt. På andra håll förbjuds rika Los Angelesbor att vattna sina gräsmattor så ofta som de vill. Andra invånare provoceras när förbuden ignoreras. Programmet är en del av Musikhjälpen 2015.

Fråga oss