Titta

Härifrån till hållbarheten

Härifrån till hållbarheten

Om Härifrån till hållbarheten

Vad har massproduktionen och konsumtionen gjort med vår livsstil och med vår syn på naturens resurser? Vi möter personer och företag som reagerat på de senaste årens rop på omställning. På olika sätt försöker de anpassa sig själva och sina verksamheter till att bli mer hållbara. Vi träffar även experter och uppfinnare som söker tekniska lösningar på växande problem i klimatförändringens spår.

Till första programmet

Härifrån till hållbarheten : Framtidens stadMaterialDela
  1. Det är mycket skrämselpropaganda
    i samhället i dag.

  2. Det är negativt,
    man målar upp mörka bilder...

  3. Det leder till
    att man blir livrädd och står still.

  4. Om vi kan vända på den dialogen
    och prata mer om möjligheterna-

  5. -så kan man medverka
    till att skapa ett hållbart samhälle.

  6. Vi vill ju göra saker tillsammans.

  7. Vi ska befria oss
    från gamla sätt att leva-

  8. -och bli kvitt vårt oljeberoende, som
    har styrt våra samhällens uppbyggnad.

  9. Filip Kjellgren är expert på
    hur samhällen utvecklas.

  10. Han är övertygad om
    att städer måste förvandlas.

  11. I dag har vi stadskärnor som
    till stor del består av två saker:

  12. Asfalt och hus.
    Vi har bilar, parkeringsplatser...

  13. Bilarna står stilla
    90 procent av tiden.

  14. I och med
    att vi har så mycket plats för bilen-

  15. -blir vi inte motiverade att lösa
    det. Det driver inte på åt rätt håll.

  16. Om vi minskar de ytorna
    tvingar vi fram en förändring.

  17. Titta på bilarna i köerna. Nästan
    alla använder fossila bränslen.

  18. Det släpper ut
    otroligt mycket dåliga ämnen.

  19. Målet är att våra transporter
    ska vara fossilfria inom femton år.

  20. Det har sagts att det inte finns
    alternativ, men nu är tekniken ikapp.

  21. Elbilen var förut ett särintresse,
    men är nu nåt som många vill ha.

  22. Under skalet ser den ut så här.
    Elmotor både fram och bak.

  23. Batteripacket ligger i botten. Det
    består av flera tusen A-batterier.

  24. Jämfört med den bensindrivna bilen
    är elbilar miljövänliga-

  25. -förutsatt att de laddas med grön el.

  26. Det som är kvar är att kunna
    producera miljövänliga batterier.

  27. Men där är vi inte ännu.

  28. Nu kör bilen själv.
    Den håller sig mellan linjerna.

  29. Den läser av vägen och håller avstånd
    till bilen framför.

  30. I princip kan jag sitta så här,
    men föraren har ansvar för att köra-

  31. -och man ska ha händerna på ratten
    och vara uppmärksam.

  32. Nu bromsar den. Den känner av att vi
    blir omkörda och håller avståndet-

  33. -för att framföra bilen
    på ett säkrare sätt.

  34. Vi har tre saker:

  35. Elektrifiering, som är att använda el
    i stället för fossila bränslen.

  36. Automatisering, som handlar om att
    bilarna inte behöver ha en förare-

  37. -och tjänstefiering, som är
    att i stället för att köpa en bil-

  38. -köper vi tjänsten förflyttning.

  39. Vi behöver inte äga saker
    för att nå samma levnadsstandard.

  40. Titta på alla stadsbor.
    De stryker längs husväggarna.

  41. När vi har självkörande fordon kan vi
    göra oss av med jättemycket asfalt.

  42. Vi behöver inte ha de här vägarna-

  43. -för de självkörande fordonen
    vet exakt var de är.

  44. De vinglar inte,
    så vi kan göra vägarna smalare-

  45. -för att få mer yta för medborgarna
    att trivas på.

  46. Vi har låtit bensindrivna bilar
    ta upp stora ytor.

  47. Vi har rättat våra städer efter dem.

  48. Om fordonen blir självkörande,
    och vi börjar hyra och dela dem-

  49. -förändrar det våra städer.

  50. Vi behöver inte ha bilarna.
    Här kan vi göra en uteservering.

  51. Här har vi Agneta
    som har varit ute med hunden.

  52. Nu kan hon hoppa in på den här
    grönytan. Här kan hunden leka.

  53. När de sociala ytorna växer är tanken
    att vi kommer att umgås mer.

  54. Det är en förutsättning
    för hållbarhet.

  55. Vi ska försöka dela mer
    på resurserna.

  56. Vi måste samåka i högre utsträckning.

  57. De här bussarna
    är också självkörande och eldrivna.

  58. Vi ska ha eldrivna färjor,
    där vi kan åka tillsammans.

  59. Drönare kan leverera
    paket och matkassar till våra hustak.

  60. Då slipper vi små lastbilar som åker
    in och stör oss i städerna i dag.

  61. Här samexisterar människan
    och naturen, för det är inga utsläpp.

  62. Vi inser nog alla att vi vill bo
    i det här, men det är lång bit kvar.

  63. Vi måste hjälpas åt
    och kämpa för detta.

  64. Tekniken finns alltså, men hur är det
    med förutsättningarna i Sverige-

  65. -för att driva igenom det här?

  66. Vi har en fördel som många andra
    länder inte har: bra samarbetsklimat.

  67. Vi kan sätta personerna
    på stadsplaneringen-

  68. -i samma rum som de som tar fram
    fordonen. Det gör oss unika.

  69. Sverige är ett litet land.

  70. Man kan fråga sig
    vad det spelar för roll vad vi gör.

  71. Vi ska visa att det går.

  72. Sverige ska vara en testnation
    där vi startar samarbetena-

  73. -för att visa att det går.
    "Vi kunde. Ni kan också."

  74. Stadsdelar som ser ut så här
    kan finnas redan om fem, sex år.

  75. Men det dröjer nog tjugo, trettio år
    innan vi lyckas med hela städer.

  76. Textning: Hanna Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Framtidens stad

Avsnitt 7 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samhällsutvecklaren Filip Kjellgren har tröttnat på alla larmrapporter om världens tillstånd. Han vill att vi i stället pratar lösningar. Filip har idéer om hur framtidens stad ska förändras för att bli hållbar. Vi måste byta ut alla vara fossildrivna transporter och i stället för att äga våra bilar ska vi samåka i fordon som kör sig själva. Maria Lantz jobbar med elbilar och visar hur pass långt tekniken har kommit.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Ekologiskt byggande, Förvaltning, Hållbar utveckling, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Härifrån till hållbarheten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Omställning

Avsnitt 1 av 10

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Matsvinn

Avsnitt 2 av 10

Krögaren Jens Dolk har drastiskt minskat matsvinnet på sin restaurang. Hur har han gjort? Och vilka tips har han för att få oss att slänga mindre mat? Om man räknar resurserna som går åt till att producera en matvara förstår man vilket slöseri det är att kasta maten, istället för att äta upp den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Prylar

Avsnitt 3 av 10

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Boende

Avsnitt 4 av 10

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Kläder

Avsnitt 5 av 10

Elin Larsson är hållbarhetschef på ett internationellt klädmärke. Genom att välja bort resurskrävande bomull, hyra ut plagg, sälja i andra hand, och återskapa kläder med hjälp av återvunna material, är företaget del av en ny kultur som håller på att växa fram i klädbranschen. Vi följer också med på en så kallad freeshop, där Farida al-Abani och hennes vänner byter kläder i stället för att köpa nytt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Vattenbrist

Avsnitt 6 av 10

Industridesignern Mehrdad Mahdjoubi har kommit på en dusch som går på tio liter vatten som renar sig självt. Kanske kan det här vara en lösning på vattenbristen som förutspås bli värre i spåren av klimatförändringen? Mahdjoubi diskuterar hur man tar en idé till produktion, och allt man lär sig på vägen om man inte är rädd för att ha fel.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Framtidens stad

Avsnitt 7 av 10

Samhällsutvecklaren Filip Kjellgren har tröttnat på alla larmrapporter om världens tillstånd. Han vill att vi i stället pratar lösningar. Filip har idéer om hur framtidens stad ska förändras för att bli hållbar. Vi måste byta ut alla vara fossildrivna transporter och i stället för att äga våra bilar ska vi samåka i fordon som kör sig själva. Maria Lantz jobbar med elbilar och visar hur pass långt tekniken har kommit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Människa och naturen

Avsnitt 9 av 10

Massproduktionen har tagit oss allt längre ifrån naturen och dess resurser. Vi ser bara slutresultaten i en lång produktionskedja. Det har påverkat hur vi värderar naturens tjänster. Jägaren Martin Kits anser att vi inte bör ta ut mer än vad naturen har i överskott. Men är det möjligt i ett masskonsumtionssamhälle? Pim Bendt beskriver ekosystemstjänster som påverkats negativt av våra stora produktionssystem. Pollineringen är nödvändig för att vi ska kunna odla mat. Men bin och humlor trivs inte i våra monokulturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Börja agera

Avsnitt 10 av 10

Jonas Lindh och William Bailey driver upp grönsaker på kajen i Göteborg. De reagerade på övergödningen och växthusgasutsläppen som det moderna jordbruket står för och bestämde sig för att odla eget. Nu cyklar de ut grönsakerna till lokala restauranger.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Trädgård på höjden

Trädgårdsdesignern Daniel Bell har i England arbetat med grönskande väggar och vertikala trädgårdar. Nu har han anpassat sin design till det svenska klimatet. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaEldsjälar

Dima Litvinov

Dima Litvinov är miljöaktivist i Greenpeace. Hösten 2013 deltog han i en internationell protestaktion mot en rysk oljeplattform under vilken han greps under dramatiska former. Varför tar han sådana risker? Och med vilken rätt bryter Greenpeace ibland mot lagen? Det är en fråga om överlevnad för hela världen, svarar Dima.

Fråga oss