Titta

Härifrån till hållbarheten

Härifrån till hållbarheten

Om Härifrån till hållbarheten

Vad har massproduktionen och konsumtionen gjort med vår livsstil och med vår syn på naturens resurser? Vi möter personer och företag som reagerat på de senaste årens rop på omställning. På olika sätt försöker de anpassa sig själva och sina verksamheter till att bli mer hållbara. Vi träffar även experter och uppfinnare som söker tekniska lösningar på växande problem i klimatförändringens spår.

Till första programmet

Härifrån till hållbarheten : RättvisaMaterialDela
  1. Näven i luften! De står i fönstret.

  2. Det är dags för vårt folk
    att börja leva.

  3. Människor borde tänka igenom
    sitt förhållande till naturen.

  4. Vi vill skydda vår jord,
    vår natur och vår kultur-

  5. -för vår, för nästa generations
    och för tidigare generationers skull.

  6. Ett, två, tre!

  7. Ett hållbart samhälle lever efter
    årstiderna. Folk respekterar varann.

  8. Ett hållbart samhälle
    är till var och en efter behov-

  9. -och från var och en efter förmåga.

  10. För att ett land ska kunna kallas
    hållbart måste det vara rättvist.

  11. Vi brukar slå oss för bröstet
    vad gäller det-

  12. -men orättvisan finns här också-

  13. -i ojämlikhet och diskriminering
    på grund av kön och etnisk bakgrund-

  14. -och i hur vi i Sverige har behandlat
    och behandlar vårt urfolk, samerna.

  15. När ett gruvbolag fick göra tester
    på samisk mark utanför Jokkmokk-

  16. -startades en proteströrelse
    som många samer slöt upp bakom.

  17. Poeten och aktivisten Timimie Märak
    blev en av de starkaste rösterna.

  18. Nu är hen tillbaka i Jokkmokk
    efter några månader av föreläsningar.

  19. Det är skönt
    att komma hem och ladda upp lite.

  20. Tankarna får lite mer plats. Det är
    som om själen sträcker på sig.

  21. Under renbetesmarkerna
    utanför Jokkmokk-

  22. -finns Skandinaviens största
    obearbetade järnmalmsfyndighet.

  23. Provsprängningarna i området Gállok
    skapade starka protester.

  24. Enligt svensk lag äger inte mark-
    ägaren det som är under jordskorpan.

  25. Därför fick gruvföretaget
    rätt att göra sina tester.

  26. I Timimies hemstad går åsikterna isär
    mellan de som vill skydda markerna-

  27. -och de som ser jobbmöjligheter.

  28. Det handlar inte om
    att stoppa arbetstillfällen.

  29. Vi måste skydda det som är: fast mark
    och rent vatten. Alla behöver det.

  30. Om Gállok försvinner,
    försvinner en del av oss.

  31. När man pratar om gruvor pratar man
    inte om ett litet hål i marken.

  32. Det kommer inte att gå att laga.

  33. Därför försöker man
    med alla medel att stoppa det.

  34. Här är rättvisefrågan
    ställd på sin spets-

  35. -med rätten till mark
    mot rätten till arbete.

  36. För utflyttningen är ett problem.

  37. Om det saknas jobb
    söker sig folk nån annanstans.

  38. Gruvkonflikten kompliceras än mer av
    motsättningar som går långt tillbaka:

  39. Hur samerna historiskt sett
    har behandlats av svenska staten.

  40. Forskare kom upp-

  41. -och mätte skallar och handleder
    och fotade-

  42. -för att kunna bevisa
    att vi var underutvecklade.

  43. Forskare kom upp
    och tvångssteriliserade samer.

  44. Det gjordes nomadskolor.
    Barn togs från sina familjer.

  45. Det finns delade meningar om
    hur skolorna var-

  46. -men det finns barn som har blivit
    slagna för att de pratade samiska.

  47. Det gör nåt med en att se sig själv
    som ett museiföremål-

  48. -och att bli uppmålad som nåt
    som redan är utdött.

  49. Budskapet blir att det här är nåt
    som har funnits, inte nåt som finns.

  50. Det gör att man blir avskärmad
    från resten av världen.

  51. Samtidigt är det fantastiskt att
    det kan bevaras på det här sättet.

  52. De här är så jävla svåra att göra.
    Vilket pill!

  53. Det tydligaste uttrycket för en
    levande samisk kultur är rennäringen.

  54. En tiondel av alla samer
    jobbar med renskötsel.

  55. Exploateringen av mark och vatten
    har sen länge påverkat verksamheten-

  56. -nåt som Timimies vän Pavva Pittja
    och hans släkt har fått känna av.

  57. -Hej!
    -Hej.

  58. Vi är ett av de första områden
    i Sápmi som har blivit exploaterade.

  59. Enorma arealer av renskötselområden
    och kalvningsland har försvunnit.

  60. De dämde upp Luleälven. Det som var
    sju sjöar förut är ett stort hav nu.

  61. Det skedde när min farfar var ung.

  62. Det förändrade renskötseln
    där jag kommer ifrån för all framtid.

  63. Nu vill Sverige stärka sin ställning
    som EU:s ledande gruvland.

  64. Vad kommer att väga tyngst?

  65. Bevarandet av rennäringen
    eller jobben och vinstintresset?

  66. Om alla kunde sluta tänka på pengar
    en stund...

  67. ...och stanna och upp och se på
    vad fan vi håller på med...

  68. Det hade jag velat.

  69. Vi är alla på samma jord. Varför ska
    då inte alla ha samma ansvar för den?

  70. Det är bisarrt.

  71. Textning: Hanna Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Konflikter, Mänskliga rättigheter, Politik, Renbetesfrågan, Samer, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Ursprungsbefolkningar
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Härifrån till hållbarheten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Omställning

Avsnitt 1 av 10

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Matsvinn

Avsnitt 2 av 10

Krögaren Jens Dolk har drastiskt minskat matsvinnet på sin restaurang. Hur har han gjort? Och vilka tips har han för att få oss att slänga mindre mat? Om man räknar resurserna som går åt till att producera en matvara förstår man vilket slöseri det är att kasta maten, istället för att äta upp den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Prylar

Avsnitt 3 av 10

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Boende

Avsnitt 4 av 10

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Kläder

Avsnitt 5 av 10

Elin Larsson är hållbarhetschef på ett internationellt klädmärke. Genom att välja bort resurskrävande bomull, hyra ut plagg, sälja i andra hand, och återskapa kläder med hjälp av återvunna material, är företaget del av en ny kultur som håller på att växa fram i klädbranschen. Vi följer också med på en så kallad freeshop, där Farida al-Abani och hennes vänner byter kläder i stället för att köpa nytt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Vattenbrist

Avsnitt 6 av 10

Industridesignern Mehrdad Mahdjoubi har kommit på en dusch som går på tio liter vatten som renar sig självt. Kanske kan det här vara en lösning på vattenbristen som förutspås bli värre i spåren av klimatförändringen? Mahdjoubi diskuterar hur man tar en idé till produktion, och allt man lär sig på vägen om man inte är rädd för att ha fel.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Framtidens stad

Avsnitt 7 av 10

Samhällsutvecklaren Filip Kjellgren har tröttnat på alla larmrapporter om världens tillstånd. Han vill att vi i stället pratar lösningar. Filip har idéer om hur framtidens stad ska förändras för att bli hållbar. Vi måste byta ut alla vara fossildrivna transporter och i stället för att äga våra bilar ska vi samåka i fordon som kör sig själva. Maria Lantz jobbar med elbilar och visar hur pass långt tekniken har kommit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Människa och naturen

Avsnitt 9 av 10

Massproduktionen har tagit oss allt längre ifrån naturen och dess resurser. Vi ser bara slutresultaten i en lång produktionskedja. Det har påverkat hur vi värderar naturens tjänster. Jägaren Martin Kits anser att vi inte bör ta ut mer än vad naturen har i överskott. Men är det möjligt i ett masskonsumtionssamhälle? Pim Bendt beskriver ekosystemstjänster som påverkats negativt av våra stora produktionssystem. Pollineringen är nödvändig för att vi ska kunna odla mat. Men bin och humlor trivs inte i våra monokulturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Börja agera

Avsnitt 10 av 10

Jonas Lindh och William Bailey driver upp grönsaker på kajen i Göteborg. De reagerade på övergödningen och växthusgasutsläppen som det moderna jordbruket står för och bestämde sig för att odla eget. Nu cyklar de ut grönsakerna till lokala restauranger.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Trädgård på höjden

Trädgårdsdesignern Daniel Bell har i England arbetat med grönskande väggar och vertikala trädgårdar. Nu har han anpassat sin design till det svenska klimatet. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI skuggan av klimatet

Peru

I Peru finns majoriteten av världens tropiska glaciärer och de håller nu på att smälta. Detta kommer att leda till vattenbrist i ett land som redan brottas med ett svårt klimat. I ökenstaden Lima regnar det knappt alls, och en femtedel av befolkningen saknar säker vattentillgång. I bergstrakterna torkar betesmarker ut, medan översvämningar hotar på kort sikt när sjöar fylls av smältvatten från glaciärerna. Programmet är en del av Musikhjälpen 2015.

Fråga oss