Titta

Härifrån till hållbarheten

Härifrån till hållbarheten

Om Härifrån till hållbarheten

Vad har massproduktionen och konsumtionen gjort med vår livsstil och med vår syn på naturens resurser? Vi möter personer och företag som reagerat på de senaste årens rop på omställning. På olika sätt försöker de anpassa sig själva och sina verksamheter till att bli mer hållbara. Vi träffar även experter och uppfinnare som söker tekniska lösningar på växande problem i klimatförändringens spår.

Till första programmet

Härifrån till hållbarheten: Människa och naturenMaterialDela
  1. Vi har kommit väldigt långt ifrån
    produktionen av vår egen mat.

  2. Det gör att vi bara har
    den flyktiga relation-

  3. -som vi får när vi plockar en vara
    i en korg och sen betalar för den.

  4. I dag är naturen i människans händer.

  5. Samtidigt verkar många av oss
    ha klippt banden till naturen.

  6. Vi ser bara de färdiga produkterna
    som naturen ger oss.

  7. Det har påverkat
    hur vi värderar naturens tjänster.

  8. Jag får ofta höra:
    "Jag skulle aldrig kunna jaga."

  9. Men samma person går på mataffären
    och plockar kött-

  10. -som är förpackat och som är långt
    ifrån vad det var när det levde.

  11. Det är bättre att äta viltkött-

  12. -där jag vet att det här djuret hade
    det bra fram till skottögonblicket.

  13. Sen har jag tagit hand
    om det själv hela vägen.

  14. Man har nån sorts respekt för köttet.

  15. Man vårdar det och tar hand om det
    och försöker göra det bästa av det.

  16. Det står sju stycken dovhjortar
    ute på åkern och betar.

  17. Det kommer att bli väldigt svårt
    att komma åt dem-

  18. -men vi kan försöka smyga oss
    lite närmare.

  19. För Martin Kits går jakten
    hand i hand med tanken-

  20. -att vi ska vårda naturen
    som vi hämtar maten från.

  21. Enligt honom är människans inverkan
    på naturen så genomgripande-

  22. -att vi måste hålla efter den för att
    den ska fortsätta ge det vi vill ha.

  23. Vi har satt i gång nåt och det kräver
    att vi fortsätter att förvalta.

  24. Vi förvaltar nånting som vi har-

  25. -och lämnar vidare nåt som
    förhoppningsvis är i bättre skick-

  26. -än det som vi lånade under vår tid.

  27. Martin står för ett försiktigt
    förvaltande av naturen-

  28. -där vi inte hämtar ut mer
    än vad naturen har i överskott.

  29. När massproduktionen styr
    hur vi människor formar naturen-

  30. -kan vår inverkan få
    svårkontrollerade konsekvenser.

  31. Ett stort miljöproblem är den snabba
    hastighet med vilken arter utrotas.

  32. Arter har alltid utrotats på
    vår planet, men nu går det snabbt.

  33. Pim Bendt är biodlare.
    Han ser en oroväckande utveckling.

  34. Då vi tränger undan djur och insekter
    från deras boplatser-

  35. -påverkar vi tjänster
    som de gör åt oss.

  36. En av de viktigare
    är pollineringen av växter.

  37. Humlor och bin hjälper våra grödor
    med sin sexuella fortplantning.

  38. Nästan en tredjedel av vår mat kommer
    från grödor som har pollinerats.

  39. Men insekterna som gör det åt oss
    trivs inte i våra ensidiga miljöer.

  40. De behöver ett landskap
    men olika typer av blommor.

  41. Våra jordbrukslandskap
    präglas av en sorts växt.

  42. Den kanske blommar under två veckor.
    Då finns det mycket mat för bina.

  43. Sen är det ytterligare 50 veckor på
    året när det inte finns nån mat alls.

  44. Den utvecklingen
    är problematisk för pollinerarna.

  45. Det senaste årtiondet har antalet
    pollinerare minskat i världen.

  46. Orsaken sägs bland annat vara
    jordbrukens bekämpningsmedel-

  47. -och att insekterna
    har för lite att äta.

  48. Säg att vi har tusentals olika
    insekter som jobbar med pollinering.

  49. Om det kommer en sjukdom på en av
    dem, så har vi 999 insekter kvar.

  50. Men om vi bara har tio insekter
    som pollinerar-

  51. -och det kommer en sjukdom på
    en av dem, så försvinner 10 procent.

  52. Om bara honungsbin skulle pollinera
    skulle vi vara beroende av en insekt.

  53. Skulle den bli sjuk,
    så försvinner all pollinering.

  54. Om pollinerande insekter försvinner
    blir konsekvenserna oöverskådliga.

  55. Det skulle bli en enorm matbrist
    och enorma problem.

  56. Pim jobbar
    med utplantering av honungsbin.

  57. Martin har riktat in sig på viltvård
    och undviker massproducerat kött.

  58. De har funderat på sin relation till
    naturen, och de har gjort ändringar.

  59. Men deras strategier
    är inga helhetslösningar.

  60. Det skulle till exempel inte fungera
    att alla började äta viltkött.

  61. Det räcker inte på långa vägar.

  62. -Varsågod.
    -Var är din gaffel?

  63. För Pim och Martin är problemet
    hur vi massproducerar vår mat i dag.

  64. Köttindustrin påverkar vår miljö
    med kraftiga utsläpp av växthusgaser.

  65. Storjordbruken slår mot biologisk
    mångfald och viktiga ekotjänster.

  66. Målet är att ha så rika
    och levande ekosystem som möjligt.

  67. Det skapar förutsättning för många
    pollinerande insekter, och andra-

  68. -att klara sig i våra miljöer,
    både jordbrukslandskap och städer.

  69. Visst är Pims och Martins strategier
    personliga punktinsatser-

  70. -men att börja reflektera över hur
    matproduktionen ser ut är en början.

  71. Man kanske inte kan prissätta
    alla tjänster som naturen gör åt oss.

  72. Men att börja värdera naturen
    högre än vi gör i dag-

  73. -stärker viljan att ställa om våra
    levnadsvanor och vår produktion.

  74. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Människa och naturen

Avsnitt 9 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Massproduktionen har tagit oss allt längre ifrån naturen och dess resurser. Vi ser bara slutresultaten i en lång produktionskedja. Det har påverkat hur vi värderar naturens tjänster. Jägaren Martin Kits anser att vi inte bör ta ut mer än vad naturen har i överskott. Men är det möjligt i ett masskonsumtionssamhälle? Pim Bendt beskriver ekosystemstjänster som påverkats negativt av våra stora produktionssystem. Pollineringen är nödvändig för att vi ska kunna odla mat. Men bin och humlor trivs inte i våra monokulturer.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Humanekologi, Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Människan och naturen, Människans påverkan på naturen, Naturresurser, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Härifrån till hållbarheten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Omställning

Avsnitt 1 av 10

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Matsvinn

Avsnitt 2 av 10

Krögaren Jens Dolk har drastiskt minskat matsvinnet på sin restaurang. Hur har han gjort? Och vilka tips har han för att få oss att slänga mindre mat? Om man räknar resurserna som går åt till att producera en matvara förstår man vilket slöseri det är att kasta maten, istället för att äta upp den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Prylar

Avsnitt 3 av 10

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Boende

Avsnitt 4 av 10

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Kläder

Avsnitt 5 av 10

Elin Larsson är hållbarhetschef på ett internationellt klädmärke. Genom att välja bort resurskrävande bomull, hyra ut plagg, sälja i andra hand, och återskapa kläder med hjälp av återvunna material, är företaget del av en ny kultur som håller på att växa fram i klädbranschen. Vi följer också med på en så kallad freeshop, där Farida al-Abani och hennes vänner byter kläder i stället för att köpa nytt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Vattenbrist

Avsnitt 6 av 10

Industridesignern Mehrdad Mahdjoubi har kommit på en dusch som går på tio liter vatten som renar sig självt. Kanske kan det här vara en lösning på vattenbristen som förutspås bli värre i spåren av klimatförändringen? Mahdjoubi diskuterar hur man tar en idé till produktion, och allt man lär sig på vägen om man inte är rädd för att ha fel.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Framtidens stad

Avsnitt 7 av 10

Samhällsutvecklaren Filip Kjellgren har tröttnat på alla larmrapporter om världens tillstånd. Han vill att vi i stället pratar lösningar. Filip har idéer om hur framtidens stad ska förändras för att bli hållbar. Vi måste byta ut alla vara fossildrivna transporter och i stället för att äga våra bilar ska vi samåka i fordon som kör sig själva. Maria Lantz jobbar med elbilar och visar hur pass långt tekniken har kommit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Människa och naturen

Avsnitt 9 av 10

Massproduktionen har tagit oss allt längre ifrån naturen och dess resurser. Vi ser bara slutresultaten i en lång produktionskedja. Det har påverkat hur vi värderar naturens tjänster. Jägaren Martin Kits anser att vi inte bör ta ut mer än vad naturen har i överskott. Men är det möjligt i ett masskonsumtionssamhälle? Pim Bendt beskriver ekosystemstjänster som påverkats negativt av våra stora produktionssystem. Pollineringen är nödvändig för att vi ska kunna odla mat. Men bin och humlor trivs inte i våra monokulturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Börja agera

Avsnitt 10 av 10

Jonas Lindh och William Bailey driver upp grönsaker på kajen i Göteborg. De reagerade på övergödningen och växthusgasutsläppen som det moderna jordbruket står för och bestämde sig för att odla eget. Nu cyklar de ut grönsakerna till lokala restauranger.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Costa Ricas besprutade bananer

Världens efterfrågan på bananer har gjort bananodling lönsam. I Costa Rica flygbesprutas bananer med giftiga kemikalier för att maximera skörden och därmed vinsten. Människor och djur som lever nära besprutade bananodlingar blir ofta mycket sjuka. Även naturen blir lidande av gifterna. Familjen Psilander reser till Costa Rica för att se skillnaden mellan ekologisk och miljögiftig bananodling. Väl på plats får de möta både människor och djur som skadats av bananodlingarnas kemikalier.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI skuggan av klimatet

Bangladesh

Med sin låga landnivå och ständigt återkommande väderfenomen som cykloner, monsunregn och översvämningar, har Bangladesh ett extremt sårbart klimat. En stor del av befolkningen är fattiga, vilket ökar utsattheten för de extrema väderhändelser som nu blivit allt vanligare. Många har byggt sina hus på små öar i floderna som lätt vittrar bort av vattnet. Programmet är en del av Musikhjälpen 2015.

Fråga oss