Titta

Härifrån till hållbarheten

Härifrån till hållbarheten

Om Härifrån till hållbarheten

Vad har massproduktionen och konsumtionen gjort med vår livsstil och med vår syn på naturens resurser? Vi möter personer och företag som reagerat på de senaste årens rop på omställning. På olika sätt försöker de anpassa sig själva och sina verksamheter till att bli mer hållbara. Vi träffar även experter och uppfinnare som söker tekniska lösningar på växande problem i klimatförändringens spår.

Till första programmet

Härifrån till hållbarheten: Börja ageraMaterialDela
  1. Red Kale är
    en väldigt snabbväxande grönkål.

  2. Sparrisbroccoli smakar wasabi
    ungefär tre tugg in. Där kom det.

  3. Den här smakar väldigt friskt kålig
    fem tugg in.

  4. Det kommer alltid
    ungefär lika många tugg in.

  5. -Tre tugg in?
    -Ja.

  6. Jordbruket vi har i dag slår
    mot mångfalden av arter och djur.

  7. Jordbruket släpper ut
    stora mängder växthusgaser-

  8. -och är också en av orsakerna till
    att våra vattendrag blir övergödda.

  9. Problemen är stora, och det kan vara
    svårt att veta hur man ska reagera.

  10. I stället för att sitta hemma och
    sura kan man visa nåt som fungerar.

  11. Det här kommer inte att förändra hela
    världen. Det är bara små exempel.

  12. Nere på kajen i Göteborg
    har det börjat grönska och blomma.

  13. Där har två kompisar bestämt sig
    för att odla grönsaker-

  14. -och cykla ut dem till restauranger.

  15. Under min trädgårdsmästarutbildning
    åkte jag till New York.

  16. Det finns ett enormt intresse där.

  17. De kan odla 1 hektar på ett tak,
    vilket är helt otroligt.

  18. Vi blev övertygade om att det funkar.
    Tak behöver inte vara det bästa.

  19. Vi började smått
    med att köra på kvällar och helger.

  20. Det var inte planerat från början
    att vi skulle leva på det nästa år.

  21. Det föll sig naturligt. Om jag inte
    hade gjort det hade jag ångrat mig.

  22. Känslan av att starta sitt företag
    och vara sin egen chef-

  23. -och att betala ut
    sin första lön till sig själv-

  24. -på egenodlade grönsaker i stan,
    är en grym känsla.

  25. Storjordbruken ger en överproduktion
    av billiga grönsaker-

  26. -till priset
    av kraftiga växthusgasutsläpp.

  27. Stadsodling kan inte ersätta volymen
    mat som ett modernt jordbruk ger-

  28. -men den ger en tankeställare om hur
    vi producerar och värdesätter maten.

  29. De här plantorna
    drev vi upp i våra lägenheter.

  30. I april-maj i år
    började vi med de här.

  31. Det är roligt att odla tomat.
    Det är många moment.

  32. Man måste pilla hela tiden,
    och så luktar det så djävla gott.

  33. Om det är nåt vi vill förmedla, så är
    det att man ska respektera maten-

  34. -och hur den produceras
    och varifrån den kommer.

  35. Som det ser ut i dag
    är det bara slit och släng.

  36. Det kommunicerar vi
    genom att visa hur vi odlar.

  37. Vi hade ett besök här
    för några veckor sen.

  38. Det var en tjej som hade ätit på en
    restaurang som köper tomater av oss.

  39. Hon tyckte att de var så grymma
    och fick våra kontaktuppgifter.

  40. Sen har hon gått till källan,
    som ligger nära restaurangen.

  41. Hon köper direkt. Det är skoj.

  42. I världens största städer
    är det lag på gröna tak.

  43. Det är åtminstone växter och jord,
    för annars blir det betongöknar.

  44. Det här är en lösning som är grym
    på att få bort dagvattenavrinning.

  45. Vi hoppas att vårt exempel är så bra
    att när de väl bebygger tomma ytor-

  46. -som de gör i alla städer, så kan vi
    vara på taket eller i parken.

  47. Vi vill vara kvar på nåt sätt,
    med det här exemplet.

  48. Gott.

  49. Det här har vi kommit fram till
    är bäst för vår modell.

  50. Fem grödor, alla i kålsläktet.

  51. Det tar 25-30 dagar att så,
    eller från sådd till skörd.

  52. Det sådde vi för 25-30 dagar sen.
    Eller jag sådde den här lådan.

  53. Så här ser min sådd ut.

  54. Jag hade professorglasögon på mig,
    och pipa. Jag var så djävla noga.

  55. Men nästa gång kommer det att bli
    en annan typ av resultat.

  56. Jag är kass på det här,
    Jonas är grym på det.

  57. Ytterligare en del i det här
    är att vi är så nära konsumenten.

  58. Man behöver ingen bil.
    Det är en miljöfaktor.

  59. Tanken att leverera nyskördat med
    cykel tilltalar många restauranger.

  60. Vi kan åka från odlingen och leverera
    till fyra-fem restauranger i stan.

  61. Vi är tillbaka här ute på 1,5 timme.

  62. När vi hade hyrbil testade vi att
    leverera med bil i rusningstrafik.

  63. Det tog 45 minuter
    att komma till en restaurang.

  64. Då är man mitt inne i stan.
    Sen ska man vidare till nästa.

  65. -Hallå, du. Här har vi det.
    -Tack.

  66. Det är kul att cykla.
    Det tycker jag. Det är kul att cykla.

  67. Yrkesmässigt har jag hittat
    det jag vill göra.

  68. Jobbar gör du åtta, tio, tolv timmar
    om dagen. Alla jobbar.

  69. Där spenderar du livet. Kan du göra
    nåt du trivs med, så är det lugnt.

  70. Sen ska du ha råd med nån bärs
    eller kanske nån utflykt till Skåne.

  71. Det kan vi skära bort i år,
    men det kanske kommer nästa.

  72. Om du gör det du gillar
    känns det inte som jobb.

  73. 250 kvadratmeter jord
    räcker för att skapa två jobb.

  74. Vi får minst dubbelt så mycket skörd
    nästa år.

  75. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Börja agera

Avsnitt 10 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jonas Lindh och William Bailey driver upp grönsaker på kajen i Göteborg. De reagerade på övergödningen och växthusgasutsläppen som det moderna jordbruket står för och bestämde sig för att odla eget. Nu cyklar de ut grönsakerna till lokala restauranger.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Ekologiska varor och tjänster, Ekologisk odling, Hållbar livsstil, Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Stadsodling
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Härifrån till hållbarheten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Omställning

Avsnitt 1 av 10

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Matsvinn

Avsnitt 2 av 10

Krögaren Jens Dolk har drastiskt minskat matsvinnet på sin restaurang. Hur har han gjort? Och vilka tips har han för att få oss att slänga mindre mat? Om man räknar resurserna som går åt till att producera en matvara förstår man vilket slöseri det är att kasta maten, istället för att äta upp den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Prylar

Avsnitt 3 av 10

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Boende

Avsnitt 4 av 10

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Kläder

Avsnitt 5 av 10

Elin Larsson är hållbarhetschef på ett internationellt klädmärke. Genom att välja bort resurskrävande bomull, hyra ut plagg, sälja i andra hand, och återskapa kläder med hjälp av återvunna material, är företaget del av en ny kultur som håller på att växa fram i klädbranschen. Vi följer också med på en så kallad freeshop, där Farida al-Abani och hennes vänner byter kläder i stället för att köpa nytt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Vattenbrist

Avsnitt 6 av 10

Industridesignern Mehrdad Mahdjoubi har kommit på en dusch som går på tio liter vatten som renar sig självt. Kanske kan det här vara en lösning på vattenbristen som förutspås bli värre i spåren av klimatförändringen? Mahdjoubi diskuterar hur man tar en idé till produktion, och allt man lär sig på vägen om man inte är rädd för att ha fel.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Framtidens stad

Avsnitt 7 av 10

Samhällsutvecklaren Filip Kjellgren har tröttnat på alla larmrapporter om världens tillstånd. Han vill att vi i stället pratar lösningar. Filip har idéer om hur framtidens stad ska förändras för att bli hållbar. Vi måste byta ut alla vara fossildrivna transporter och i stället för att äga våra bilar ska vi samåka i fordon som kör sig själva. Maria Lantz jobbar med elbilar och visar hur pass långt tekniken har kommit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Människa och naturen

Avsnitt 9 av 10

Massproduktionen har tagit oss allt längre ifrån naturen och dess resurser. Vi ser bara slutresultaten i en lång produktionskedja. Det har påverkat hur vi värderar naturens tjänster. Jägaren Martin Kits anser att vi inte bör ta ut mer än vad naturen har i överskott. Men är det möjligt i ett masskonsumtionssamhälle? Pim Bendt beskriver ekosystemstjänster som påverkats negativt av våra stora produktionssystem. Pollineringen är nödvändig för att vi ska kunna odla mat. Men bin och humlor trivs inte i våra monokulturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Börja agera

Avsnitt 10 av 10

Jonas Lindh och William Bailey driver upp grönsaker på kajen i Göteborg. De reagerade på övergödningen och växthusgasutsläppen som det moderna jordbruket står för och bestämde sig för att odla eget. Nu cyklar de ut grönsakerna till lokala restauranger.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Ghanas elektroniksoptipp

Världens elektronikavfall ökar men vart tar allt elektronikskrot vägen? Följ med familjen Ohlsson Fleetwood till Ghana dit en stor del av västvärldens elektronikavfall skeppas illegalt. I Ghana besöker vi elektroniksoptippen Agbogbloshie. Soptippen är full av miljöfarligt avfall som förgiftar omgivande natur och invånarna. Vi träffar också Isaiah Atta som försörjer sig på metaller han hittar bland Agbogbloshies skrot.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI skuggan av klimatet

Bangladesh

Med sin låga landnivå och ständigt återkommande väderfenomen som cykloner, monsunregn och översvämningar, har Bangladesh ett extremt sårbart klimat. En stor del av befolkningen är fattiga, vilket ökar utsattheten för de extrema väderhändelser som nu blivit allt vanligare. Många har byggt sina hus på små öar i floderna som lätt vittrar bort av vattnet. Programmet är en del av Musikhjälpen 2015.

Fråga oss