Titta

Klimatresan

Klimatresan

Om Klimatresan

Följ med fyra svenska familjer på expedition till platser som drabbats av rika länders miljöfarliga livsstil. Vi besöker en elektroniksoptipp i Ghana, ser regnskog skövlas i Brasilien och upplever hur bananplantagens kemikalier skadar miljön i Costa Rica. Resornas mål är att ge insikt om miljöproblem som orsakas av koldioxidutsläpp, överkonsumtion och kemikaliebesprutning av grödor. Programledare Özz Nûjen och miljöforskare Fredrik Hedenus diskuterar hur alla människor kan göra klimatskillnad genom små förändringar i mat-, konsumtions- och resvanor.

Till första programmet

Klimatresan : Brasiliens skövlade regnskogMaterialDela
  1. -Var det här regnskog tidigare?
    -Ja.

  2. Vi blir fler och fler människor
    på jorden-

  3. -och efterfrågan
    på kött- och mjölkprodukter ökar.

  4. På många håll i världen avverkas skog
    för att man vill odla djurfoder.

  5. Om vi ska äta lika mycket animaliska
    produkter som vi gör i dag-

  6. -så måste ännu mer skog skövlas.

  7. Familjen Akbar Kurda!
    Familjen Akbar Kurda!

  8. -Hallå, hallå. Är det bra?
    -Det är bra.

  9. Låt mig presentera
    familjen Akbar Kurda.

  10. De har tackat ja
    till att med egna ögon-

  11. -se konsekvenserna
    av skogsavverkningen.

  12. Hörni, vi sätter oss här.
    Nu ska vi prata lite allvar.

  13. För att ni ska förstå allvaret ska vi
    skicka er till ett ställe där ni ser-

  14. -hur vi... På grund av att vi lever
    som vi gör, hur det påverkar folk.

  15. Så, här har ni den här.
    Är du nervös, Reber?

  16. Du får öppna, Lana. Sidan 129.

  17. Brasilien! Vad coolt!

  18. När jag tänker Brasilien så ser jag
    en stor tropisk skog framför mig.

  19. Jag ser Amazonas.

  20. Vad jag vet om Brasilien?
    Det är Neymar.

  21. Amazonas regnskog ligger till största
    delen i Brasilien.

  22. Under de senaste årtiondena
    har skogsavverkningen-

  23. -minskat Brasiliens regnskog
    med 20 %.

  24. Visst är det varmt?

  25. Vi blev hämtade av Cassuça som ska
    vara vår guide här i Brasilien.

  26. Jag heter Cassuça Benevides
    och är journalist.

  27. Jag arbetar främst med miljöfrågor
    och i Amazonas.

  28. Vi kommer att se väldigt mycket
    som kommer att påverka mig.

  29. Förhoppningsvis till det bättre.

  30. Att jag får motivation att göra
    ändring, ändra på min livsstil.

  31. Den svenska familjen är väldigt nyfiken
    och ställer många frågor.

  32. Vart är vi på väg?

  33. Jag kör familjen hem till dona
    Osvalinda och hennes man Daniel.

  34. De bor i regnskogens hjärta.

  35. Här är er värdfamilj.
    Det är dona Osvalindas familj.

  36. -Hej.
    -Osvalinda.

  37. Trevligt att träffa er. - Hej.

  38. -Känn er som hemma.
    -Tack så mycket.

  39. Det var glädjande att få besök
    från Sverige. Vi interagerade.

  40. Majs?

  41. Majs? "Milho"?

  42. Biryani är klassisk, kurdisk mat. Det
    är från Mellanöstern. Vi är kurder.

  43. En härlig middag med biryani.

  44. I morgon har vi mycket
    som vi vill visa er.

  45. Det var utsökt.

  46. Du måste vakna, Reber.
    Hur länge tänkte du sova?

  47. Det här är min mark.

  48. Vi driver ett alternativt jordbruk här.

  49. Det är ett jordbruk där vi
    inte använder bekämpningsmedel.

  50. Vi använder bara
    organiska gödningsmedel.

  51. Det är vår kamp.
    Att få jordbrukare att sluta skövla.

  52. Att de ska leva av naturen,
    plantera i stället för att skövla.

  53. De har gjort så fint. Man kunde
    gå runt och se på vartenda träd.

  54. Bananer, lime och mandarin.

  55. Titta!
    Det är conde. Den är grön nu.

  56. Kolla, den är mjuk.

  57. -Vad god den var.
    -Vad gott.

  58. -Påminner mig lite om fikon.
    -Eller litchi.

  59. -Visst är den god?
    -Ja.

  60. Har träden påverkats av klimatet?

  61. Ja, i år kom inte frukten när den ska.

  62. Och den tappade alla blommor i första
    blomningen. Jag miste första skörden.

  63. Det här är bara för eget bruk.
    Jag kan inte sälja nåt.

  64. -Lana!
    -Det kommer fan insekter.

  65. -Här.
    -Du ska alltid ta med dig frukt.

  66. Nu ska vi besöka en annan egendom.
    Den är inte som vår-

  67. -men ni ska få se hur skogsskövlingen
    har drabbat delstaten Pará.

  68. -Finns det ormar här?
    -Nej.

  69. När man ser stockarna,
    som tog 30-50 år att växa-

  70. -ligga på marken.
    Det är resultatet av skogsskövlingen.

  71. Det återstår bara gräs och svedjeland.

  72. Medan vi vårdar
    begår andra miljöbrott.

  73. Det som växte här tidigare hörde
    hemma här. Som det ni ser där.

  74. Gräset hör inte hemma här.

  75. Så det här var tidigare regnskog?

  76. Ja, det var en skog som fortfarande
    var hem för ursprungsbefolkningen.

  77. Helt sjukt. Det här är så vidrigt.

  78. Skogsskövlingen är huvudkällan
    för växthusgaser i Brasilien.

  79. Först kommer
    de illegala skogsskövlarna-

  80. -och tar de värdefullaste träden.
    Sen tänder de eld på skogen.

  81. Efter det gör de det till betesmark.
    De tar dit kor.

  82. Och när marken inte längre är bördig
    tar sojabönderna över.

  83. Boskapen tas in i skogen
    och bidrar till än mer skogsskövling.

  84. När vi gick upp
    till den här livs levande regnskogen-

  85. -då kände man att nu händer det
    på riktigt. Nu får vi se det.

  86. Herregud.

  87. Det här är jätteotroligt,
    att jag ser det i verkligheten.

  88. -Det är helt otroligt.
    -Ja, man har bara sett det på bilder.

  89. -Och ljudet också.
    -Det går inte att beskriva känslan.

  90. Tänk er att Tarzan klättrade här.

  91. -Hej.
    -Hur känns det i skogen?

  92. -Overkligt.
    -Det är riktigt coolt faktiskt.

  93. -Jag föreställde mig det inte så.
    -Det är det coolaste ni varit på.

  94. Ja, hittills.

  95. Förutom att vara en vacker plats så är
    Amazonas livsviktig för livet på jorden.

  96. Den reglerar klimatet
    och det är viktigt för hela jorden.

  97. Om Amazonas regnskog försvinner
    vet vi inte vilken effekt det skulle få.

  98. Inte bara för klimatet här
    utan för hela världens klimat.

  99. Vi var tvungna att åka
    för det fanns andra platser-

  100. -för att få en helhetsbild av vad
    som pågår med små familjejordbruk.

  101. -Så allt det här är soja? Sojafält.
    -Ja.

  102. -Var det skog innan sojan kom hit?
    -Regnskog.

  103. De här odlingarna och boskapen
    är skyldiga till nästan 20 %-

  104. -av skogsskövlingen i
    brasilianska Amazonas sen 1970-talet.

  105. Skogsskövlingen utsöndrar också
    mycket koldioxid i atmosfären.

  106. När marken luckras upp som här
    så släpper den ifrån sig koldioxid.

  107. Det man planterar ovanpå,
    som en massa soja här-

  108. -ersätter inte den kolsänka
    som fanns här tidigare.

  109. God morgon, dona Desì.
    Är allt bra med er?

  110. -Hej.
    -Vad bra att ni är här.

  111. Desì odlar småskaligt i ett område-

  112. -där traditionella samhällen
    har funnits i hundratals år.

  113. Och sojan har tagit över.

  114. Vi hade inga konflikter.
    De kom hit och var väldigt vänliga.

  115. De var vänskapliga. De erbjöd
    en viss ersättning för marken.

  116. Och folk lockades av pengarna
    de erbjöds och började sälja.

  117. -Allt det här var fullt med apelsinträd.
    -Apelsiner?

  118. -Vad hände med träden?
    -De började gulna.

  119. -De blev sjuka.
    -Är det på grund av sojan?

  120. Det är vad vi tror.
    För innan var det inte så här.

  121. När träden började bära frukt-

  122. -när frukterna fortfarande var små
    började de gulna.

  123. Det blev som en matta
    av gula apelsiner på marken.

  124. Allt på grund av gifterna.
    För odlingarna börjar precis här.

  125. Tror du att bekämpningsmedlen
    påverkar er på nåt sätt?

  126. Jag tror att de gör det.
    Från 2008 tills nu-

  127. -har flera personer dött av cancer.

  128. Att en hel by börjar få cancer
    av konsekvenserna av sojan.

  129. Det är helt sjukt. Det är hemskt.
    Det är jobbigt att ta in, att förstå.

  130. I juni förra året fick jag
    en allergisk reaktion.

  131. Jag led svårt av en allergi
    som drabbade halsen.

  132. Och då och då får jag migränanfall.

  133. Särskilt när de besprutar odlingen.

  134. Det är vanligt folk
    som påverkats av det här.

  135. Man känner att man vill säga emot.
    Man vill göra skillnad, ändra på det.

  136. När jag hör hur sojafälten
    kommer att påverka Amazonas framtid-

  137. -så insåg man då
    hur jobbigt det blev.

  138. Man har varit i
    och sett hur vacker skogen är.

  139. Att tänka att det kan försvinna
    är jättejobbigt.

  140. Osvalinda berättade att hon har
    flyttat hit och hittat sitt paradis.

  141. Och kämpat jättemycket
    med att hjälpa kvinnor-

  142. -att både kunna leva ekologiskt och
    utan att man behöver sälja det här.

  143. Och för det blir hon dödshotad
    av kriminella män-

  144. -som blir provocerade.

  145. Eftersom jag inte slutade och fortsatte
    att ta hit projekt för kvinnorna-

  146. -så ökade hoten.
    De hotade att döda mig.

  147. De här grupperna har en chef
    som styr över dem.

  148. Det var han som skrev under
    min dödsdom.

  149. När jag samlade kvinnorna så skickade
    han väpnade män som skrämde dem.

  150. Jag blev chockad. Det känns jätte-
    hemskt. Arg och ledsen på samma gång.

  151. Kan inte regeringen ta bort idioterna?

  152. De försöker. Både jag och min man
    står under beskydd.

  153. Vi har bara lyckats få polisen
    att komma hit en gång i veckan.

  154. De vill driva bort oss,
    men den här marken är våra liv.

  155. -Det är svårt.
    -Jag beklagar.

  156. -Det är riktigt hårt.
    -Det ordnar sig.

  157. Vi älskar vår jord, vi lever av den
    och de vill driva bort oss.

  158. -Vad kan vi göra som svenskar?
    -Hur kan vi hjälpa till?

  159. All hjälp är välkommen. Att sprida
    vad som händer här hjälper oss.

  160. Det är bra.

  161. Tack.

  162. Du är en väldigt stark kvinna.
    Fortsätt så.

  163. Det sorgliga är att Osvalinda
    inte är ett unikt fall.

  164. Det finns andra i Amazonas
    som går igenom samma svåra kamp.

  165. De hotas till livet.
    Ingen av dem får den hjälp de behöver.

  166. Varför skövlar man
    så mycket regnskog i Brasilien?

  167. Man vill göra plats för jordbruksmark
    och betesmark.

  168. Fler äter kött och mjölk.
    Då behövs det mer åkermark.

  169. Det mesta av all bra jordbruksmark
    som finns på jorden används redan.

  170. Vill man ha ny jordbruksmark
    behöver man hugga ner skog.

  171. Tar man bort regnskog
    är det som att ta bort lungorna?

  172. Nej, skogen tar upp
    och släpper ut syre.

  173. Men syret försvinner inte
    om vi hugger ner skogen.

  174. Hur släpper man ut koldioxid?
    Man hugger ner träd.

  175. För bladen och grenarna är uppbyggda
    av kol. Kolatomer som allt levande.

  176. När man hugger ner så förr eller
    senare eldar man eller det bryts ner.

  177. Då blir det koldioxid.
    Om det inte växer upp ny skog där-

  178. -har du gjort ett nettotillskott
    av koldioxid.

  179. 10 % av växthusgaserna
    är från skövlad regnskog.

  180. -Vad gör man med jordbruksmarken?
    -Först skickar man in boskap.

  181. Sen trycker man boskapen
    ännu längre in och producerar soja.

  182. Man har kommit överens om i Brasilien
    att inte använda soja-

  183. -från gammal regnskogsmark.

  184. Det och att man har skickat ut
    militären för att skydda skogen-

  185. -har gjort att skövlingen
    av regnskogen gått ner i Brasilien.

  186. Så man måste sätta in militären
    för att skydda vår natur?

  187. Det kanske är så.
    Trycket på mer och mer mark-

  188. -är väldigt stark. Även om man
    skyddar skogen i Brasilien-

  189. -så är risken
    att man avskogar nån annanstans.

  190. Kanske i Indonesien, eller i Afrika.

  191. -Så sojan är boven i dramat?
    -Både ja och nej.

  192. Sojan odlas jättemycket.
    Det är en orsak.

  193. Det som trycker in annan produktion
    i avskogningsområdena.

  194. Men skälet att sojan breder ut sig
    är att det är en effektiv gröda.

  195. Den har bra proteinkvalitet.
    Funkar bra som djurfoder.

  196. Och även till människor.
    Det är hög avkastning per ytenhet.

  197. Det är inte i grunden sojan
    som är problemet-

  198. -utan att man efterfrågar nån gröda
    för att föda alla de här djuren.

  199. För att föda
    alla människor på jorden.

  200. Dels kan man
    effektivisera jordbruket-

  201. -så man får ut mer gröda per hektar.

  202. Den andra delen är
    att man ändrar hur mycket man äter.

  203. Konsumerar mindre djurprodukter.

  204. När du pratar ser jag bara
    en hamburgare. Jag tänker på kött.

  205. Jag tänker:
    "Jag får inte tänka på kött."

  206. Om du jämför en sojaburgare
    med en hamburgare.

  207. Så är det kanske 50 gånger större yta
    det krävs för hamburgaren-

  208. -jämfört med sojaburgaren.
    Det är så stor skillnad.

  209. -Är 50 sojaburgare som en hamburgare?
    -Det tar lika mycket plats.

  210. Översättning: Miguel Herranz
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Brasiliens skövlade regnskog

Avsnitt 2 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De senaste decennierna har stora ytor av världens regnskog avverkats för att ge plats åt betesmark och odling av framför allt sojabönor. Sojabönor används till största del i djurfoder och regnskog skövlas när världens efterfrågan på nötkött och mjölk ökar. Följ med familjen Akbar Kurda när de reser till Brasilien för att se hur regnskogen skövlas till förmån för storskaliga sojaodlingar. De besöker också småskaliga ekologiska jordbruk.

Ämnen:
Musik
Ämnesord:
Amazonområdet, Avverkning, Brasilien, Ekologisk odling, Hållbar livsstil, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Regnskogar, Växthuseffekten
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Klimatresan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Ghanas elektroniksoptipp

Avsnitt 1 av 5

Världens elektronikavfall ökar men vart tar allt elektronikskrot vägen? Följ med familjen Ohlsson Fleetwood till Ghana dit en stor del av västvärldens elektronikavfall skeppas illegalt. I Ghana besöker vi elektroniksoptippen Agbogbloshie. Soptippen är full av miljöfarligt avfall som förgiftar omgivande natur och invånarna. Vi träffar också Isaiah Atta som försörjer sig på metaller han hittar bland Agbogbloshies skrot.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Brasiliens skövlade regnskog

Avsnitt 2 av 5

De senaste decennierna har stora ytor av världens regnskog avverkats för att ge plats åt betesmark och odling av framför allt sojabönor. Sojabönor används till största del i djurfoder och regnskog skövlas när världens efterfrågan på nötkött och mjölk ökar. Följ med familjen Akbar Kurda när de reser till Brasilien för att se hur regnskogen skövlas till förmån för storskaliga sojaodlingar. De besöker också småskaliga ekologiska jordbruk.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Kiribatis försvinnande örike

Avsnitt 3 av 5

Kiribati är en önation i Stilla havet som står inför en allvarlig klimatfara. Stigande havsvattennivåer hotar att lägga önationen under vattnet. Vattenmassorna ett resultat av växthuseffektens uppvärmning av jordklotet. Familjen Gillgren reser till Kiribati och får se hur havsvattnet förgiftar öbornas fruktodlingar och översvämmar deras hem. Frågan alla ställer sig är vart Kiribatis invånare ska ta vägen den dag deras ö ligger helt under vatten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Costa Ricas besprutade bananer

Avsnitt 4 av 5

Världens efterfrågan på bananer har gjort bananodling lönsam. I Costa Rica flygbesprutas bananer med giftiga kemikalier för att maximera skörden och därmed vinsten. Människor och djur som lever nära besprutade bananodlingar blir ofta mycket sjuka. Även naturen blir lidande av gifterna. Familjen Psilander reser till Costa Rica för att se skillnaden mellan ekologisk och miljögiftig bananodling. Väl på plats får de möta både människor och djur som skadats av bananodlingarnas kemikalier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Sverige koldioxidbantar

Avsnitt 5 av 5

De fyra familjerna har blivit inspirerade av sina klimatresor och ska koldioxidbanta. Deras fokus ligger på att resa, äta och konsumera klimatsmart. Tillsammans med familjerna lär vi oss hur köttkonsumtion, förbrukning av fossila bränslen och onödig konsumtion påverkar Sveriges koldioxidutsläpp. Vi får svar på klimatfrågor som rör vardagen, som varför vi ska återvinna och sopsortera. Och om det går att vara vegan samtidigt som man styrketränar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Stim Music Expo 2014

Så skrev jag musiken: Magnus Uggla

Magnus Uggla, artist och låtskrivare, berättar om sin låtskrivarprocess. Han börjar alltid med ett piano och en kasettbandspelare. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3 november 2014. Arrangör: Stim.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaPop och politik

Jag, vi och dom

Vi dyker ner i hits på temat "jag, vi och dom". Kan man bry sig om andra när tidens anda är att rea ut sin själ?

Fråga oss